Om Lennart Söderlund

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Lennart Söderlund skapat 1286 blogginlägg för.

Så kan Sveriges nya STEM-strategi se ut – ”Vi behöver göra saker nu”

Regeringen utlovar en svensk STEM-strategi redan mot slutet av året för att få fler elever att välja de viktiga matematik- och teknikämnena. Åtgärder som snabbt ger effekt efterfrågas av arbetsgivare och fack. ”Vi behöver fart i reformerna”, säger Joakim Bourelius på Innovationsföretagen.

På svensktnaringsliv.se kan du läsa mer om svensk STEM-strategi

2024-02-29T13:50:57+00:002024-02-29|

Snart öppnar ansökan för piloten yrkesutbildning på gymnasial nivå

Den 29 februari öppnar myndigheten den första ansökningsomgången för pilotverksamheten för yrkesutbildning på gymnasial nivå.

I december fick myndigheten i uppdrag att förbereda införandet av en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna, vilket sker i form av en pilotverksamhet under 2024-2026 och med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkeshögskolan.

– Det händer mycket på kompetensförsörjningsområdet just nu. Utöver yrkeshögskolans expansion och framtidsarbete har vi nu också den här pilotverksamheten som är ett spännande initiativ att skapa nya utbildningsvägar till yrkesroller utifrån ett nationellt perspektiv, säger Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Magnus Wallerå.

På myh.se finns mer om piloten för yrkesutbildning på gymnasial nivå.

2024-02-28T09:07:51+00:002024-02-28|

Det ska bli lättare för elever att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå

I dag är det många elever som inte får den utmaning de behöver i undervisningen. För att möta högpresterande elever som behöver utmanas mer i undervisningen föreslår regeringen nu att det ska bli lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå inom ramen för sin vanliga grundskoleutbildning. Försöksverksamhet med spetsutbildningarna i grund- och gymnasieskolan kommer också att permanentas.

– Det är viktigt att alla elever får chans att utmanas i undervisningen och möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Det här gäller även de mest högpresterande eleverna, skolan får inte hålla tillbaka de som kan och vill gå före, säger skolminister Lotta Edholm.

Läs mer om förslaget på regeringen.se

2024-02-23T13:18:13+00:002024-02-23|

Många lediga sommarjobb – topplista per län

Nu är det hög tid att söka sommarjobb. Idag finns det 54 400 lediga sommarjobb i Platsbanken, de flesta inom vård och omsorg.

– Det finns många jobb att söka trots lågkonjunkturen, vilket bekräftar det vi har sett i våra prognoser. I så gott som hela landet finns ett stort behov av sommarpersonal vilket ger goda förutsättningar för arbetssökande, säger Alva Johansson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Mer om alla lediga sommarjobb finns på arbetsförmedlingen.se

2024-02-20T07:43:40+00:002024-02-20|

Växla yrke som vuxen – en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna

För att bredda utbudet av yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, föreslår utredningen bland annat att det ska inrättas en ny utbildningsform inom det offentliga utbildningsväsendet. Utbildningsformen ska benämnas yrkesskola. Yrkesskolan ska ha sin utgångspunkt i yrkeshögskolemodellen och inte ingå i skolväsendet.

Läs mer om nya utbildningsformen yrkeskolan på regeringen.se

Ladda ner betänkandet av Yrkesvuxutredningen – Växla yrke som vuxen – en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna

2024-02-19T09:38:35+00:002024-02-19|

Projektet VÄGEN öppnar dörren till arbetslivet

Folkbildningsrådets ESF-projekt VÄGEN ska motverka utanförskap och underlätta övergången från folkhögskola till arbete och vidare studier. På Hagabergs folkhögskola anordnas en inspirationsdag för unga med bl.a. LO och Kriminalvården. Genom inspirerande jobbdagar får deltagare möta arbetsgivare och lära sig om arbetsrätt.

Läs mer om projektet vägen på folkbildningsradet.se

2024-02-16T07:16:21+00:002024-02-16|

Skolverket: Podd om Gy25, studie- och yrkesvägledning och komvux

Ämnesbetyg och Gy25 närmar sig. Inom komvux finns många frågor hur övergången blir mellan nuvarande system och Gy25. I studion delar studie- och yrkesvägledare Berit Kristiansen med sig av sina funderingar och frågor tillsammans med Emelie Högberg och Mikaela Zelmerlööw, båda undervisningsråd från Skolverket. Hur ska eleverna kunna pussla ihop sina utbildningar i två system? Hur påverkar förändrade programstrukturer yrkespaketen?

