About Lennart Söderlund

This author has not yet filled in any details.
So far Lennart Söderlund has created 307 blog entries.

Trygghetsrådet TRR startar ”framtids-PRAO”

Trygghetsrådet TRR har listat 10 nya yrken som tros växa fram de närmaste åren – till exempel etikutvecklare, robotpersonlighetsdesigner och oldfluencer. I samarbete med fyra olika företag öppnar organisationen nu möjligheten att ”framtidspraoa”, det vill säga prova på några av dessa yrken redan idag.

Läs mer på trr.se >>

Läs mer om de 10 nya framtidsyrkena >>

Läs rapporten som pdf – Framtidens arbetsliv är här! >>

2019-02-22T09:33:34+00:002019-02-22|

Kursdag för dig som är ny vägledare på vux

Universitets- och högskolerådet erbjuder kursdag för dig som är ny vägledare inom vuxenutbildningen. Kursen ges den 11 april och har plats för 22 deltagare.

Syftet med dagen är att ge dig verktyg för att kunna bedöma grundläggande och särskild behörighet inför kompletteringsstudier på gymnasial nivå, både för svenska och utländska meriter.

Du som har dator eller surfplatta kan gärna ta med den. Men det går också bra att delta utan.

Läs mer om kursinnehåll och anmälan på uhr.se >>

2019-02-21T08:10:36+00:002019-02-21|

Normkritisk vägledning

I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. “Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut”, säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.

Läs mer på urplay.se >>

2019-02-21T08:33:44+00:002019-02-20|

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

Läs mer på svensktnaringsliv.se >>

Läs rapporten som pdf – “Kampen mot klockan – en undersökning av nyinvandrade elevers prestationer” >> 

2019-02-19T09:22:58+00:002019-02-19|

Ny utbildningsguide ska få fler till läraryrket

Sverige behöver 12 500 nya lärare varje år fram till år 2031. Nu lanserar UHR lärarutbildningsguiden så att fler ska hitta sin väg in i läraryrket.

Den digitala lärarutbildningsguiden ger svar på frågor som behörighet, vad man läser, på vilka orter varje lärarutbildning finns, studietakt och hur framtiden ser ut. Här finns även en lärarkompass som hjälper sökande att hitta det läraryrke som passar bäst.

Fakta – kortare vägar till läraryrket
– Personer med akademiska meriter kan välja att utbilda sig till lärare via en komplet­te­rande, pedagogisk utbildning, KPU. En ekonom eller ingenjör kan bli färdigutbildad gymnasielärare efter 1,5 år.
– Nyanlända redan utbildade lärare kan gå en kompletterande utbildning, ULV.
– För erfarna elektriker, VVS-montörer och barnskötare med flera finns kom­pletter­ande pedagogiska utbildningar för att bli lärare på ett yrkesprogram.
– För dem som arbetar som lärare men ännu inte har lärarexamen finns VAL, vidareutbildning av lärare.

Läs mer på uhr.se >>

Läs mer om lärarutbildningsguiden på studera.nu >>

2019-02-21T08:34:56+00:002019-02-14|

Granskning av kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

En förutsättning för många elever att nå goda resultat inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är att utbildningen och undervisningen är tillräckligt flexibel och individanpassad. Granskningen visar att det finns stora kvalitetsskillnader och bristande likvärdighet i vilka möjligheter elever har att få en flexibel och individanpassad utbildning och undervisning.

Läs mer på skolinspektionen.se >>

2019-02-13T07:47:58+00:002019-02-13|

Fortsatt hög andel i jobb efter YH-examen

Yrkeshögskolan fortsätter att leverera kvalificerad arbetskraft på en hög nivå. 93 procent av de examinerade hade jobb året efter sin examen, enligt en ny rapport.

Andelen examinerade som får jobb har varit både hög och stabil under många år. Årets rapport visar 2018 års resultat, för studerande som examinerades 2017. 93 procent hade jobb. Det är i nivå med fjolåret, som var den högsta nivån hittills.

– Det är glädjande att se att resultaten för hur det går för de examinerade fortsätter att vara på en hög nivå, säger Eva-Lena Kopparvik, enhetschef för planering och uppföljning.

Läs mer på myh.se >>

Läs rapporten som pdf – Studerandes sysselsättning 2018 >>

2019-02-11T13:37:50+00:002019-02-11|

Programserie om Elin, Alvin och vuxenlivet

Elin och Alvin, som själva är tonåringar med intellektuell funktionsnedsättning, pratar om viktiga ämnen som hör vuxenvärlden till. De utmanar även varandra genom olika uppdrag som de utför på stan.

Programmen vill visa vägar och stärka eleverna att själva våga prova saker för att bli självständiga och kunna växa in i vuxenlivet. Det handlar dels om vardagskunskaper som att kunna hantera pengar och tvätta, dels om att utmana sina rädslor eller leta sig fram i stan.

Träning och hälsa >>
Kropp och själ behöver sitt för att det ska kännas okej. Elin och Alvin diskuterar vad som får oss att må bra. Elin får i uppgift att börja träna.

Laga mat >>
Maten är ju människans bränsle. Elin och Alvin pratar om vad bra och dålig mat är. Alvin blir utmanad i att laga en god middag till Elin.

Gör något för miljön >>
Smältande isar och för heta somrar. Elin och Alvin snackar om klimatförändringen. Sedan är vi med om en utmaning som fokuserar på att återanvända gamla saker istället för att köpa nya

Hantera pengar >>
Pengar har man sällan för mycket av. Hur kan vi tänka kring pengar och vad de används de till? Elin och Alvin får en utmaning som går ut på att de ska spendera klokt – men på tid.

Utmana sina rädslor >>
Alla människor är rädda för någonting, men det kan vara helt olika saker. Hur hanterar man sina rädslor och kanske till och med kommer över dem? Elin ger Alvin en utmaning där han ska bemästra sin största skräck.

Ta sig dit man ska >>
Att hitta dit man ska till en viss tid är något alla behöver kunna. Men det är inte alltid så lätt. Elin och Alvin åker till Örebro.

Göra hemmasysslor >>
När man flyttar hemifrån är det massa grejer man plötsligt ska fixa helt själv, istället för att någon annan gör dem åt en. Tvätta till exempel.

2019-02-21T08:59:58+00:002019-02-08|

Var finns de som studerar utomlands?

