Om Lennart Söderlund

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Lennart Söderlund skapat 1659 blogginlägg för.

Vägledarpriset och Levengood avslutade jubileumskonferensen

Sveriges Vägledarförenings årliga konferens, som sammanfaller med föreningens 50-årsjubileum, fortsatte på fredagen i samma engagerade anda som dag 1, med inspirerande samtal om vägledningens framtid, men nu med seminarier och prisutdelning. Dagen kretsade kring hur ny teknik, forskning och etik tillsammans formar ett yrke i ständig förändring.

Läs mer om vägledarpriset och jubileumskonferensen på vilarare.se

2025-10-28T12:57:44+00:002025-10-28|

Åtgärder för att bekämpa arbetslösheten

Läget på svensk arbetsmarknad präglas av den utdragna lågkonjunkturen och flera strukturella utmaningar. För att möta den höga arbetslösheten genomför regeringen kraftfulla åtgärder för att fler ska komma i arbete. Det handlar om att bryta lågkonjunkturen genom att stärka hushållens ekonomi, öka drivkrafterna att arbeta, skapa fler möjligheter till utbildning och satsa på företagen.

Mer om åtgärderna mot lågkonjunkturen på regeringen.se

2025-10-22T10:56:47+00:002025-10-22|

Antalet nya inresande studenter till Sverige ökar markant

Sverige stärker sin position som internationell studieort. Antalet nya inresande studenter ökade med 12 procent under läsåret 2024/25 jämfört med föregående läsår. Ökningen är större bland män och beror delvis på ett växande intresse från Kina, Indien och Pakistan. Det visar ny officiell statistik från UKÄ.

På uka.se finns mer om ökningen av inresande studenter till Sverige

2025-10-16T07:04:42+00:002025-10-16|

Sökrekord till höstens högskoleutbildningar

Efterfrågan på högskoleutbildning fortsätter att öka och vid första urvalet hösten 2025 hade nära 456 300 personer sökt minst en utbildning – vilket var det högsta antalet sökande någonsin, 1,4 procent fler jämfört med förra hösten. Trots ökningen förväntas ännu fler vilja påbörja högskoleutbildning framöver till följd av växande årskullar i kombination med försämrad arbetsmarknad.

Läs mer om ökad efterfrågan på högskoleutbildning på uhr.se

2025-10-13T07:31:26+00:002025-10-13|

Organisera och genomföra bedömning av behörighet inom komvux

En huvudman som anordnar utbildning inom komvux ska göra en bedömning av varje sökandes behörighet till utbildningen. Varje huvudman bör därför ha rutiner och organisation för att kunna utreda och bedöma samtliga villkor för behörighet för varje sökande. På den här sidan hittar du stöd för att organisera arbetet, inklusive länkar till mer information och exempel på några kommuners arbete med och erfarenheter av bedömning av behörighet och antagning.

Mer om behörighetsbedömning inom komvux på skolverket.se

2025-10-09T07:49:46+00:002025-10-09|

Regeringen förlänger möjligheten att gå studiemotiverande folkhögskolekurs

Nu ändrar regeringen tidsgränsen för deltagande i studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) från tre till sex månader. Syftet är att ge deltagare med annat modersmål än svenska bättre möjligheter att gå vidare till arbete eller studier. Regeringens beslut är i linje med förslag som tidigare förts fram av Folkbildningsrådet.

På folkbildningsradet.se finns mer om studiemotiverande folkhögskolekurs

2025-10-07T06:49:56+00:002025-10-07|

Studievägledare utvecklar sitt kompensatoriska arbete

Genom att samverka med andra professioner och vårdnadshavare får studie- och yrkesvägledare ökad möjlighet att jobba kompensatoriskt.
– Vi försöker bredda synen på hur vi kan arbeta med kompensatoriska insatser. En viktig del är att delta på EHT-möten och tillsammans lägga upp en plan för elever som jag behöver veta mer om eller som lärare och mentorer är oroliga för, säger Josefin Gran, som är SYV på Kannebäcksskolan.

Läs mer om kompensatoriskt arbete för syv på lartorget.goteborg.se

2025-10-06T13:08:33+00:002025-10-06|

Antalet internationella skolor ökar

I Sverige fanns det 24 internationella skolor år 2024. År 2013 fanns endast 9 internationella skolor i Sverige, vilket innebär att antalet mer än fördubblats sedan dess. Majoriteten av de internationella skolorna är grundskolor, och det är även dem som står för den stora delen av ökningen. Antalet elever har också ökat kraftigt under samma period, från 2 200 till 6 900.

Mer om ökningen av internationella skolor på scb.se

2025-10-03T08:23:45+00:002025-10-03|

Vad leder gymnasieprogrammen till?

Ungdomar som gått fordons- och transport eller VVS- och fastighetprogrammet har i hög grad en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieexamen. Naturvetenskapsprogrammet är det program som oftast leder till studier på högskola tre år efter examen. Det visar ny statistik från Skolverket.