Podd: Gy25, studie- och yrkesvägledning och komvux

Transkribering av podden – Gy25, studie- och yrkesvägledning och komvux

2024-02-15T09:52:42+00:002024-02-15|

Ungas yrkesdrömmar matchar inte arbetsmarknadens behov

En undersökning bland gymnasieungdomar visar att de yrken många vill utbilda sig till inte är de yrken som arbetsmarknaden främst efterfrågar. Yrkesplanerna skiljer sig också åt beroende på kön, bakgrund och var i landet ungdomarna bor.

SCB genomförde 2021 en enkätundersökning riktad till gymnasieungdomar som gick i årskurs 3. Enkäten handlade bland annat om huruvida eleverna var intresserade av vidare studier och vad de ville arbeta med när de uppnått 30-årsåldern.

På scb.se finns mer om ungas yrkesdrömmar 

2024-02-15T09:53:30+00:002024-02-15|

Kärvt att ordna apl i pressad ekonomi

Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.
– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.

Läs hela artikeln på vilarare.se

2024-02-09T10:33:01+00:002024-02-09|

Podd för dig som jobbar som studie- och yrkesvägledare

Det här är en podd för dig som är studie- och yrkesvägledare på grundskolan och gymnasiet. Lyssna på Mikaela Zelmerlööw som ansvarar för studie- och yrkesvägledningsfrågor på Skolverket och Emelie Högberg som jobbar med införandet av Gy25 i deras samtal med Eva Mirsch som är studie- och yrkesvägledare på en grundskola.

Podd: Hur påverkar Gy25 dig som studie- och yrkesvägledare i grundskolan och gymnasiet? (17:53 min)

Transkribering av podden – Hur påverkar Gy25 dig som studie- och yrkesvägledare i grundskolan och gymnasiet? (Pdf, 60 kB)

2024-02-07T14:52:49+00:002024-02-07|

Ungdomsbarometern: Generationsrapporten 2024

 

Generationsrapporten 2024

I en orolig värld prioriterar ungdomar dagliga orosmoment och trygghet över långsiktiga samhällsfrågor. Vänner, familj och den egna ekonomin blir i stället viktigare. Det politiska engagemanget minskar samtidigt som andelen som anser att de har små eller inga möjligheter att påverka i samhället ökar. Fler än hälften (56 procent) tror inte att politikerna kan lösa samhällsproblemen och tron på demokrati minskar. Det visar Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2024 som är baserad på intervjuer med 15 000 ungdomar i åldern 15-24 år.

– Det är viktigt att komma ihåg att det här visar en nulägesbild över ungdomar i Sverige. Vi befinner oss i en orolig omvärld vilket gör att fokus för många unga hamnar närmre sig själv. De stora samhällsfrågorna får vänta och i stället engagerar sig unga i saker som skapar trygghet och säkrar nuet. Det kan handla om prioriteringar kring sin privatekonomi, utbildning, karriär eller sina vänner, säger Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern.

Läs hela artikeln om Generationsrapporten 2024 på ungdomsbarometern.se

Ladda ner rapporten: Generationsrapporten 2024 

2024-02-01T07:53:11+00:002024-02-01|

Bedömningstjänsten

I den här tjänsten ser du vad din utländska utbildning motsvarar här i Sverige. Börja med att söka efter landet din utbildning är från. Ladda ner en pdf och skicka till arbetsgivaren när du söker jobb. Du får också veta om din utbildning ger grundläggande behörighet till högskolestudier.

I tjänsten finns över 1000 kvalifikationer från 88 länder.

Mer om Bedömningstjänsten på uhr.se

2024-01-30T07:54:43+00:002024-01-30|

Om Byggåret

Vi på Peab vill ha ett jämställt samhälle där fler tjejer är med och bygger. Därför har vi startat Byggåret, ett ettårigt lärlingsprogram för tjejer som vill testa att jobba hos oss. För att gå Byggåret behöver du inte kunna något om byggande i förväg. Yrket lär du dig hos oss. Och självklart får du en bra lön från dag ett.

Läs mer om byggåret på peab.se

2024-01-29T08:52:19+00:002024-01-29|

Goda skolresultat för elever på gymnasieskolans idrottsutbildningar

Skolverket har för första gången sammanställt statistik om idrottsutbildningar för ungdomar som kombinerar sin gymnasieutbildning med elitidrott. Av statistiken framgår att eleverna på dessa utbildningar generellt har goda skolresultat, uppnår gymnasieexamen och sällan avbryter sin utbildning. Få av eleverna har professionell idrottsutövare som huvudsakligt yrke efter examen.

