About Lennart Söderlund

This author has not yet filled in any details.
So far Lennart Söderlund has created 375 blog entries.

Arbetsförmedlingen och Google ger ut kom igång-guide till livslångt lärande

Yrkesarbetande i Sverige kompetensutvecklar sig för lite och för sällan i förhållande till digitaliseringen och de snabba förändringarna på arbetsmarknaden, visar en ny undersökning från Kantar Sifo. För att råda bot på det har Arbetsförmedlingen och Google tagit fram guiden ”Kom igång med ditt vardagslärande”.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

Omvärldsrapport av Kantar SIFO – Kompetensutveckling i arbetslivet >>

Ladda ner guiden – Kom igång med ditt vardagslärande >>

 

 

 

 

2019-06-24T08:38:11+00:002019-06-24|

Omedelbara åtgärder krävs mot hemmasittandet

Avslutningstider och barn springer ut från skolgårdar mot ett långt sommarlov. Men det gäller inte alla – många är redan hemma sedan länge. De som kallas hemmasittare är ofta barn som inte kan vara i skolan eftersom skolan inte är tillgänglig och anpassad efter deras förutsättningar. Många av dessa barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som till exempel autism och ADHD.

Läs mer på dagenssamhalle.se >>

2019-06-12T05:25:34+00:002019-06-12|

Skev könsfördelning i 9 av de 10 vanligaste yrkena i Sverige

Sverige toppar ofta listor över världens mest jämställda länder. Nyligen fick vi t ex full poäng på Världsbankens jämställdhetsskala, som bl a jämför arbetsvillkor, pension och löner i världens länder. Men jämställdheten till trots – när det gäller de vanligaste yrkena på den svenska arbetsmarknaden är könsfördelningen väldigt ojämn.

Som exempel är andelen kvinnliga undersköterskor 93 % (2007) och 92 % (2017) och andelen kvinnliga snickare är 1 % (2007) och 1 % (2017).

Läs mer på duochjobbet.se >>

2019-06-11T07:14:12+00:002019-06-11|

Analys: Hur är lönen fem år efter examen?

Olika examina från högskolan leder till väldigt olika inkomster. Fem år efter examen hade 25 procent av de med examen från läkarutbildningen inkomster över 600 000 kr per år medan bara 2 procent av de med examen från arbetsterapeututbildningen hade inkomster över 400 000 kr per år. Det finns också en tydlig könsskillnad i inkomster bland män och kvinnor som tagit samma examen. Kvinnor hade lägre inkomster på alla undersökta utbildningar. Utbildningar som leder till höga inkomster är inte nödvändigtvis mer populära. Det finns flera utbildningar som hade mycket lågt söktryck men som ändå ledde till höga inkomster. Det tydligaste exemplet på detta är högskoleingenjörsutbildningen.

Läs hela analysen på uka.se >>

2019-06-11T06:37:40+00:002019-06-11|

Råd om prao för huvudmän och studie- och yrkesvägledare

Huvudmän för grundskolor och specialskolor ansvarar för att anordna prao, praktisk arbetslivsorientering. Prao ska omfatta minst tio dagar sammanlagt för alla elever från och med årskurs 8 i grundskolan respektive årskurs 9 i specialskolan. Bestämmelserna gäller från 1 juli 2018.

Om prao för huvudmän på skolverket.se >>

Om prao för studie- och yrkesvägledaren på skolverket.se >>

2019-05-28T08:49:06+00:002019-05-28|

Fler med funktionsvariation till högre studier

Digitala verktyg och minskat tabu kring diagnoser gör att fler personer med npf söker sig till högre studier. Förra året fick
17 000 personer på landets lärosäten pedagogiskt stöd.

– Tabut kring diagnoser har minskat drastiskt. Det är färre som skäms över sin diagnos. De kan inför andra vara helt öppna med sina svårigheter och därmed snabbt få hjälp, säger Sara Tapper, Funka-handläggare på studentavdelningen för Örebro universitet, som hjälper 500 studenter att få skolvardagen att gå ihop.

Läs mer på specialpedagogik.se >>

2019-05-28T07:20:21+00:002019-05-28|

Lärosäten kraftsamlar för att stärka svensk industri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För att hänga med när digitaliseringen ändrar industrins förutsättningar och möjligheter behövs ny kunskap, inspiration och innovation. Nu kraftsamlar fem lärosäten kring en ny nationell företagsforskarskola inom området Smart Industri.

