Aktuella nyheter om vägledning
En halv miljon fler sysselsatta krävs för att säkra välfärden till år 2030
Sveriges befolkning ökar och blir äldre. För att upprätthålla välfärden till år 2030 utan höjda skatter eller avgifter krävs en sysselsättningsökning på omkring 485 000 personer. Det visar Arbetsförmedlingens rapport ”Sveriges framtida sysselsättning”.
Kommunerna nobbar mångmiljardbelopp till yrkesutbildningar
Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.
UHR övergår till digitalt utlåtande
Varje år utfärdar UHR upp emot 20 000 utlåtanden över utländsk utbildning. Utlåtandet visar vad en persons utländska utbildning motsvarar i Sverige och underlättar för den som vill arbeta eller studera vidare här. Nu blir utlåtandet digitalt, i form av en pdf-fil som skickas till den sökandes e-postadress, vilket är både effektivare och mer miljövänligt.
10 yrken som är på väg att försvinna i Sverige
Fotomodeller, mellanchefer eller professorer? Vilka yrken är det som ryker först i en förändrande – och allt mer automatiserad – värld?
Med hjälp av SCB:s yrkesregister visar här SvD de 10 yrken som minskat mest i Sverige mellan åren 2014 och 2017:
1. Säljande butikschefer och avdelningschefer i butik
2. Fordonsmontörer
3. Telefonister
4. Doktorander
5. IT-chefer (nivå 1)
6. Professorer
7. Maskin- och processoperatörer vid stål- och metallverk
8. Gruv- och stenbrottsarbetare
9. Säljare (företag)
10. Specialistofficerare
Vissa yrken kan kopplas till en ökad automatisering, medan andra är lite mer svårförklarade.
Utbildningsutskottet: Gymnasiet kan få tvåårig yrkesskola
Regeringen bör utreda en ny tvåårig yrkesskola på gymnasienivå, det tycker utbildningsutskottet.
Tanken är att det ska skapa en snabbare väg för unga till arbetslivet. Men S, V och MP tycker inte att det behövs någon ny skolform på gymnasiet.
Arbetsförmedlingens kontorsnät minskas med cirka 130 kontor
Arbetsförmedlingen kommer att avveckla cirka 130 av 242 lokala kontor. Vilka kontor som blir kvar kommer att bli klart i slutet av mars månad, därefter påbörjars en successiv avveckling av de kontor som inte ska finnas kvar.
Allt fler ingripanden – sex svenska skolor stängdes
Antalet skarpa ingripanden, mot skolor med långvariga och allvarliga situationer, ökade under 2018 visar Skolinspektionens årsrapport. Bland annat ökade antalet skolor som fick viten efter konstaterade omfattande brister från 101 skolor år 2016 till 121 år 2017 och ytterligare till 125 förra året.
Skolverkets insatser för studie- och yrkesvägledningen under 2018
Skolverket har ett regeringsuppdrag att arbeta med årliga fortbildningsinsatser för studie- och yrkesvägledningen. I denna delredovisning ges en redogörelse för vad Skolverket har gjort inom uppdraget under 2018 samt en kort beskrivning av vilka insatser som planeras under 2019.
Främja närvaro bästa metoden
Varje fall av långvarig frånvaro är unikt. Därför är det viktigt att undersöka orsakerna och anpassa åtgärderna därefter, konstaterar regeringens utredare Malin Gren Landell.
Hemmasittare har blivit ett välkänt begrepp de senaste åren. Men en sökning i mediearkivet visar att det är först i mitten av 2000-talet som ordet börjar användas i svenska tidningar för att beskriva barn som inte kommer till skolan. Det finns ingen statistik över hur många barn som stannar hemma, men de flesta bedömare är överens om att fenomenet ökar. När tv-programmet Kalla fakta i höstas granskade frågan kom man fram till att 5 500 elever varit borta mer än halva terminen från skolan.
Svårt för många unga utrikes födda att klara utbildning och komma in på arbetsmarknaden
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ser allvarligt på de skillnader som fortfarande finns mellan unga utrikes födda och unga inrikes födda när det gäller resultat i skolan och möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Det framkommer i myndighetens nya rapport Hitta vägen! Ung idag 2019 – en studie om ungas väg genom skolan till arbetslivet.
Skolverket: Elever behöver rustas bättre för högskolan
Skolverket har presenterat en kvalitativ studie om hur väl gymnasieskolan lyckas med sitt uppdrag. En viktig slutsats är att de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan måste bli bättre på att göra eleverna förberedda för högskolan, skriver generaldirektör Peter Fredriksson.
Lärarbehörigheten minskar i grundskolan men ökar i gymnasiet
Sedan förra läsåret har andelen behöriga lärare i gymnasieskolan ökat, från 80,6 procent förra läsåret till 81,4 procent i år. Samtidigt minskar andelen behöriga lärare i grundskolan från 71,4 procent förra året till 70,5 procent. Det visar Skolverkets nya statistik om pedagogisk personal i skolan. Statistiken finns även på läns-, kommun- och skolenhetsnivå.
– Det är glädjande med ökningen i gymnasieskolan men att behörigheten minskar i grundskolan från en redan låg nivå är allvarligt. Lärarbristen är en ödesfråga som alla med ansvar för den svenska skolan måste samlas kring. Det behövs ett helhetsgrepp. Därför efterlyser vi en nationell strategi för att säkra lärarförsörjningen, säger Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör.
Unga i kris: Vi saknar stöd från samhället
Fler barn och unga ringer till Bris om mobbning, självdestruktivitet och självmordstankar. Alarmerande många uttrycker också att de inte får något stöd av samhället.