Allt om idrottsutbildningarnas skolresultat finns på skolverket.se

2024-01-24T08:58:54+00:002024-01-24|

Fortsatt brist på sjuksköterskor, yrkeslärare och gymnasialt yrkesutbildade

Trender och Prognoser 2023 visar att bristerna även på längre sikt kommer att finnas inom hälso- och sjukvården. Det bedöms även vara fortsatt brist på yrkeslärare och personer med gymnasial yrkesutbildning inom flera områden.

– Det bedöms bli fortsatt brist på arbetskraft inom hälso- och sjukvård och på yrkesutbildade från gymnasiet. Det gäller bland annat sjuksköterskor, vård- och omsorgsutbildade samt industritekniskt utbildade, säger Catarina Annetorp Hörnsten, analytiker på SCB.

Mer om tillgång och efterfrågan på arbetskraft med olika utbildningar finns på scb.se

2024-01-24T08:23:49+00:002024-01-24|

Spelbranschen: Folkbildningen viktig för framtidens kompetensförsörjning

En ny rapport från Dataspelsbranschen pekar ut folkbildningen som en viktig väg in i spelbranschen. Att värna folkhögskolor och studieförbund lyfts som en viktig åtgärd för att säkra branschens kompetensförsörjning.

Läs artikeln om folkbildningens betydelse för spelbranschen på folkbildningsradet.se

Läs rapporten som pdf – Fler vägar in i spelbranschen

2024-01-19T08:19:30+00:002024-01-19|

Sökbeteende bidrar till den sociala snedrekryteringen till högskolan

Det har sedan länge konstaterats finnas en stor snedrekrytering till högskolan efter individers sociala bakgrund (mätt med den högst utbildade förälderns utbildningsnivå). Bättre förkunskaper är en förklaring till detta, men även sökbeteendet är en viktig faktor. Individer med högutbildade föräldrar söker till fler utbildningar och till fler lärosäten och ökar därmed sina chanser att bli antagna till högskolan.

Läs mer om den sociala snedrekryteringen till högskolan på uka.se

2024-01-09T07:44:36+00:002024-01-09|

Fler än hälften får jobb på sin LIA-plats

Ny statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att examinerade från yrkeshögskolan ofta får jobb hos den arbetsgivare där de gjort sin LIA-praktik. ”Yrkeshögskolans nära samverkan med arbetslivet och den stora andelen LIA-praktik på utbildningarna är nyckeln till utbildningsformens goda resultat”, säger MYH:s generaldirektör Magnus Wallerå.

På myh.se kan du läsa mer om att få jobb på sin LIA-plats 

2024-01-09T07:36:16+00:002024-01-09|

Samlat ansvar viktigt för att fler ska få jobb efter anpassad gymnasieskola

För andra året har Skolverket följt upp ungdomars sysselsättning efter avslutade studier i anpassad gymnasieskola. Statistiken visar att daglig verksamhet är den vanligaste sysselsättningen. Statistiken visar också att andelen ungdomar som hade ett jobb ökade ett år efter att de gått ut anpassad gymnasieskola.

– Det är glädjande att andelen ungdomar i sysselsättning ökade ett år efter att de avslutat sina studier. Vi kan dock konstatera att det trots en viss ökning i etableringsgraden är en elevgrupp som står långt ifrån arbetsmarknaden, och vi behöver ta ett samlat ansvar för att fler ska komma i arbete, säger Klara Borg, undervisningsråd på Skolverket.

Läs mer på skolverket.se om jobb och sysselsättning efter anpassad gymnasieskola

2023-12-19T11:56:54+00:002023-12-19|

Kursläraren i Umeå om studievägledning med hjälp av AI: ”Kan inte ersätta oss”

En artificiell studie- och yrkesvägledare kan bli en hjälp eftersom det råder brist på studie och yrkesvägledare. Men Nina Wendel, universitetsadjunkt på studie- och yrkesvägledarprogrammet på Umeå universitet, är skeptisk.

– AI kan fungera som ett komplement men det kan inte ersätta oss, säger hon.