Våren 2020 startar den nya företagsforskarskolan på Högskolan Väst, Högskolan i Skövde, Jönköping University, Högskolan i Halmstad och Mittuniversitetet i nära samarbete med KK-stiftelsen. Det blir den största företagsforskarskolan i Sverige inom området Smart Industri. Den riktar sig till företag som vill stärka sin konkurrenskraft genom att forma framtida nyckelpersoner för industriell utveckling med ny värdefull kompetens kopplat till Smart Industri.

Läs mer på mynewsdesk.com >>

2019-05-08T07:07:11+00:002019-05-08|

Nu utreds generösare villkor för omskolning högre upp i åldrarna

Möjligheterna att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna ska förbättras. Enligt den sakpolitiska överenskommelse som skett mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna ska det ges mer generösa villkor för detta inom studiemedelssystemet, och förslagen ska presenteras senast i samband med budgetpropositionen för 2021. Nu har Regeringskansliet beslutat om ett sådant uppdrag.

Läs mer på regeringen.se >>

2019-04-30T08:45:37+00:002019-04-30|

Ny rapport: Elever med funktionsnedsättning beskriver hur trygghet och stöd kan förbättras

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Flera tar upp att de blivit illa behandlade eller utsatta för mobbning, otrygghet påverkar studieron negativt och bristande anpassningar skapar stress. Så beskriver 31 elever med funktionsnedsättning sin skolsituation i en ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Eleverna har tydliga förslag på vad som skulle öka trygghet, studiero och motivation för skolarbetet.

Läs mer på spsm.se >>

Läs rapporten här >>

2019-04-26T09:16:56+00:002019-04-25|

Här finns jobben efter högskolan

Det kommer att vara stor brist på utbildad arbetskraft även om fem år. De som söker in till högskolan nu har goda chanser att få jobb när de är klara, särskilt inom teknik, vård eller pedagogik.

Här blir det minst konkurrens om jobben 2024, yrken på högskolenivå:
– Barnmorskor
– Civilingenjörer, ingenjörer och tekniker
– Förskollärare
– Läkare och tandläkare
– Läraryrken
– Mjukvaru- och systemutvecklare
– Psykologer
– Sjuksköterskor
– Socialsekreterare
– Systemanalytiker och it-arkitekter

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

2019-04-03T09:43:31+00:002019-04-03|

Syvspindeln – en digital metodbank

I syv-spindeln kan du hitta och dela inspiration för studie- och yrkesvägledning i alla skolformer. Lektionsupplägg och syv-planer filtreras på skolform, särskolformerna ingår i grund- och gymnasieskolan. Det finns också möjlighet att beskriva ämnesområde istället för ämnen.

För att kunna lägga in material i syv-spindeln behöver du skapa ett konto och logga in >>

Läs mer om syv-spindeln på skolverket.se >>

2019-04-02T11:30:34+00:002019-04-02|

Valideringsarbete i teori och praktik – en introduktion

Nu har Skolverket tagit fram en webbutbildning för dig som är intresserad av att lära dig hur man kartlägger och bedömer individers kompetens. Utbildningen heter “Validering i teori och praktik – en introduktion” och innehåller information och övningar, samt även en kunskapsbank.
Utbildningen är gratis och öppen för alla.  Du kan börja utbildningen när du vill och genomföra den i valfritt tempo. Utbildningen i sin helhet tar cirka 16 timmar att genomföra och avslutas med ett slutprov. Efter godkänd och avslutad utbildning får du ett intyg.

För att komma åt utbildningen behöver du skapa ett konto och logga in >>

Läs mer om valideringsutbildningen på skolverket.se >>

Här kan du se en film med övergripande information om utbildningen >>

2019-04-02T11:31:11+00:002019-04-02|

Våga ta steget

Utbildningsradion (UR) har gjort serien “Våga ta steget” där vi får möta personer som på teckenspråk berättar om hur de på olika sätt har vågat ta steget till att nå sina drömmar när det gäller utbildning och arbete.

Serien består av 9 avsnitt som bland annat handlar om att välja utbildning, studera, flytta, söka jobb och att starta eget företag.

Se alla avsnitt på urplay.se >>

2019-04-01T09:21:01+00:002019-04-01|

Större andel elever tar examen inom tre år

Årets Öppna jämförelser – Gymnasieskola visar att andelen elever som tar examen inom tre år ökar för femte året i rad. Genomströmningen har alltså förbättrats i många kommuner. Årets rapport visar att 73 procent av eleverna som påbörjat ett yrkesprogram vid kommunala skolor år 2015 nådde examen 2018. Motsvarande andel för högskoleförberedande program var 79 procent.

