Om Lennart Söderlund

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Lennart Söderlund skapat 1850 blogginlägg för.

Pisa 2025: Fortsatt nedgång för 15-åringar i Sverige och andra länder

Svenska 15-åringars resultat i läsförståelse och matematik fortsätter att sjunka och är nu nere på de lägsta nivåerna som uppmätts i den internationella kunskapsmätningen Pisa. Även övriga nordiska länder uppvisar historiskt låga nivåer i läsförståelse och matematik. Resultaten sjunker också i majoriteteten av OECD-länderna. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2022.

Allt om resultatet i Pisa 2025 finns på skolverket.se

Anders Lovén: ”Vår pedagogiska roll behöver stärkas – men samtalet är inte allt!”

Elev med burrigt hår lutar sig mot skolbänken

Studie- och yrkesvägledaren Anders Lovén beskriver vägledaren som en ”multiinstrumentalist” med en bred och komplex yrkesroll. Samtalet är ett viktigt verktyg, men behöver kompletteras med bland annat pedagogisk kompetens, informationskompetens och samverkan. Lovén anser särskilt att vägledarnas pedagogiska roll behöver stärkas för att skapa lärande och ge elever bättre kunskaper inför framtida utbildnings- och yrkesval.

Läs artikeln på vilarare.se

Fler elever i anpassad gymnasieskola ska komma ut i arbetslivet

Regeringen vill stärka möjligheterna för elever i anpassad gymnasieskola att komma ut i arbetslivet. Skolverket får därför i uppdrag att kartlägga och analysera arbetsplatsförlagt lärande (apl), praktik och studie- och yrkesvägledning. Myndigheten ska bland annat undersöka tillgången till apl-platser, skolornas samarbete med arbetslivet och vilket stöd elever och handledare får. Skolverket ska också föreslå åtgärder som kan öka tillgången till apl och stärka studie- och yrkesvägledningen. Bakgrunden är att omkring 30 procent av eleverna från nationella program hade arbete ett år efter studierna. Uppdraget är en del av regeringens arbete med att utveckla anpassad gymnasieskola.

Läs mer om uppdraget om anpassad gymnasieskola på regeringen.se

Ny rapport visar: Majoritet i jobb efter avklarad NY-utbildning

Merparten av dem som klarat av en nationell yrkesutbildning är i jobb sex månader senare, och de flesta av dessa är i ett jobb som är relevant utifrån studierna. Nio av tio arbetsgivare som engagerat sig i NY eller anställt därifrån anser att utbildningarna gett rätt kompetens utifrån arbetslivets behov. Det visar en ny rapport från Myndigheten för yrkeshögskolan.

Läs artikeln om jobb efter NY-utbildning på myh.se

Läs rapporten som pdf – Delredovisning av regeringsuppdrag om nationell yrkesutbildning

UKÄ:s rapport Studieavbrott – analys och förslag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har granskat hur svenska lärosäten hanterar studieavbrott. I dag saknas tydliga nationella regler, vilket kan leda till olika hantering och osäkerhet om studentens rätt att återuppta studierna. UKÄ föreslår därför att begreppen studieavbrott och studiepaus införs i högskoleförordningen. Studieavbrott ska innebära att studierna avslutas permanent, medan studiepaus innebär ett tillfälligt avbrott. UHR föreslås också få rätt att utfärda närmare föreskrifter. Syftet är att skapa en mer rättssäker, tydlig och likvärdig hantering vid landets lärosäten.

På uka.se kan du läsa mer om rapporten

Läs rapporten som pdf: Studieavbrott – analys och förslag

Majoriteten etableras efter yrkesutbildning på folkhögskola

Kvinna i verkstadsmiljö antecknar på ett papper

Deltagare i folkhögskolans yrkesutbildningar är i hög grad etablerade på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Det visar en ny rapport från Folkbildningsrådet. Redan ett år efter utbildningen är omkring hälften etablerade på arbetsmarknaden, och efter tre år är en majoritet det. Deltagarna har olika utgångslägen och mål med studierna – vissa står långt från arbetsmarknaden, medan andra redan är etablerade och söker en ny inriktning.

