Nyheter om vägledning
Fundera igenom gymnasievalet noga
Svenskt Näringsliv har anlitat Norstat att undersöka föräldrarnas syn på deras ungdomars gymnasieval.
Drygt hälften av föräldrarna ser helst att deras dotter eller son läser ett högskoleförberedande program. En tredjedel av föräldrarna har ingen speciell åsikt om vilken typ av program tonåringen bör läsa. Bara knappt en förälder av tio anser att det bör vara ett yrkesprogram.
Skolverket: Preliminär statistik om gymnasieskolans elever
Läsåret 2018/19 går det totalt går det 350 600 elever i gymnasieskolan. Sedan föregående läsår har antalet elever ökat med 2 800 elever, vilket motsvarar ungefär 1 procent. Språkintroduktion har minskat med ungefär 9 700 elever, ca 30 procent. Programmet är nu det femte största programmet i gymnasieskolan. Detta visar Skolverkets preliminära statistik om elever i gymnasieskolan läsåret 2018/19.
Se Preliminär statistik i tabell om gymnasieskolans elever, läsåret 2018/19 >>
Få elever tar gymnasieexamen i komvux
Endast var fjärde elev som missar examen i gymnasieskolan med ett fåtal kurser går över till komvux och enbart var tjugonde elev tar examen där. Det visar Skolverkets studie av elever som övergick till komvux 18 månader efter att de lämnat gymnasieskolan läsåret 2014/15 med studiebevis i stället för gymnasieexamen.
– Det är uppenbart att de flesta elever som missar gymnasieexamen med några få kurser inte går över till komvux inom en nära tid. Det är därför viktigt att gymnasieskolan ger eleverna stöd så att de får examen. De som ändå inte når ända fram måste få tydlig information om möjligheterna att studera klart på komvux, säger Marcello Marrone, chef för Skolverkets enhet för vuxenutbildning.
Läs registerstudien här – Elever nära examen som övergår till komvux >>
Fortsatt minskad arbetslöshet bland ungdomar
Ny statistik från Arbetsförmedlingen visar att allt färre ungdomar (18–24 år) är inskrivna som arbetslösa. I slutet på oktober var de knappt 48 000, jämfört med 55 000 samma månad i fjol. Även andelen unga arbetslösa har minskat till en nivå på 8,8 procent. Det kan jämföras med 10,3 procent för ett år sedan.
– Arbetsmarknaden är fortsatt stark och det är brist på arbetskraft. Det gynnar ungdomarna när arbetsgivare sänker kraven på erfarenhet. De flesta unga är arbetslösa i korta tider, de rör sig mellan arbetslöshet och anställning i mycket större utsträckning än andra åldersgrupper, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Var fjärde i högre studier direkt efter gymnasiet
Mer än var fjärde gick direkt vidare till högskolestudier efter gymnasiet av de som slutade grundskolan 2006. En nästan lika stor grupp började jobba direkt och gjorde det fortfarande 2016. Resten gick krokigare vägar.
Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare
Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare.
Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.
– Man måste värdesätta kompetensen mer, säger LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist.
NPF-säkrad kommun
Norrtälje kommun har beslutat att NPF-säkra alla sina skolor, förskolor och gymnasium. Hur gör man det? Helena Walukiewicz är samordnare för projektet och Karin Avellan är lärare. I Didaktorn berättar de om den checklista skolorna ska förhålla sig till och varför kommunen tagit sitt radikala beslut. De säger själva att de inte har något val.
Områdesbehörigheter – vad gäller nu och framåt?
Vi frågade UHR som svarade att områdesbehörigheter kommer tas bort och ersättas av särskilda behörigheter från och med den 1 januari 2019. Men, de ändringar som görs i och med det kommer inte att användas i skarpt läge i antagning till högskolestudier förrän till utbildning som startar efter 1 juni 2022.
Övergångsbestämmelserna (SFS 2018:1503) möjliggör att områdesbehörigheter kommer finnas kvar för högskoleutbildning som startar innan den 1 juni 2022, men för utbildningar som startar därefter kommer de nya behörighetsreglerna att tillämpas.
Så för gymnasieelever som vill ansöka till högskoleutbildning som startar innan 1 juni 2022 gäller den information om områdesbehörigheter som finns i nuläget.
De nya särskilda behörigheterna kommer påverka främst grundskoleelever och andra sökande till utbildningar som startar efter den 1 juni 2022.