Läs mer på skl.se >>

Läs rapporten Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2019 >>

2019-03-28T08:45:46+00:002019-03-28|

Rekordmånga kvinnor sökte byggutbildningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Yrkeshögskolans utbildningar inom samhällsbyggnadsområdet har länge haft en kraftig övervikt av manliga sökande, men trenden håller på att vända och nu är mer än var tredje sökande en kvinna. På bara ett år har antalet kvinnor som sökt en utbildning inom samhällsbyggnad och byggteknik ökat med 45 procent.

Läs mer på myh.se >>

2019-03-28T08:16:27+00:002019-03-28|

Färre helårsstudenter i högskolan

Under 2018 minskade antalet helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå, trots en pågående utbyggnad av högskolan. Flera lärosäten uppger att de har svårt att rekrytera tillräckligt många studenter till de utbildningar som staten tillfört extra medel för att bygga ut. Det gäller framför allt vård- och lärarutbildningar.

Läs mer på uka.se >>

2019-03-27T12:17:59+00:002019-03-27|

SSA rikskonferens 2019 – Matcha framtiden!

Den 9–11 april står Karlstads kommun som värd för Rikskonferens 2019. Konferensen riktar till dig som jobbar med att främja och stödja samverkan mellan skola och arbetsliv. Årets tema: Matcha Framtiden! Framtidens medarbetare finns i skolorna och i dagsläget ropar samhället efter dem som ett svar på kompetensförsörjningsbristen. Att matcha framtiden handlar om hur arbetsgivarna förbereder sig för att kunna attrahera framtidens medarbetare i till sina branscher. Framtidens medarbetare bär på kompetenser och framtida yrken som vi troligtvis inte ens kan föreställa oss. Hur förbereder sig arbetsgivare för att möta upp de ungas förmågor, önskemål och krav som framtida medarbetare?

Läs mer om anmälan och program på karlstad.se >>

2019-03-25T14:14:15+00:002019-03-25|

En halv miljon fler sysselsatta krävs för att säkra välfärden till år 2030

Sveriges befolkning ökar och blir äldre. För att upprätthålla välfärden till år 2030 utan höjda skatter eller avgifter krävs en sysselsättningsökning på omkring 485 000 personer. Det visar Arbetsförmedlingens rapport ”Sveriges framtida sysselsättning”.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

Läs rapporten här – Sveriges framtida sysselsättning >>

2019-03-20T12:30:15+00:002019-03-20|

Kommunerna nobbar mångmiljardbelopp till yrkesutbildningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.

Läs mer på skolvarlden.se >>

2019-03-20T12:26:08+00:002019-03-20|

UHR övergår till digitalt utlåtande

Varje år utfärdar UHR upp emot 20 000 utlåtanden över utländsk utbildning. Utlåtandet visar vad en persons utländska utbildning motsvarar i Sverige och underlättar för den som vill arbeta eller studera vidare här. Nu blir utlåtandet digitalt, i form av en pdf-fil som skickas till den sökandes e-postadress,  vilket är både effektivare och mer miljövänligt.

Läs mer på uhr.se >>

2019-03-20T11:52:16+00:002019-03-20|

Främja närvaro bästa metoden

Varje fall av långvarig frånvaro är unikt. Därför är det viktigt att undersöka orsakerna och anpassa åtgärderna därefter, konstaterar regeringens utredare Malin Gren Landell.

Hemmasittare har blivit ett välkänt begrepp de senaste åren. Men en sökning i mediearkivet visar att det är först i mitten av 2000-talet som ordet börjar användas i svenska tidningar för att beskriva barn som inte kommer till skolan. Det finns ingen statistik över hur många barn som stannar hemma, men de flesta bedömare är överens om att fenomenet ökar. När tv-programmet Kalla fakta i höstas granskade frågan kom man fram till att 5 500 elever varit borta mer än halva terminen från skolan.

Läs mer på chefochledarskap.se >>

2019-03-15T10:04:24+00:002019-03-15|

Svårt för många unga utrikes födda att klara utbildning och komma in på arbetsmarknaden

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ser allvarligt på de skillnader som fortfarande finns mellan unga utrikes födda och unga inrikes födda när det gäller resultat i skolan och möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Det framkommer i myndighetens nya rapport Hitta vägen! Ung idag 2019 – en studie om ungas väg genom skolan till arbetslivet.

