Det är inte för sent att söka sommarjobb, varken för studenter eller andra. Flest lediga jobb finns inom vård och omsorg, men många branscher söker personal och kompetenskraven skiftar.

Inom kort lämnar cirka 110000 ungdomar gymnasiet och tar klivet ut på arbetsmarknaden. Trots att sommaren är runt hörnet finns det just nu närmare 36000 sommarjobb i Platsbanken att söka.

Under december–april utannonserades drygt 120000 sommarjobb på Platsbanken. Det är ungefär 38 000 fler än förra året.

– Arbetsmarknaden har återhämtat sig och antalet sommarjobb är tillbaka på samma nivå som före pandemin. Vård och omsorg fortsätter att dominera utbudet, men det finns många jobb inom till exempel handel, städ, lager och restaurang, säger Alva Johansson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om lediga sommarjobb på arbetsformedlingen.se

Det finns många lediga jobb. Trots det är drygt 170 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen och har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt har allt fler utrikesfödda personer fastnat i lång arbetslöshet.
– Det är ett bekymmer för kommunerna, säger Roy Melchert, sektionschef på SKR.

Läs mer om lediga jobb och ökad långtidsarbetslöshet på svt.se 

Antalet studerande ökade i alla skolformer under 2021 och yrkeshögskolan var den skolform som såg den största ökningen. Hela 13 % fler fick studiemedel för studier vid yrkeshögskolan under förra året jämfört med året innan. Teknik och tillverkning var den mest populära inriktningen.

Läs mer om yrkeshögskolans lyft på csn.se

• Många platser står tomma på polisutbildningen och nu kan Ekot berätta att begåvningskraven sänkts ytterligare.
• Samma betyg på begåvningstestet behövs fortfarande för att komma in på polisutbildningen – men det har blivit lättare att få högre betyg.
• Nu jämförs provtagarna med en referensgrupp som presterade sämre än den man jämförde med tidigare.

Läs mer om sänkta krav för polisutbildningen på sverigesradio.se

Det kommer att saknas närmare 300 000 yrkesutbildade i Sverige fram till år 2035. Med ett nyinstiftat stipendium vill Swedol och TOOLS vända den trenden.

Hela samhället är beroende av att bygg- och anläggningsbranschen säkras. En rapport från Svenskt Näringsliv visar att det kommer att saknas närmare 300 000 yrkesutbildade under de kommande 10-15 åren. För att bidra till byggbranschens kompetensförsörjning instiftar Swedol och TOOLS stipendiet Framtidsbygget.

– Vi behöver se till att branschen har rätt kompetens även i framtiden, och för att lyckas med det måste vi börja med de unga, säger bolagens nordiska marknadschef, Linda Jacobsson.

Mer om framtidsstipendium hittar du på news.cision.com

Några av jobben som förväntas ha bäst jobbchanser på både ett års och fem års sikt är undersköterska, förskollärare, polis, ingenjör, systemutvecklare och elektriker. Det visar Arbetsförmedlingens senaste yrkesprognoser. Här hittar du hela topplistan.

Se topplistan av framtidsjobb på arbetsformedlingen.se

Skolinspektionens granskning av 30 skolhuvudmän visar att över hälften av dem inte gör tillräckligt för att komma till rätta med så kallade glädjebetyg, det vill säga betyg som satts högre än vad elevernas kunskaper motsvarar.

– Många huvudmän skulle kunna göra mycket mer för att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga, säger Elina Ekberg, utredare på Skolinspektionen.

Läs artikeln om otillräckliga åtgärder mot glädjebetyg på svt.se

Satsningen på sommarlovskolan, där underkända niondeklassare utan gymnasiebehörighet får en andra chans, är ett misslyckande. Fler än nio av tio elever klarar ändå inte gymnasiet, visar tidningen Ämneslärarens granskning.

– Lovskolan är ett nederlag, säger forskaren Åsa Morberg.

Läs mer om kritiken av lovskolan på lararen.se 

Fler män söker utbildningar inom hälso- och sjukvård samtidigt som fler kvinnor söker utbildningar inom samhällsbyggnad och byggteknik. Sveriges yrkeshögskolor fortsätter sitt arbete för att bryta könsbundna val.

Läs mer om yrkeshögskolans jämställdhetsarbete på myh.se

Av eleverna i årskurs 9 tycker sju av tio att det finns intressanta yrkesutbildningar och 53% kan tänka sig att läsa ett yrkesprogram. Men rapporten visar också en svag nedgång i attityden till yrkesutbildning bland ungdomar.

Ladda ner rapporten som pdf – Attityder till yrkesprogram

Läs mer om ungdomars attityder till yrkesprogram på worldskills.se

Skolverket bjuder in till webbinarium om vad som är på gång kring kartläggning och validering inom komvux och vilket stöd Skolverket kan bidra med. Webbinariet genomförs den 27 april, kl. 09-12. Sista anmälningsdag den 25 april.

Läs mer om program och anmälan på skolverket.se

Varje år i oktober anordnar Sveriges vägledarförening en rikskonferens för dig som arbetar med/eller är intresserad av vägledningsfrågor. Årets hybridkonferens genomförs i Filmstaden Bergakungen i Göteborg. Den fysiska konferensen sänds också direkt digitalt.

Vägledning för social rättvisa och frigörelse.

Vår samtid har kommit att präglas av diskussioner om sociala utmaningar. Sociala skillnader har alltmer vidgat klyftorna i samhället. Hur kan vägledning vara ett medel för att uppnå social rättvisa och självförsörjning? Hur kan vi vägleda så att fler ges möjlighet till utbildning och arbete. Kan vägledningen utvecklas med empatisk förmåga och interkulturell kompetens.