För den som vill fördjupa sig ytterligare finns högskoleförordningen att läsa här >>
Skolministeriet: Förstatliga skolan – varför då?
Att skolan bör förstaligas är ett krav som hörs från olika håll inom skolvärlden och politiken. I riksdagen finns tre partier som vill förstatliga skolan, och det ena av de två lärarfacken har förstatligande högst upp på agendan. Vi tittar närmare på det här återkommande kravet. Vad är det man vill att staten tar över? Vilka problem hoppas man kunna lösa? Och varför är frågan om ett återförstatligande – snart 30 år efter att skolan kommunaliserades – fortfarande så viktig för en stor del av lärarkåren?
Lagändring 2018-08-01: Individuell studieplan för nyanlända elever
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen för att stärka nyanlända elevers möjligheter att uppnå behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Bestämmelserna omfattar bland annat en individuell studieplan för nyanlända elever i högstadiet i grundskolan eller specialskolan. Studieplaner ska upprättas i ett samarbete mellan lärare, studie- och yrkesvägledare och vid behov även med elevhälsan. Det ska också finnas tid till löpande revidering av studieplanerna.
Vägledande filmer för nyanlända med kort utbildning inför komvux
Skolverket har tagit fram en samling filmer om kursplanerna i komvux på grundläggande nivå för nyanlända vuxna. Filmerna informerar på ett enkelt och kortfattat sätt om de olika kurserna på komvux grundläggande nivå.
Totalt finns sex stycken filmer som är tänkta att underlätta för dig som studie- och yrkesvägledare, handläggare på Arbetsförmedlingen och annan personal i samtal med exempelvis nyanlända vuxna. Filmerna tar upp följande kurser på komvux grundläggande nivå:
Övergripande information om komvux på grundläggande nivå >>
Svenska och svenska som andraspråk på komvux grundläggande nivå >>
Engelska på komvux grundläggande nivå >>
Matematik på komvux grundläggande nivå >>
Samhällsorienterade ämnen på komvux grundläggande nivå >>
Naturorienterade ämnen på komvux grundläggande nivå >>
Filmerna kommer snart att finnas på flera olika språk. Tanken är att eleven ska kunna titta på filmerna själv också och använda dem som stöd efter att ha blivit vägledd.
Allt fler nyanlända får jobb
Tre år efter den stora flyktingströmmen till Sverige är 60 000 inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Allt fler får jobb, både subventionerade och osubventionerade anställningar. 44 procent arbetar eller studerar efter etableringsuppdraget.
– Det går allt bättre. Resultaten inom etableringsuppdraget för nyanlända har förbättrats varje år sedan Arbetsförmedlingen fick uppdraget 2010. Fler än någonsin får nu jobb eller börjar studera, säger Malin Blomgren, chef för enheten integration och etablering på Arbetsförmedlingen.
Gymnasievalet gynnar lågutbildades barn
Möjligheten att välja gymnasieskola leder till att fler barn till lågutbildade föräldrar läser vidare på högskola, visar Riksrevisionens granskning. En förklaring kan vara bättre matchning mellan elever och gymnasielinjer.
UR: Lärlabbet om SYV
Nya avsnitt från Lärlabbet finns nu ute om SYV. Denna gången med rubrikerna “Vägledning för nyanlända” och “Valkompetens”.
Se avsnitten här:
Vägledning för nyanlända
Valkompetens
Får du många frågor om riksrekryterande utbildningar och friskolor?
Då kan Riksväljaren vara det bästa verktyget för dig!
Riksväljaren är en katalog där du hittar komplett, aktuell och kontrollerad information om:
- Utbildningar med riksrekrytering
- Fristående gymnasieskolor
- Spetsutbildningar och Estetiska spetsutbildningar
- International Baccalaureate
- Idrottsgymnasier
På Tremedia går vi ut till alla utbildningsanordnare och samlar in uppgifter som vi även kontrollerar mot aktuell information hos Skolverket. Det är en katalog det ligger stort reseracharbete bakom och resultatet är en katalog med de mest uppdaterade och sammanställda uppgifterna om dessa utbildningar och skolor som finns idag.
Kunskap öppnar dörrar för personer med funktionsnedsättning
Okunskap och förutfattade meningar ligger bakom många arbetsgivares ointresse för att anställa personer med funktionsnedsättning. Det visar en undersökning som Arbetsförmedlingen har låtit göra bland 914 arbetsgivare. Sannolikheten att anställa någon med en funktionsnedsättning ökar flerfalt bland dem som haft en arbetsrelation med en person med en funktionsnedsättning, visar undersökningen. Egen erfarenhet har alltså stor påverkan. Undersökningen är en del av ett regeringsuppdrag som Arbetsförmedlingen fick 2017.