Läs mer på mucf.se >>

Läs rapporten här – Hitta vägen! >>

2019-03-14T09:35:38+00:002019-03-14|

Skolverket: Elever behöver rustas bättre för högskolan

 

Skolverket har presenterat en kvalitativ studie om hur väl gymnasieskolan lyckas med sitt uppdrag. En viktig slutsats är att de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan måste bli bättre på att göra eleverna förberedda för högskolan, skriver generaldirektör Peter Fredriksson.

Läs mer på dagenssamhalle.se >>

Läs Skolverkets rapport som pdf – Gymnasieskolans högskoleförberedelse – en intervjustudie på tre lärosäten >>

2019-03-15T06:44:34+00:002019-03-13|

Lärarbehörigheten minskar i grundskolan men ökar i gymnasiet

Sedan förra läsåret har andelen behöriga lärare i gymnasieskolan ökat, från 80,6 procent förra läsåret till 81,4 procent i år. Samtidigt minskar andelen behöriga lärare i grundskolan från 71,4 procent förra året till 70,5 procent. Det visar Skolverkets nya statistik om pedagogisk personal i skolan. Statistiken finns även på läns-, kommun- och skolenhetsnivå.

– Det är glädjande med ökningen i gymnasieskolan men att behörigheten minskar i grundskolan från en redan låg nivå är allvarligt. Lärarbristen är en ödesfråga som alla med ansvar för den svenska skolan måste samlas kring. Det behövs ett helhetsgrepp. Därför efterlyser vi en nationell strategi för att säkra lärarförsörjningen, säger Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör.

Läs mer på skolverket.se >>

2019-03-12T14:03:39+00:002019-03-12|

Unga i kris: Vi saknar stöd från samhället

Fler barn och unga ringer till Bris om mobbning, självdestruktivitet och självmordstankar. Alarmerande många uttrycker också att de inte får något stöd av samhället.

Enligt Bris handlar samtalen om allt allvarligare ämnen. De senaste tre åren har unga som ringer om självmordstankar ökat med 66 procent, självdestruktivitet med 64 procent och ätstörningar med 47 procent. Det handlar om tusentals kontakter per år.

– Den situation vi har är oerhört allvarlig. En röd tråd i de här samtalen är svårigheten att få hjälp, och det kan också vara en förklaring till varför allvarsgraden ökar, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

Läs mer på svt.se >>

Läs Bris rapport som pdf  – “Hur har barn det?” >>

2019-03-12T08:41:43+00:002019-03-12|

Pojkar mår bättre än flickor i tonåren

Flickor och pojkar mår ungefär lika bra i mellanstadiet och är ungefär lika nöjda med livet. Men under högstadiet försämras framför allt flickors självskattade hälsa, visar undersökningen Skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten.

I den senaste undersökningen Skolbarns hälsovanor, 2017/18, uppger 88 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna i 11-årsåldern att de är nöjda med livet. Några år senare sjunker andelen, framför allt bland flickor. Andelen 15-åriga flickor som är nöjda med livet är då 77 procent och bland pojkarna i samma ålder 86 procent.

Läs mer på folkhalsomyndigheten.se >>

Läs rapporten som pdf – Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport

2019-03-11T08:07:54+00:002019-03-11|

Ny satsning ska stärka samarbetet mellan lärare och syv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt.
Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan.
– Jag tror generellt att man har väldigt dålig insyn i varandras yrken, säger David Spak, studie- och yrkesvägledare.

Läs mer på skolvarlden.se >>

2019-03-07T13:44:03+00:002019-03-07|

Folkhögskolan är en viktig utbildningsform för deltagare med funktionsnedsättning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Folkhögskolan lyfts ofta fram som ett gott exempel på utbildning som fungerar för personer med funktionsnedsättning. I en ny rapport har man undersökt vad det är som gör att folkhögskolan lyckas möta behoven hos de här deltagarna.

Läs rapporten här – Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar >>

Läs mer på folkbildningsradet.se >>

2019-03-07T13:45:51+00:002019-03-06|

Starta utvecklingsarbete för att förebygga avhopp från gymnasieskolan

Skolverket presenterar nu framgångsfaktorer för huvudman för att planera, genomföra och utveckla arbete med att förebygga avhopp från gymnasieskolan.