Att planera för en internationell yrkeskarriär är en vanlig orsak att studera utomlands och att gå den utbildning man verkligen vill är ett viktigt motiv i valet av land. En allt högre andel av de som studerar utomlands väljer att göra det i asiatiska länder, såsom Japan, Singapore eller Sydkorea. Detta visar en ny artikel som CSN har tagit fram.

Läs mer på csn.se >>

2019-02-08T09:15:16+00:002019-02-08|

Fortsatta utbildningsvägar efter språkintroduktion

En fullbordad gymnasieutbildning är en viktig faktor för att kunna etablera sig i arbetslivet. Gymnasieskolans introduktionsprogram Språkintroduktion ska möjliggöra för nyanlända elever att så snart som möjligt gå vidare i sina studier. Skolinspektionen har granskat huvudmäns och skolors arbete för att ge nyanlända elever förutsättningar att gå vidare inom gymnasiet eller till vuxenutbildning efter språkintroduktion.

Skolinspektionen bedömer bland annat att granskade huvudmän och rektorer behöver säkra att studie- och yrkesvägledningen finns med i det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer på skolinspektionen.se >>

Ladda ner rapporten som pdf >>

2019-02-08T09:04:01+00:002019-02-08|

Ny lärarutbildning med lön i Malmö

En ny grundlärarutbildning där studier kombineras med arbete startar till hösten på Malmö universitet.
—På det sättet kan vi nå nya grupper som är intresserade av att arbeta i skolan, säger utbildningschef Anders Olsson på Malmö universitet. Men det är också ett nytt grepp att utveckla lärarutbildningen.

Läs mer på mynewsdesk.com

2019-02-08T08:44:27+00:002019-02-08|

Stora skillnader i betygssättningen mellan skolor

Skillnaderna i betygssättning mellan olika skolor är fortsatt stora. Det visar en ny rapport från Skolverket som jämför slutbetygen i årskurs 9 med resultaten på de nationella proven. Analysen visar att betygen i stor utsträckning sätts i relation till elevernas generella prestationsnivå på skolan. Betygsättningen är mer restriktiv i skolor med många högpresterande elever och omvänt mindre restriktiv i skolor med många lågpresterande elever. En viktig slutsats är att det är svårt att uppnå likvärdiga betyg med dagens betygssystem.

Läs mer på skolverket.se >>

Läs hela rapporten här – Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor >>

Skolverkets generaldirektör kommenterar rapporten >>

2019-02-05T08:37:11+00:002019-02-05|

En välmående skola bygger på tillit

När drygt 5000 elever i Sverige väljer att stanna hemma från skolan måste man fråga sig varför. Tierps kommun i Norduppland har både ställt frågan och agerat. Under en temadag i Specialpedagogiska skolmyndighetens lokaler i Fredhäll i Stockholm fick projektgruppen i kommunen berätta hur de med framgång numera arbetar förebyggande istället för åtgärdande med att få eleverna tillbaka till skolan.

Läs mer på spsm.se >>

2019-02-01T08:48:45+00:002019-02-01|

DN Debatt – ”Näringslivet måste driva gymnasiets yrkesprogram”

Näringslivet måste bli mer direkt involverat i de gymnasiala yrkesprogrammen och i högre utsträckning än i dag vara med och både ut­forma och driva dessa program. Det är ett av våra förslag för en reformerad gymnasie­skola där vi haft företagens kompetensförsörjning och Sveriges välståndsutveckling som utgångspunkt, skriver Gymnasiekommissionen.

Lär mer på dn.se >>

2019-02-01T08:44:27+00:002019-02-01|

Nationellt behörighetsprov kan komma 2025

UHR fick i juli 2018 i uppdrag av regeringen att förbereda utvecklingen av ett nationellt behörighetsprov för grundläggande behörighet som en väg till högskolestudier för dem som saknar gymnasial utbildning eller motsvarande. I en delrapportering av uppdraget bedömer UHR att ett prov i full skala kan genomföras under 2025.

Läs mer på uhr.se >>

2019-02-01T08:14:25+00:002019-02-01|

Didaktorn: Studievägledning på liv och död

Till Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm kommer unga människor med yrkesrelaterade skador trots att vissa av dem fortfarande går i skolan, tex yrkesutbildningar eller praktiska program. Det saknas ofta kompetens och rutiner på skolorna för att förebygga den här typen av skador. Det säger Marina Jonsson som utbildar studie- och yrkesvägledare i de medicinska förutsättningarna som kan vara viktiga att känna till när man coachar en ung människa inför studie- och yrkesval. I Didaktorn berättar hon hur man bäst förebygger att elever skadas eller blir sjuka under utbildningen eller när de börjar jobba.

Lyssna här på reportaget från urskola.se >>

2019-01-29T10:20:17+00:002019-01-29|

Många nya platser inom yrkeshögskolan

Med de beslut som Myndigheten för yrkeshögskolan nu presenterar tas det andra stora steget i den historiska expansionen av yrkeshögskolan. Till 2022 kommer antalet årsplatser öka med ca 45 procent, från ca 30 000 till 44 000 årsplatser. Antalet studerande förväntas växa från dagens 50 000 till 70 000 studerande.

Här presenteras resultatet i den ansökningsomgång som stängde hösten 2018. Av de totalt 1 105 inkomna ansökningarna om att bedriva YH-utbildning har myndigheten beviljat 496. Det innebär en beviljandegrad på 45%, den högsta någonsin. Sett till antalet nya utbildningsplatser rör det sig om 14 171 med start redan 2019.

Läs mer om resultaten i årets ansökningsgenomgång >>

2019-01-29T08:53:38+00:002019-01-29|

Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle

I detta betänkande redovisas uppdraget att lämna förslag som syftar till att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning så att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra väl övervägda val utifrån goda kunskaper om utbildningsvägar och arbetsliv.

Utredningen föreslår bland annat ett paket av fem huvudsakliga åtgärder:

  • Ett förtydligande av vad vägledning är, att den kan vara både individuell och generell och ska benämnas karriärvägledning.
  • Ett förtydligande av elevers tillgång till individuell karriärvägledning.
  • Tydligare krav på att individuell karriärvägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen.
  • Förstärkning av det generella karriärvägledningsperspektivet i olika ämnen.
  • Ett nytt obligatoriskt inslag med tilldelad tid, benämnt framtidsval, ska införas i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

Ladda ner betänkandet (pdf) på regeringen.se >>

2019-01-28T14:00:16+00:002019-01-28|

ESF-podden – Är skolan rustad för att ta hand om barn med funktionsvariationer?