Läs artikeln om AI-baserad studievägledning på svt.se

2023-12-14T10:31:09+00:002023-12-14|

Från bidrag till jobb

För att öka sysselsättningen och möta kompetensbristen behövs nya idéer så att fler långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete. SKR anser att regeringens aktivitetskravsreform för ekonomiskt bistånd kan bli verkningsfull arbetsmarknadspolitik om den görs rätt. Under de kommande månaderna kommer vi därför presentera ett antal beslutsunderlag som stakar ut SKR:s syn på arbetsmarknadspolitiken och hur ett aktivitetskrav måste vara utformat.

Läs mer om aktivitetskravsreformen på skr.se

2023-12-14T08:30:41+00:002023-12-14|

Arbetslösheten ökar – men bristen på utbildad arbetskraft består

Arbetsmarknaden har varit överraskande motståndskraftig, men de senaste månaderna har arbetslösheten börjat öka. Nästa år väntas arbetslösheten fortsätta uppåt för att sedan minska sakta under 2025.

Arbetsmarknaden har under hösten börjat ge vika. Antalet varsel och arbetslösheten ökar samtidigt som antalet lediga jobb blir färre. Arbetsförmedlingens enkätundersökning visar att pessimismen bland arbetsgivare är lika stor nu som i samband med finanskrisen 2008. Samtidigt råder det fortfarande omfattande brist på arbetskraft med efterfrågade kompetensen, främst inom den offentliga sektorn, vilket delvis håller tillbaka uppgången av arbetslösheten. − Oavsett konjunkturläge kommer efterfrågan på utbildad arbetskraft vara stor, vilket framför allt beror på fler äldre i befolkningen. Det medför ett fortsatt stort behov av personal inom exempelvis inom vård och omsorg, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Mer om utvecklingen på arbetsmarknaden finns på arbetsformedlingen.se

2023-12-13T09:52:16+00:002023-12-13|

Brist på utbildade inom vård och teknik

Arbetskraftsbarometern 2023 visar att bristen på arbetskraft är särskilt stor på yrkesutbildningar inom vård och teknik. På tre års sikt flaggar arbetsgivarna för ett ökat antal anställda civilingenjörer. Behovet av högskoleingenjörer med inriktning mot el, elektronik och datateknik väntas också öka.

– Bristen på arbetskraft med rätt utbildning är särskilt stor inom vård och teknik. Det saknas till exempel specialistsjuksköterskor inom anestesi och nyutexaminerade i automation, säger Karolina Eriksson, statistiker på SCB.

Läs mer om bristutbildningar på scb.se

2023-12-13T08:12:13+00:002023-12-13|

Försök med branschskolor avslutat

Under de senaste fem åren har 450 elever deltagit i branschskoleutbildning inom försöksverksamheten med branschskolor, och de flesta av eleverna har etablerat sig inom sitt yrkesområde. Försöket är en del av arbetet med att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom smala yrkesområden där efterfrågan är större än utbudet av arbetskraft.

Mer om försöksverksamheten med branschskolor finns på skolverket.se

2023-12-12T07:49:41+00:002023-12-12|

Nytt jobb lockar äldre till skolbänken

Är du över 47 och funderar på att studera? Du är inte ensam. Det blir allt vanligare att studera längre fram i livet, och många gör det för att få ett yrke som de vill ha. Samhällsutvecklingen och höjd åldersgräns för att få studiemedel beskrivs som två bidragande orsaker.

Att studerandet blir allt vanligare bland äldre visar en ny undersökning från CSN. Utvecklingen tog fart under pandemin och har sedan dess fortsatt att ligga på en hög nivå. De senaste tio åren har antalet studerande i åldern 47–60 år ökat med hela 64 procent och de som tar studiemedel i den åldersgruppen har ökat med 130 procent. De allra flesta är kvinnor. Under andra halvåret 2022 studerade till exempel nästan 10 000 kvinnor i åldersgruppen med studiemedel, jämfört med 3 400 män.

Läs mer om behovet av utbildning i stigande ålder på csn.se

2023-12-12T07:31:13+00:002023-12-12|

Smidig övergång från högskola till arbetsmarknad för de flesta – men stora skillnader mellan olika utbildningar

För de allra flesta som tar en examen vid svenska högskolor och universitet är övergången från studier till att etablera sig på arbetsmarknaden relativt smidig. Däremot syns skillnader i etablering baserat på examina och ämnesinriktningar, enligt en ny rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ som undersökt etableringsgraden bland personer som tagit examen läsåren 2015/16–2019/20.

