About Lennart Söderlund

This author has not yet filled in any details.
So far Lennart Söderlund has created 270 blog entries.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Karin Funcke är projektledare på Region Dalarna, och hon menar att det i botten ligger en grundläggande fråga: Tycker vi att det är viktigt att eleverna är på plats?

– Många skolor har fått erkänna att de tidigare inte har utforskat så mycket varför en elev är borta. Det hänger ofta ihop med ohälsa, men det kan vara en hel serie faktorer som har lagts på hög allt eftersom. All personal kan bidra till att minska studieavbrotten, genom att direkt agera när någon fattas, och inte låta det gå vecka efter vecka. Man måste fånga upp eleverna och vara uppmärksam, och alla behöver hjälpas åt i det arbetet. Genom ett gemensamt förhållningssätt och agerande, riskerar vi inte att någon elev faller mellan stolarna, säger hon.

Läs mer på skolvarlden.se >>

2018-12-04T15:05:51+00:002018-12-04|

ESF-podden om särvux, gymnasiesärskolan och vägar till arbete

År 2008 ratificerade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter och att samhället ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta deras fulla inkludering och deltagande. I korthet alltså rätten att leva ett liv på lika villkor som alla andra. Delaktighet är ett av de viktiga nyckelorden som ska genomsyra funktionshinderpolitiken – alla ska kunna vara delaktiga i alla delar i samhället. Men hur ser den där delaktigheten ut i skola och arbetsliv?

Det pratar vi om tillsammans med Gunnar Andersson, rektor i det ESF-stödda projektet Jobb i sikte, Sylvia Lindqvist, undervisningsråd på Skolverket. Arbetar med Lärlingscentrum och gymnasiesärskolan och Sara Dahl, undervisningsråd på Skolverket, och håller också i en insats som kallas etablering för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Programledare är Anna Olin Kardell

Lyssna på podd-avsnittet på esf.se >>

2018-12-04T13:23:02+00:002018-12-04|

Vad är gemensamt för Therese Lindgren och Elon Musk?

Svaret är att de utsetts till ungas största förebilder år 2018. Mer om dessa två personer och på vilket sätt de inspirerar finns att läsa i Ungdomsfokus 2018 som är en undersökning som varje år kartlägger 15-29-åringars liv, framtidsdrömmar, drivkrafter, kommunikationsmönster och värderingar. Det handlar till största del om ungdomars syn på livet, hur de mår och hur samhället mår, och avslutningsvis om vad vuxenvärlden kan göra så unga kan må bra och bidra.

Ladda ner  rapporten som pdf – Ungdomsfokus 2018 – Dagens unga, framtidens samhällsbyggare >>  

2018-12-04T13:01:48+00:002018-12-04|

Högpresterande elever saknar utmaningar i gymnasiet

Vid en tredjedel av lektionerna i svenska gymnasieskolor måste undervisningen bli bättre anpassad för högpresterande elever, det framkommer av granskning från Skolinspektionen. Särskilt utbildningen i matematik borde utvecklas, där bedöms över 40 procent av lektionerna ge för låg stimulans.

Läs mer på svt.se >>

Skolinspektionens rapport (pdf) – Utmanande undervisning för högpresterande elever >>

2018-12-04T08:07:06+00:002018-12-04|

Tusentals barn går inte i skolan

Tusentals barn i Sverige går inte i skolan som de ska. Minst 5 500 barn var frånvarande mer än halva höstterminen förra året, visar en kartläggning som TV4:s Kalla fakta gjort.

Gemensamt för de hemmasittande barnen är att de behöver extra stöd i skolan, rapporterar Kalla fakta. Exempelvis handlar det om barn med lättare form av autism eller adhd, barn som har svårt för stökiga miljöer. Som åttaårige Harry i Göteborg. Han testade att gå i en vanlig klass, men det gick inte.

– Allteftersom tiden gick såg jag att han upplevde stora stressreaktioner och han blev utåtagerande, säger hans mamma Karin Kock till ”Kalla fakta”.

I väntan på en anpassad skolplats har han inte varit i skolan på sex månader.

Läs mer på svt.se >>

Se avsnittet av TV4 Kalla fakta här >>

2018-12-04T08:25:57+00:002018-12-03|

Folkhögskoleprojekt får bidrag från ESF

Projektet FAMN får nästan 22 miljoner kronor i bidrag av svenska ESF-rådet för att utveckla metoder för att unga nyanlända ska fullfölja sina studier på folkhögskola. Det är Folkbildningsrådet som står bakom projektet tillsammans med sex folkhögskolor i Skånes, Västmanlands, Östergötlands, Stockholms, Västerbottens och Västra Götalands län.

Läs mer på folkbildningsradet.se >>

2018-12-04T14:08:19+00:002018-12-03|

Inspiration: Yrkespraktik – en vinst för både studenter och organisation

Spanien, Norge, Storbritannien, Italien och Malta. Det är exempel på länder som Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm skickar sina studenter till för att göra yrkespraktik. Skolan har ett brett urval av yrkeshögskoleutbildningar inom turism- och besöksnäring, ekonomi, hälso- och sjukvård och detaljhandel.

”En yrkespraktik utomlands ger våra studerande bra meriter och i slutändan arbete, nio av tio har ett arbete ett halvår efter sin examen”. Det säger Christina Vallin, utbildningsledare på Frans Schartaus Handelsinstitut.