En ny undersökning visar att 50% av de barn som har en diagnos inom autismspektrat går ut 9:an med ofullständiga betyg. För många barn märks tecken på svårigheter i väldigt tidig ålder. Men många får inte det särskilda stöd de behöver.

Vilka orsaker det här har och framför allt hur vi kan agera kraftfullt för att stoppa utslagningen och ge varje barn förutsättningar att lyckas och trivas i skolan pratar vi om i dagens avsnitt.

Gäster är Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund och Åsa Karle Specialpedagogiska Skolmyndigheten.

Programledare: Anna Olin Kardell

Lyssna på poddavsnittet här >>

2018-12-19T11:17:52+00:002018-12-19|

Yrk In stärker kopplingen mellan introduktionsprogram, yrkesprogram och arbetsmarknad

Projektet Yrk In är en ESF-finansierad satsning som ska öka intresset för gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet är också att underlätta ungas etablering i arbetslivet, genom förbättrad yrkesutbildning.

Projektets övergripande mål
Yrk In:s övergripande projektmål är att fler unga killar och tjejer

  • ska få möjlighet att delta i aktiviteter eller kurser som ökar deras anställningsbarhet
  • ska bli behöriga till, söka och påbörja en utbildning på gymnasieskolans yrkesprogram
  • ska slutföra gymnasieskolans yrkesprogram med en examen eller en plan för yrkeslivet

Läs mer på skl.se >>

2018-12-19T08:12:40+00:002018-12-19|

Skolor med problem ska få bättre stöd

Vi har varit för osynliga, tycker Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör. Nu ska myndigheten söka upp skolor som behöver hjälp.

Kalla faktas uppmärksammade granskning som sändes i TV4 i förra veckan visade att 5 500 elever är frånvarande från skolan minst halva terminen. Många av dem har enligt reportaget en lättare form av autism eller adhd. När Fredrik Malmberg tillträdde som general­direktör på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) förra året sa han att myndigheten finns till för att alla barn ”ska nå sina utbildningsmål ­oavsett funktionsförmåga”.

Enligt Fredrik Malmberg arbetar SPSM hårt med problematisk skolfrånvaro. Samtidigt är han självkritisk när det gäller myndighetens förmåga att nå ut till de skolor som bäst behöver det.

Läs mer på lararnastidning,se >>

2018-12-17T13:43:02+00:002018-12-17|

ESF-podden: Klarar vi matchningen?

Det pratas mycket om det livslånga lärandet och förutsättningar för att ta sig in på en arbetsmarknad i förändring. Hur kommer samverkan mellan skola och arbetsliv se ut i framtiden? Kommer unga även i fortsättningen behöva att passera gymnasieribban? Och vad händer med yrkesutbildningarna? Dessa saker fokuserar vi på i veckans avsnitt av En Smart Framtid. Gästar gör Lil Ljunggren Lönnberg, ordförande i DUA, Delegationen för unga och nyanlända till arbete och Jonas Olofsson, ekonomisk-historiker och professor i hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Programledare: Anna Olin Kardell

Lyssna på avsnittet här >>

2018-12-14T10:49:00+00:002018-12-14|

Färre studerar med studiemedel på komvux

Andelen som använder studiemedel på komvux gick ner från 44 procent till 36 procent mellan 2012 och 2016. Utvecklingen fortsatte ned även under 2017.
– En förklaring är att allt fler läser på distans och deltid på komvux. I de grupperna är det mindre vanligt att de studerande nyttjar studiestödet för sin försörjning, säger Andreas Dahlkvist, utredare på CSN.

Läs mer på csn.se >>

2018-12-14T08:58:29+00:002018-12-14|

Så lär du dig se varningstecknen

Sedan i somras är rektorn skyldig att snabbt utreda en elevs problematiska frånvaro – oavsett om den är giltig eller ogiltig. Nedan är en checklista över varningssignaler och i artikeln finns förslag på vad du kan göra åt dem.

Dessa faktorer kan hänga ihop med att elever utvecklar hög frånvaro:

  • Ströfrånvaro och/eller frånvaro med ett tydligt mönster, till exempel på morgnar, eftermiddagar, måndagar, lektionen i idrott och hälsa.
  • Sjukskrivningar, oftare och längre än vanligt och/eller om sjukdomsbilden är diffus.
  • Huvudvärk, illamående eller magont före och under skoldagen.
  • Eleven har vårt att komma i väg till skolan på morgonen, kommer för sent eller vill gå hem under dagen.
  • Föräldrar som känner till frånvaron och som hjälper till att sjukanmäla.
  • Sjukdom eller dödsfall i familjen.
  • Omvälvande händelser i familjen, som skilsmässa eller ett nytt syskon.
  • Missbruk eller mental ohälsa hos närstående.
  • Inkonsekvens och otydliga regler hemma.
  • En ovanligt nära relation till en eller båda föräldrarna.
  • En bakgrund med många skolbyten.
  • Ovilja till studiebesök och klassresor.
  • Negativ självbild och/eller en negativ bild av andra.
  • Dåliga relationer till en eller flera lärare men även brist på goda relationer till lärare eller annan personal.
  • Svårt med kamratrelationer och/eller svårt att umgås i grupp.
  • Stor upptagenhet med ett specifikt intresse, till exempel datorspel.
  • Nedstämdhet och tystlåtenhet.
  • Dålig hygien.
  • Svårt med förändringar och övergångar.
  • Svårt att hitta egna lösningar på problem.
  • Fastnar vid vissa skoluppgifter, har svårt att ta sig vidare.
  • Långsam läs- och skrivutveckling.
  • Obalans mellan elevens förmåga och de krav som ställs.

Läs mer på specialpedagogik.se >>

2018-12-14T08:59:43+00:002018-12-13|

Fortsatt trend – fler elever tar gymnasieexamen

För femte året i rad ökar andelen elever som får gymnasieexamen inom tre år på nationella program. Störst är ökningen på de högskoleförberedande programmen. Skolverkets statistik över betygen inom gymnasieskolan finns även på läns-, kommun- och skolnivå.

– Vi ser en stadigt uppåtgående trend när det gäller elever som tar gymnasieexamen vilket självklart är positivt. Med en examen öppnar sig utbildningsvägar och det ökar också chanserna att få jobb, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket.’