Läs mer om övergången från studier till arbetsmarknad på uka.se

2023-12-12T07:23:04+00:002023-12-12|

Skolverket: Kolla in vårens kurser för syv

Att arbeta med karriärvägledning inom sfi och svenska som andraspråk
Utveckla dina kunskaper i karriärplanering för elever som läser sfi och svenska som andraspråk för att underlätta deras väg in i arbetslivet. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare och arbetar inom komvux.

Tala om framtiden – om normer i vägledning och undervisning
Hur talar vi om framtiden med en större normmedvetenhet? Kursen erbjuder redskap för att utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars riskerar att begränsa elevernas föreställningar och tankar om framtiden.

Kreativa metoder och verktyg för att underlätta övergångar
En kurs för dig som vill ha konkreta metoder och verktyg för att arbeta med elever som upplever olika svårigheter med att klara och fullfölja skolan. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare. OBS! Anmäl dig senast den 12 december 2023.

PATH – vägledning för elever med funktionsnedsättning
En kurs för studie- och yrkesvägledare som vill lära sig nya färdigheter och metoder att framtidsplanera med elever som är i behov av förstärkt vägledning. PATH står för Planning Alternative Tomorrows with Hope. OBS! Anmäl dig senast den 12 december 2023.

2023-12-07T10:17:44+00:002023-12-07|

Många nöjda med sitt arbete

Av de som för tre år sedan examinerats från gymnasieskolans yrkesprogram och nu arbetar har drygt hälften ett arbete som till stor del överensstämmer med deras utbildning. Bland dem tycker över hälften att de lärt sig det som behövs för jobbet och lika stor andel är mycket nöjda med sitt arbete.

Det framkommer i en enkätundersökning som genomfördes under våren 2023 och som riktade sig till de som tagit examen från gymnasieskolan tre år tidigare.

Av de som för tre år sedan examinerats från gymnasieskolans yrkesprogram hade ungefär 80 procent arbete som huvudsaklig sysselsättning under våren 2023.

– Andelen med arbete som huvudsaklig sysselsättning var större bland männen än bland kvinnorna medan kvinnorna studerade i större utsträckning än männen, säger Annica Wallerå, utredare på SCB.

Läs mer om de som är nöjda med jobbet efter yrkesprogrammet på scb.se

2023-12-07T07:54:55+00:002023-12-07|

Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder

15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.

Läs allt om senaste resultatet från kunskapsmätningen PISA 2022 på skolverket.se

2023-12-05T12:16:16+00:002023-12-05|

Skolverket: Podd om studie- och yrkesvägledning i komvux, planering och dimensionering

Vad kan det innebära för studie- och yrkesvägledningen inom komvux när arbetsmarknadens behov också ska vägas in när huvudmän för gymnasial utbildning bestämmer vilka utbildningar och hur många platser de ska erbjuda? I podden resonerar vägledare och Skolverkets medarbetare om reformens potential och eventuella konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen. Hur ska det fungera i praktiken?

Lyssna på hela poddavsnittet (19:32)

Transkribering av poddavsnittet

2023-12-05T08:12:54+00:002023-12-05|

Skolverket: Podd om studie- och yrkesvägledning i grundskolan, planering och dimensionering

Vad kan det innebära för studie- och yrkesvägledningen i grundskolan när arbetsmarknadens behov också ska vägas in när huvudmän för gymnasial utbildning bestämmer vilka utbildningar och hur många platser de ska erbjuda? I podden resonerar vägledare och Skolverkets medarbetare om reformens potential och eventuella konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen. Hur ska det fungera i praktiken?

Lyssna på hela poddavsnittet(23:57)

Transkribering av poddavsnittet

2023-12-05T07:58:29+00:002023-12-05|

Skolverket: Podd om kompetensförsörjning och gymnasial utbildning

Det här poddavsnittet fokuserar på kompetensförsörjning och gymnasial utbildning. Nu ska arbetsmarknadens behov vägas in när huvudmän för gymnasial utbildning bestämmer vilka utbildningar och hur många platser de ska erbjuda. De lagändringarna ska tillämpas på utbildning som inleds 2025. Målet är en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov. Men är antalet utbildningsplatser verkligen lösningen på kompetensförsörjningsutmaningen? Och hur ska det fungera i praktiken?

Lyssna på hela poddavsnittet (19:17)

Transkribering av poddavsnittet

2023-12-05T08:13:45+00:002023-12-05|

Kraftig ökning av antalet utbytesstudenter

Idag, den 30 november, publiceras ett statistiskt meddelande om internationell studentmobilitet på grundnivå och avancerad nivå läsåret 2022/23. Rapporten innehåller ny statistik om utresande studenter samt även mer fördjupade beskrivningar och jämförelser av den officiella statistiken om inresande studenter som publicerades den 19 oktober.