Mer information kommer fortlöpande med program och föreläsare.

Anmäl dig innan 31 maj så får du rabatterat pris.

Läs mer om program, avgift och anmälan för Vägledarkonferensen 2022 på vagledarforeningen.se

Provet för grundläggande behörighet, som ges första gången i höst, vänder sig framför allt till de som inte gick i mål med sin gymnasieutbildning och som vill läsa vidare på högskolan. De kan ha med sig kurser från gymnasiet och vuxenutbildning, men saknar idag formell behörighet. Några kan ha ansökt om prövning av reell kompetens tidigare.

Läs allt om det grundläggande behörighetsprovet på uhr.se

Hösten 2022 erbjuder Skolverket kompetensutveckling inom vägledning för olika skolformer. Kurserna har olika fokusområden och omfattning. Mer detaljerad information om innehåll och anmälan hittar du via länkarna nedan.

Att vägleda nyanlända vuxna
Utveckla dina kunskaper i karriärplanering för nyanlända vuxna för att underlätta deras väg in i arbetslivet. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare och arbetar med nyanlända vuxna. Vi välkomnar team från samma arbetsplats där även rektor kan ingå.

Introduktion till karriärlärande
Hur kan våra elever får mer av karriärlärande under sin utbildning? Utveckla dina kunskaper om karriärlärande och hur det kan bidra till elevernas valkompetens. Den här kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare på grund- eller gymnasieskolan. Vi välkomnar team från samma skola där även rektor kan ingå.

PATH – vägledning för elever med intellektuell funktionsnedsättning
En kurs för studie- och yrkesvägledare som vill lära sig nya färdigheter och metoder att framtidsplanera med elever som är i behov av förstärkt vägledning. PATH står för Planning Alternative Tomorrows with Hope.

Studie- och yrkesvägledning i migration – att stödja nyanländas karriärprocesser
En kurs för att utveckla studie- och yrkesvägledningen med syfte att skapa goda förutsättningar för nyanlända och flerspråkiga elever att orientera sig inom utbildning och arbetsliv.

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
Hur kan vi öka elevernas motivation för skolan och för kommande studie- och yrkesval? Modulen presenterar hur lärare kan vidga elevernas perspektiv på sig själva och på omvärlden och hur man kan integrera och utveckla studie- och yrkesvägledningen i undervisningen.

Studie- och yrkesvägledning och interkultur – om att möta och mötas
Utveckla din kunskap om interkultur och interkulturellt förhållningssätt i studie- och yrkesvägledningen. Kursen är en seminarieserie med föreläsningar, workshops och praktiska övningar som syftar till att öka kunskap om interkultur i studie- och yrkesvägledningen, dela erfarenheter samt bygga nätverk. Denna kurs ersätter kursen Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning.

Här får du som tar emot barn och elever från Ukraina en överblick över vad som gäller och det stöd vi erbjuder för mottagande och kartläggning. Du hittar också information om skolsystemet och de olika skolformerna på engelska.

Läs om stödet för nyanlända barn och elever från Ukraina på skolverket.se

UKÄ har tagit fram snabbstatistik för att undersöka hur coronapandemin kan ha påverkat möjligheten till försörjning på arbetsmarknaden för dem som nyligen har examinerats på grundnivå och avancerad nivå i högskolan.

Läs mer om coronapandemin och arbetsmarknaden för nyexaminerade 2021 på uka.se

Läs rapporten som pdf: Coronapandemin och arbetsmarknaden för nyutexaminerade studenter 2021

The Swedish Council for Higher Education (UHR) is the public authority responsible for admission to higher education and the recognition of foreign qualifications. On this page, we’ve gathered information for Ukrainian citizens about studying in Sweden and getting your educational qualifications assessed. We hope this information will help you when you wish to look for a job or begin studies in Sweden.

Återbetalningen på studielån ökade under 2021. Överlag betalades 92,6 % av den årliga studieskulden tillbaka för alla studielån, och för utlandsbosatta 80,0 %. Kommunikation och bemötande, men också ett mer aktivt arbete kring återbetalning, beskrivs som anledningarna till den ökade betalningsviljan.

Läs mer om ökad återbetalning på studielån på csn.se

Restriktionerna har lättat, men att planera en fungerande prao kan ändå innebära problem. Här gäller det att vara kreativ för att inte missa ­värdefulla kontakter och inblick i arbetslivet.

Få tips till bra prao på lararen.se

Hösten 2021 var studieintresset bland eleverna på gymnasieskolans årskurs 3 lika stort som tidigare år. Ungefär 75 procent på högskoleförberedande program och cirka 30 procent på yrkesprogram planerar att läsa vidare.

Läs mer om studiesituationen på gymnasieskolan under coronapandemin på scb.se

Runtom i landet kraftsamlar folkbildningen för att stödja de flyktingar som kommer till Sverige från Ukraina. Regeringen beslutade nyligen om ett förtydligande för att säkerställa att de medel som är avsatta för insatsen svenska från dag ett ska kunna användas till verksamhet för personer som nu får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

Läs mer om folkbildningsinsats för ukrainska flyktingar på folkbildningsradet.se

Är du kvinna och funderar på att bli svetsare? Eller är du en man som vill arbeta inom vården? Toppen! Industri och vård är två av flera branscher där jämställdheten behöver öka och där det finns ett stort behov av utbildad personal. Samtliga arbetsmarknadsutbildningar vänder sig till alla, oavsett kön.