På folkbildningsrådet.se finns mer om folkhögskolans yrkesutbildningar

Skolverkets webbinarier och konferenser för vägledare

13 augusti 16.00–16.30
Skolverket fördjupar om en skola i förändring – webbsändning
De kommande åren införs flera stora reformer, som kommer att innebära stora förändringar i skolan. Vad innebär reformerna, varför görs de och hur kan skolan förbereda sig inför de kommande åren? Välkommen till en webbsändning där vi på Skolverket samtalar om detta med gäster från Utbildningsdepartementet, kommuner och skolor.

25 augusti 13.00–14.30
Grön vägledning – vad är det och hur gör jag? – webbinarium
Vill du utveckla dina kunskaper om grön vägledning och hur den kan tillämpas i praktiken? Välkommen den 25 augusti till det andra webbinariet i serien Tema studie- och yrkesvägledning.

2 september 8.30–13.30
KAA, kommunernas aktivitetsansvar – stöd för verksamhetsutveckling och nätverksbyggande 2 september
Skolverket erbjuder en digital workshop för politiker, chefer och verksamhetsansvariga för KAA. Syftet med denna är att utveckla KAA-verksamheten och nätverkssamverkan mellan kommuner.

16 september 14.30–16.00
Samverkan kring KAA och UVAS – webbinarium 16 september
Gruppen unga som varken arbetar eller studerar ökar. Hur kan vi på bästa sätt samverka för att tillsammans ta vårt ansvar? EU-agendan för vuxnas lärande skriver i ett av sina fokusmål fram samarbete och samsyn på alla nivåer, ett delat ansvar från alla i samhället kring utbildningsbehov, tillgång, medvetenhet och stöd.

24–27 september
Skolverket på Bokmässan
Träffa oss på Bokmässan den 24–27 september! Vi deltar tillsammans med de andra skolmyndigheterna i gemensamma montern Skolgården. Du får träffa representanter från varje myndighet och ta del många seminarier på vår scen.

25 september 8.30–13.30
KAA, kommunernas aktivitetsansvar – stöd för verksamhetsutveckling och nätverksbyggande 25 september
Skolverket erbjuder en digital workshop för politiker, chefer och verksamhetsansvariga för KAA. Syftet med denna är att utveckla KAA-verksamheten och nätverkssamverkan mellan kommuner.

13 oktober 14.30–16.00
Samverkan kring KAA och UVAS – webbinarium 13 oktober
Gruppen unga som varken arbetar eller studerar ökar. Hur kan vi på bästa sätt samverka för att tillsammans ta vårt ansvar? EU-agendan för vuxnas lärande skriver i ett av sina fokusmål fram samarbete och samsyn på alla nivåer, ett delat ansvar från alla i samhället kring utbildningsbehov, tillgång, medvetenhet och stöd.

27 oktober 9.30–16.00
Nationell skola- och arbetslivskonferens för anpassade skolformer – konferens
Välkommen till en nationell konferens i Stockholm den 27 oktober 2026 för dig som arbetar inom anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola eller komvux som anpassad utbildning och vill utveckla arbetet med skola och arbetsliv.

29 oktober 8.30–13.30
KAA, kommunernas aktivitetsansvar – stöd för verksamhetsutveckling och nätverksbyggande 29 oktober
Skolverket erbjuder en digital workshop för politiker, chefer och verksamhetsansvariga för KAA. Syftet med denna är att utveckla KAA-verksamheten och nätverkssamverkan mellan kommuner.

18 november 8.30–13.30
KAA, kommunernas aktivitetsansvar – stöd för verksamhetsutveckling och nätverksbyggande 18 november
Skolverket erbjuder en digital workshop för politiker, chefer och verksamhetsansvariga för KAA. Syftet med denna är att utveckla KAA-verksamheten och nätverkssamverkan mellan kommuner.