Läs mer på skolverket.se >>

2018-12-14T09:02:14+00:002018-12-12|

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Karin Funcke är projektledare på Region Dalarna, och hon menar att det i botten ligger en grundläggande fråga: Tycker vi att det är viktigt att eleverna är på plats?

– Många skolor har fått erkänna att de tidigare inte har utforskat så mycket varför en elev är borta. Det hänger ofta ihop med ohälsa, men det kan vara en hel serie faktorer som har lagts på hög allt eftersom. All personal kan bidra till att minska studieavbrotten, genom att direkt agera när någon fattas, och inte låta det gå vecka efter vecka. Man måste fånga upp eleverna och vara uppmärksam, och alla behöver hjälpas åt i det arbetet. Genom ett gemensamt förhållningssätt och agerande, riskerar vi inte att någon elev faller mellan stolarna, säger hon.

Läs mer på skolvarlden.se >>

2018-12-04T15:05:51+00:002018-12-04|

ESF-podden om särvux, gymnasiesärskolan och vägar till arbete

År 2008 ratificerade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter och att samhället ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta deras fulla inkludering och deltagande. I korthet alltså rätten att leva ett liv på lika villkor som alla andra. Delaktighet är ett av de viktiga nyckelorden som ska genomsyra funktionshinderpolitiken – alla ska kunna vara delaktiga i alla delar i samhället. Men hur ser den där delaktigheten ut i skola och arbetsliv?

Det pratar vi om tillsammans med Gunnar Andersson, rektor i det ESF-stödda projektet Jobb i sikte, Sylvia Lindqvist, undervisningsråd på Skolverket. Arbetar med Lärlingscentrum och gymnasiesärskolan och Sara Dahl, undervisningsråd på Skolverket, och håller också i en insats som kallas etablering för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Programledare är Anna Olin Kardell

Lyssna på podd-avsnittet på esf.se >>

2018-12-04T13:23:02+00:002018-12-04|

Vad är gemensamt för Therese Lindgren och Elon Musk?

Svaret är att de utsetts till ungas största förebilder år 2018. Mer om dessa två personer och på vilket sätt de inspirerar finns att läsa i Ungdomsfokus 2018 som är en undersökning som varje år kartlägger 15-29-åringars liv, framtidsdrömmar, drivkrafter, kommunikationsmönster och värderingar. Det handlar till största del om ungdomars syn på livet, hur de mår och hur samhället mår, och avslutningsvis om vad vuxenvärlden kan göra så unga kan må bra och bidra.

Ladda ner  rapporten som pdf – Ungdomsfokus 2018 – Dagens unga, framtidens samhällsbyggare >>  

2018-12-04T13:01:48+00:002018-12-04|

Högpresterande elever saknar utmaningar i gymnasiet

Vid en tredjedel av lektionerna i svenska gymnasieskolor måste undervisningen bli bättre anpassad för högpresterande elever, det framkommer av granskning från Skolinspektionen. Särskilt utbildningen i matematik borde utvecklas, där bedöms över 40 procent av lektionerna ge för låg stimulans.

Läs mer på svt.se >>

Skolinspektionens rapport (pdf) – Utmanande undervisning för högpresterande elever >>

2018-12-04T08:07:06+00:002018-12-04|

Tusentals barn går inte i skolan

Tusentals barn i Sverige går inte i skolan som de ska. Minst 5 500 barn var frånvarande mer än halva höstterminen förra året, visar en kartläggning som TV4:s Kalla fakta gjort.

Gemensamt för de hemmasittande barnen är att de behöver extra stöd i skolan, rapporterar Kalla fakta. Exempelvis handlar det om barn med lättare form av autism eller adhd, barn som har svårt för stökiga miljöer. Som åttaårige Harry i Göteborg. Han testade att gå i en vanlig klass, men det gick inte.

– Allteftersom tiden gick såg jag att han upplevde stora stressreaktioner och han blev utåtagerande, säger hans mamma Karin Kock till ”Kalla fakta”.

I väntan på en anpassad skolplats har han inte varit i skolan på sex månader.

Läs mer på svt.se >>

Se avsnittet av TV4 Kalla fakta här >>

2018-12-04T08:25:57+00:002018-12-03|

Folkhögskoleprojekt får bidrag från ESF

Projektet FAMN får nästan 22 miljoner kronor i bidrag av svenska ESF-rådet för att utveckla metoder för att unga nyanlända ska fullfölja sina studier på folkhögskola. Det är Folkbildningsrådet som står bakom projektet tillsammans med sex folkhögskolor i Skånes, Västmanlands, Östergötlands, Stockholms, Västerbottens och Västra Götalands län.

Läs mer på folkbildningsradet.se >>

2018-12-04T14:08:19+00:002018-12-03|

Inspiration: Yrkespraktik – en vinst för både studenter och organisation

Spanien, Norge, Storbritannien, Italien och Malta. Det är exempel på länder som Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm skickar sina studenter till för att göra yrkespraktik. Skolan har ett brett urval av yrkeshögskoleutbildningar inom turism- och besöksnäring, ekonomi, hälso- och sjukvård och detaljhandel.

”En yrkespraktik utomlands ger våra studerande bra meriter och i slutändan arbete, nio av tio har ett arbete ett halvår efter sin examen”. Det säger Christina Vallin, utbildningsledare på Frans Schartaus Handelsinstitut.

Läs mer på uhr.se >>

2018-11-29T07:42:12+00:002018-11-29|

Många yrkesprogram på gymnasieskolan leder till arbete direkt efter examen

Ungdomar som har tagit examen från fordon- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet har stora chanser att få ett arbete inom ett år efter att de slutfört gymnasieutbildningen. Det visar statistik över vad ungdomar, som slutförde gymnasieutbildning läsåret 2014/15, gjorde året efteråt. Statistiken går att bryta ner på län, kommun och skola.

Läs mer på skolverket.se >>

2018-11-22T08:38:00+00:002018-11-22|

Föreskrifter om särskild behörighet och områdesbehörigheter på remiss

Utgångspunkten för UHR:s ändringsförslag i föreskrifterna har varit tidigare bestämmelser om områdesbehörigheter. Högskoleförordning har krav på att de särskilda behörighetskrav som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig en utbildning. UHR har även tagit hänsyn till hur lärosäten använder de områdesbehörigheter som finns nu.

– Vi ser gärna att även studie- och yrkesvägledare kommer med synpunkter på förslagen som skickats ut, säger Erica Finnerman, utredare på UHR.