Läs mer om arbetsmarknadsutbildningar på arbetsformedlingen.se

Det föreslås att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Det anges att elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att den ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när behov finns. Som krav ställs att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. Det föreslås även att det införs en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå föreslås byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå. Vidare föreslås att elevens val i grundsärskolan och benämningen träningsskola tas bort.

Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning. Det föreslås också att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas.

Lagändringarna om att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en årskurs föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Lagändringar om en garanti för tidiga stödinsatser föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 2 juli 2023.

Läs propositionen i sin helhet på regeringen.se

Myndigheten inför under slutet av mars begreppen program och kurser inom yrkeshögskolan för att tydliggöra mellan de olika formerna av YH-utbildningar.

Då kurser och kurspaket (korta YH) lanserades inom yrkeshögskolan bidrog det till att differentiera utbudet och göra YH relevant för nya målgrupper. Det gjorde även att frågan kring hur myndigheten på bästa sätt kan benämna de olika typerna av YH-utbildning i förhållande till den totala utbildningskartan uppstod. Myndigheten har nu landat i program och kurser inom yrkeshögskolan. Detta eftersom det utgår från en redan etablerad begreppsapparat som används inom andra utbildningsformer och som de flesta därför kan relatera till.

Läs mer om nya begrepp på YH-utbildningar på myh.se

Barn och elever i alla skolformer har rätt till en trygg och säker miljö. Arbetet med säkerhet och krisberedskap blir framgångsrikt när det sker systematiskt och är en del av den ordinarie verksamheten.

Läs mer om skolans säkerhet och krisberedskap på skolverket.se

Här får du en övergripande bild av det ukrainska skolsystemet, från förskola upp till gymnasieskola. Det kan vara bra att ta del av den när du tar emot nyanlända barn och elever från Ukraina.

Översikten bygger främst på den information som det ukrainska ministeriet för utbildning och vetenskap tillhandahåller på sin webbplats. Vi har i möjligaste mån försökt att verifiera informationen med andra källor men kan inte utesluta att det kan förekomma någon felaktighet. Sidan hos Skolverket kommer att uppdateras om ny information framkommer.

Läs mer om det ukrainska skolsystemet på skolverket.se

Materialet visar på exempel där studie- och yrkesvägledning integrerats i undervisningen på ett medvetet sätt genom att tidigt visa på yrkes- och utbildningsalternativ.

Läs mer om studie- och yrkesvägledning i undervisningen på skolverket.se

Ladda ner materialet som pdf

Under årets första månader har regeringen fattat beslut om flera viktiga reformer som ska stärka kompetensförsörjningen i hela landet. Förslagen syftar till att skapa goda förutsättningar för omställning och kompetensutveckling, bättre matchning mellan arbetsmarknadens behov och utbudet av gymnasial utbildning, grundläggande behörighet på yrkesprogram samt ökad validering. Riksdagen väntas rösta om propositionerna före sommaren.

Läs mer om reformerna för stärkt kompetensförsörjning på regeringen.se

Det är idag för krångligt för kommunerna att söka statsbidrag för yrkesutbildningar. Systemet behöver var mer flexibelt så att kommunerna kan använda pengarna och fler kan utbildas.

Så kallade kombinationsutbildningar inom vuxenutbildningen, yrkesvux, gör det möjligt för nyanlända att få rätt utbildning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Statsbidragen för dessa utbildningar har successivt höjts, men nyttjandegraden är låg. Omkring hälften av de sökta och beviljade pengarna betalas tillbaka av kommunerna.

Läs mer om statsbidrag till yrkesutbildningar på skr.se

Regeringen har beslutat att utvidga Skolinformationsutredningens uppdrag när det gäller för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. I och med tilläggsdirektivet ska utredaren även analysera de för- och nackdelar som finns med att införa offentlighetsprincipen inom privat bedrivna förskolor och vuxenutbildningar.

Mer om utredningen om offentlighetsprincip för olika skolformer finns på regeringen.se

En ny rapport från Folkbildningsrådet visar att folkhögskolan erbjuder unika möjligheter till vidare studier och ett meningsfullt sammanhang för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt upplevs stöden som folkhögskolorna kan söka underdimensionerade och det är svårt att nå ut till målgruppen.

Folkbildningsrådet fick 2021 i uppdrag av regeringen att analysera och redovisa tillgången till utbildning på folkhögskola för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Folkbildningsrådet presenterar nu rapporten Folkhögskolans deltagare med intellektuell funktionsnedsättning som presenterar en analys av statistik, en enkät samt fokusgruppsintervjuer med företrädare för folkhögskolor och FUB – Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning.

Läs mer om utbildning och intellektuell funktionsnedsättning på folkbildningsradet.se

Läs rapporten som pdf – Folkhögskolans deltagare med intellektuell funktionsnedsättning

Andelen i jobb efter YH-examen är trots pandemin fortsatt hög. Idag presenterar Myndigheten för yrkeshögskolan en ny rapport som visar att 89 procent av de som examinerades från yrkeshögskolan 2020 var i arbete året efter examen. En majoritet av de anställda arbetade dessutom hos den arbetsgivare där de gjort en LIA-praktik (52 procent).

– Yrkeshögskolan är en utbildningsform som bygger på ett nära samarbete med arbetslivet. De studerandes möjlighet att snabbt komma ut i verkligheten och göra LIA är en viktig orsak till yrkeshögskolans goda resultat, säger Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.