Statistiken visar vad ungdomarna som slutförde sina studier läsåret 2019/2020 gjorde tre år efter sin gymnasieexamen. Statistiken redovisar även hur det har gått för ungdomar ett och fem år efter gymnasieexamen.

– Tre år efter gymnasieexamen var 78 procent av ungdomarna antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerade på högskola, säger Isac Jonsson, undervisningsråd på Skolverket.

Mer om etablering efter gymnasiet på skolverket.se

2025-10-02T07:23:33+00:002025-10-02|

Ny modell för korta kurser ska gynna yrkesverksamma

Arbetsmarknaden förändras snabbt och därför behöver det bli enklare för yrkesverksamma att studera samtidigt som man är mitt i karriären. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att ett antal högskolor och universitet ska få sammanlagt 20 miljoner kronor 2026 för att utveckla korta utbildningar som är relevanta för yrkesverksamma.

På regeringen.se finns mer om förslaget på  korta kurser för yrkesverksamma 

2025-10-02T07:15:22+00:002025-10-02|

Utbildning är nyckeln till framtidens jobb

Trots lågkonjunktur finns det yrken som arbetsgivare har svårt att rekrytera rätt kompetenser till. De som söker högskole- eller universitetsutbildningar förutspås ha goda möjligheter till arbete när de är färdiga med sin utbildning, särskilt inom it, teknik och sjukvård. Det visar Arbetsförmedlingens uppdaterade yrkesbarometer.

Mer om framtidens efterfrågade yrken på arbetsformedlingen.se

2025-10-01T07:48:01+00:002025-10-01|

Många elever får fortfarande inte rätt stöd i rätt tid

Skolinspektionens granskningar visar på stora skillnader i hur skolor identifierar behov och organiserar stödinsatser, men också på goda exempel som kan göra skillnad. Det är ett av kapitlen i Skolinspektionens årsrapport med iakttagelser från 2024.

Skolinspektionen konstaterar att garantin för tidiga stödinsatser inte har lett till att fler elever får hjälp i språk och matematik. Trots garantins syfte är det tvärtom färre elever som får stödinsatser nu än innan den trädde i kraft.

– Vi ser dessvärre återkommande att brister i arbetet med stödinsatser påverkar elevers möjligheter att nå målen. Därför vill vi särskilt lyfta fram detta område för att fler elever ska få det stöd de har rätt till i rätt tid, säger Therese Jakobsson, utredare på Skolinspektionen.

På skolinspektionen.se kan du läsa mer om granskningen av skolans stödinsatser

2025-09-30T07:26:44+00:002025-09-30|

Byta yrke eller flytta till jobb – få koll på vad som gäller

Chansen att få jobb ökar om man söker där efterfrågan är större. Regeringen har därför gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att förtydliga kraven på att bredda jobbsökandet. Det kan innebära att du behöver byta yrke, pendla eller flytta för att behålla din ersättning. Här svarar vi på vanliga frågor.

På arbetsformedlingen.se finns mer om breddat jobbsökande

2025-09-25T06:26:24+00:002025-09-25|

Marginell förändring av gymnasiebehörigheten

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ökar marginellt jämfört med förra året. Av eleverna som gick ut grundskolan i våras var 84,1 procent behöriga till gymnasiet jämfört med 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan våren 2024. Det visar Skolverkets nya statistik.

Gå till skolverket.se för den senaste statistiken om gymnasiebehörighet

2025-09-25T06:17:15+00:002025-09-25|

Lista: Utbildningen där 100 procent får jobb – ”Viktigt göra medvetna val”

Trots att svenska företag skriker efter högutbildad personal har arbetslösheten bland akademiker nått rekordnivåer. En ny rapport visar på stora skillnader i arbetsmarknadsetablering beroende på val av utbildning. ”Det är en obalans mellan högre utbildning och arbetsmarknadens behov”, säger Ulrika Wallén på Svenskt Näringsliv till TN.

Läs artikeln på tn.se

2025-09-23T09:15:07+00:002025-09-23|

Fler utbildningsplatser för poliser – polisutbildningen etableras i Uppsala

Regeringen har i dag fattat beslut om att etablera polisutbildningen vid ytterligare ett lärosäte – Uppsala universitet. Beslutet syftar till att skapa förutsättningar för att fler poliser ska kunna utbildas. I budgetpropositionen för 2026 föreslås en ökning av Polismyndighetens anslag.

På regeringen.se finns mer om den nya polisutbildningen i Uppsala

2025-09-23T06:29:13+00:002025-09-23|

Var fjärde bedömd utländsk utbildning är inom STEM

Universitets- och högskolerådet (UHR) har under perioden 2018–2024 utfärdat över 111 000 utlåtanden av utländska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Av dessa gäller 28 procent utbildningar inom STEM (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik), vilket motsvarar drygt en fjärdedel av samtliga utlåtanden. Det visar en ny rapport från UHR.