Läs mer på uhr.se>>

2018-11-22T08:28:55+00:002018-11-22|

Fortbildning för SYV till våren

Skolverket erbjuder fortbildning för skolor om vill vässa sin studie- och yrkesvägledande verksamhet.  Kurserna som erbjuds till våren är:

Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning >>
Hur kan vi bli bättre på att förstå varandra när vi har olika språkliga och kulturella bakgrunder? Kursen vänder sig till studie- och yrkesvägledare som vill utveckla metoder och verktyg för att reflektera, analysera och förstå studie- och yrkesvägledningssituationer utifrån ett normkritiskt och interkulturellt perspektiv.

Nyanländas övergångar och inkludering >>
En kurs för verksamheter som vill utveckla arbetet med att stödja nyanländas karriärprocesser.

Tvådagars kurs om att vägleda vuxna nyanlända >>
Lärare och studie- och yrkesvägledare får under två dagar utveckla kunskaperna i karriärplanering för nyanlända vuxna.

Utbildningspaketet skola-arbetsliv >>
Koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen och planera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning, med hjälp av utbildningspaketet. Lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare deltar tillsammans för bästa resultat.

Läs mer om kursinnehåll och anmälan vid respektive kurslänk

2018-11-21T09:03:22+00:002018-11-21|

Fundera igenom gymnasievalet noga

Svenskt Näringsliv har anlitat Norstat att undersöka föräldrarnas syn på deras ungdomars gymnasieval.

Drygt hälften av föräldrarna ser helst att deras dotter eller son läser ett högskoleförberedande program. En tredjedel av föräldrarna har ingen speciell åsikt om vilken typ av program tonåringen bör läsa. Bara knappt en förälder av tio anser att det bör vara ett yrkesprogram.

Läs mer på svensktnaringsliv.se >> 

2018-11-19T11:52:43+00:002018-11-19|

Få elever tar gymnasieexamen i komvux

Endast var fjärde elev som missar examen i gymnasieskolan med ett fåtal kurser går över till komvux och enbart var tjugonde elev tar examen där. Det visar Skolverkets studie av elever som övergick till komvux 18 månader efter att de lämnat gymnasieskolan läsåret 2014/15 med studiebevis i stället för gymnasieexamen.

– Det är uppenbart att de flesta elever som missar gymnasieexamen med några få kurser inte går över till komvux inom en nära tid. Det är därför viktigt att gymnasieskolan ger eleverna stöd så att de får examen. De som ändå inte når ända fram måste få tydlig information om möjligheterna att studera klart på komvux, säger Marcello Marrone, chef för Skolverkets enhet för vuxenutbildning.

Läs mer på skolverket.se >>

Läs registerstudien här – Elever nära examen som övergår till komvux >>

2018-11-15T07:35:18+00:002018-11-15|

Fortsatt minskad arbetslöshet bland ungdomar

Ny statistik från Arbetsförmedlingen visar att allt färre ungdomar (18–24 år) är inskrivna som arbetslösa. I slutet på oktober var de knappt 48 000, jämfört med 55 000 samma månad i fjol. Även andelen unga arbetslösa har minskat till en nivå på 8,8 procent. Det kan jämföras med 10,3 procent för ett år sedan.

– Arbetsmarknaden är fortsatt stark och det är brist på arbetskraft. Det gynnar ungdomarna när arbetsgivare sänker kraven på erfarenhet. De flesta unga är arbetslösa i korta tider, de rör sig mellan arbetslöshet och anställning i mycket större utsträckning än andra åldersgrupper, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

2018-11-13T09:21:13+00:002018-11-13|

NPF-säkrad kommun

Norrtälje kommun har beslutat att NPF-säkra alla sina skolor, förskolor och gymnasium. Hur gör man det? Helena Walukiewicz är samordnare för projektet och Karin Avellan är lärare. I Didaktorn berättar de om den checklista skolorna ska förhålla sig till och varför kommunen tagit sitt radikala beslut. De säger själva att de inte har något val.

Lyssna på reportaget på urskola.se (22.53 min) >>

2018-11-06T13:54:53+00:002018-11-06|

Områdesbehörigheter – vad gäller nu och framåt?

Vi frågade UHR som svarade att områdesbehörigheter kommer tas bort och ersättas av särskilda behörigheter från och med den 1 januari 2019. Men, de ändringar som görs i och med det kommer inte att användas i skarpt läge i antagning till högskolestudier förrän till utbildning som startar efter 1 juni 2022.

Övergångsbestämmelserna (SFS 2018:1503) möjliggör att områdesbehörigheter kommer finnas kvar för högskoleutbildning som startar innan den 1 juni 2022, men för utbildningar som startar därefter kommer de nya behörighetsreglerna att tillämpas.

Så för gymnasieelever som vill ansöka till högskoleutbildning som startar innan 1 juni 2022 gäller den information om områdesbehörigheter som finns i nuläget.

De nya särskilda behörigheterna kommer påverka främst grundskoleelever och andra sökande till utbildningar som startar efter den 1 juni 2022.

För den som vill fördjupa sig ytterligare finns högskoleförordningen att läsa här >>

2018-11-05T12:06:44+00:002018-11-05|

Skolministeriet: Förstatliga skolan – varför då?

Att skolan bör förstaligas är ett krav som hörs från olika håll inom skolvärlden och politiken. I riksdagen finns tre partier som vill förstatliga skolan, och det ena av de två lärarfacken har förstatligande högst upp på agendan. Vi tittar närmare på det här återkommande kravet. Vad är det man vill att staten tar över? Vilka problem hoppas man kunna lösa? Och varför är frågan om ett återförstatligande – snart 30 år efter att skolan kommunaliserades – fortfarande så viktig för en stor del av lärarkåren?

Lyssna på reportaget på urplay.se (28 min) >>

2018-11-05T07:50:30+00:002018-11-05|

Lagändring 2018-08-01: Individuell studieplan för nyanlända elever

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen för att stärka nyanlända elevers möjligheter att uppnå behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Bestämmelserna omfattar bland annat en individuell studieplan för nyanlända elever i högstadiet i grundskolan eller specialskolan. Studieplaner ska upprättas i ett samarbete mellan lärare, studie- och yrkesvägledare och vid behov även med elevhälsan. Det ska också finnas tid till löpande revidering av studieplanerna.