Mer om jobb efter YH-examen hittar du på myh.se

Den 24 mars 2022 arrangeras digitala YH-mässan återigen av oss på studentum.se. Mässan hålls digitalt i vår virtuella mässplattform och här har du möjlighet att träffa och ställa dina frågor direkt till yrkeshögskolor från hela landet. Hoppas vi ses digitalt den 24 mars!

Mer om anmälan, utställare och webbinarier hittar du på studentum.se

I en proposition föreslår regeringen en utökning av lovskolan och att alla elever i grundskolans årskurs 4–9 ska erbjudas extra studietid. Förslagen ska verka för en mer jämlik skola där elever som behöver extra stöd får det. Det skapar förutsättningar för att fler elever lär sig mer och blir behöriga till gymnasieskolans nationella program.

Läs hela förslaget om läxhjälp och lovskola på regeringen.se

Lina Hading har lösningen på ett stort problem som få vet att de har – men att erbjuda hjälp till kollegor som inte efterfrågat den är en delikat balansgång.
– Ibland vill man bara sitta och slita sig i håret, säger hon.

Läs artikeln om Lina på www.skolvarlden.se och se om du känner igen dig

Elevens betyg från grundskolan och valet av nationellt program har stor betydelse för om eleven tar gymnasieexamen inom tre år. För elever med lägre betyg från årskurs 9 är möjligheten att nå en gymnasieexamen betydligt större om de väljer ett yrkesprogram framför ett högskoleförberedande program. Det visar en studie där Skolverket för första gången har jämfört hur elevernas slutbetyg i grundskolan påverkar deras resultat i gymnasieskolan.

Läs mer om hur viktigt programvalet är för att nå en gymnasieexamen på skolverket.se

Arbetskraftsbarometern 2021 visar att det fortfarande råder stor brist på många utbildningsgrupper inom vården. Bristen är stor på bland annat nyutexaminerade specialistsjuksköterskor inom anestesi-, intensiv- och operationssjukvård samt psykiatri och distriktssköterskor. Det råder också brist på vissa pedagoger och lärare samt på nyutexaminerade med gymnasiala yrkesutbildningar.

Läs mer om bristen på yrkesutbildade på scb.se

Under mars och april startar yrkesförarutbildningar för buss och lastbil runt om i landet. Är du 21 år eller äldre, serviceinriktad med ett säkerhetsfokus och har B-körkort för manuell växellåda? Då kan utbildningarna vara något för dig.

Läs mer om yrkesförarutbildningar på arbetsformedlingen.se

Antalet anmälda sommarjobb på Platsbanken är tillbaka på nivåerna före pandemin. Nu finns det 48 000 lediga sommarjobb att söka, allra flest inom vård och omsorg.

Pandemin påverkade stora delar av arbetsmarknaden men nu börjar det se ut mer som tidigare. Jämfört med förra året ökar antalet anmälda lediga sommarjobb på Platsbanken i december och januari i de flesta län. Det är 11 000 fler sommarjobb än för ett år sedan och bara 2 900 färre än 2019.

Allt om lediga sommarjobb hittar du på arbetsformedlingen.se

Skolverket genomför workshops om KAA. Syftet är att utveckla KAA-verksamheten och nätverkssamverkan mellan kommuner. Därför ser vi helst att flera kommuner deltar tillsammans. Workshopen sker digitalt vid behov.

Mer om workshops för kommunernas aktivitetsansvar finns på skolverket.se

Central rättning av vissa nationella prov kan införas stegvis i svensk skola med början år 2027. Skolverket bör få ansvaret för att anlita de behöriga och legitimerade lärarna som ska bedöma proven. Det förslaget lämnar Skolverket till regeringen i dag.

– Bedömningarna av de nationella proven blir mer likvärdiga och rättvisa genom central rättning. Därutöver kommer central rättning kunna minska lärarnas arbetsbelastning på sikt, säger Anders Boman, chef för nationella prov på Skolverket.

Läs mer om central rättning av nationella prov på skolverket.se

Fler nyanlända behöver ta del av utbildning för att möta arbetsmarknadens krav. I höst blir kommunerna skyldiga att tillhandahålla en sammanhållen kommunal vuxenutbildning för de nyanlända som tar del av etableringsprogrammet och på grund av kort utbildning inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden i programmet.

Läs mer om sammanhållen utbildning för nyanlända på regeringen.se

Kvinnor och män väljer i hög grad olika utbildningar, trots att det länge funnits en politisk vilja att minska skillnaderna. Enligt forskningen beror de olika valen inte bara på människors intressen och förmågor utan även påverkan från skolan och samhället.

– Valet av utbildning och yrke är inte en isolerad händelse vid en enda tidpunkt i livet. I stället är valet en pågående process där vi väger samman alla våra samlade erfarenheter, säger Jakob Lindahl, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Fakta: förklaringsfaktorer bakom könsskillnader i utbildningsval
Forskningen ger en bred bild av faktorer som samspelar för att driva och upprätthålla könsskillnaderna i utbildningsval.

• Individens intresse och uppfattning om den egna förmågan
• Individens värderingar, attityder och yrkesmål
• Familjebakgrund och omgivning
• Information och vägledning
• Skilda villkor i könskodade områden (löner, karriärmöjligheter)
• Föreställningar i skolmiljön om kön, valfrihet och kompetens
• Utbildningsutbud och utbildningspolitiska reformer
• Elevsammansättning, ämneskulturer och normer
• Löner och karriärmöjligheter
• Lokalt utbildningsutbud och den lokala arbetsmarknaden

Mer om könsskillnader vid utbildningsval finns på jamstalldsmyndigheten.se

Välkommen den 6 april till en digital förmiddag om validering. Konferensen vill ge en aktuell bild av de förutsättningar som finns för utveckling av valideringsområdet i Sverige och vänder sig till alla med intresse av validering oavsett om du arbetar inom utbildnings- eller arbetsmarknadsområdet.