Här kan du läsa hela artikeln >>

Har kan du läsa de delar i artikeln som du är särskilt intresserad av

Framgångsfaktorer i arbetet för att minska avhopp >>
Alla vinner på att elever går ut gymnasiet >>
Organisera för goda förutsättningar att minska avhoppen >>
Exempel på arbete med att förebygga avhopp från gymnasiet >>
Beprövade metoder med positiva resultat >>

2019-03-01T07:04:49+00:002019-03-01|

Fler betalar avgift för svensk högskoleutbildning

Intresset för svensk högskoleutbildning på engelska ökar. I vår sökte 17 procent fler till internationella kurser och program på grundnivå och antalet sökande till de internationella masterprogrammen ökade med 20 procent. Universitets- och högskolerådet konstaterar att sökande som ska betala avgift är den grupp som ökar mest.

Läs mer på uhr.se >>

2019-02-28T10:18:58+00:002019-02-28|

UR Samtiden – Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Problematisk skolfrånvaro eller hemmasittande är ett stort och kostsamt problem. Det påverkar elevens självbild och relationer och kan leda till långvarigt utanförskap. I Sverige uppskattas ungefär 20.000 elever i grundskolan ha en problematisk skolfrånvaro och lika många i gymnasiet. Långvarig skolfrånvaro riskerar att leda till ett livslångt utanförskap som innebär både personligt lidande och stora kostnader för samhället. Här diskuteras den senaste forskningen kring orsaker och arbete med hemmasittande.
Inspelat den 11-12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm.
Arrangör: Akademi Magelungen.

Se alla nio programavsnitt på urskola.se >>

2019-02-25T08:29:47+00:002019-02-25|

Ny satsning för fullföljda studier

Nu finns äntligen det vi valt att kalla Uppdrag fullföljd utbildning på plats. En långsiktig SKL-satsning som är ett direkt resultat av det omfattande projektarbete, inom området studieavbrott och fullföljda gymnasiestudier, som vi under rubriken Plug In bedrivit i samarbete med våra medlemmar de senaste sex åren.

Läs mer på skl.se >>

Läs mer om erbjudandet Utvecklingsprogram fullföljd utbildning >>

2019-02-25T08:13:07+00:002019-02-25|

Trygghetsrådet TRR startar ”framtids-PRAO”

Trygghetsrådet TRR har listat 10 nya yrken som tros växa fram de närmaste åren – till exempel etikutvecklare, robotpersonlighetsdesigner och oldfluencer. I samarbete med fyra olika företag öppnar organisationen nu möjligheten att ”framtidspraoa”, det vill säga prova på några av dessa yrken redan idag.

Läs mer på trr.se >>

Läs mer om de 10 nya framtidsyrkena >>

Läs rapporten som pdf – Framtidens arbetsliv är här! >>

2019-02-22T09:33:34+00:002019-02-22|

Kursdag för dig som är ny vägledare på vux

Universitets- och högskolerådet erbjuder kursdag för dig som är ny vägledare inom vuxenutbildningen. Kursen ges den 11 april och har plats för 22 deltagare.

Syftet med dagen är att ge dig verktyg för att kunna bedöma grundläggande och särskild behörighet inför kompletteringsstudier på gymnasial nivå, både för svenska och utländska meriter.

Du som har dator eller surfplatta kan gärna ta med den. Men det går också bra att delta utan.

Läs mer om kursinnehåll och anmälan på uhr.se >>

2019-02-21T08:10:36+00:002019-02-21|

Normkritisk vägledning

I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. “Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut”, säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.

Läs mer på urplay.se >>

2019-02-21T08:33:44+00:002019-02-20|

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

Läs mer på svensktnaringsliv.se >>

Läs rapporten som pdf – “Kampen mot klockan – en undersökning av nyinvandrade elevers prestationer” >> 

2019-02-19T09:22:58+00:002019-02-19|

Ny utbildningsguide ska få fler till läraryrket

Sverige behöver 12 500 nya lärare varje år fram till år 2031. Nu lanserar UHR lärarutbildningsguiden så att fler ska hitta sin väg in i läraryrket.

Den digitala lärarutbildningsguiden ger svar på frågor som behörighet, vad man läser, på vilka orter varje lärarutbildning finns, studietakt och hur framtiden ser ut. Här finns även en lärarkompass som hjälper sökande att hitta det läraryrke som passar bäst.

Fakta – kortare vägar till läraryrket
– Personer med akademiska meriter kan välja att utbilda sig till lärare via en komplet­te­rande, pedagogisk utbildning, KPU. En ekonom eller ingenjör kan bli färdigutbildad gymnasielärare efter 1,5 år.
– Nyanlända redan utbildade lärare kan gå en kompletterande utbildning, ULV.
– För erfarna elektriker, VVS-montörer och barnskötare med flera finns kom­pletter­ande pedagogiska utbildningar för att bli lärare på ett yrkesprogram.
– För dem som arbetar som lärare men ännu inte har lärarexamen finns VAL, vidareutbildning av lärare.