Gymnasielagen: Majoriteten av ansökningarna får avslag
Hittills har en femtedel av de över 11 000 ansökningarna om gymnasielagen avgjorts – och en majoritet har fått avslag.
Men det är för tidigt att dra några slutsatser av siffrorna, enligt Migrationsverket.
Totalt har Migrationsverket fått in 11 610 ansökningar. Fram till nu har nästan var femte, 2 301 ärenden, avgjorts. Av dessa har 1 406, eller 61 procent, fått avslag, medan 895, eller 39 procent, fått bifall.
Små positiva effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan
De utökade möjligheterna att välja gymnasieskola har haft små men positiva effekter på elevernas framtida inkomster och utbildningsnivå, visar Riksrevisionens nya granskning. Störst betydelse har förändringarna haft för barn till föräldrar med låg utbildningsnivå.
Höstlovsläsning: Uppföljning av SYV i grund- och gymnasieskolan
Riksdagens utbildningsutskott har gjort en omfattande uppföljning av studie- och yrkesvägledningen i grund- och gymnasieskolan för att få kunskap om hur verksamheten fungerar. Utskottet har sökt svar på om huvudmän och skolor lever upp till kraven på den studie- och yrkesvägledning som ska finnas enligt gällande författningar och om den studie- och yrkesvägledning som elever får är tillräcklig vad gäller omfattning och kvalitet.
Läs rapporten här “Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan – en uppföljning” >>
Från nyanländ till nyanställd inom vård, skola och omsorg
SKL har tagit fram en webbplats kallad Vägen till jobben – från nyanländ till nyanställd inom vård, skola och omsorg.
UHR: Europeisk erkännandemanual på svenska
Nu lanseras en svensk översättning av EAR-HEI, European Area of Recognition Manual for Higher Education Institutions. Manualen handlar om bedömning av framför allt utländska högre utbildningar och andra kvalifikationer.
Filmer från UHR för den som är nyfiken på högskolestudier
UHR har tagit fram tre inspirationsfilmer där man får möta studenterna Christian, Mathilde och Torkel. De berättar om sina drömmar, intressen, funderingar och slutligen vad som fick dem att börja studera. Syftet med filmerna är att inspirera, väcka intresse och nyfikenhet att söka mer information om högre studier. Därefter vill vi att de ska våga ta steget och söka sig till högskolan.
Skolverket: Resultat från gymnasieskolans nationella prov våren 2018
Nu finns statistik över de obligatoriska nationella proven i svenska, engelska och matematik som elever genomförde i gymnasieskolan under vårterminen 2018. Statistiken kan brytas ned på skol-, kommun-, läns- samt huvudmannanivå.
Skolverket ser över yrkesutgångarna
Skolverket har påbörjat en översyn av yrkesutgångarna inom gymnasieskolans alla yrkesprogram. Yrkesutgångar avser de föreslagna programfördjupningspaket som Skolverket tog fram tillsammans med branschen 2011. Idag presenteras totalt 179 yrkesutgångar inom yrkesprogrammen och de riksrekryterande utbildningarna med eget examensmål. Skolverkets målsättning är att uppdatera yrkesutgångarna till namn och innehåll så att de dels motsvarar efterfrågan på dagens arbetsmarknad, dels speglar en kompetensnivå som leder till anställningsbarhet. Arbetet planeras vara klart till våren 2019.
Redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet
Rapporten lyfter fram några viktiga områden för yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Det handlar om lärarförsörjning, samverkan mellan skola och arbetsliv, utbildningens förmåga att möta behoven hos utrikesfödda elever, studie- och yrkesvägledning samt praktisk arbetslivsorientering.
Tremedias idé – ett material fritt från reklam
Tremedias idé är att på olika sätt publicera informationsmaterial inom utbildningsområdet. Vi vill främja en genusmedveten studie- och yrkesvägledning och visa på ett mångkulturellt samhälle. Tremedia vill erbjuda informationsmaterial som präglas av saklighet och är helt fritt från reklam. Vi vill på så sätt stärka och hjälpa landets vägledare i deras dagliga arbete samt bidra till att elever på ett mer överskådligt sätt kan orientera sig i utbildningsvärlden. Tremedia strävar också efter att stärka vägledarnas möjligheter att utvecklas professionellt.