Mer om utländsk kompetens inom STEM på uhr.se

2025-09-22T06:32:08+00:002025-09-22|

Regeringen föreslår medel för nya läroplaner, nytt betygssystem och reformerad lärarutbildning

Svensk skola behöver en tydligare kunskapsinriktning och elevers läsförmåga måste stärkas. Regeringen föreslår därför satsningar på bland annat nya läroplaner, ett nytt och rättssäkert betygssystem och en relevant lärarutbildning. De föreslagna satsningarna omfattar 820 miljoner kronor 2026.

Läs mer om skolsatsningen på regeringen.se

2025-09-16T07:33:13+00:002025-09-16|

Fortsatt pressad arbetsmarknad

Arbetslösheten är kvar på höga nivåer. Samtidigt fick närmare 33 000 personer jobb, vilket är ungefär 3 000 fler än samma tidpunkt förra året.

I slutet av augusti var drygt 371 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med cirka 11 000 jämfört med samma månad förra året. Arbetslösheten har därmed stigit från 6,8 till 7 procent på ett år.

– Arbetslösheten är kvar på höga nivåer och den svenska arbetsmarknaden är fortsatt pressad. Ett tydligt tecken är att antalet lediga platser utvecklas svagt, vilket visar att efterfrågan på arbetskraft är fortsatt dämpad, säger Eva Samakovlis, Arbetsförmedlingens analysdirektör.

Gå till arbetsformedlingen.se för mer läsning om arbetslösheten

2025-09-16T14:24:59+00:002025-09-11|

Utbildning och matchning för fler i jobb

Arbetslösheten är fortsatt hög och matchningen på den svenska arbetsmarknaden måste stärkas. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen satsa 524 miljoner kronor som bland annat ska gå till fler yrkesutbildningar på gymnasial nivå och inom yrkeshögskolan samt arbetsmarknadsutbildningar. Detta för att motverka arbetslöshet och ge fler möjlighet att utbilda sig för att möta arbetslivets behov av kompetens.

På regeringen.se finns mer om regeringens plan för att få fler i jobb

2025-09-10T13:06:29+00:002025-09-10|

Delrapport om system för ansökan, antagning och studiedokumentation

Myndigheten för yrkeshögskolan har nu publicerat en delredovisning av förstudien om ett gemensamt system för ansökan och ett nytt studiedokumentationssystem för yrkeshögskolan.

Regeringen gav tidigare i år myndigheten i uppdrag att genomföra en förstudie om ett gemensamt system för ansökningar och antagning av studerande samt ett nytt studiedokumentationssystem för yrkeshögskolan. Systemet ska bidra till att effektivisera ansökningsprocessen, säkerställa rättssäkerheten och bidra till en mer robust hantering av dokumentation av studerande och studieresultat.

Mer om delrapporten på myh.se

2025-09-10T06:32:50+00:002025-09-10|

Oroande trend i skolan: Flickors skolresultat sjunker

Könsskillnaden i skolresultat minskar och det kan framför allt förklaras av att flickor har försämrat sina resultat. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Flickor har under lång tid presterat bättre än pojkar i skolan men nu pekar statistiken på en ny trend: könsskillnaden i skolresultat har minskat och i årskurs 9 har skillnaden aldrig tidigare varit så liten som nu. Samma mönster syns i betygsstatistiken för årskurs 6 och i gymnasieskolan.

– Det visar att utvecklingen inte kan förklaras av förändringar i en viss åldersgrupp utan att det är en mer genomgripande trend, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket.

Artikeln om flickors sjunkande skolresultat finns på skolverket.se

2025-08-28T08:18:46+00:002025-08-28|

NPF-elever slås ut ur skolan enligt Attentions nya rapport

I varje klass går i snitt tre barn med NPF, men skolan är inte anpassad för dem. Riksförbundet Attentions rapport visar att åtta av tio har frånvaro på grund av sin funktionsnedsättning och att minst 36 procent inte får betyg i grundskolans kärnämnen.

– Det här är inte frågan om individuella misslyckanden. Det är ett systemfel när så många elever inte får de anpassningar och det stöd de behöver och har rätt till, säger Eric Donell, ordförande för Riksförbundet Attention.

Läs mer om hur det ser ut för elever med NPF i den svenska skolan på attention.se

2025-08-19T07:20:20+00:002025-08-19|

Nu börjar de första gymnasieeleverna som får ämnesbetyg i stället för kursbetyg

De elever som börjar i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan nu i höst är de första som får ämnesbetyg enligt ämnesbetygsreformen. Det är en stor förändring som varit efterfrågad länge.

Tidigare har eleverna fått ett betyg efter varje genomförd kurs i ett ämne. Alla kursbetygen räknas sedan med i det slutliga betyget oavsett när under gymnasieutbildningen som betygen sattes. De elever som börjar gymnasieskolan nu får ett ämnesbetyg i stället.

Läs artikeln om Gy25 på skolverket.se

2025-08-18T08:59:55+00:002025-08-18|

Arbetslösheten ökar i Sverige – men det finns tydliga regionala skillnader

Den rådande lågkonjunkturen har fortsatt att påverka arbetsmarknaden. Som en följd har arbetslösheten ökat i 15 av 21 län under det andra kvartalet 2025.