25 november 14.30–16.00
Samverkan kring KAA och UVAS – webbinarium 25 november
Gruppen unga som varken arbetar eller studerar ökar. Hur kan vi på bästa sätt samverka för att tillsammans ta vårt ansvar? EU-agendan för vuxnas lärande skriver i ett av sina fokusmål fram samarbete och samsyn på alla nivåer, ett delat ansvar från alla i samhället kring utbildningsbehov, tillgång, medvetenhet och stöd.

200 000 färre barn om nio år: ”Jätteutmaning”

Fler skolor kan komma att läggas ned när antalet elever minskar kraftigt de kommande åren. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, beräknas Sverige ha över 200 000 färre barn och ungdomar om nio år, en minskning med 8,6 procent. Det innebär en stor omställning för landets kommuner.

På svt.se finns artikeln om utmaningarna med minskande barnkullar

Läs rapporten från SKR som pdf – Välfärdens kompetensförsörjning 2023-2033

Så utvecklas arbetslösheten kommande två år − län för län

Arbetslösheten har minskat i takt med att ekonomin stärkts, men återhämtningen har bromsat in under våren. De flesta län väntas nå nivåerna före lågkonjunkturen under året, medan Stockholm och Västra Götaland bedöms göra det först 2027. I rapporten Arbetsförmedlingens regionala utsikter redovisas hur arbetslösheten väntas utvecklas län för län.

På arbetsformedlingen.se finns mer om hur arbetslösheten utvecklas där du bor

Flera regeländringar för trygghet, säkerhet och studiero börjar gälla i sommar

Under sommaren börjar flera ändringar i skollagen att gälla. Ändringarna rör bland annat mobilfri skola, skolregler, disciplinära åtgärder, utökade registerkontroller och utbildning för barn och unga intagna i kriminalvårdsanstalt.

– Barn lär sig bättre i en lugn och trygg skolmiljö. Det är många skolor som redan infört ett mobilförbud under lektionstid, men när den nya lagen träder i kraft så gäller det för alla skolor och under hela skoldagen, säger Anna Medin, skoljurist på Skolverket.

På skolverket.se finns mer om ändringarna i skollagen

Elever läser allt mindre i skolan

Nästan var femte elev i årskurs 4 i Sverige har inte grundläggande läsförståelse. I en ny studie följer Skolverket upp hur elevers läsförståelse och förutsättningar för läsning har förändrats under en tjugoårsperiod. I snitt har läsningen i skolan minskat med en timme i veckan, samtidigt som elever läser mindre på fritiden och har färre böcker i hemmet än tidigare decennier.

Mer om elevernas läsförståelse på skolverket.se

Därför lämnar utländska studenter Sverige – ”Skulle kunna bidra mycket”

Sverige investerar i utländska studenter – men tvingar dem sedan att lämna landet, samtidigt som vartannat företag desperat söker högutbildade medarbetare. ”Sverige behöver tydliggöra vad vi vill med de internationella studenterna”, säger Ulrika Wallén på Svenskt Näringsliv och föreslår en rad reformer.

På tn.se finns mer om att varför utländska studenter lämnar Sverige trots att kompetensen behövs

Högsta antalet avlagda doktorsexamina någonsin

Nu finns ett statistiskt meddelande om doktorander och examina på forskarnivå 2025. Rapporten innehåller statistik samt fördjupade beskrivningar och jämförelser. Siffrorna visar bland annat att det var fler kvinnor än män både bland doktorandnybörjare, doktorander samt doktorsexaminerade. Antalet avlagda doktorsexamina har ökat för femte året i rad och har nu nått den högsta nivån någonsin.

Mer statistik om doktorsexamina finns på uka.se

Nya beslut om programfördjupningen i gymnasieskolan

Skolverket har publicerat uppdaterade föreskrifter för programfördjupningen i gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. Förändringarna omfattar ämnen och nivåer på åtta gymnasieprogram samt alla program i den anpassade gymnasieskolan.