Läs mer på uhr.se >>

Läs mer om lärarutbildningsguiden på studera.nu >>

2019-02-21T08:34:56+00:002019-02-14|

Granskning av kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

En förutsättning för många elever att nå goda resultat inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är att utbildningen och undervisningen är tillräckligt flexibel och individanpassad. Granskningen visar att det finns stora kvalitetsskillnader och bristande likvärdighet i vilka möjligheter elever har att få en flexibel och individanpassad utbildning och undervisning.

Läs mer på skolinspektionen.se >>

2019-02-13T07:47:58+00:002019-02-13|

Fortsatt hög andel i jobb efter YH-examen

Yrkeshögskolan fortsätter att leverera kvalificerad arbetskraft på en hög nivå. 93 procent av de examinerade hade jobb året efter sin examen, enligt en ny rapport.

Andelen examinerade som får jobb har varit både hög och stabil under många år. Årets rapport visar 2018 års resultat, för studerande som examinerades 2017. 93 procent hade jobb. Det är i nivå med fjolåret, som var den högsta nivån hittills.

– Det är glädjande att se att resultaten för hur det går för de examinerade fortsätter att vara på en hög nivå, säger Eva-Lena Kopparvik, enhetschef för planering och uppföljning.

Läs mer på myh.se >>

Läs rapporten som pdf – Studerandes sysselsättning 2018 >>

2019-02-11T13:37:50+00:002019-02-11|

Programserie om Elin, Alvin och vuxenlivet

Elin och Alvin, som själva är tonåringar med intellektuell funktionsnedsättning, pratar om viktiga ämnen som hör vuxenvärlden till. De utmanar även varandra genom olika uppdrag som de utför på stan.

Programmen vill visa vägar och stärka eleverna att själva våga prova saker för att bli självständiga och kunna växa in i vuxenlivet. Det handlar dels om vardagskunskaper som att kunna hantera pengar och tvätta, dels om att utmana sina rädslor eller leta sig fram i stan.

Träning och hälsa >>
Kropp och själ behöver sitt för att det ska kännas okej. Elin och Alvin diskuterar vad som får oss att må bra. Elin får i uppgift att börja träna.

Laga mat >>
Maten är ju människans bränsle. Elin och Alvin pratar om vad bra och dålig mat är. Alvin blir utmanad i att laga en god middag till Elin.

Gör något för miljön >>
Smältande isar och för heta somrar. Elin och Alvin snackar om klimatförändringen. Sedan är vi med om en utmaning som fokuserar på att återanvända gamla saker istället för att köpa nya

Hantera pengar >>
Pengar har man sällan för mycket av. Hur kan vi tänka kring pengar och vad de används de till? Elin och Alvin får en utmaning som går ut på att de ska spendera klokt – men på tid.

Utmana sina rädslor >>
Alla människor är rädda för någonting, men det kan vara helt olika saker. Hur hanterar man sina rädslor och kanske till och med kommer över dem? Elin ger Alvin en utmaning där han ska bemästra sin största skräck.

Ta sig dit man ska >>
Att hitta dit man ska till en viss tid är något alla behöver kunna. Men det är inte alltid så lätt. Elin och Alvin åker till Örebro.

Göra hemmasysslor >>
När man flyttar hemifrån är det massa grejer man plötsligt ska fixa helt själv, istället för att någon annan gör dem åt en. Tvätta till exempel.

2019-02-21T08:59:58+00:002019-02-08|

Var finns de som studerar utomlands?

Att planera för en internationell yrkeskarriär är en vanlig orsak att studera utomlands och att gå den utbildning man verkligen vill är ett viktigt motiv i valet av land. En allt högre andel av de som studerar utomlands väljer att göra det i asiatiska länder, såsom Japan, Singapore eller Sydkorea. Detta visar en ny artikel som CSN har tagit fram.

Läs mer på csn.se >>

2019-02-08T09:15:16+00:002019-02-08|

Fortsatta utbildningsvägar efter språkintroduktion

En fullbordad gymnasieutbildning är en viktig faktor för att kunna etablera sig i arbetslivet. Gymnasieskolans introduktionsprogram Språkintroduktion ska möjliggöra för nyanlända elever att så snart som möjligt gå vidare i sina studier. Skolinspektionen har granskat huvudmäns och skolors arbete för att ge nyanlända elever förutsättningar att gå vidare inom gymnasiet eller till vuxenutbildning efter språkintroduktion.