Läs mer på uhr.se >>

2018-11-29T07:42:12+00:002018-11-29|

Många yrkesprogram på gymnasieskolan leder till arbete direkt efter examen

Ungdomar som har tagit examen från fordon- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet har stora chanser att få ett arbete inom ett år efter att de slutfört gymnasieutbildningen. Det visar statistik över vad ungdomar, som slutförde gymnasieutbildning läsåret 2014/15, gjorde året efteråt. Statistiken går att bryta ner på län, kommun och skola.

Läs mer på skolverket.se >>

2018-11-22T08:38:00+00:002018-11-22|

Föreskrifter om särskild behörighet och områdesbehörigheter på remiss

Utgångspunkten för UHR:s ändringsförslag i föreskrifterna har varit tidigare bestämmelser om områdesbehörigheter. Högskoleförordning har krav på att de särskilda behörighetskrav som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig en utbildning. UHR har även tagit hänsyn till hur lärosäten använder de områdesbehörigheter som finns nu.

– Vi ser gärna att även studie- och yrkesvägledare kommer med synpunkter på förslagen som skickats ut, säger Erica Finnerman, utredare på UHR.

Läs mer på uhr.se>>

2018-11-22T08:28:55+00:002018-11-22|

Fortbildning för SYV till våren

Skolverket erbjuder fortbildning för skolor om vill vässa sin studie- och yrkesvägledande verksamhet.  Kurserna som erbjuds till våren är:

Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning >>
Hur kan vi bli bättre på att förstå varandra när vi har olika språkliga och kulturella bakgrunder? Kursen vänder sig till studie- och yrkesvägledare som vill utveckla metoder och verktyg för att reflektera, analysera och förstå studie- och yrkesvägledningssituationer utifrån ett normkritiskt och interkulturellt perspektiv.

Nyanländas övergångar och inkludering >>
En kurs för verksamheter som vill utveckla arbetet med att stödja nyanländas karriärprocesser.

Tvådagars kurs om att vägleda vuxna nyanlända >>
Lärare och studie- och yrkesvägledare får under två dagar utveckla kunskaperna i karriärplanering för nyanlända vuxna.

Utbildningspaketet skola-arbetsliv >>
Koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen och planera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning, med hjälp av utbildningspaketet. Lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare deltar tillsammans för bästa resultat.

Läs mer om kursinnehåll och anmälan vid respektive kurslänk

2018-11-21T09:03:22+00:002018-11-21|

Fundera igenom gymnasievalet noga

Svenskt Näringsliv har anlitat Norstat att undersöka föräldrarnas syn på deras ungdomars gymnasieval.

Drygt hälften av föräldrarna ser helst att deras dotter eller son läser ett högskoleförberedande program. En tredjedel av föräldrarna har ingen speciell åsikt om vilken typ av program tonåringen bör läsa. Bara knappt en förälder av tio anser att det bör vara ett yrkesprogram.

Läs mer på svensktnaringsliv.se >> 

2018-11-19T11:52:43+00:002018-11-19|

Få elever tar gymnasieexamen i komvux

Endast var fjärde elev som missar examen i gymnasieskolan med ett fåtal kurser går över till komvux och enbart var tjugonde elev tar examen där. Det visar Skolverkets studie av elever som övergick till komvux 18 månader efter att de lämnat gymnasieskolan läsåret 2014/15 med studiebevis i stället för gymnasieexamen.

– Det är uppenbart att de flesta elever som missar gymnasieexamen med några få kurser inte går över till komvux inom en nära tid. Det är därför viktigt att gymnasieskolan ger eleverna stöd så att de får examen. De som ändå inte når ända fram måste få tydlig information om möjligheterna att studera klart på komvux, säger Marcello Marrone, chef för Skolverkets enhet för vuxenutbildning.

Läs mer på skolverket.se >>

Läs registerstudien här – Elever nära examen som övergår till komvux >>

2018-11-15T07:35:18+00:002018-11-15|

Fortsatt minskad arbetslöshet bland ungdomar

Ny statistik från Arbetsförmedlingen visar att allt färre ungdomar (18–24 år) är inskrivna som arbetslösa. I slutet på oktober var de knappt 48 000, jämfört med 55 000 samma månad i fjol. Även andelen unga arbetslösa har minskat till en nivå på 8,8 procent. Det kan jämföras med 10,3 procent för ett år sedan.

– Arbetsmarknaden är fortsatt stark och det är brist på arbetskraft. Det gynnar ungdomarna när arbetsgivare sänker kraven på erfarenhet. De flesta unga är arbetslösa i korta tider, de rör sig mellan arbetslöshet och anställning i mycket större utsträckning än andra åldersgrupper, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

2018-11-13T09:21:13+00:002018-11-13|

NPF-säkrad kommun

Norrtälje kommun har beslutat att NPF-säkra alla sina skolor, förskolor och gymnasium. Hur gör man det? Helena Walukiewicz är samordnare för projektet och Karin Avellan är lärare. I Didaktorn berättar de om den checklista skolorna ska förhålla sig till och varför kommunen tagit sitt radikala beslut. De säger själva att de inte har något val.

Lyssna på reportaget på urskola.se (22.53 min) >>

2018-11-06T13:54:53+00:002018-11-06|

Områdesbehörigheter – vad gäller nu och framåt?

Vi frågade UHR som svarade att områdesbehörigheter kommer tas bort och ersättas av särskilda behörigheter från och med den 1 januari 2019. Men, de ändringar som görs i och med det kommer inte att användas i skarpt läge i antagning till högskolestudier förrän till utbildning som startar efter 1 juni 2022.

Övergångsbestämmelserna (SFS 2018:1503) möjliggör att områdesbehörigheter kommer finnas kvar för högskoleutbildning som startar innan den 1 juni 2022, men för utbildningar som startar därefter kommer de nya behörighetsreglerna att tillämpas.