Uppdaterade produkter
Programväljaren, Programstrukturer och Broschyren för anpassad gymnasieskola är uppdaterade med de senaste ändringarna.

Föreskrifterna börjar gälla den 1 juli 2026.

Läs mer om författningsändringarna på skolverket.se

Starkt samband mellan resultat i grundskolan och färdigheter senare i livet

Det finns ett starkt samband mellan resultat från grundskolan och färdigheter inom läsning och räkning senare i livet. Ju högre resultat från grundskolan desto högre färdigheter senare i livet. Det gäller både för kvinnor och män och både inom läsning och räkning. Men inom räkning är det en större andel av männen än av kvinnorna som uppnår de högsta kunskapsnivåerna oavsett resultat från grundskolan.

Läs mer om vuxnas färdigheter i Sverige på scb.se

Elever som läst yrkesprogram väntar med att läsa vidare

Det är vanligt att elever som går ut gymnasiet även läser en eftergymnasial utbildning. Men det är olika om eleven fortsätter direkt eller väntar en tid. Av eleverna som gick ut gymnasiet våren 2020 påbörjade nästan en tredjedel en eftergymnasial utbildning direkt. Fem år efter gymnasiet hade nästan två tredjedelar valt att påbörja en eftergymnasial utbildning.

På scb.se finns mer om övergången från gymnasiet till vidare studier

Företagaren larmar: ”Kraven för enklare tjänster kan vara ringa – ändå klarar många dem inte”

Matchningskrisen på svensk arbetsmarknad blir ett allt större problem. Företagaren Ann Larsson vittnar om att många arbetssökande inte uppfyller enkla krav som god inställning, grundläggande språkkunskaper och närvaro. ”Det är ganska ringa krav, men som en förhållandevis stor grupp av arbetssökande i dagsläget inte möter”, säger hon till TN.

Läs artikeln om matchningskrisen i Sverige på tn.se

Den växande APL-krisen

Jakten på APL-platser kan innebära stora utmaningar.
– Ibland är det oerhört svårt. Konjunkturen har påverkat vårt program mycket, säger yrkesläraren Louise Kullander.
Att låta elever genomföra delar av APL i skolan är inte tillåtet, enligt gymnasieförordningen.

Läs artikeln om APL-krisen på vilarare.se

Ökning av nybörjare och registrerade

Läsåret 2024/25 ökade det totala antalet nybörjare såväl som det totala antalet registrerade studenter. Antalet som tog ut en examen minskade i jämförelse med föregående läsår. Det visar ett statistiskt meddelande om studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå läsåret 2024/25. Rapporten innehåller fördjupade beskrivningar och jämförelser baserat på tidigare publicerad officiell statistik.

På uka.se finns mer statistik om högskolenybörjare

Ungdomsbarometern 2026: Unga prioriterar pengar och traditionella könsroller framför idealism

Ekonomisk osäkerhet, en snabbt förändrad arbetsmarknad och den snabba utvecklingen av AI präglar dagens unga. Samtidigt ökar fokus på ekonomisk trygghet, stabila relationer och ett mer förutsägbart liv. Det visar Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2026, baserad på intervjuer med cirka 15 000 unga mellan 15 och 24 år.

Läs mer om årets rapport på ungdomsbarometern.se

Ladda ner rapporten som pdf –  Generationsrapporten 2026

Skolverkets lägesbedömning: Svensk skola är splittrad

De allra flesta elever trivs i skolan och elevernas kunskaper står sig väl i en internationell jämförelse. Men resultatskillnaderna mellan elevgrupper fortsätter att öka och alla elever får inte samma möjligheter att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets lägesbedömning som publiceras idag.

På skolverket.se kan du läsa mer om bedömningen av läget i skolan

Ladda ner rapporten som pdf – Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2026

Till toppen