Läs mer på skolverket.se >> 

2018-11-05T08:08:33+00:002018-11-02|

Vägledande filmer för nyanlända med kort utbildning inför komvux

Skolverket har tagit fram en samling filmer om kursplanerna i komvux på grundläggande nivå för nyanlända vuxna. Filmerna informerar på ett enkelt och kortfattat sätt om de olika kurserna på komvux grundläggande nivå.

Totalt finns sex stycken filmer som är tänkta att underlätta för dig som studie- och yrkesvägledare, handläggare på Arbetsförmedlingen och annan personal i samtal med exempelvis nyanlända vuxna. Filmerna tar upp följande kurser på komvux grundläggande nivå:

Övergripande information om komvux på grundläggande nivå >>
Svenska och svenska som andraspråk på komvux grundläggande nivå >>
Engelska på komvux grundläggande nivå >>
Matematik på komvux grundläggande nivå >>
Samhällsorienterade ämnen på komvux grundläggande nivå >>
Naturorienterade ämnen på komvux grundläggande nivå >>

Filmerna kommer snart att finnas på flera olika språk. Tanken är att eleven ska kunna titta på filmerna själv också och använda dem som stöd efter att ha blivit vägledd.

2018-11-02T10:22:00+00:002018-11-02|

Allt fler nyanlända får jobb

Tre år efter den stora flyktingströmmen till Sverige är 60 000 inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Allt fler får jobb, både subventionerade och osubventionerade anställningar. 44 procent arbetar eller studerar efter etableringsuppdraget.

– Det går allt bättre. Resultaten inom etableringsuppdraget för nyanlända har förbättrats varje år sedan Arbetsförmedlingen fick uppdraget 2010. Fler än någonsin får nu jobb eller börjar studera, säger Malin Blomgren, chef för enheten integration och etablering på Arbetsförmedlingen.

Läs mer på arbetsformedlingen.se

2018-11-01T08:01:59+00:002018-11-01|

Höstlovsläsning: Uppföljning av SYV i grund- och gymnasieskolan

Riksdagens utbildningsutskott har gjort en omfattande uppföljning av studie- och yrkesvägledningen i grund- och gymnasieskolan för att få kunskap om hur verksamheten fungerar.  Utskottet har sökt svar på om huvudmän och skolor lever upp till kraven på den studie- och yrkesvägledning som ska finnas enligt gällande författningar och om den studie- och yrkesvägledning som elever får är tillräcklig vad gäller omfattning och kvalitet.

Läs rapporten här “Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan – en uppföljning” >>

 

2018-10-30T10:36:59+00:002018-10-29|

30 oktober – Inspirationsdag skola-arbetsliv i undervisningen

Inspirationsdagens innehåll bygger på erfarenheter från utbildningspaketet skola – arbetsliv som Skolverket har erbjudit år 2014-2018. Paketet hjälper till att koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen och planera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning. När lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare samarbetar blir vägledningen en naturlig del i undervisningen och ett stöd för eleverna i att göra väl underbyggda val för framtiden. Att satsa på bra studie- och yrkesvägledning är också en väg att minska kostsamma avhopp och felval som förstås påverkar både samhället och individen.

Läs mer om anmälan och program på skolverket.se >>

2018-10-04T06:52:09+00:002018-10-04|

AI skapar fler jobb

Artificiell intelligens, AI tar jobben från människorna, heter det ofta. Men det finns hopp! En ny rapport visar att AI skapar fler jobb än de som försvinner.
– Den forskning som finns på området visar tydligt att nya tekniska framsteg, historiskt sett, alltid lett till att nya jobb skapas, konstaterar Johan Egebark på Arbetsförmedlingens enhet för forskning och utvärdering.

Läs mer på arbetsformedlingen.se

Lär rapporten som pdf här – The future of jobs report 2018 >>

2018-09-27T08:00:24+00:002018-09-27|

Fler elever behöriga till gymnasiet

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan har ökat med nästan två procentenheter sedan förra året. 84,4 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga jämfört med 82,5 procent 2017. Framför allt är det andelen behöriga pojkar som ökar. Det visar Skolverkets nya statistik som också finns uppdelad på skolor, kommuner och län.

– Det är en välkommen förbättring. Efter att behörigheten har sjunkit bland niondeklassarna i flera år så ser vi nu ett trendbrott, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Läs mer på skolverket.se >>

2018-09-27T07:29:06+00:002018-09-27|

Obligatorisk SYV på schemat lyfter gymnasiet

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.
– Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst, säger Tony Valtonen, studiehandledare på Mattlidens gymnasium i Esbo.

Läs mer på skolvarlden,se >>

2018-09-18T06:56:16+00:002018-09-18|

Svensk SYV måste kämpa för att få lektionstid

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

– De som har tillgång till en god studie- och yrkesvägledning hamnar oftare rätt och behöver inte ta onödiga omvägar. Det får inte vara så att elever går miste om den vägledning de behöver därför att de som styr och leder verksamheten inte prioriterar området. Alla elever ska ha rätt till en studie- och yrkesvägledning efter behov, säger Mikaela Zelmerlööw.

Den 31 oktober ska utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning redovisa sitt förslag till regeringen.

Läs mer på skolvarlden.se >>

2018-10-10T11:53:05+00:002018-09-18|

Att motivera ungdomar tillbaka till utbildning

Ungdomar utan gymnasieutbildning löper större risk att hamna i utanförskap och arbetslöshet. Det är därför viktigt att kommunerna gör aktiva insatser för denna grupp, i första hand att motivera tillbaka dem till utbildning. Ändå visar Skolinspektionens granskning att många kommuner brister i det så kallade aktivitetsansvaret.

Läs mer på skolinspektionen.se >>

Ladda ner rapporten som pdf – Att motivera ungdomar tillbaka till utbildning >>

2018-08-31T07:45:02+00:002018-08-31|

Basåret förnyas – fler ska kunna läsa vidare

Basåret ska kunna kombineras med andra utbildningar som förbereder för högskolestudier. Det har regeringen beslutat i dag. Beslutet innebär också att de studerande på dessa utbildningar får fler rättigheter och att lärosätena får större frihet i vilka utbildningar de anordnar för personer som behöver komplettera sin utbildning innan de får studera på högskolenivå.

Detta ska börja gälla från den 1 januari 2019

Läs mer på regeringen.se >>

2018-08-16T12:38:00+00:002018-08-16|

Flera nya uppdrag till UHR

Regeringen har beslutat att ge UHR flera nya uppdrag. Myndigheten ska bland annat precisera de kompetenser som krävs för grundläggande behörighet till högskolestudier, förbereda försök med ett nationellt behörighetsprov och ge förslag på hur antagningsprov till ämneslärarutbildningarna skulle kunna se ut.