Svensk ekonomi har under det senaste året fortsatt befunnit sig i en lågkonjunktur, vilket har haft en tydlig påverkan på arbetsmarknaden. Antalet inskrivna arbetslösa har ökat från i genomsnitt 344 000 från det andra kvartalet 2024 till 363 000 samma period 2025. Samtidigt har arbetslösheten stigit från 6,6 till 6,9 procent. Det visar Arbetsförmedlingens andra kvartalsrapport för 2025.

Mer om den ökande arbetslösheten på arbetsformedlingen.se

2025-08-06T07:44:48+00:002025-08-06|

Högt söktryck på högskoleutbildningar med goda arbetsmarknadsutsikter

Totalt 454 832 sökte högskoleutbildning vid första urvalet höstterminen 2025, en ökning med 1,4 procent jämfört med hösten 2024, då det var 448 685 sökande. Intresset är fortsatt stort för flertalet utbildningar med goda arbetsmarknadsutsikter, till exempel vårdutbildningar. Det visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR).

På uhr.se kan du läsa mer om det höga söktrycket till yrkesexamensutbildningar

Läs rapporten som pdf – Antagning till högre utbildning hösten 2025

2025-08-05T11:31:25+00:002025-08-05|

Skolverkets webbinarier och konferenser för vägledare

Företagande som ett vägval inom vuxenutbildningen – webbinarium
Hur informerar och vägleder vi för möjligheten att se företagande som ett vägval? Ta del av lärande exempel och diskussioner under vårt webbinarium den 25 augusti. Webbinariet riktar sig till dig som arbetar inom komvux.

Frågestund om Gy25 för studie- och yrkesvägledare – webbinarium
Välkommen att delta på webbinariet den 23 september där vi svarar på frågor om Gy25. Frågestunden vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.

Erfarenhetsutbyte för bedömning av behörighet inom komvux den 22 oktober – webbinarium
Välkommen till ett webbinarium med erfarenhetsutbyte för dig som arbetar med bedömning av behörighet och antagning inom komvux på gymnasial nivå. Under webbinariet kommer du att få möjlighet att träffa och knyta kontakten med kollegor från hela landet.

Erfarenhetsutbyte för bedömning av behörighet inom komvux som anpassad utbildning den 24 oktober – webbinarium
Välkommen till ett webbinarium med erfarenhetsutbyte för dig som arbetar med bedömning av behörighet och antagning inom komvux som anpassad utbildning. Under webbinariet kommer du att få möjlighet att träffa och knyta kontakten med kollegor från hela landet.

Erfarenhetsutbyte för bedömning av behörighet inom komvux den 6 november – webbinarium
Välkommen till ett webbinarium med erfarenhetsutbyte för dig som arbetar med bedömning av behörighet och antagning inom komvux på gymnasial nivå. Under webbinariet kommer du att få möjlighet att träffa och knyta kontakten med kollegor från hela landet.

Erfarenhetsutbyte för bedömning av behörighet inom komvux den 7 november – webbinarium
Välkommen till ett webbinarium med erfarenhetsutbyte för dig som arbetar med bedömning av behörighet och antagning inom komvux på gymnasial nivå. Under webbinariet kommer du att få möjlighet att träffa och knyta kontakten med kollegor från hela landet.

Skolverkets nationella IM-konferens
Välkommen till en konferens i Stockholm den 8 januari 2026, med fokus på hur vi kan organisera för målinriktad undervisning på gymnasieskolans introduktionsprogram. Konferensen passar dig som arbetar med introduktionsprogram.

2025-08-05T09:03:25+00:002025-08-05|

Nationella rådet för vägledare – med Tremedias författare Berit Haugen!

Foto: Nicklas Elmrin. Från vänster: Berit Haugen, Eva-Marie Pålsson och Jenny Ivarsson stående bakom Lina Ali och Glenn Castenbladh Rafors.

På Tremedia är vi glada att Berit Haugen som vi haft mycket samarbete med är en av medlemmarna i Sveriges Lärares nationella råd för vägledare. Rådet har tidigre bara träffats online men har nu haft sitt första fysiska möte.

Berit har bland annat skrivit det digitala materialet Träna din valkompetens som är utgivet av Tremedia. Vi är övertygade om att Berit med sin  studie- och yrkesvägledarexamen och långa erfarenhet av arbete med studie- och yrkesvägledning i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har väldigt mycket att tillföra!

Sveriges Lärares nationella råd för studie- och yrkesvägledare inleder sitt arbete med att ta fram en gemensam arbetsbeskrivning för yrket. Syftet är att skapa en tydlig grund för framtida arbete med lönekriterier, arbetsvillkor och införandet av en skyddad titel, och därigenom stärka både professionen och dess status.