Så för gymnasieelever som vill ansöka till högskoleutbildning som startar innan 1 juni 2022 gäller den information om områdesbehörigheter som finns i nuläget.

De nya särskilda behörigheterna kommer påverka främst grundskoleelever och andra sökande till utbildningar som startar efter den 1 juni 2022.

För den som vill fördjupa sig ytterligare finns högskoleförordningen att läsa här >>

2018-11-05T12:06:44+00:002018-11-05|

Skolministeriet: Förstatliga skolan – varför då?

Att skolan bör förstaligas är ett krav som hörs från olika håll inom skolvärlden och politiken. I riksdagen finns tre partier som vill förstatliga skolan, och det ena av de två lärarfacken har förstatligande högst upp på agendan. Vi tittar närmare på det här återkommande kravet. Vad är det man vill att staten tar över? Vilka problem hoppas man kunna lösa? Och varför är frågan om ett återförstatligande – snart 30 år efter att skolan kommunaliserades – fortfarande så viktig för en stor del av lärarkåren?

Lyssna på reportaget på urplay.se (28 min) >>

2018-11-05T07:50:30+00:002018-11-05|

Lagändring 2018-08-01: Individuell studieplan för nyanlända elever

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen för att stärka nyanlända elevers möjligheter att uppnå behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Bestämmelserna omfattar bland annat en individuell studieplan för nyanlända elever i högstadiet i grundskolan eller specialskolan. Studieplaner ska upprättas i ett samarbete mellan lärare, studie- och yrkesvägledare och vid behov även med elevhälsan. Det ska också finnas tid till löpande revidering av studieplanerna.

Läs mer på skolverket.se >> 

2018-11-05T08:08:33+00:002018-11-02|

Vägledande filmer för nyanlända med kort utbildning inför komvux

Skolverket har tagit fram en samling filmer om kursplanerna i komvux på grundläggande nivå för nyanlända vuxna. Filmerna informerar på ett enkelt och kortfattat sätt om de olika kurserna på komvux grundläggande nivå.

Totalt finns sex stycken filmer som är tänkta att underlätta för dig som studie- och yrkesvägledare, handläggare på Arbetsförmedlingen och annan personal i samtal med exempelvis nyanlända vuxna. Filmerna tar upp följande kurser på komvux grundläggande nivå:

Övergripande information om komvux på grundläggande nivå >>
Svenska och svenska som andraspråk på komvux grundläggande nivå >>
Engelska på komvux grundläggande nivå >>
Matematik på komvux grundläggande nivå >>
Samhällsorienterade ämnen på komvux grundläggande nivå >>
Naturorienterade ämnen på komvux grundläggande nivå >>

Filmerna kommer snart att finnas på flera olika språk. Tanken är att eleven ska kunna titta på filmerna själv också och använda dem som stöd efter att ha blivit vägledd.

2018-11-02T10:22:00+00:002018-11-02|

Allt fler nyanlända får jobb

Tre år efter den stora flyktingströmmen till Sverige är 60 000 inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Allt fler får jobb, både subventionerade och osubventionerade anställningar. 44 procent arbetar eller studerar efter etableringsuppdraget.

– Det går allt bättre. Resultaten inom etableringsuppdraget för nyanlända har förbättrats varje år sedan Arbetsförmedlingen fick uppdraget 2010. Fler än någonsin får nu jobb eller börjar studera, säger Malin Blomgren, chef för enheten integration och etablering på Arbetsförmedlingen.

Läs mer på arbetsformedlingen.se

2018-11-01T08:01:59+00:002018-11-01|

Höstlovsläsning: Uppföljning av SYV i grund- och gymnasieskolan

Riksdagens utbildningsutskott har gjort en omfattande uppföljning av studie- och yrkesvägledningen i grund- och gymnasieskolan för att få kunskap om hur verksamheten fungerar.  Utskottet har sökt svar på om huvudmän och skolor lever upp till kraven på den studie- och yrkesvägledning som ska finnas enligt gällande författningar och om den studie- och yrkesvägledning som elever får är tillräcklig vad gäller omfattning och kvalitet.

Läs rapporten här “Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan – en uppföljning” >>

 

2018-10-30T10:36:59+00:002018-10-29|

30 oktober – Inspirationsdag skola-arbetsliv i undervisningen

Inspirationsdagens innehåll bygger på erfarenheter från utbildningspaketet skola – arbetsliv som Skolverket har erbjudit år 2014-2018. Paketet hjälper till att koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen och planera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning. När lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare samarbetar blir vägledningen en naturlig del i undervisningen och ett stöd för eleverna i att göra väl underbyggda val för framtiden. Att satsa på bra studie- och yrkesvägledning är också en väg att minska kostsamma avhopp och felval som förstås påverkar både samhället och individen.

Läs mer om anmälan och program på skolverket.se >>

2018-10-04T06:52:09+00:002018-10-04|

AI skapar fler jobb

Artificiell intelligens, AI tar jobben från människorna, heter det ofta. Men det finns hopp! En ny rapport visar att AI skapar fler jobb än de som försvinner.
– Den forskning som finns på området visar tydligt att nya tekniska framsteg, historiskt sett, alltid lett till att nya jobb skapas, konstaterar Johan Egebark på Arbetsförmedlingens enhet för forskning och utvärdering.