Läs mer på uhr.se >>

2018-08-02T09:28:13+00:002018-08-02|

Nya antagningsregler till högskolan – mer fokus på kompetens

Regeringen har fattat beslut om nya bestämmelser om antagning till högskoleutbildning, med ett större fokus på individens kompetens än tidigare. Det blir också tydligare för den sökande vad som krävs för att kunna antas.

Detta träder i kraft den 1 januari 2022 och ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 31 maj 2022.

Läs mer på regeringen.se >>

2018-08-02T09:28:53+00:002018-08-02|

Helhetsgrepp för att motverka studieavbrott

Genom individanpassat stöd och tydliga rutiner för uppföljning kan antalet elever som gör studieavbrott minska. Det visar slutrapporten av SKL-projektet Plug in.

Sedan 2012 har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) drivit samverkansprojektet Plug In för att motverka studieavbrott i gymnasieskolan. Ett 70-tal kommuner har deltagit i projektet, som nu avslutats och sammanfattas i rapporten ”Studieavbrott – en fråga med konsekvenser långt utanför klassrummet”.

– Att fler unga fullföljer sin utbildning är en viktig fråga både på individnivå och på samhällsnivå. Därför har Plug In varit så viktigt för att få en större förståelse för vad som ligger bakom avbrotten, och kunskap om hur skolor och huvudmän ska arbeta för att förhindra dem, säger Per-Arne Andersson, chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.

Läs mer på skl.se >>

Läs slutrapporten som pdf >> 

Läs mer om framgångsfaktorer för att förhindra studieavbrott >>

Se webbsändning om Plug-In och studieavbrott >>

2018-06-18T12:21:46+00:002018-06-18|

Snart möjligt att låna pengar från CSN till körkort

Många lediga jobb kräver körkort. Riksdagen och regeringen har nu beslutat att det från och med den 1 september ska bli möjligt för vissa arbetslösa att låna pengar från CSN för att kunna ta körkort. Att införa ett statligt lån för körkort är en del i regeringens satsning på att förbättra jobbmatchningen på arbetsmarknaden.

Lånet kan användas till en B-körkortsutbildning vid en trafikskola som är godkänd av Transportstyrelsen. Som mest kan en person låna 15 000 kronor. Utbetalningarna görs i tre delbelopp om 5 000 kronor.

Läs mer på csn.se

2018-06-15T06:28:09+00:002018-06-15|

Elever på introduktionsprogram ska kunna få lärlingsersättning

– Det första jobbet kan ofta vara det svåraste att få, eftersom man inte ännu fått visa vad man går för. Att vara lärling är därför en fantastisk start i arbetslivet. Nu förstärker vi ytterligare möjligheten för fler att få erfarenhet som lärling, genom att även elever på introduktionsprogram kan få lärlingsersättning, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2018.

Läs mer på regeringen.se

2018-06-14T13:22:00+00:002018-06-14|

Urstark arbetsmarknad – fler jobb skapas

Det går bra för Sverige. Arbetsförmedlingens nya prognos visar att sysselsättningen stiger och det skapas mängder av nya jobb.
– Vi surfar vidare på den starka konjunkturen som skapar en fortsatt urstark arbetsmarknad, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens prognos visar att arbetslösheten fortsätter att sjunka. Samtidigt får totalt 145 000 fler sysselsättning under 2018 och 2019. Det innebär att sysselsättningsgraden landar på 79 procent nästa år vilket är den högsta nivån sedan början på 1990-talet.

– Sysselsättningen stiger både bland inrikes och utrikes födda. Samtidigt så ser vi att tillväxten av nya jobb nu börjar bromsa in så sakteliga, konstaterar Håkan Gustavsson.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

2018-06-14T09:11:39+00:002018-06-14|

Förslag på nya statliga skolmyndigheter

Utredningen har haft i uppdrag att göra en bred översyn av myndigheterna på skolområdet i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur som effektivare än i dag kan bidra till en bättre skola.
I uppdraget ingick också att lämna förslag till ett lämpligt huvudmannaskap för Sameskolstyrelsen eller dess verksamheter.

Några av utredningens förslag:

Skolmyndigheten och Institutet för professioner i skolväsendet ska bli nya myndigheter.
Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten läggs ner.
Skolforskningsinstitutet och Skolväsendets överklagandenämnd ska finnas kvar.
Några kommuner ska bli huvudmän för specialskolorna.
Sametinget ska vara huvudman för sameskolorna vilket skulle betyda att Sameskolstyrelsen läggs ner.

Läs utredningen som pdf >>

2018-06-12T08:04:25+00:002018-06-11|

471 elever per studie och yrkesvägledare i gymnasiet: “Omöjligt att kunna göra ett gott arbete”

Det går 471 elever på varje heltidsarbetande studie- och yrkesvägledare i gymnasiet, enligt Skolverkets senaste siffror. För årskurs 7-9 var siffran 498 elever.

– Det är fullständigt omöjligt att kunna göra ett gott arbete utifrån de siffrorna. Många har långt, långt många fler elever än det att hantera och vägleda, säger studie- och yrkesvägledaren Lena Hartvigsson.

Läs mer på sverigesradio.se

2018-06-08T12:36:56+00:002018-06-08|

Många skolor vill anordna lovskola men har svårt att fylla platserna med elever

Sedan 2014 har kommuner och huvudmän för fristående skolor kunnat söka bidrag från Skolverket för att anordna skola på loven. En sammanställning visar att antalet elever i lovskolan ökar men att skolorna har haft svårt att fylla de platser de planerat för under året och att hela statsbidraget därför inte går åt. Ungefär 82 miljoner, motsvarande en tredjedel av bidraget, inte har kunnat betalats ut under de senaste två åren.

– Många vill anordna lovskola men lyckas inte fylla platserna, vilket gör att en del av pengarna aldrig betalas ut. Skolverket har fått signaler om att det är svårt att locka elever till lovskolan och att det är svårt att få tag på behöriga lärare, säger Johanna Freed, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.

Läs mer på skolverket.se >>

2018-06-07T07:29:31+00:002018-06-07|

Regeringen vill motverka håltimmar i skolan

För att öka närvaron i skolan behöver eleverna få mer sammanhållna skoldagar. Det anser regeringen som därför har beslutat att skolorna ska arbeta för att förhindra håltimmar i schemaläggningen.