Mer statistik om studentmobilitet hittar du på uka.se

2023-11-30T07:33:59+00:002023-11-30|

Räntan på studielån 2024 beslutad

Regeringen har nu beslutat om räntan på studielån för 2024. Den nya räntan blir 1,23 %.

Räntan på studielån är rörlig, och i slutet av varje år fastställer regeringen räntan på studielånet för kommande år. Räntan beräknas utifrån statens upplåningskostnad de senaste tre åren och subventioneras sedan med 30 procent. De senaste åren har ränteläget stigit, vilket också har lett till en höjd studielåneränta. Under förra året höjdes räntan från historiska 0,00 % till 0,59 %. Från och med 2023 består studielåneräntan av årlig basränta och ett påslag för att täcka kreditförluster, det vill säga pengar som inte betalas tillbaka.

Regeringen har nu beslutat om studielåneräntan för 2024, vilket blir 1,23 %. Räntan består av en basränta på 0,80 % och ett räntepåslag på 0,43 %.

Allt om 2024 års studielåneränta hittar du på csn.se

2023-11-29T08:10:36+00:002023-11-29|

Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.

På skolverket.se kan du läsa allt om hur de svenska eleverna presterade på kunskapsprovet från ICCS.

2023-11-28T13:28:23+00:002023-11-28|

Euroguidance bidrar till kompetensutveckling för vägledare

Euroguidance nätverket bidrar till kompetensutveckling bland vägledare i Europa. Det är slutsatsen i en omfattande studie som genomfördes mellan oktober 2022 och juni 2023.

Läs rapporten som pdf – High Praise for Euroguidance: Stakeholder Survey Reveals Positive Impact on Competence Development

Artikeln om hur Euroguidance bidrar till vägledarnas kompetensutveckling finns på uhr.se

2023-11-28T08:53:18+00:002023-11-28|

Bra tips till studenter inför utlandsstudier

Den som vill studera utomlands gör klokt i att först undersöka om det går att göra det inom ramen för ett program – det är oftast enklare och mer lönsamt.

Inom ett programutbyte får man dessutom hjälp med praktiska frågor och det man läser kan för det mesta tillgodoräknas inom ramen för den utbildning man går.

Läsåret 2021/22 åkte 5 700 studenter ut inom ramen för något av utbytesprogrammen som organiserades av den högskola där de studerade. Dessutom reste 14 400 svenskar vid universitet och högskolor utomlands på egen hand, som så kallade freemovers. UHR erbjuder information för båda kategorierna av studerande.

Mer tips om utlandsstudier finns på uhr.se

2023-11-28T07:25:51+00:002023-11-28|

Saco Studentmässor 2023/24

Sveriges största mötesplats för val av eftergymnasial utbildning. Minst en tredjedel av Sveriges avgångselever besöker våra mässor för att inhämta fakta och inspiration hos våra utställare och på våra seminarier. Vi har både mässor på plats och digitala event – kombinerat med vår studievalsportal Sacomässan.se där man kan följa upp sina intryck från mässorna och planera studievalet från start till mål.

Allt om studentmässan finns på saco.se

2023-11-28T07:20:18+00:002023-11-28|

Ny forskning: Könsstereotyper hindrar tjejers teknikintresse

Tech-branschen efterlyser personal, och universiteten har i åratal försökt locka fler kvinnor till teknikämnen. Ny forskning visar att både elever och lärare i grundskolan tror att män är bättre på teknik, vilket leder till minskat självförtroende och intresse bland tjejer. Dessutom visade studien att skolans satsning på programmering sänker elevers intresse. Dock tycks det som att tjejer med utländsk bakgrund har en mer positiv syn på teknik.

Läs artikeln på lu.se

2023-11-21T08:13:14+00:002023-11-21|

Antalet sökande utan tidigare högskolestudier ökar

Här publiceras ett statistiskt meddelande om sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2023. Det är en rapport som innehåller mer ingående beskrivningar av den senaste officiella statistiken som släpptes tidigare i höst, den 16 oktober 2023. Bland annat redovisas längre tidsserier och mer detaljerade beskrivningar av trender i statistiken.