Läs mer på arbetsformedlingen.se

Lär rapporten som pdf här – The future of jobs report 2018 >>

2018-09-27T08:00:24+00:002018-09-27|

Fler elever behöriga till gymnasiet

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan har ökat med nästan två procentenheter sedan förra året. 84,4 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga jämfört med 82,5 procent 2017. Framför allt är det andelen behöriga pojkar som ökar. Det visar Skolverkets nya statistik som också finns uppdelad på skolor, kommuner och län.

– Det är en välkommen förbättring. Efter att behörigheten har sjunkit bland niondeklassarna i flera år så ser vi nu ett trendbrott, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Läs mer på skolverket.se >>

2018-09-27T07:29:06+00:002018-09-27|

Obligatorisk SYV på schemat lyfter gymnasiet

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.
– Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst, säger Tony Valtonen, studiehandledare på Mattlidens gymnasium i Esbo.

Läs mer på skolvarlden,se >>

2018-09-18T06:56:16+00:002018-09-18|

Svensk SYV måste kämpa för att få lektionstid

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

– De som har tillgång till en god studie- och yrkesvägledning hamnar oftare rätt och behöver inte ta onödiga omvägar. Det får inte vara så att elever går miste om den vägledning de behöver därför att de som styr och leder verksamheten inte prioriterar området. Alla elever ska ha rätt till en studie- och yrkesvägledning efter behov, säger Mikaela Zelmerlööw.

Den 31 oktober ska utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning redovisa sitt förslag till regeringen.

Läs mer på skolvarlden.se >>

2018-10-10T11:53:05+00:002018-09-18|

Att motivera ungdomar tillbaka till utbildning

Ungdomar utan gymnasieutbildning löper större risk att hamna i utanförskap och arbetslöshet. Det är därför viktigt att kommunerna gör aktiva insatser för denna grupp, i första hand att motivera tillbaka dem till utbildning. Ändå visar Skolinspektionens granskning att många kommuner brister i det så kallade aktivitetsansvaret.

Läs mer på skolinspektionen.se >>

Ladda ner rapporten som pdf – Att motivera ungdomar tillbaka till utbildning >>

2018-08-31T07:45:02+00:002018-08-31|

Basåret förnyas – fler ska kunna läsa vidare

Basåret ska kunna kombineras med andra utbildningar som förbereder för högskolestudier. Det har regeringen beslutat i dag. Beslutet innebär också att de studerande på dessa utbildningar får fler rättigheter och att lärosätena får större frihet i vilka utbildningar de anordnar för personer som behöver komplettera sin utbildning innan de får studera på högskolenivå.

Detta ska börja gälla från den 1 januari 2019

Läs mer på regeringen.se >>

2018-08-16T12:38:00+00:002018-08-16|

Flera nya uppdrag till UHR

Regeringen har beslutat att ge UHR flera nya uppdrag. Myndigheten ska bland annat precisera de kompetenser som krävs för grundläggande behörighet till högskolestudier, förbereda försök med ett nationellt behörighetsprov och ge förslag på hur antagningsprov till ämneslärarutbildningarna skulle kunna se ut.

Läs mer på uhr.se >>

2018-08-02T09:28:13+00:002018-08-02|

Nya antagningsregler till högskolan – mer fokus på kompetens

Regeringen har fattat beslut om nya bestämmelser om antagning till högskoleutbildning, med ett större fokus på individens kompetens än tidigare. Det blir också tydligare för den sökande vad som krävs för att kunna antas.

Detta träder i kraft den 1 januari 2022 och ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 31 maj 2022.

Läs mer på regeringen.se >>

2018-08-02T09:28:53+00:002018-08-02|

Helhetsgrepp för att motverka studieavbrott

Genom individanpassat stöd och tydliga rutiner för uppföljning kan antalet elever som gör studieavbrott minska. Det visar slutrapporten av SKL-projektet Plug in.

Sedan 2012 har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) drivit samverkansprojektet Plug In för att motverka studieavbrott i gymnasieskolan. Ett 70-tal kommuner har deltagit i projektet, som nu avslutats och sammanfattas i rapporten ”Studieavbrott – en fråga med konsekvenser långt utanför klassrummet”.

– Att fler unga fullföljer sin utbildning är en viktig fråga både på individnivå och på samhällsnivå. Därför har Plug In varit så viktigt för att få en större förståelse för vad som ligger bakom avbrotten, och kunskap om hur skolor och huvudmän ska arbeta för att förhindra dem, säger Per-Arne Andersson, chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.

Läs mer på skl.se >>

Läs slutrapporten som pdf >> 

Läs mer om framgångsfaktorer för att förhindra studieavbrott >>

Se webbsändning om Plug-In och studieavbrott >>

2018-06-18T12:21:46+00:002018-06-18|

Snart möjligt att låna pengar från CSN till körkort

Många lediga jobb kräver körkort. Riksdagen och regeringen har nu beslutat att det från och med den 1 september ska bli möjligt för vissa arbetslösa att låna pengar från CSN för att kunna ta körkort. Att införa ett statligt lån för körkort är en del i regeringens satsning på att förbättra jobbmatchningen på arbetsmarknaden.

Lånet kan användas till en B-körkortsutbildning vid en trafikskola som är godkänd av Transportstyrelsen. Som mest kan en person låna 15 000 kronor. Utbetalningarna görs i tre delbelopp om 5 000 kronor.

Läs mer på csn.se

2018-06-15T06:28:09+00:002018-06-15|

Elever på introduktionsprogram ska kunna få lärlingsersättning

– Det första jobbet kan ofta vara det svåraste att få, eftersom man inte ännu fått visa vad man går för. Att vara lärling är därför en fantastisk start i arbetslivet. Nu förstärker vi ytterligare möjligheten för fler att få erfarenhet som lärling, genom att även elever på introduktionsprogram kan få lärlingsersättning, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2018.