Skolinspektionen bedömer bland annat att granskade huvudmän och rektorer behöver säkra att studie- och yrkesvägledningen finns med i det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer på skolinspektionen.se >>

Ladda ner rapporten som pdf >>

2019-02-08T09:04:01+00:002019-02-08|

Ny lärarutbildning med lön i Malmö

En ny grundlärarutbildning där studier kombineras med arbete startar till hösten på Malmö universitet.
—På det sättet kan vi nå nya grupper som är intresserade av att arbeta i skolan, säger utbildningschef Anders Olsson på Malmö universitet. Men det är också ett nytt grepp att utveckla lärarutbildningen.

Läs mer på mynewsdesk.com

2019-02-08T08:44:27+00:002019-02-08|

Stora skillnader i betygssättningen mellan skolor

Skillnaderna i betygssättning mellan olika skolor är fortsatt stora. Det visar en ny rapport från Skolverket som jämför slutbetygen i årskurs 9 med resultaten på de nationella proven. Analysen visar att betygen i stor utsträckning sätts i relation till elevernas generella prestationsnivå på skolan. Betygsättningen är mer restriktiv i skolor med många högpresterande elever och omvänt mindre restriktiv i skolor med många lågpresterande elever. En viktig slutsats är att det är svårt att uppnå likvärdiga betyg med dagens betygssystem.

Läs mer på skolverket.se >>

Läs hela rapporten här – Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor >>

Skolverkets generaldirektör kommenterar rapporten >>

2019-02-05T08:37:11+00:002019-02-05|

En välmående skola bygger på tillit

När drygt 5000 elever i Sverige väljer att stanna hemma från skolan måste man fråga sig varför. Tierps kommun i Norduppland har både ställt frågan och agerat. Under en temadag i Specialpedagogiska skolmyndighetens lokaler i Fredhäll i Stockholm fick projektgruppen i kommunen berätta hur de med framgång numera arbetar förebyggande istället för åtgärdande med att få eleverna tillbaka till skolan.

Läs mer på spsm.se >>

2019-02-01T08:48:45+00:002019-02-01|

DN Debatt – ”Näringslivet måste driva gymnasiets yrkesprogram”

Näringslivet måste bli mer direkt involverat i de gymnasiala yrkesprogrammen och i högre utsträckning än i dag vara med och både ut­forma och driva dessa program. Det är ett av våra förslag för en reformerad gymnasie­skola där vi haft företagens kompetensförsörjning och Sveriges välståndsutveckling som utgångspunkt, skriver Gymnasiekommissionen.

Lär mer på dn.se >>

2019-02-01T08:44:27+00:002019-02-01|

Nationellt behörighetsprov kan komma 2025

UHR fick i juli 2018 i uppdrag av regeringen att förbereda utvecklingen av ett nationellt behörighetsprov för grundläggande behörighet som en väg till högskolestudier för dem som saknar gymnasial utbildning eller motsvarande. I en delrapportering av uppdraget bedömer UHR att ett prov i full skala kan genomföras under 2025.

Läs mer på uhr.se >>

2019-02-01T08:14:25+00:002019-02-01|

Didaktorn: Studievägledning på liv och död

Till Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm kommer unga människor med yrkesrelaterade skador trots att vissa av dem fortfarande går i skolan, tex yrkesutbildningar eller praktiska program. Det saknas ofta kompetens och rutiner på skolorna för att förebygga den här typen av skador. Det säger Marina Jonsson som utbildar studie- och yrkesvägledare i de medicinska förutsättningarna som kan vara viktiga att känna till när man coachar en ung människa inför studie- och yrkesval. I Didaktorn berättar hon hur man bäst förebygger att elever skadas eller blir sjuka under utbildningen eller när de börjar jobba.

Lyssna här på reportaget från urskola.se >>

2019-01-29T10:20:17+00:002019-01-29|

Många nya platser inom yrkeshögskolan

Med de beslut som Myndigheten för yrkeshögskolan nu presenterar tas det andra stora steget i den historiska expansionen av yrkeshögskolan. Till 2022 kommer antalet årsplatser öka med ca 45 procent, från ca 30 000 till 44 000 årsplatser. Antalet studerande förväntas växa från dagens 50 000 till 70 000 studerande.