Sveriges Lärares nationella råd för studie- och yrkesvägledare – exempel på uppgifter:

  • Ta fram en gemensam arbetsbeskrivning för studie- och yrkesvägledare, som grund för:

    • Lönekriterier

    • Tydligare arbetsvillkor

    • Arbetet för att införa skyddad titel

  • Arbeta för skyddad titel som säkerställer att endast utbildade studie- och yrkesvägledare får använda yrkestiteln.

  • Främja likvärdighet genom att definiera kärnan i yrkesuppdraget, oavsett skolform eller utbildningsnivå.

  • Rådgivande funktion till Sveriges Lärares förbundsstyrelse i frågor som rör yrkets fackliga och professionella villkor.

  • Driva utvecklingsfrågor som stärker yrkets professionalitet, status och arbetsvillkor.

  • Motverka otydlighet och osunda arbetsvillkor genom att lyfta frågor om arbetsbelastning, antalet elever per vägledare och rättigheter för elever/studenter.

  • Stödja medlemmar och ombud med verktyg, information och forum för gemensam utveckling.

  • Synliggöra yrkets betydelse och skapa förståelse för studie- och yrkesvägledarens roll i utbildningssystemet.

Medlemmar

Berit Haugen, 59, Individuella programmet El och energi/Frisör/Restaurang och livsmedel, Jämtlands gymnasium.
Eva-Marie Pålsson, 54, IM och anpassad gymnasieskola, Halmstads kommun.
Lina Ali, 31, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Jenny Ivarsson, 61, Grundskolan, Kalix kommun.
Glenn Castenbladh Rafors, 41, syv/samordnare grundskola, Härryda kommun.
Volkan Serengil, 42, Syv/syv-samordnare, Internationella Engelska skolan Liljeholmen, Stockholm.

Läs en artikel om nationella rådet för vägledare på vilarare.se

Läs mer om Berit Haugens digitala arbetsmaterial Träna din valkompetens

2025-08-08T10:10:03+00:002025-08-05|

Ny utredning om de bestämmelser som rör ledigheter och undantag från skolplikten

Det är viktigt att rektorer får förutsättningar att fatta rättssäkra och likvärdiga beslut om ledigheter och att de har relevanta verktyg att ta till vid ogiltig frånvaro. Dagens regler om ledigheter och annan skolfrånvaro fungerar inte som de ska, och regeringen har därför tillsatt en ny utredning.

– Det finns barn i Sverige som inte får den skolgång som de har lagstadgad rätt till. Det kan till exempel handla om vårdnadshavare som bryter mot regler kring ledighet eller att barn förs ut ur landet. Om man bryter mot skolplikten ska det inte gå obemärkt förbi, som det tyvärr ofta gör i dag. Vi gör nu mer för att garantera varje barns rätt till utbildning och frihet, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

Mer om utredningen av tydligare regler för skolplikt och frånvaro på regeringen.se

2025-08-05T07:02:01+00:002025-08-05|

Rekordmånga elever mister studiebidraget på grund av ogiltig frånvaro

Andelen gymnasieelever som får studiebidraget indraget på grund av ogiltig frånvaro är den högsta någonsin. Totalt under läsåret 2024/2025 fick 10,8 procent eller 39 100 elever studiebidraget indraget vilket innebär en fortsättning på en lång trend.

När en gymnasieelev har mer än fyra timmars ogiltig frånvaro under en månad kan skolan rapportera det till CSN, som då kan besluta om att studiebidraget ska dras in. Under läsåret 2024/2025 fick fler gymnasieelever än tidigare studiebidraget indraget på grund av ogiltig frånvaro. Totalt drogs studiebidraget in för 10,8 procent eller 39 100 elever, vilket är den högsta siffran någonsin och 1 000 fler än föregående läsår. Därmed fortsätter den långa trenden med att allt fler elever får sitt studiebidrag indraget.

På csn.se kan du läsa mer om att allt fler elever får sitt studiebidrag indraget

2025-08-04T06:48:33+00:002025-08-04|

Yrkesutbildning på folkhögskola leder ofta till jobb

Nya siffror från Statistikmyndigheten SCB visar att folkhögskolans yrkesinriktade kurser ger resultat – en klar majoritet av deltagarna går vidare till arbete eller studier efter avslutad utbildning. Det stärker bilden av folkhögskolan som en viktig pusselbit i arbetet med att lösa kompetensbristen i samhället.

På folkbildningsradet.se kan du läsa mer om jobb efter folkhögskolans yrkesinriktade kurser 

2025-06-25T06:16:50+00:002025-06-25|

Här finns jobben

Sjuksköterskor, elektriker, systemutvecklare och kockar är bara några exempel på yrken där arbetsgivare har svårt att rekrytera. Det öppnar möjligheter för den som söker jobb, men visar också på behovet av åtgärder för att förbättra kompetensförsörjningen.

Trots lågkonjunktur har många arbetsgivare svårt att hitta rätt kompetens. Av de totalt 165 yrken som analyserats är det brist på arbetskraft i 53 – alltså i nästan var tredje yrke. I resten av yrkena råder någon typ av paradoxsituation (29 yrken), balans (48 yrken) eller överskott på arbetskraft (35 yrken).