Utdrag ur programmet:

• Hur vill regeringen fortsatt utveckla arbetet med validering och omställning?
• Vilken roll spelar finansiering för utvecklingen av validering?
• Vilken roll bör och kan validering ha för kompetensförsörjning och omställning?

Läs mer om valideringskonferensen på myh.se

Skattepengar ska gå till skolan. Kommuner har till skillnad från fristående skolor ett lagstadgat ansvar att anordna utbildning för kommunernas elever. Fristående skolor ska därför inte ges ersättning för ett ansvar som de inte har. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss som syftar till att öka likvärdigheten mellan kommunala och enskilda huvudmän samtidigt som principen om lika villkor upprätthålls.

Läs förslag om likvärdig resursfördelning till skolor på regeringen.se

Folkhälsomyndigheten bedömer att pandemin nu går in i en ny fas och många restriktioner tas därför bort. Men det är fortfarande hög frånvaro på många förskolor och skolor, och konsekvenserna av pandemin finns kvar. Det är därför viktigt att skolorna fokuserar på undervisning och elevhälsouppdrag och prioriterar bort annat.

Mer om vad som gäller i skolan från 9 februari finns på skolverket.se

Marie Nilsson är förbundsordförande för fackförbundet IF Metall med över 300 000 medlemmar och hon vill sätta industrin på kartan.
– Det är en växande bransch och du har garanterat jobb efter utbildning, säger hon.

Läs hela artikeln om industrijobb på arbetsformedlingen.se

Studiemotiverande folkhögskolekurs är tre månader långa kurser där arbetssökande utan fullständig grund eller gymnasieexamen med grundläggande högskolebehörighet får hjälp att ta nästa steg i livet. Kurserna är ett regeringsuppdrag till Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet, som utförs på folkhögskolor runtom i landet.

Studiemotiverande folkhögskolekurs har funnits sedan 2010 och ungefär 43 000 personer har deltagit genom åren. Satsningen visar goda resultat, särskilt för personer i åldrarna 16 till 24 år, där ungefär 40 procent går vidare till reguljära studier. Många av dem väljer dessutom att fortsätta just på folkhögskola.

Läs mer om studiemotiverande folkhögskolekurs på folkbildningsradet.se

Fusk på högskoleprovet är orättvist och hotar provets legitimitet. Regeringen tar krafttag för att motverka att fusk kan ske med hjälp av elektronisk utrustning, och går nu vidare med lagändringar som gör det möjligt att använda in- och utpasseringskontroller med kroppsvisitation vid högskoleprovet.

Läs mer om hur fusk vid högskoleprov ska förhindras på regeringen.se 

Ämnesbetyg planeras att ersätta kursbetyg i gymnasial utbildning. Det gäller alla ämnesplaner för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Allt om ämnesbetygsreformen hittar du på skolverket.se

Valet till gymnasieskolan är i full gång. Arbetsförmedlingens digitala tjänst Hitta yrkesprognoser visar vilka yrken som kommer att ge de bästa jobbmöjligheterna på arbetsmarknaden framöver.

— Det är ingen liten sak att tänka flera år framåt i tiden när man är femton år. Om man ska kunna göra ett väl genomtänkt val måste man veta vad som finns att välja på. Det kan vara klokt att prata igenom de olika alternativen med sina ungdomar för att hitta en inriktning med goda utsikter på lite längre sikt, säger Kerstin Eriksson på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om okända yrken på arbetsformedlingen.se

Systemet med skolpeng har funnits sedan 1992, och har länge varit omdiskuterat. Riksrevisionen granskar nu om skolpengssystemet är ändamålsenligt för skolornas huvudmän och elever.

– Skolpengen är ett komplext system för ett oerhört viktigt samhällsområde. Om delar av det systemet motverkar målen för skolan är det viktigt att detta blir belyst, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Läs mer om granskningen av skolpengen på riksrevisionen.se

Med start senare i vår, 25 april – 27 maj, erbjuder Euroguidance Sweden en ny kursomgång för dig som arbetar med vägledning på högstadiet och gymnasiet. Ta del av nya möjligheter till internationellt utbyte och samarbete för dina elever.

Läs mer om innehåll och anmälan till våren distanskurs på uhr.se

Det nya nationella provet för grundläggande behörighet, som ges första gången i höst, vänder sig framför allt till de som inte gick i mål med sin gymnasieutbildning och som vill läsa vidare på högskolan.

Läs mer om behörighetsprovet på uhr.se

Hur kan begreppen ”inkludering” och ”erkännande” bidra till att stärka och utveckla studie- och yrkesvägledningen? Välkommen att ta del av Skolverkets webbinarium i efterhand.

Läs mer om vägledning för unga nyanlända på skolverket.se

Arbetsmarknadens behov ska få betydelse när utbildningsinriktningar och antal platser inom gymnasial utbildning dimensioneras. Nu föreslår regeringen lagändringar som ska underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

Läs mer om förslaget på regeringen.se

Regeringen har beslutat om ett historiskt omställningspaket för långsiktigt förbättrad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden. Förslag som bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Centerpartiet.