Mer om sökande utan tidigare högskolestudier finns på uka.se

Läs statistikrapporten som pdf – Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2023

2023-11-17T10:54:49+00:002023-11-17|

Många valde högskolestudier under pandemin

Andelen som påbörjade högskolestudier inom ett år ökade betydligt för de som examinerats från gymnasieskolan våren 2020 jämfört med läsåret innan. Det kan till stor del förklaras av att många kvinnor som läst högskoleförberedande program började läsa vidare tidigare än tänkt på grund av coronapandemin.

Statistik om ökat antal högskolestuderande under pandemin finns på scb.se

2023-11-14T08:57:52+00:002023-11-14|

Riksrevisionen granskar avhopp från högskolan

Många högskolestudenter avslutar sin utbildning i förtid. En stor andel avhopp sker från utbildningar till bristyrken, som lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. Avhoppen är kostsamma för både samhället och studenterna. Riksrevisionen genomför därför en granskning av lärosätenas och regeringens åtgärder för att motverka avhopp från grundutbildningar till bristyrken.

Mer om bakgrunden och syftet med granskningen finns på riksrevisionen.se

2023-11-14T08:53:02+00:002023-11-14|

Stor efterfrågan på säkerhetskompetens

YH-utbildningar inom säkerhet är populära och leder ofta till jobb. Nu publicerar MYH en ny områdesanalys som beskriver den växande efterfrågan på säkerhetskompetens i samhället.

Utbildningsområdet Säkerhet omfattar utbildningsinriktningar it-säkerhet, säkerhetssamordning och övriga utbildningar inom arbetsmiljö och arbetarskydd. Inriktningen it-säkerhet är den största av de tre och omfattar årligen 250-300 utbildningsplatser. Utbildningarna inom inriktningen har få outnyttjade platser och hög andel i jobb. Samtidigt anser myndighetens analytiker att examensgraden och andelen i ”rätt jobb” skulle kunna vara högre.

Mer om YH-utbildningar inom säkerhet finns på myh.se

2023-11-14T08:32:57+00:002023-11-14|

Aktuellt om internationella studier

Sverige deltar i flera internationellt jämförande kunskapsmätningar. De är en del av den nationella utvärderingen av den svenska skolan. De ger oss en bild av svenska elevers kunskaper i relation till andra länder och utbildningssystem. Framför allt ger de oss en möjlighet att följa elevernas kunskapsutveckling över tid. Här hittar du information om vad som är på gång i de olika studierna.

Allt om de internationella kunskapsmätningarna finns på skolverket.se

2023-11-13T08:46:14+00:002023-11-13|

Många som fått sin utländska utbildning bedömd vidareutbildar sig till bristyrken

Sverige behöver utbildad arbetskraft för att klara kompetensförsörjningen och UHR:s bedömningar av utländska utbildningar bidrar till att möta behovet. Många personer med utländsk bakgrund kompletterar sin utbildning eller byter inriktning mot bristyrken för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Läs mer om bedömning av utländsk utbildning och karriärväxling till bristyrken på uhr.se

Läs rapporten som pdf – Erkännande av utländsk utbildning och vidare studier – en väg till arbete?

2023-11-09T09:44:07+00:002023-11-09|

Idag firas Läromedlets dag

Idag, den 8 november, firas Läromedlets dag, en temadag instiftad av intresseorganisationen Läromedelsförfattarna. Syftet är att lyfta läromedlets betydelse och belysa olikvärdigheten i svensk skola.

– Läromedel borde vara en självklarhet i svensk skola, men det är det inte idag. Läromedel gynnar inte bara elever, det gynnar även föräldrar som vill hjälpa sina barn med läxorna och lärare som ska planera sin undervisning. Idag samlar vi allas röster för att lyfta betydelsen av läromedel, säger Embla Jernstig, projektledare för Läromedlets dag.

Allt om läromedlets dag finns på läromedelsförfattarna.se

2023-11-08T10:24:05+00:002023-11-08|

Podcast: Studie- och yrkesvägledning av elever med IF

Lyssna till vårt avsnitt i Skolverkspodden som handlar om vägledning av elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada.

När elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada får riktigt bra stöd från vägledare och från sin omgivning, har de helt andra möjligheter att formulera och uppnå mål för sin framtid. Hur kan du som studie- och yrkesvägledare få stöd i ditt möte med dessa elever?