Läs mer på regeringen.se

2018-06-14T13:22:00+00:002018-06-14|

Urstark arbetsmarknad – fler jobb skapas

Det går bra för Sverige. Arbetsförmedlingens nya prognos visar att sysselsättningen stiger och det skapas mängder av nya jobb.
– Vi surfar vidare på den starka konjunkturen som skapar en fortsatt urstark arbetsmarknad, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens prognos visar att arbetslösheten fortsätter att sjunka. Samtidigt får totalt 145 000 fler sysselsättning under 2018 och 2019. Det innebär att sysselsättningsgraden landar på 79 procent nästa år vilket är den högsta nivån sedan början på 1990-talet.

– Sysselsättningen stiger både bland inrikes och utrikes födda. Samtidigt så ser vi att tillväxten av nya jobb nu börjar bromsa in så sakteliga, konstaterar Håkan Gustavsson.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

2018-06-14T09:11:39+00:002018-06-14|

Förslag på nya statliga skolmyndigheter

Utredningen har haft i uppdrag att göra en bred översyn av myndigheterna på skolområdet i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur som effektivare än i dag kan bidra till en bättre skola.
I uppdraget ingick också att lämna förslag till ett lämpligt huvudmannaskap för Sameskolstyrelsen eller dess verksamheter.

Några av utredningens förslag:

Skolmyndigheten och Institutet för professioner i skolväsendet ska bli nya myndigheter.
Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten läggs ner.
Skolforskningsinstitutet och Skolväsendets överklagandenämnd ska finnas kvar.
Några kommuner ska bli huvudmän för specialskolorna.
Sametinget ska vara huvudman för sameskolorna vilket skulle betyda att Sameskolstyrelsen läggs ner.

Läs utredningen som pdf >>

2018-06-12T08:04:25+00:002018-06-11|

471 elever per studie och yrkesvägledare i gymnasiet: “Omöjligt att kunna göra ett gott arbete”

Det går 471 elever på varje heltidsarbetande studie- och yrkesvägledare i gymnasiet, enligt Skolverkets senaste siffror. För årskurs 7-9 var siffran 498 elever.

– Det är fullständigt omöjligt att kunna göra ett gott arbete utifrån de siffrorna. Många har långt, långt många fler elever än det att hantera och vägleda, säger studie- och yrkesvägledaren Lena Hartvigsson.

Läs mer på sverigesradio.se

2018-06-08T12:36:56+00:002018-06-08|

Många skolor vill anordna lovskola men har svårt att fylla platserna med elever

Sedan 2014 har kommuner och huvudmän för fristående skolor kunnat söka bidrag från Skolverket för att anordna skola på loven. En sammanställning visar att antalet elever i lovskolan ökar men att skolorna har haft svårt att fylla de platser de planerat för under året och att hela statsbidraget därför inte går åt. Ungefär 82 miljoner, motsvarande en tredjedel av bidraget, inte har kunnat betalats ut under de senaste två åren.

– Många vill anordna lovskola men lyckas inte fylla platserna, vilket gör att en del av pengarna aldrig betalas ut. Skolverket har fått signaler om att det är svårt att locka elever till lovskolan och att det är svårt att få tag på behöriga lärare, säger Johanna Freed, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.

Läs mer på skolverket.se >>

2018-06-07T07:29:31+00:002018-06-07|

Regeringen vill motverka håltimmar i skolan

För att öka närvaron i skolan behöver eleverna få mer sammanhållna skoldagar. Det anser regeringen som därför har beslutat att skolorna ska arbeta för att förhindra håltimmar i schemaläggningen.

– Håltimmar är dåliga för både eleven, ordningen och skolförvaltningen. Därför ålägger vi huvudmännen att så långt som möjligt ge eleverna sammanhållna skoldagar, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Ändringen träder i kraft 1 juli 2018

Läs mer på regeringen.se

2018-06-04T09:23:43+00:002018-06-04|

ESF-podd – En Smart Framtid

En Smart Framtid är Svenska ESF-rådets och Socialfondens nya podd där vi djupdyker i ämnen och frågor som på olika sätt rör utmaningar och samhällsfenomen som är kopplade till våra områden.
Här får du möta experter, forskare och kunniga företrädare och lyssna till deras reflektioner kring nya rapporter och analyser.

Programledare är alltid Anna Olin Kardell, och podden produceras av Rundfunk Media.

På esf.se kommer du till poddens olika avsnitt

2018-06-04T09:07:52+00:002018-06-04|

Regeringen förtydligar regelverket om åldersgräns för folkhögskolan

Folkhögskolan kan anta en person som är yngre än 18 år till allmän kurs, om platsen finansieras på annat sätt än genom statsbidrag. Regeringen har nu fattat beslut om en ändring i regelverket för att förtydliga detta.

– Det svenska utbildningssystemet ska inte bestå av återvändsgränder. Vi vill göra det tydligare för alla inblandade att kommuner och folkhögskolor kan komma överens om att erbjuda ungdomar som har hoppat av gymnasiet en plats på folkhögskolan i stället, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

Ändringen i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen träder i kraft den 1 augusti 2018.

Läs mer på regeringen.se >>

2018-06-04T07:46:57+00:002018-06-04|

DN debatt: “2 miljoner svenskar måste studera för att behålla jobbet”

Arbetsmarknaden förändras i snabb takt och människor kommer att behöva byta jobb och bransch under sitt yrkesliv. Den insikten måste omvandlas till politik. Sverige behöver en reform som gör det möjligt för yrkesverksamma att vidareutbilda sig. Det kan dessutom ge förutsättningar för flexibla turordningsregler, skriver German Bender och Roger Mörtvik.