Läs mer om innehållet i omställningspaketet på regeringen.se

Många arbetsgivare har svårt att trygga sin kompetensförsörjning, och samtidigt har ungdomars intresse för yrkesutbildning minskat. Nu föreslår regeringen i en proposition till riksdagen att det som krävs för grundläggande behörighet ska ingå i alla yrkesprogram.

– Brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft är ett av de största och mest akuta problemen på svensk arbetsmarknad i dag. Vi behöver fler skickliga rörmokare, elektriker och barnskötare. Ska svenska företag kunna växa och vara konkurrenskraftiga behöver deras kompetensförsörjningsbehov bättre tillgodoses. Att göra yrkesprogrammen mer attraktiva är ett led i det, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

Mer om grundläggande behörighet på på alla yrkesprogram finns att läsa på regeringen.se

Unga mer optimistiska kring sin egen framtid men många anser att samhället är på väg åt fel håll.

En ny undersökning från Ungdomsbarometern visar att ungdomar är mer optimistiska kring livet just nu och samvaron i stort jämfört med 2020. De tycker även att de har stor möjlighet att påverka sitt liv. Samtidigt tycker fler att samhällsutvecklingen är på väg åt fel håll och att de har mindre möjlighet att påverka samhället i stort. Dessutom minskar intresset för samhälle och politik något.

Läs mer på ungdomsbarometern.se

Läs rapporten som pdf: Generation Z | 2022

UHR har tagit fram ett nytt utlåtande över utländsk utbildning som ska ge sökande, arbetsgivare, universitet och högskolor mer och tydligare information om vad en persons utländska utbildning motsvarar i Sverige.

Läs mer om det nya utlåtandet på uhr.se

En jämlik skola där eleverna ges mer tid för lärande skapar förutsättningar för fler elever att lära sig mer. I en lagrådsremiss lämnar nu regeringen förslag för en utökad lovskola och att alla elever i grundskolans årskurs 4–9 ska erbjudas minst två timmar extra studietid per vecka.

Läs mer om extra studietid och lovskola på regeringen.se

Alla blivande komvuxelever ska få möjlighet att visa sina förkunskaper, i de fall det saknas betyg eller intyg. Syftet är att eleverna ska komma ut på arbetsmarknaden snabbare.

Läs mer om skärpningen av kommunernas valideringsuppdrag på svd.se

I SCB:s nya statistikrapport har man tittat på hur många som avslutar sina studier på allmän kurs med behörighet. Den visar att ungefär en tredjedel av alla deltagare på allmän kurs får behörighet till vidare studier. För deltagare med funktionsnedsättning är resultatet något högre: hela fyra av tio. Deltagare med funktionsnedsättning läser även fler terminer.

– Detta stärker bilden av att folkhögskolan är en viktig utbildningsform och en möjlighet till utbildning för personer med funktionsnedsättning, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner.

Läs mer om folkhögskola och grundläggande behörighet på folkbildningsradet.se

Kompetenskrisen slår hårt mot hela samhället. För att möta problematiken presenterar Svenskt Näringsliv nu en reformagenda. Avgörande, enligt rapporten, är att företag och branscher får betydligt mer inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningen.

Läs mer om förslagen som ska fixa kompetenskrisen på svensktnaringsliv.se

Förskolan och skolan behöver vara förberedd på ökad smittspridning och ökad frånvaro bland lärare och elever de närmaste veckorna. I det läget är det viktigt att fokusera på undervisning och säkerställa att omsorgen för barn till vårdnadshavare inom samhällsviktig verksamhet kan ges. Det finns också möjlighet att införa fjärr- och distansundervisning.

Läs mer om smittspridningen och skolan på skolverket.se

Den som har ett yrke med låg efterfrågan på arbetskraft kan fundera på att byta yrkesbana för att minska risken för att bli arbetslös. Arbetsförmedlingen har tagit fram ett index som visar hur lätt eller svårt det är inom olika yrken att byta bana utan att vidareutbilda sig. Resultaten kan användas av aktörer för att dimensionera utbildningar och av yrkesverksamma för att undvika arbetslöshet.

Läs mer om yrkesmobilitetsindex på arbetsformedlingen.se

Mer än hälften av gymnasieungdomarna börjar arbeta direkt efter gymnasiet, 38 procent går vidare till studier och 8 procent saknar sysselsättning. Föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar tydligt vilka som läser vidare på högre utbildningar. Det visar en studie som CSN och UHR har gjort.

Läs mer om vad ungdomar gör direkt efter gymnasiet på csn.se

Ladda ner rapporten som pdf: Vad gör ungdomarna efter gymnasieskolan?

Under coronapandemin har intresset för högskolestudier ökat och antalet sökanden som inte tidigare har läst inom högskolan är nu högre än någonsin tidigare. Sökantalet har ökat mest bland 19-åringar och de över 30. Lärosätena har också antagit fler utan tidigare högskoleerfarenhet och antalet nybörjare har ökat, även om dessa ökningar inte fullt ut motsvarar det ökade intresset.

Läs hela artikeln på uka.se

Läs rapporten som pdf: Inflödet till högskolan under coronapandemin

Arbetsmarknaden återhämtade sig i en snabb takt och arbetslösheten minskade stadigt under 2021. I genomsnitt var 409 000 personer inskrivna som arbetslösa under året och närmare hälften var långtidsarbetslösa.

Läs mer om långtidsarbetslösheten på arbetsformedlingen.se

Skolverket har utformat ett material som stöd för dig som arbetar med att elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada får den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till.