Gå till arbetsformedlingen.se och läs mer om var jobben finns

2025-06-24T06:04:19+00:002025-06-24|

Budgetsatsning ger rekordmånga nya YH-kurser

Myndigheten för yrkeshögskolan beviljar idag nästan 600 nya kurser, vilket innebär cirka 36 000 studerandeplatser för hösten 2025 och våren 2026.

I juni fattade riksdagen beslut om vårändringsbudgeten som ger ett tillskott på 320 miljoner kronor till yrkeshögskolan. För kurser (YH-utbildningar upp till 99 YH-poäng) innebär detta att ytterligare cirka 330 kurser kunnat beviljas, vilket ger totalt 581 kurser med start hösten 2025 och våren 2026.

Mer om utbudet av YH-kurser på myh.se

2025-06-24T05:56:19+00:002025-06-24|

Från klassrum till karriär – kvinnor och män fast i gamla mönster

Unga kvinnor och män gör i stor utsträckning olika utbildningsval redan på gymnasiet. Skillnaderna syns även i arbetslivet, där många yrken är starkt könssegregerade. Endast en mindre andel befinner sig i utbildningar eller yrken med jämn könsfördelning.

Idag publiceras jämställdhetsstatistik som bland annat belyser könsfördelningen i gymnasieprogrammen, de 30 vanligaste yrkena och inom företagande.

– Statistiken visar på ett samhälle där kvinnor och män i stor utsträckning utbildar sig och arbetar inom olika sektorer, säger Anneli Åkerman, utredare inom jämställdhetsstatistik på SCB.

Läs artikeln om könsfördelningen inom utbildningar och yrken på scb.se

2025-06-23T14:14:55+00:002025-06-23|

Arbetsmarknadens återhämtning förskjuts – men ljusning i sikte

Den globala osäkerheten förlänger lågkonjunkturen och skjuter upp återhämtningen på arbetsmarknaden. Trots det ser Arbetsförmedlingen en viss framtidsoptimism i rapporten ”Arbetsmarknadsutsikterna våren 2025” som publiceras i dag.

– Återhämtningen på arbetsmarknaden väntas gå långsammare än tidigare beräknat. Den ekonomiska oron i omvärlden dämpar både konsumtion och investeringar. Hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken. Men det finns ljusning i sikte. Vi ser viss optimism bland arbetsgivarna, framför allt på längre sikt. Vi spår gradvis minskad arbetslöshet under 2026, säger Eva Samakovlis, Arbetsförmedlingens analysdirektör.

Läs mer om utsikterna på arbetsmarknaden på arbetsformedlingen.se

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2025 (pdf)

Regionala utsikter våren 2025 (pdf)

2025-06-17T06:45:52+00:002025-06-17|

Ladda ner e-boken Careers idag

Nu kan du ladda ner den nyligen publicerade boken Careers. I boken, som stöds av projektet Critical approaches to career and career guidance (COCAG) och ges ut av Århus Universitetsförlag, diskuterar forskarna Rie Thomsen och Tristram Hooley vad begreppet karriär kan bidra med i våra liv. Boken är utformad för att introducera människor som aldrig riktigt har funderat över ”karriär” till några av de centrala begrepp, idéer och teorier som ligger till grund för den samtida förståelsen av karriär.

Ladda ner e-boken Careers här

2025-06-16T10:52:14+00:002025-06-16|

Examen ger högre förankring på arbetsmarknaden även över tid

En uppföljning av studerande som läst en yrkeshögskoleutbildning visar att andelen förankrade är högre bland dem med examen jämfört med dem som klarat minst 75 procent av utbildningen, men inte tagit examen inom två månader från utbildningens slut. Över tid är det fortsatt stora skillnader.

På scb.se finns statistik över förankring på arbetsmarknaden efter avslutad YH-utbildning

2025-06-16T09:58:41+00:002025-06-16|

Vuxna med gymnasial utbildningsnivå deltar minst i utbildning

För att möta förändringar i samhället och på arbetsmarknaden är det viktigt att vi är välutbildade och vidareutbildar oss genom hela livet. Ny statistik visar att vuxna med gymnasial utbildningsnivå deltar minst i utbildning. Allra mest utbildar sig personer som har en högre utbildning.

Läs mer om hur vuxna vidareutbildar sig på scb.se

Läs rapporten som pdf –  Vuxnas lärande 2024

2025-06-16T06:26:21+00:002025-06-16|

Flexibelt upplägg i ny utbildningsform ger fler bilmekaniker i norra Sverige

I Norrlands inland finns stora anställningsbehov när det gäller personbilsmekaniker och servicetekniker. Samtidigt är avstånden långa och på flera orter finns det begränsade möjligheter till utbildning och yrkesväxling. Nationell yrkesutbildning kan vara ett sätt att råda bot på problemet.