– Håltimmar är dåliga för både eleven, ordningen och skolförvaltningen. Därför ålägger vi huvudmännen att så långt som möjligt ge eleverna sammanhållna skoldagar, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Ändringen träder i kraft 1 juli 2018

Läs mer på regeringen.se

2018-06-04T09:23:43+00:002018-06-04|

ESF-podd – En Smart Framtid

En Smart Framtid är Svenska ESF-rådets och Socialfondens nya podd där vi djupdyker i ämnen och frågor som på olika sätt rör utmaningar och samhällsfenomen som är kopplade till våra områden.
Här får du möta experter, forskare och kunniga företrädare och lyssna till deras reflektioner kring nya rapporter och analyser.

Programledare är alltid Anna Olin Kardell, och podden produceras av Rundfunk Media.

På esf.se kommer du till poddens olika avsnitt

2018-06-04T09:07:52+00:002018-06-04|

Regeringen förtydligar regelverket om åldersgräns för folkhögskolan

Folkhögskolan kan anta en person som är yngre än 18 år till allmän kurs, om platsen finansieras på annat sätt än genom statsbidrag. Regeringen har nu fattat beslut om en ändring i regelverket för att förtydliga detta.

– Det svenska utbildningssystemet ska inte bestå av återvändsgränder. Vi vill göra det tydligare för alla inblandade att kommuner och folkhögskolor kan komma överens om att erbjuda ungdomar som har hoppat av gymnasiet en plats på folkhögskolan i stället, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

Ändringen i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen träder i kraft den 1 augusti 2018.

Läs mer på regeringen.se >>

2018-06-04T07:46:57+00:002018-06-04|

DN debatt: “2 miljoner svenskar måste studera för att behålla jobbet”

Arbetsmarknaden förändras i snabb takt och människor kommer att behöva byta jobb och bransch under sitt yrkesliv. Den insikten måste omvandlas till politik. Sverige behöver en reform som gör det möjligt för yrkesverksamma att vidareutbilda sig. Det kan dessutom ge förutsättningar för flexibla turordningsregler, skriver German Bender och Roger Mörtvik.

Läs mer på dn.se >>

Läs rapporten som pdf – Kompetenspyramiden >>

2018-06-04T07:38:30+00:002018-06-04|

Nya komvux-kurser ska möta nyanländas utbildningsbehov

Nyanlända med kort utbildning ska få en utbildning som bättre svarar mot deras behov. Därför gör regeringen nu anpassningar i kursutbudet på grundläggande nivå inom komvux.

– Kortutbildade nyanlända måste rustas med utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. De nya kurserna på grundläggande nivå på komvux är ett viktigt led i att införa utbildningsplikten, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

Ändringen träder i kraft den 1 juli 2018 och innebär även ändringar i behörighetsförordningen för lärare.

Läs mer på regeringen.se >>

2018-06-04T07:54:03+00:002018-06-04|

Fortsatt lågt intresse för bristyrken

Det råder stor brist på lärare och vårdpersonal. Men antalet sökande skulle behöva öka betydligt till många av utbildningarna. Det visar UKÄ:s årsrapport om trender i svensk högskola.

De senaste åren har problemen med kompetensförsörjningen inom skola och vård blivit allt mer uppenbara. Staten har därför gett universiteten och högskolorna ytterligare anslag för att öka antalet platser på lärarutbildningarna och utbildningarna till sjuksköterska och specialistsjuksköterska. Men intresset för de flesta av utbildningarna har inte ökat i takt med behoven av utbildade. Antalet nybörjarstudenter har ökat på bara ett fåtal av de utbildningar som behöver byggas ut.

– Att bygga ut utbildningarna kan vara en del av lösningen, men det krävs fler insatser för att öka intresset så att platserna inte ska stå tomma, säger UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm

Läs mer på uka.se >>

Läs rapporten som pdf – Årsrapport 2018 för universitet och högskolor >>

2018-05-30T08:04:37+00:002018-05-30|

Nominera till vägledarpriset 2018

 

 

Glöm inte att nominera till Vägledarpriset senast nu på fredag den 1 juni 2018!

Vägledarpriset består av 15000 svenska kronor, diplom i ram och blommor samt ett års medlemskap i Sveriges vägledarförening. Prisutdelning sker vid IAEVG-konferensen “A Need for Change” den 2-4 oktober 2018 i Göteborg till den/de som på ett särskilt förtjänstfullt sätt synliggjort studie- och yrkesvägledning. Tremedia står för prissumman.

2018-05-31T09:46:19+00:002018-05-29|

Översikt över meritpoäng

På Universitets- och högskolerådets webbplats finns nu en sammanfattning i tabellform som visar skillnader i meritpoängsfördelning för gymnasieexamen och slutbetyg. Max 2,5 meritpoäng gäller får båda. Poängen läggs till jämförelsetalet.

Läs mer på uhr.se >>

2018-05-29T06:47:23+00:002018-05-29|

Nytt från och med 1 juli 2018

Det är en del belopps- och regeländringar som börjar gälla för studier från och med den 1 juli. Här får du en kort sammanfattning över de större ändringar som är på gång.

  • Höjning av bidragsdelen inom studiemedlen
  • Höjning av studiebidraget för unga på gymnasiet
  • Högre bidrag för de som läst introduktionskurser på gymnasiet
  • Högre bidrag för studerande på KPU
  • Nya regler om merkostnadslån för undervisningsavgift
  • Nya belopp för lån till resor vid utlandsstudier
  • Ändrade regler om utländska utbildningar

En mer detaljerad sammanfattning finns på csn.se >>

2018-05-29T13:09:17+00:002018-05-25|

Obehöriga till gymnasieskolan har lägre etableringsgrad på arbetsmarknaden

Elever som var obehöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan efter åk 9 deltar senare i livet i mindre utsträckning i eftergymnasiala studier. De som ändå slutför en gymnasieutbildning inom fyra år har senare en högre etableringsgrad på arbetsmarknaden än de som var behöriga efter åk 9 men inte slutförde sina gymnasiestudier.

Läs mer på scb.se >>

Läs temarapporten som pdf – Hur gick det för eleverna som var obehöriga till gymnasieskolan? >>

2018-05-23T07:38:05+00:002018-05-23|
Translate »