Läs mer på skolverket.se

Ladda ner stödmaterialet som pdf

Det finns ett fortsatt behov av att studerande ska kunna arbeta, och särskilt gå in och avlasta i vården och andra samhällsbärande verksamheter med anledning av covid-19-pandemin. Därför vill regeringen återigen förlänga det tillfälligt slopade fribeloppet, till och med den 30 juni 2022. Förslaget kommer att överlämnas till riksdagen i en extra ändringsbudget inom kort.

Lär mer om slopat fribelopp på regeringen.se

Skolverket har sammanställt övergripande information om vad som gäller i förskolan, skolan och vuxenutbildningen med anledning av coronapandemin.

Du hittar sammanställningen på skolverket.se

Nytt år – nya regler. Och det gäller att hålla koll. Störst under 2022 är de förändrade kursplanerna på gymnasiet.

Läs mer om ändrade skollagar på lararen.se

Ett av de viktigaste måtten för yrkeshögskolan är andelen i jobb året efter examen. Under perioden 2017-2019 nåddes en ny högstanivå med 93 procent i jobb. Under pandemins första år sjönk andelen i jobb till 87 procent. Samma siffra i år, avseende examinerade 2020, är 89 procent. Förändringen är dock inte en statistiskt säkerställd ökning, men ger en signal om att nedgången har avstannat.

– Trots att ekonomin drabbats hårt av pandemin har det varit relativt lätt för de som examinerats från yrkeshögskolan att hitta jobb. Detta visar mer än något annat att yrkeshögskolan bistår arbetsmarknaden med efterfrågad kompetens, säger generaldirektör Thomas Persson.

Läs hela artikeln på myh.se

I år har inte varit något vanligt år… Vi på Tremedia önskar er alla en fin julhelg och ett gott nytt år även om den i år får firas i mindre skala än vad vi är vana vid.

Vi vill också passa på att tacka för all hjälp, respons och uppskattning som vi fått under året som gått.

I år väljer skänker Tremedia en extra stor julgåva till Bris. När samhället stänger ner är det extra viktigt att barn fortfarande kan få hjälp. Många barn i Sverige lever under svåra förhållanden – med missbruk, våld och ensamhet. Detta blir extra påtagligt nu när många sitter i isolering i hemmet. Tillsammans vill vi hjälpa till att ge fler barn möjlighet att berätta och ta steget mot en bättre och tryggare tillvaro.

Öppet i juletid
Tremedias kontor kommer att hålla stängt från den 23 december till den 10 januari. Har du brådskande ärende så skicka ett mejl till lennart@tremedia.se eller tala in ett meddelande på vår telefonsvarare så hör vi av oss så fort vi kan.

Ta hand om varandra och era nära och kära och kom ihåg att hålla avstånd!

Väl mött 2022!

Anna , Lennart  och kontorshunden Alfonz på Tremedia

ESF-projektet Prao i Skåne har tillsammans med flera kommuner tagit fram en ny handledarguide för prao. Den vägleder arbetsgivare och handledare i hur man tar emot en praoelev för bästa resultat.

Läs mer om handledarguiden för prao på esf.se

Totalt 269 200 personer har sökt en eller flera utbildningar vid första urvalet vårterminen 2022, en minskning med sju procent jämfört med vårterminen 2021. Antalet behöriga sökande minskar med sex procent, från 261 800 i våras till 246 100 vårterminen 2022. Det blir även färre antagna i vår, 198 500 jämfört med 206 400 vårterminen 2021 – en minskning med fyra procent.

Mer om sökande till högskolan 2022 på uhr.se

Körkortslån kan du söka för att kunna ta B-körkort och öka chanserna att få ett jobb. Lånet är till för dig som är arbetslös och uppfyller vissa villkor. Även du som är 19-20 år och har en gymnasieexamen kan söka lånet. Här hittar du information om belopp, villkor och hur du ansöker om lånet.

Läs mer om villkoren för körkortslån på csn.se

Det finns brister i både grund- och gymnasieskolan när det gäller likvärdigheten i betygssättning. Det är ett allvarligt problem eftersom betygen kan avgöra om man kommer in på en utbildning eller inte. Regeringen ger därför Skolinspektionen i uppdrag att arbeta för en mer likvärdig bedömning och betygssättning.

Mer om granskningsuppdraget finns på regeringen.se

Tillgången till utbildning och elevers deltagande har i stort varit god under pandemin. Samtidigt finns en risk för kunskapstapp, det vill säga att elever inte får de kunskaper och färdigheter de annars skulle fått. Lärarnas förutsättningar för att sätta betyg har delvis påverkats men betygen är oförändrade överlag. Skolverkets nya rapport om pandemins påverkan på skolan bekräftar den bild som framkommit i tidigare uppföljningar.

Läs mer om pandemins konsekvenser på skolverket.se

Arbetsmarknaden har återhämtat sig och många branscher räknar med att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka under 2022. För att klara av det behöver de också fler som kan jobba hos dem. I Arbetsförmedlingens undersökning säger arbetsgivare inom till exempel sjukvård, industrin och bygg att de behöver anställa många fler.

Läs hela artikeln på arbetsformedlingen.se

Under hösten 2021 ansökte fler personer med grundläggande behörighet från folkhögskola till landets universitet och högskolor. Dessutom blev ett större antal personer antagna till en utbildning än föregående år. Detta visar statistik från UHR, Universitets- och högskolerådet.

Mer statistik finns på sverigesfolkhogskolor.se

I januari återinförs fribeloppet som tillfälligt slopades under pandemin. Men var fjärde student vet inte vad fribeloppet är, visar en ny undersökning som CSN har gjort. Det riskerar att bli en dyrköpt läxa för de studenter som under nästa år har studiemedel och samtidigt har inkomster som överstiger fribeloppet.