Läs mer på dn.se >>

Läs rapporten som pdf – Kompetenspyramiden >>

2018-06-04T07:38:30+00:002018-06-04|

Nya komvux-kurser ska möta nyanländas utbildningsbehov

Nyanlända med kort utbildning ska få en utbildning som bättre svarar mot deras behov. Därför gör regeringen nu anpassningar i kursutbudet på grundläggande nivå inom komvux.

– Kortutbildade nyanlända måste rustas med utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. De nya kurserna på grundläggande nivå på komvux är ett viktigt led i att införa utbildningsplikten, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

Ändringen träder i kraft den 1 juli 2018 och innebär även ändringar i behörighetsförordningen för lärare.

Läs mer på regeringen.se >>

2018-06-04T07:54:03+00:002018-06-04|

Fortsatt lågt intresse för bristyrken

Det råder stor brist på lärare och vårdpersonal. Men antalet sökande skulle behöva öka betydligt till många av utbildningarna. Det visar UKÄ:s årsrapport om trender i svensk högskola.

De senaste åren har problemen med kompetensförsörjningen inom skola och vård blivit allt mer uppenbara. Staten har därför gett universiteten och högskolorna ytterligare anslag för att öka antalet platser på lärarutbildningarna och utbildningarna till sjuksköterska och specialistsjuksköterska. Men intresset för de flesta av utbildningarna har inte ökat i takt med behoven av utbildade. Antalet nybörjarstudenter har ökat på bara ett fåtal av de utbildningar som behöver byggas ut.

– Att bygga ut utbildningarna kan vara en del av lösningen, men det krävs fler insatser för att öka intresset så att platserna inte ska stå tomma, säger UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm

Läs mer på uka.se >>

Läs rapporten som pdf – Årsrapport 2018 för universitet och högskolor >>

2018-05-30T08:04:37+00:002018-05-30|

Nominera till vägledarpriset 2018

 

 

Glöm inte att nominera till Vägledarpriset senast nu på fredag den 1 juni 2018!

Vägledarpriset består av 15000 svenska kronor, diplom i ram och blommor samt ett års medlemskap i Sveriges vägledarförening. Prisutdelning sker vid IAEVG-konferensen “A Need for Change” den 2-4 oktober 2018 i Göteborg till den/de som på ett särskilt förtjänstfullt sätt synliggjort studie- och yrkesvägledning. Tremedia står för prissumman.

2018-05-31T09:46:19+00:002018-05-29|

Översikt över meritpoäng

På Universitets- och högskolerådets webbplats finns nu en sammanfattning i tabellform som visar skillnader i meritpoängsfördelning för gymnasieexamen och slutbetyg. Max 2,5 meritpoäng gäller får båda. Poängen läggs till jämförelsetalet.

Läs mer på uhr.se >>

2018-05-29T06:47:23+00:002018-05-29|

Nytt från och med 1 juli 2018

Det är en del belopps- och regeländringar som börjar gälla för studier från och med den 1 juli. Här får du en kort sammanfattning över de större ändringar som är på gång.

  • Höjning av bidragsdelen inom studiemedlen
  • Höjning av studiebidraget för unga på gymnasiet
  • Högre bidrag för de som läst introduktionskurser på gymnasiet
  • Högre bidrag för studerande på KPU
  • Nya regler om merkostnadslån för undervisningsavgift
  • Nya belopp för lån till resor vid utlandsstudier
  • Ändrade regler om utländska utbildningar

En mer detaljerad sammanfattning finns på csn.se >>

2018-05-29T13:09:17+00:002018-05-25|

Obehöriga till gymnasieskolan har lägre etableringsgrad på arbetsmarknaden

Elever som var obehöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan efter åk 9 deltar senare i livet i mindre utsträckning i eftergymnasiala studier. De som ändå slutför en gymnasieutbildning inom fyra år har senare en högre etableringsgrad på arbetsmarknaden än de som var behöriga efter åk 9 men inte slutförde sina gymnasiestudier.

Läs mer på scb.se >>

Läs temarapporten som pdf – Hur gick det för eleverna som var obehöriga till gymnasieskolan? >>

2018-05-23T07:38:05+00:002018-05-23|

Många på Språkintroduktion går till komvux

Nästan hälften av de nyanlända elever som påbörjade språkintroduktion 2011 och 2012 gick över till någon form av vuxenutbildning. I och med det stora flyktingmottagandet 2015 finns det starka skäl att utgå ifrån att flödet till vuxenutbildningen kommer att vara fortsatt stort. Därför är det viktigt att kommunerna har beredskap att ta emot dessa elever i vuxenutbildningen. Det visar en ny rapport från Skolverket.

– Övergångarna från språkintroduktion till vuxenutbildningen är många idag och de kommer sannolikt att öka framöver. Därför är det viktigt att kommunerna har en beredskap att svara mot de behov som kommer att finnas och att de erbjuder studie- och yrkesvägledning av god kvalitet för att stötta eleverna på bästa sätt, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.