Lyssna på poddavsnittet på skolverket.se

2023-11-06T11:55:04+00:002023-11-06|

Utbudet av gymnasial utbildning behöver förändras för att bättre matcha arbetsmarknadens behov

Idag är det brist på gymnasialt yrkesutbildade inom flera områden på arbetsmarknaden. Samtidigt tar det tid för många ungdomar och vuxna att få ett jobb efter sin gymnasiala utbildning. Om inte utbudet förändras riskerar den bristande matchningen att förvärras ytterligare. Men för att förändringar i utbildningsutbudet ska få effekt krävs också fler insatser, från fler aktörer. Det är slutsatserna i en ny rapport från Skolverket.

– De gymnasiala utbildningarna är viktiga, både för ungdomar och vuxnas möjlighet att bli delaktiga i samhället och för Sveriges kompetensförsörjning. Vår slutsats är att dagens utbud inte matchar behoven på arbetsmarknaden. Utbudet behöver bättre anpassas till den efterfrågan som finns, inte minst på yrkesutbildning. Men det är eleverna som väljer och då krävs att yrkesutbildningarna stärker sin attraktionskraft, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Läs hela artikeln på skolverket.se

Läs rapporten som pdf – Utbud och efterfrågan på gymnasial utbildning – en nationell bild

2023-10-31T07:10:58+00:002023-10-31|

Aktuell information om ämnesbetygsreformen -Gy25

Det här innebär förändringarna i Gy25 (tidigare ämnesbetygsreformen)

  • Alla ämnesplaner utformas som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för dagens kurser. Ett ämne kan ha en eller flera nivåer.
  • I många ämnen kommer eleverna att kunna få undervisning under en längre sammanhållen period innan det slutliga betyget sätts.
  • Ämnen, examensmål, programmål och programstrukturer uppdateras för att passa framtidens studier och yrkesliv.

Gy25 gäller från 1 juli 2025

Följ hela arbetet med Gy25 på skolverket.se

2023-10-30T09:57:17+00:002023-10-30|

Statistik om sökande till gymnasieskolan 2023/24

Statistik över elever som sökt till gymnasieskolan 2023/2024

Ekonomiprogrammet är nu det vanligaste förstahandsvalet följt av samhällsvetenskapsprogrammet. Det visar vår officiella statistik över hur elever sökte till gymnasieskolan inför läsåret 2023/24. Statistiken baseras på den slutliga antagningen bland samtliga sökande den 1 juli.

All statistik över sökande till gymnasieskolan 2023/2024 finns på skolverket.se

Läs rapporten som pdf – Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2023/24

2023-10-31T09:36:34+00:002023-10-30|

Nu börjar läslovet!

Flicka sitter med en uppslagen bok i knät i ett bibliotek

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Läsning är också en lustfylld upplevelse som ger eleverna möjlighet att upptäcka nya världar och förstå både andra människor och sig själva. Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen.

 Mer om läslovet finns på regeringen.se

2023-10-30T08:01:38+00:002023-10-30|

Brister på majoriteten av verksamheterna på yrkesförarutbildningen

Skolinspektionen har genomfört en tillsyn av yrkesförarutbildningen för tung lastbil och släp – inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå. 25 av 28 verksamheter som ingått i tillsynen har brister i utbildningen. Hälften av dessa verksamheter har brister inom mer än ett område.

Läs mer om bristerna i komvux yrkesförarutbildning på skolinspektionen.se

Läs rapporten som pdf – Yrkesförarutbildningen för tung lastbil och släp

2023-10-27T09:13:24+00:002023-10-27|

Tema läslov: Eleverna gillar att läsa – om de får intressanta texter

Två barn som ligger på golvet och läser i en bok

Höstlovet heter numera läslovet och snart är det dags för ett efterlängtat läslov igen. Varför är det viktigt att barn och unga läser? Och hur kan man öka deras läslust? Här berättar de som sammanställt Skolinspektionens rapport om läsfrämjande arbete varför det är så viktigt med just läsning och hur skolorna kan arbeta för att främja läsningen.

Läs hela artikeln på skolinspektionen.se

Läs rapporten som pdf: Läsfrämjande insatser i grundskolan

2023-10-26T09:30:02+00:002023-10-26|

Regeringen genomför särskild satsning på regionalt yrkesvux i expansiva regioner

Under nästa år inför regeringen ett nytt statsbidrag för yrkesinriktad utbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå vid företagsetableringar eller företagsexpansioner, främst i glest befolkade län. Regeringen avser att föreslå att 125 miljoner kronor ska avsättas för ändamålet under 2024, vilket motsvarar cirka 2 000 årsstudieplatser.

Läs mer om satsningen på yrkesvux på regeringen.se

2023-11-14T14:33:56+00:002023-10-25|
Till toppen