Läs mer om fribeloppet på csn.se

Skolverkspoddens senaste avsnitt handlar om vägledning av elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada.

Skolverkspodden hittar du på skolverket.se

Antalet svenska nybörjare i högskolan fortsätter att öka under läsåret 2020/21. Den stora ökningen av antalet högskolenybörjare finns bland de yngre nybörjarna och Civilingenjörsprogrammet är det yrkesexamensprogram som har haft den största ökningen av antalet nybörjare.

Mer om nybörjare i högskolan finns på uka.se

Ladda ner rapporten som pdf – Nybörjare i högskolan 2020/21

Ansvaret för orättvisa betyg ligger på systemnivå och är inte lärarnas fel, enligt Skolverket. Därför har myndigheten på eget initiativ utvärderat ett antal modeller för att undersöka om det går att göra betygen mer likvärdiga.

Mer om de fyra betygsmodellerna finns på amneslararen.se

Elever på yrkesprogram måste själva välja om de vill läsa behörighetsgivande kurser för att få högskolebehörighet. Men ofta skiljer sig möjligheterna mellan kvinnodominerade och mansdominerade program.

Läs granskningen av yrkesprogram och högskolebehörighet på skolinspektionen.se

Ladda ner rapporten som pdf: Grundläggande behörighet – en rättighet och ett frivilligt val för elever på yrkesprogram

Universitets- och högskolerådet (UHR) har beslutat om ändringar i myndighetens föreskrifter om grundläggande behörighet och urval. De reviderade föreskrifterna gäller från och med den 1 januari 2022 och de beskriver vilka kompetenser som ska ge grundläggande behörighet för högskolestudier.

Mer om ändringar för grundläggande behörighet och urval finns på uhr.se

Hemmasittare, skolkare eller korridorvandrare? Benämningen på elever med problematisk frånvaro varierar men de har gemensamt att de behöver stöd och en utredning för att komma tillrätta med frånvaron. På den här sidan har vi samlat information för att främja närvaro samt åtgärda och förebygga frånvaro.

Läs mer om tips för bättre skolnärvaro på spsm.se

Sveriges nya S-regering får en ny minister: Lina Axelsson Kihlblom, känd som rektorn och skolutvecklaren som vände Ronnaskolan i Södertälje. Anna Ekström är kvar som utbildningsminister, med ansvar för högskola och forskning.

Läs mer om Lina Axelsson Kihlblom på lararen.se

Idag har regeringen beslutat att räntan för studielån blir 0 procent för 2022. Historiskt har räntan aldrig varit så låg. För körkortslån blir räntan 1,5% och för hemutrustningslån är beslutet inte tagit ännu.

Mer om studielån för 2022 finns på csn.se

För sjunde året i rad ökar andelen elever på nationella program i gymnasieskolan som tar examen inom tre år. Ökningen sker på samtliga högskoleförberedande program och på de allra flesta yrkesprogram. Året har präglats av pandemin och betygsresultaten kräver därför ytterligare analyser.

Läs hela artikeln på skolverket.se

Missade du Skolinspektionens dag 2021 eller vill se om något av passen? Nu kan du ta del av filminspelningarna från hela programmet av årets upplaga av SID21. Temat för dagen var skolor med utmaningar.

Läs hela artikeln på skolinspektionen.se

Här kan du se filmerna från Skolinspektionens dag 2021

Undersköterska, städare och personlig assistent är de vanligaste yrkena bland tidigare långtidsarbetslösa. Det visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen.

Läs om långtidsarbetslöshet på arbetsformedlingen.se

Läs rapporten som pdf – Yrkes som bryter långtidsarbetslöshet

Examensgraden i yrkeshögskolan ökar efter att ha minskat de senaste tre föregående åren. Det är männen som vänder trenden när deras examensgrad ökar med en dryg procentenhet. För kvinnor fortsätter examensgraden att sjunka något.

Mer om hur många som tar examen från yrkeshögskolan finns på scb.se

Ny statistik från UKÄ visar att antalet examinerade från högskolan fortsätter att öka. Totalt tog 74 700 personer en examen på grundnivå och avancerad nivå under läsåret 2020/21. Det är 2 700 fler jämfört med läsåret innan.

Mer statistik som visar examinerade från högskolan finns på uka.se

Personer med ett slutbetyg utfärdat före 2010 måste ha minst 90% godkända gymnasiepoäng för att uppnå grundläggande behörighet. Eftersom omfattningen för ett fullständigt slutbetyg skiftat mellan 1997 fram till 2009, är det viktigt att kolla upp hur många poäng som måste vara godkända, inklusive kärnämneskurser.

Läs mer om slutbetyg och grundläggande behörighet på uhr.se

Yrkeshögskola (YH) är en snabb väg mot nytt jobb. Nu kan du enkelt se vilken YH-utbildning som finns för yrken som intresserar dig på våra sidor om yrken. Ingrid Viklund Ros, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, tipsar dig om 7 yrken att spana in.

– Det finns en hel del yrken med kort utbildningsväg så som YH där våra prognoser visar på stor efterfrågan på både kort och lång sikt, säger hon. Vi vet att det är mindre vanligt att klara gymnasiet bland personer med utländsk bakgrund än personer med svensk bakgrund. De med utländsk bakgrund har också i genomsnitt lägre gymnasiebetyg.

Mer om snabba vägar mot nya jobb finns på arbetsformedlingen.se