Läs mer på skolverket.se >>

Läs rapporten som pdf – Uppföljning av Språkintroduktion >>

2018-05-21T07:05:56+00:002018-05-21|

Granskning av studie- och yrkesvägledningen på gymnasiala yrkesprogram

Skolinspektionen kommer att granska hur studie- och yrkesvägledningen genomförs på gymnasiala yrkesprogram med olika typer av könsfördelning i en kommande kvalitetsgranskning med fokus på vägledning inom undervisningen. Studie- och yrkesvägledningen har ett viktigt uppdrag för att vidga elevernas perspektiv och motverka begränsningar i val som grundar sig på föreställningar om kön samt social och kulturell bakgrund. Sverige har idag en starkt könsuppdelad arbetsmarknad. Gymnasieskolan präglas av samma tydliga könsuppdelning som den arbetsmarknad som den förbereder eleverna inför – störst är könsskillnaderna på yrkesprogrammen.

Läs mer på skolinspektionen.se >>

2018-05-09T09:35:49+00:002018-05-09|

Regeringen föreslår modernisering av basåret

Basårsutbildningen ska moderniseras så att den kan kombineras med andra högskoleintroducerande utbildningar. Det är förslaget som Utbildningsdepartementet nu skickar ut på remiss.

Förslaget är att den gamla förordningen upphävs och ersätts av en ny förordning som träder i kraft den 1 januari 2019 och som kan användas för utbildningar som startar efter den 30 juni 2019.

Läs mer på regeringen.se >>

Läs promemorian som pdf här >>

2018-05-09T07:14:16+00:002018-05-09|

Uppföljning av gymnasieskolan 2018

De tre största programmen är fortsatt samhällsvetenskapsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet. Det visar uppföljningen av gymnasieskolan sedan införandet av Gy 2011. För första gången har elever som har slutfört gymnasieskolan enligt Gy 2011 också kunnat följas upp efter avslutade studier.

Läs mer på skolverket.se >>

Här är rapporten som pdf – Uppföljning av gymnasieskolan 2018 >>

2018-04-27T09:03:43+00:002018-04-27|

Ämnesbetyg kan ersätta kursbetyg i gymnasieskolan

Betyg ska spegla faktiska kunskaper, främja lärande och uppmuntra elever att anstränga sig. Men dagens system med kursbetyg har flera brister för både elever och lärare. Därför tillsätter regeringen nu en utredning som bland annat ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Utredningens förslag ska redovisas 30 november 2019

Läs mer på regeringen.se >>

2018-04-27T08:58:00+00:002018-04-26|

Ansök om att delta i försöksverksamhet med yrkesprov

Nu kan bransch i samverkan med yrkeslärare medverka i försöksverksamhet med yrkesprov inom utbildning på gymnasial nivå. Försöksverksamheten påbörjas senast hösten 2018 och ska pröva om yrkesprov kan bidra till att stärka yrkesutbildningens arbetsmarknadsrelevans, öka samverkan mellan skola och arbetsliv och tydliggöra vad yrkesutbildningarna leder till.

Läs mer på skolverket.se >>

2018-04-27T08:56:48+00:002018-04-26|

Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande

Delbetänkandet syftar till att förbättra förutsättningarna för generösa, flexibla och rättvisa erkännanden av tidigare lärande, oberoende av var, när och hur individen har utvecklat sin kompetens. Fungerande validering för tillgodoräknande är centralt för att realisera möjligheter till livslångt lärande inom högskolan och för att främja mobilitet och internationalisering. Det är också av stor betydelse för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden.

Ladda ner betänkandet här (pdf) – Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande >>

2018-04-10T08:11:06+00:002018-04-10|

Rätt till högre bidrag för unga som läst på introduktionsprogram

Från och med den 1 juli 2018 kan studerande som läst ett introduktionsprogram på gymnasiet få rätt till det högre bidraget inom studiemedlen. Det gäller studerande i åldern 20-24 som fortsätter att studera på programmet eller fortsätter sina studier på komvux eller folkhögskola. Syftet är att öka antalet som fullföljer sin gymnasieutbildning.

Läs mer på csn.se>>

2018-03-27T11:44:23+00:002018-03-27|

YH-examinerade efterfrågas i arbetslivet

Myndigheten för yrkeshögskolan presenterar en ny studie som visar hur nöjda arbetslivet är med den kompetens som fås av yrkeshögskoleutbildningarna inom de fem stora utbildningsområdena: Data/IT, Ekonomi, administration och försäljning, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Teknik och tillverkning.

Studien visar att 94 procent av de arbetsgivare som rekryterat från yrkeshögskolan anser att de examinerades kompetens i hög grad motsvarar de behov som krävs.

-Yrkeshögskolans uppdrag är att kompetensförsörja arbetslivet. Därför är det glädjande att vi i år fått kvitto på att de studerande får jobb efter examen och att de som anställer personer med YH-examen också är nöjda med vad de får, säger Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.

Läs mer på myh.se >>

Läs studien som pdf – Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som fås av yrkeshögskolan >>

2018-03-27T11:46:40+00:002018-03-26|

Nu tas viktiga steg för personer med utländsk utbildning

– Utländska läkare eller ingenjörer ska inte köra taxi, utan arbeta med det de utbildat sig till. Sverige har inte råd att gå miste om all den kunskap som finns hos personer med utländsk utbildning. Därför ser regeringen nu till att de kompletterande utbildningarna blir mer funktionella och enklare för den som vill komplettera sin utländska utbildning, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Läs mer på regeringen.se >>

2018-03-27T11:48:58+00:002018-03-16|

Sex av tio i gymnasieskolans årskurs 3 planerar att påbörja högskolestudier

Statistik från SCB visar att sex av tio elever i gymnasieskolans årskurs 3 planerade hösten 2017 att inom tre år påbörja en högskoleutbildning. På högskoleförberedande program planerade omkring 80 procent av eleverna att läsa vidare medan det bland eleverna på yrkesprogram var cirka 25 procent.