Läs mer om nya utbildningsformen för bilmekaniker på myh.se

2025-06-11T08:55:01+00:002025-06-11|

Omställningsstudiestödet – utmaningar och möjligheter sedan starten

När det nya omställningsstudiestödet infördes under höstterminen 2022 var det med höga förväntningar. Men det blev nog inte riktigt som någon hade tänkt sig.

– Att det kom in så mycket ansökningar i både första och andra omgången blev en tung och efterhängsen start. Att vi nu direkthandlägger känns fantastiskt, säger Annika Fahlander, chef på utbetalningsavdelningen.

På csn.se finns mer om utvecklingen av omställningsstudiestödet sedan starten 2022

2025-06-11T08:49:03+00:002025-06-11|

Varför väljer pojkar och flickor olika utbildningsvägar?

Flickor presterar ofta bättre än pojkar i skolan, men är ändå kraftigt underrepresenterade inom tekniska utbildningar och yrken. En ny doktorsavhandling från SOFI visar att könsmönster i utbildning formas långt före universitetet – genom tidiga könsskillnader i självförtroende, upplevda förmågor och framtidsambitioner, utöver effekten av faktiska skolresultat.

På su.se artikeln om varför pojkar och flickor väljer olika utbildningsvägar

2025-06-09T08:41:45+00:002025-06-09|

Fler elever måste bli behöriga till yrkesprogrammen

2040 riskerar vi sakna drygt 230 000 yrkesarbetare i Sverige. Det är därför angeläget, för företagen och samhället i stort, att eleverna på yrkesprogrammen bli fler, inte färre. Platserna i gymnasieskolan behöver därför dimensioneras annorlunda, skriver Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning.

Läs artikeln om behovet av fler behöriga till yrkesprogrammen på svensktnaringsliv

2025-06-04T09:04:00+00:002025-06-04|

Skolverkets webbinarier och konferenser för skolans studie- och yrkesvägledning

Fokus yrkesutbildning 2025 – digital konferens
Välkommen till Fokus yrkesutbildning 2025 den 13 oktober. Det blir en heldagskonferens om AI, digitalisering och STEM i yrkesutbildning. Alla som arbetar med yrkesutbildning i skola och arbetsliv är inbjudna att delta denna inspirerande dag.

Mötesplats anpassade skolformer 2025
Välkommen till Mötesplats anpassade skolformer 2025 – två fullmatade konferensdagar den 16 och 17 juni där du själv väljer bland olika digitala föreläsningar. Konferensen anordnas av Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten tillsammans.

Mötesplats komvux 2025
Välkommen till mötesplatsen för dig som arbetar inom den kommunala vuxenutbildningen! Mötesplats komvux 2025 äger rum digitalt 15–19 september. Under konferensen kan du ta del av aktuell information från Skolverket och delta i fördjupande webbinarier.

Nationell skola- och arbetslivskonferens för anpassade skolformer – konferens
För andra året i rad bjuder vi in skolledare, studie- och yrkesvägledare, huvudmän och lärare i anpassade skolformer till Stockholm. Delta den 28 oktober för en djupare förståelse och förstärkt arbete kring skola och arbetslivsfrågor.

Regional nätverksträff för yrkesutbildning i Blekinge, Kalmar och Kronoberg – konferens
Skolverket tillsammans med Linnéuniversitetet bjuder in till en heldag den 13 november för att diskutera och dela erfarenheter med andra yrkesutbildare i Blekinge, Kalmar och Kronoberg. Temat för dagen är ”Kvalitativt lärande för yrkeselever i samverkan med arbetslivet”.

Regional nätverksträff för yrkesutbildning i Gävleborg, Uppsala och Västmanland – konferens
Skolverket bjuder in till en heldag den 29 oktober för att diskutera och dela erfarenheter med andra yrkesutbildare i Gävleborg, Uppsala och Västmanland. Temat för träffen är ”Kvalitativt lärande för yrkeselever i samverkan med arbetslivet”.

Regional nätverksträff för yrkesutbildning i Jämtland och Västernorrland – webbinarium
Skolverket bjuder in till en digital halvdag den 18 november för att diskutera och dela erfarenheter med andra yrkesutbildare i Jämtland och Västernorrland. Temat för träffen är ”Samverkan inom arbetsplatsförlagt lärande och skolsamverkan för ökad attraktionskraft”.

Regional nätverksträff för yrkesutbildning i Norrbotten – webbinarium
Skolverket bjuder in till en digital halvdag den 17 november för att diskutera och dela erfarenheter med andra yrkesutbildare i Norrbotten. Temat för träffen är ”Att rusta elever för arbetslivet”.

Regional nätverksträff för yrkesutbildning i Västerbotten– konferens
Skolverket bjuder in till en heldag den 23 oktober för att diskutera och dela erfarenheter med andra yrkesutbildare i Västerbotten. Temat för dagen är ”Kvalitativt lärande för yrkeselever i samverkan med arbetslivet”.