Här presenteras resultatet i den ansökningsomgång som stängde hösten 2018. Av de totalt 1 105 inkomna ansökningarna om att bedriva YH-utbildning har myndigheten beviljat 496. Det innebär en beviljandegrad på 45%, den högsta någonsin. Sett till antalet nya utbildningsplatser rör det sig om 14 171 med start redan 2019.

Läs mer om resultaten i årets ansökningsgenomgång >>

2019-01-29T08:53:38+00:002019-01-29|

Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle

I detta betänkande redovisas uppdraget att lämna förslag som syftar till att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning så att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra väl övervägda val utifrån goda kunskaper om utbildningsvägar och arbetsliv.

Utredningen föreslår bland annat ett paket av fem huvudsakliga åtgärder:

  • Ett förtydligande av vad vägledning är, att den kan vara både individuell och generell och ska benämnas karriärvägledning.
  • Ett förtydligande av elevers tillgång till individuell karriärvägledning.
  • Tydligare krav på att individuell karriärvägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen.
  • Förstärkning av det generella karriärvägledningsperspektivet i olika ämnen.
  • Ett nytt obligatoriskt inslag med tilldelad tid, benämnt framtidsval, ska införas i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

Ladda ner betänkandet (pdf) på regeringen.se >>

2019-01-28T14:00:16+00:002019-01-28|

ESF-podden – Är skolan rustad för att ta hand om barn med funktionsvariationer?

En ny undersökning visar att 50% av de barn som har en diagnos inom autismspektrat går ut 9:an med ofullständiga betyg. För många barn märks tecken på svårigheter i väldigt tidig ålder. Men många får inte det särskilda stöd de behöver.

Vilka orsaker det här har och framför allt hur vi kan agera kraftfullt för att stoppa utslagningen och ge varje barn förutsättningar att lyckas och trivas i skolan pratar vi om i dagens avsnitt.

Gäster är Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund och Åsa Karle Specialpedagogiska Skolmyndigheten.

Programledare: Anna Olin Kardell

Lyssna på poddavsnittet här >>

2018-12-19T11:17:52+00:002018-12-19|

Yrk In stärker kopplingen mellan introduktionsprogram, yrkesprogram och arbetsmarknad

Projektet Yrk In är en ESF-finansierad satsning som ska öka intresset för gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet är också att underlätta ungas etablering i arbetslivet, genom förbättrad yrkesutbildning.

Projektets övergripande mål
Yrk In:s övergripande projektmål är att fler unga killar och tjejer

  • ska få möjlighet att delta i aktiviteter eller kurser som ökar deras anställningsbarhet
  • ska bli behöriga till, söka och påbörja en utbildning på gymnasieskolans yrkesprogram
  • ska slutföra gymnasieskolans yrkesprogram med en examen eller en plan för yrkeslivet

Läs mer på skl.se >>

2018-12-19T08:12:40+00:002018-12-19|

Skolor med problem ska få bättre stöd

Vi har varit för osynliga, tycker Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör. Nu ska myndigheten söka upp skolor som behöver hjälp.

Kalla faktas uppmärksammade granskning som sändes i TV4 i förra veckan visade att 5 500 elever är frånvarande från skolan minst halva terminen. Många av dem har enligt reportaget en lättare form av autism eller adhd. När Fredrik Malmberg tillträdde som general­direktör på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) förra året sa han att myndigheten finns till för att alla barn ”ska nå sina utbildningsmål ­oavsett funktionsförmåga”.

Enligt Fredrik Malmberg arbetar SPSM hårt med problematisk skolfrånvaro. Samtidigt är han självkritisk när det gäller myndighetens förmåga att nå ut till de skolor som bäst behöver det.

Läs mer på lararnastidning,se >>

2018-12-17T13:43:02+00:002018-12-17|

ESF-podden: Klarar vi matchningen?

Det pratas mycket om det livslånga lärandet och förutsättningar för att ta sig in på en arbetsmarknad i förändring. Hur kommer samverkan mellan skola och arbetsliv se ut i framtiden? Kommer unga även i fortsättningen behöva att passera gymnasieribban? Och vad händer med yrkesutbildningarna? Dessa saker fokuserar vi på i veckans avsnitt av En Smart Framtid. Gästar gör Lil Ljunggren Lönnberg, ordförande i DUA, Delegationen för unga och nyanlända till arbete och Jonas Olofsson, ekonomisk-historiker och professor i hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Programledare: Anna Olin Kardell

Lyssna på avsnittet här >>

2018-12-14T10:49:00+00:002018-12-14|
Translate »