Enligt Bris handlar samtalen om allt allvarligare ämnen. De senaste tre åren har unga som ringer om självmordstankar ökat med 66 procent, självdestruktivitet med 64 procent och ätstörningar med 47 procent. Det handlar om tusentals kontakter per år.
– Den situation vi har är oerhört allvarlig. En röd tråd i de här samtalen är svårigheten att få hjälp, och det kan också vara en förklaring till varför allvarsgraden ökar, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.
Pojkar mår bättre än flickor i tonåren
Flickor och pojkar mår ungefär lika bra i mellanstadiet och är ungefär lika nöjda med livet. Men under högstadiet försämras framför allt flickors självskattade hälsa, visar undersökningen Skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten.
I den senaste undersökningen Skolbarns hälsovanor, 2017/18, uppger 88 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna i 11-årsåldern att de är nöjda med livet. Några år senare sjunker andelen, framför allt bland flickor. Andelen 15-åriga flickor som är nöjda med livet är då 77 procent och bland pojkarna i samma ålder 86 procent.
Läs mer på folkhalsomyndigheten.se >>
Läs rapporten som pdf – Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport
Ny satsning ska stärka samarbetet mellan lärare och syv
Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt.
Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan.
– Jag tror generellt att man har väldigt dålig insyn i varandras yrken, säger David Spak, studie- och yrkesvägledare.
Folkhögskolan är en viktig utbildningsform för deltagare med funktionsnedsättning
Folkhögskolan lyfts ofta fram som ett gott exempel på utbildning som fungerar för personer med funktionsnedsättning. I en ny rapport har man undersökt vad det är som gör att folkhögskolan lyckas möta behoven hos de här deltagarna.
Kravet: Inför syv redan på mellanstadiet
Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd.
– Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.
Skolministeriet: Vad vill Anna Ekström med skolan?
Vilket handlingsutrymme har en minister när stora delar av hennes politikområde är bundet i ett blocköverskridande avtal? Skolministeriet träffar utbildningsminister Anna Ekström för ett samtal om vad som väntar skolan under de kommande åren, och om vilka möjligheter Januariavtalet mellan S, MP, L och C ger henne att driva en skolpolitik som hon tror på.
Inspiration för studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen
Skolverkets publikation Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen beskriver fem inspirationsexempel från olika verksamheter som visar hur en varierad vägledning kan bredda elevernas kunskaper om sig själva och om yrkes- och utbildningsalternativ.
Läs mer om publikationen Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen >>
Starta utvecklingsarbete för att förebygga avhopp från gymnasieskolan
Skolverket presenterar nu framgångsfaktorer för huvudman för att planera, genomföra och utveckla arbete med att förebygga avhopp från gymnasieskolan.
Här kan du läsa hela artikeln >>
Har kan du läsa de delar i artikeln som du är särskilt intresserad av
Framgångsfaktorer i arbetet för att minska avhopp >>
Alla vinner på att elever går ut gymnasiet >>
Organisera för goda förutsättningar att minska avhoppen >>
Exempel på arbete med att förebygga avhopp från gymnasiet >>
Beprövade metoder med positiva resultat >>
Nu blir det lättare för arbetslösa att få studiestartsstöd
Regeringen har beslutat att lätta på arbetslöshetsvillkoren för att få studiestartsstöd. Syftet är att bättre nå de personer som studiestartsstödet är tänkt för. Ändringen börjar gälla den 1 mars.
Riksrevisionens rapport om långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan
Riksrevisionen har granskat långsiktiga effekter av att elever fått möjlighet att inte bara välja nationellt program utan också att ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i.
Fler betalar avgift för svensk högskoleutbildning
Intresset för svensk högskoleutbildning på engelska ökar. I vår sökte 17 procent fler till internationella kurser och program på grundnivå och antalet sökande till de internationella masterprogrammen ökade med 20 procent. Universitets- och högskolerådet konstaterar att sökande som ska betala avgift är den grupp som ökar mest.
Första stegen mot ett nytt antagningssystem
Nu läggs grunderna för ett helt nytt antagningssystem som på sikt ska ersätta dagens NyA. Målet: ett användarvänligt och flexibelt system som går lättare att förändra vid behov.
Lyckad slutkonferens för projektet Vägledning för Livet
Vi på Tremedia fick en inbjudan till slutkonferensen för det ESF-finansierade projektet Vägledning för livet i Göteborg den 7 februari.
Det var en välbesökt konferens med ett mycket intressant innehåll som dessutom gav oss och alla andra deltagare möjlighet att träffas och knyta kontakter. Konferensen hade cirka 150 deltagare från kommunalförbunden i Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen.
Projektets huvudmål har varit att stödja och lyfta studie- och yrkesvägledningen i de tre kommunalförbunden, så att den synliggörs, får högre mandat, blir prioriterad och kan bidra till att individer matchas till utbildningar som leder till arbete på den regionala arbetsmarknaden.
Läs mer om projektet Vägledning för livet och ladda ner bildpresentationerna från konferensen >>
Tremedias idé – ett material fritt från reklam
Tremedias idé är att på olika sätt publicera informationsmaterial inom utbildningsområdet. Vi vill främja en genusmedveten studie- och yrkesvägledning och visa på ett mångkulturellt samhälle. Tremedia vill erbjuda informationsmaterial som präglas av saklighet och är helt fritt från reklam. Vi vill på så sätt stärka och hjälpa landets vägledare i deras dagliga arbete samt bidra till att elever på ett mer överskådligt sätt kan orientera sig i utbildningsvärlden. Tremedia strävar också efter att stärka vägledarnas möjligheter att utvecklas professionellt.