2025-06-04T08:54:41+00:002025-06-04|

Få läser vidare efter yrkesprogram

De allra flesta, nästan 90 procent, av de som läser vidare efter gymnasiet har läst ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Bland de som läser på högskolan är det vanligast att ha läst samhällsvetenskap, naturvetenskap eller ekonomi. Bland de som läser på folkhögskola eller en konst- och kulturutbildning är det däremot vanligast att ha läst det estetiska programmet.

Läs mer om yrkesprogram och fortsatta studier på scb.se

2025-06-02T09:21:27+00:002025-06-02|

Experterna: ”AI-arbetslösheten är redan här”

Sverige hade en arbetslöshet på 8,9 procent i april enligt SCB – en relativt hög siffra. En bidragande orsak kan vara användningen av artificiell intelligens, menar teknikprofilerna Mattias Miksche och David Frykman.

”Det är rätt mycket folk som inte får jobb inom de branscher där AI tidigt har fått väldigt stor effekt”, säger Mattias Miksche i podden Technokratin.

Läs artikeln om AI-arbetslösheten på di.se

2025-06-02T09:12:04+00:002025-06-02|

7 syv-kurser från Skolverket

Att arbeta med karriärvägledning inom sfi och svenska som andraspråk
Utveckla dina kunskaper i karriärplanering för elever som läser sfi och svenska som andraspråk för att underlätta deras väg in i arbetslivet. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare och arbetar inom komvux.

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper – webbkurs
Gå en kostnadsfri webbkurs och bli bättre på att kartlägga dina nyanlända elevers kunskaper. Du kan gå den enskilt och tillsammans med kolleger i valfri takt.

Kreativa metoder och verktyg för att underlätta övergångar
En kurs för dig som vill ha konkreta metoder och verktyg för att arbeta med elever som upplever olika svårigheter med att klara och fullfölja skolan. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare.

Säker användning av nätet
I den här utbildningen får du som arbetar i grundskola och gymnasium kunskaper om ungas liv på internet, digitala spel och säkerhet på nätet. Genom kollegialt lärande får du och dina kollegor fördjupa er i hur ni kan hantera och diskutera frågor tillsammans med era elever.

Tala om framtiden – om normer i vägledning och undervisning
Hur talar vi om framtiden med en större normmedvetenhet? Kursen erbjuder redskap för att utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars riskerar att begränsa elevernas studie- och yrkesval och tankar om framtiden.

TMO, utbildning i traumamedveten omsorg
Om man mår bra är det lättare att lära sig och när man lär sig kan det bidra till hälsa och välbefinnande. Genom utbildningen i traumamedveten omsorg får du lära dig mera om bemötande och förhållningssätt. Du lär dig att stötta barn och elever, ofta nyanlända, som utsatts för påfrestningar och traumatiska upplevelser.

Validering i teori och praktik, 7,5 hp hösten 2025
Skolverket erbjuder under höstterminen 2025 uppdragsutbildningen Validering i teori och praktik vid Linköpings universitet.

2025-05-27T12:11:20+00:002025-05-27|

Möjligheten till kompetensutveckling för yrkesverksamma ska öka

Att kunna byta yrke och utveckla sin kompetens under arbetslivet är avgörande för att möta arbetsmarknadens snabba förändringar och behov. Därför behövs fler korta kurser inom högskolan som är relevanta för yrkesverksamma. Nu remitterar Utbildningsdepartementet ett förslag på en modell för hur lärosätenas utbildningsutbud kan utvecklas.

På regeringen.se finns mer om ny modell för utbildningsutbud för yrkesverksamma

2025-05-27T09:36:51+00:002025-05-27|

Fortsatt fler kvinnor än män påbörjar konst- och kulturutbildningar

Antalet antagna som påbörjade studier inom konst- och kulturutbildningar 2024 var oförändrat jämfört med året innan. Även antalet som slutförde sin utbildning och slutförandegraden var på samma nivå som 2023.

Under 2024 påbörjade 2 900 personer studier inom utbildningsformen konst- och kulturutbildningar, vilket i stort är samma som 2023. Bland dem som påbörjade en utbildning var könsfördelningen ojämn med 77 procent kvinnor och 23 procent män. Sedan 2015, då utbildningen startade, har ungefär tre fjärdedelar av de antagna varit kvinnor.

Mer statistik om antagna till konst- och kulturutbildningar på scb.se

2025-05-22T06:22:59+00:002025-05-22|

Småföretagsanpassad lärlingsmodell – ny rapport från Småföretagarnas Riksförbund

Småföretagarnas Riksförbund publicerar en ny rapport om varför Sverige behöver ett generellt väl fungerande lärlingssystem. Ett lärlingssystem som även är anpassat till småföretagens behov är något som Småföretagarnas Riksförbund efterlyst under många är. Rapporten pekar på att Sverige ligger långt efter liknande länder i Europa.

Läs artikeln på smaforetagarna.se

Läs rapporten som pdf – Småföretagsanpassad lärlingsmodell

2025-05-21T10:50:43+00:002025-05-21|
Till toppen