Läs mer på scb.se >>

Temarapport som pdf – Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2017/18 >>

2018-03-27T11:50:02+00:002018-03-15|

Regeringen utreder styrning av gymnasieskolan

Arbetsmarknadens behov av gymnasialt utbildad yrkeskompetens är stort. En fullföljd gymnasieutbildning är också ofta en förutsättning för arbete. För att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknadens behov, säkerställa att resurser används effektivt och öka likvärdigheten vill regeringen nu utreda en regional planering och dimensionering av gymnasieskolan.

Uppdraget ska redovisas den 3 februari 2020

Läs mer på regeringen.se

Debattartikel i DN 12 mars – Staten behöver ta ett större ansvar för gymnasieskolan

Direktiv 2018:17 -Planering och dimensionering av gymnasial utbildning

2018-03-12T09:54:19+00:002018-03-12|

Vägledningens roll inom valideringen i Norden

Nätverket för Vuxnas Lärande (NVL) har gett ut en rapport om vägledningens roll för valideringsarbetet i Norden, ‘Vejledning i validering i Norden’.

I rapporten efterlyser arbetsgruppen för vidareutveckling av vägledning inom validering bland annat följande åtgärder:

  • De nordiska länderna bör utveckla gemensamma principer eller riktlinjer för vägledning i validering
  • De nordiska länderna bör undersöka om och hur karriärplanering kan användas som redskap till att öka effektivitet och genomsynlighet i samband med vägledning inom värdering av reell kompetens (RKV)
  • Utbildning för dem som ska leverera vägledning inom RKV-processerna bör etableras.
  • Kunskapen om RKV bör stärkas på alla samhällsnivåer.

Läs mer på uhr.se

Läs rapporten som pdf – Vejledning i validering i Norden

2018-03-08T03:49:04+00:002018-03-07|

Regeringen och arbetsmarknadens parter överens om etableringsjobb

Regeringen och arbetsmarknadens parter är överens om att etableringsjobb bör införas. Syftet är att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska etablera sig på arbetsmarknaden, samt att underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning.

Vid ett införande av etableringsjobb 2019 kommer arbetsgivarens totala lönekostnad för anställningen att uppgå till 8 400 kronor per månad. Den statliga individersättningen kommer att uppgå till högst 9 870 kronor per månad. Arbetsmarknadens parter och regeringen avser att gemensamt arbeta för att satsningen, fullt utbyggd, ska omfatta minst 10 000 individer.

Läs mer på regeringen.se

2018-03-08T03:45:23+00:002018-03-07|

Två av tre sökande till högskolan är kvinnor

En allt större andel av dem som söker utbildningar på högskolenivå är kvinnor. Mellan åren 2008 och 2017 har kvinnorna stått för drygt 60 procent av de sökande och inför vårterminen ökade skillnaderna mellan könen ytterligare. Det visar Universitets- och högskolerådets (UHR:s) analys av vårens antagningsstatistik.

Läs mer på uhr.se

2018-02-28T13:44:10+00:002018-02-28|

Tuff högskolestart med låga gymnasiebetyg

Nära hälften av studenterna med lägre betyg från högskoleförberedande program har svårt att klara högskolan det första läsåret. Vanligast med låg prestation är det bland studenter från teknikprogrammet och från naturvetenskapsprogrammet. Det visar Skolverkets undersökning av hur övergången direkt från gymnasieskola till högskola fungerar för olika grupper.

Läs mer på skolverket.se

2018-02-21T09:00:17+00:002018-02-21|

Grundläggande behörighet på yrkesprogram

Yrkesprogrammen ska ge grundläggande behörighet till högre utbildning. Målet är att fler elever ska välja gymnasiets yrkesutbildningar och att öka Sveriges konkurrenskraft. Lagrådsremissen beslutades av regeringen torsdagen den 15 februari.

Förändringen träder i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2019

Läs mer på regeringen.se

2018-02-19T15:42:37+00:002018-02-19|

Allt fler får sina yrkeskunskaper godkända

Drygt 17.600 personer fick sina utländska examensbevis godkända hos Universitets- och högskolerådet förra året, en ökning med 5,9 procent. Samtidigt utvecklas valideringen av praktiska kunskaper i allt snabbare takt. 230 kockar testades förra året. DN har träffat kocken Mahmoud El Khalil i Malmö.

Läs mer på dn.se

2018-02-19T15:47:20+00:002018-02-19|

Sveriges elevråd: Låt elever göra ett informerat gymnasieval

DEBATT. Gymnasieskolor borde flytta fokus och resurser från osund marknadsföring tillbaks till elevernas undervisning. Även om skolor måste ha friheten att profilera sig själva är det också skolans ansvar att säkerställa att eleverna vet vad utbildningen innebär i praktiken. Slogans marknadsföringsknep och vassa armbågar har tagit över vilket ökar behovet av tydlig information till eleverna. Detta skriver Jakob Amnér som är förbundsordförande för Sveriges elevråd.Läs mer på altinget.se

2018-02-19T15:12:50+00:002018-02-18|

Korta specialistkurser för livslångt lärande

Regeringen ger ett uppdrag till Vinnova att ta fram flexibla, korta högskolekurser på avancerad nivå för redan yrkesverksamma specialister. Kurserna ska utvecklas i samverkan mellan lärosäten, näringsliv och offentlig verksamhet och fokusera på att fylla kompetensbehov som identifieras, bland annat i regeringens samverkansprogram.

Läs mer på regeringen.se

2018-02-16T10:03:18+00:002018-02-16|
Translate »