Om Lennart Söderlund

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Lennart Söderlund skapat 747 blogginlägg för.

Uppföljning av gymnasieskolan 2021

Elevkullarna i gymnasieskolan fortsätter att öka. En tredjedel av eleverna på nationella program läser yrkesprogram och två tredjedelar läser högskoleförberedande program. Andelen elever på introduktionsprogram sjunker däremot till följd av att antalet elever på språkintroduktion minskar. Det är en ökande andel elever som slutför sin utbildning efter tre år.

Mer om uppföljningen finns på skolverket.se

Rapport Uppföljning av gymnasieskolan 2021 (pdf)

2021-04-19T08:46:14+00:002021-04-19|

TRR och Microsoft stärker svenska tjänstemäns digitala kompetens

Många har förlorat sina jobb under den pågående pandemin. Antalet uppsagda tjänstemän som sökte stöd hos omställningsaktören TRR under 2020 ökade med 62 procent jämfört med 2019. Statistik från första kvartalet 2021 visar något färre uppsagda men även att betydligt fler tjänstemän kommer ut i ny sysselsättning. Dessutom fortsätter trenden mot att fler uppsagda tjänstemän väljer studier och då inom informations- och kommunikationsteknik. Därför startar TRR och Microsoft AB nu ett samarbete med syftet att stärka den digitala kompetensen bland tjänstemän.

Mer om samarbetet på trr.se

2021-04-19T08:40:03+00:002021-04-19|

Skolor med riktat stöd har förbättrat sina resultat

Ökad behörighet till gymnasieskolan och ökade genomsnittliga meritvärden för elever i årskurs 9. Det visar Skolverkets uppföljning av kunskapsresultaten på de skolor som har avslutat ett treårigt samarbete med Skolverket. Det är främst pojkar och elever med utländsk bakgrund som har förbättrat sina resultat.

– Det är mycket glädjande när skolor med låga resultat lyckas vända en negativ trend till förbättringar. Vissa av de skolor som vi har samverkat med har gjort stora framsteg, andra har gjort små. Det viktiga är att de får syn på och kan genomföra förändringar i undervisningen som förbättrar resultaten, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Mer om uppdraget Samverkan för bästa skola på skolverket.se

2021-04-19T06:48:53+00:002021-04-19|

1,8 miljarder till åtgärder för jobb och omställning i spåren av pandemin

Covid-19-pandemin har slagit hårt mot Sverige. Många har blivit av med jobbet och långtidsarbetslösheten har stigit. I vårändringsbudgeten för 2021 föreslår regeringen satsningar på ytterligare 1,8 miljarder kronor för att fler ska kunna hitta sitt nästa jobb eller skaffa de yrkeskunskaper som efterfrågas. Särskilda insatser föreslås också för att pressa tillbaka arbetslösheten bland unga och andra särskilt drabbade grupper. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Mer om vårändringsbudgeten på regeringen.se

2021-04-19T06:44:25+00:002021-04-19|

170 extra miljoner till folkhögskolan

I vårändringsbudgeten idag får folkhögskolan ett tillskott på 170 miljoner under 2021. Ett mycket välkommet besked säger Folkbildningsrådet.

Som en del av ett omfattande jobb- och utbildningspaket för unga i vårändringsbudgeten finns ett tillskott på 170 miljoner till folkbildningsanslaget. Det ska gå till att upprätthålla och bygga ut folkhögskolans kapacitet, 100 miljoner avsätts till nya utbildningsplatser för hösten 2021 och 70 miljoner till kvalitetsstärkande insatser för folkhögskolan. Målgrupp för satsningarna är enligt regeringen bland annat utrikes födda personer som är arbetslösa och ungdomar som inte har nått målen för en gymnasieutbildning.

Mer om vad tillskottet kan användas till på folkbildningsradet.se

2021-04-19T06:27:32+00:002021-04-19|

Ökning av antal nybörjare läsåret 2019/20

Läsåret 2019/20 ökade det totala antalet studenter såväl som antalet nybörjare. Det var tredje läsåret i rad som det totala antalet studenter ökade. Ökningen berodde till viss del på coronapandemins utbrott men en ökning kan urskiljas även innan dess. Drygt 71 900 personer tog ut en examen, vilket var en stor ökning jämfört med föregående läsår.

Mer statistik på uka.se

2021-04-15T06:23:29+00:002021-04-15|

Varför väljs yrkesprogrammen bort?

 

Företagens behov av gymnasial yrkeskompetens är stora. Fram till år 2035 saknas årligen drygt 18 000 elever i förhållande till behovet. För att antalet utexaminerade elever ska motsvara efterfrågan behöver andelen elever på de nationella yrkesprogrammen på gymnasiet öka från 30 till drygt 40 procent.

Trots att rekryteringsbehoven är stora och att chanserna till jobb är goda så är inte de gymnasiala yrkesutbildningarna tillräckligt attraktiva. Varför är det så? Ungdomsbarometern har hjälpt Svenskt Näringsliv med att analysera varför eleverna väljer bort yrkesprogrammen.

Varför väljs yrkesprogrammen bort? (pdf-fil)

Det inspelade webbinariet finns på svensktnaringsliv.se

2021-04-14T12:40:15+00:002021-04-14|

Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin

Pandemin har fått negativa konsekvenser för barn och elever. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att bland annat erbjuda eleverna den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin tillför regeringen i vårändringsbudgeten för 2021 ytterligare 350 miljoner kronor. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Vad pengarna kan användas till finns att läsa på regeringen.se

2021-04-14T09:16:51+00:002021-04-14|

Förskjutning i långtidsarbetslösheten

Långtidsarbetslösheten ökar i spåren av pandemin och kan under 2021 komma att överstiga 200 000 personer. Det sker samtidigt en förskjutning av vilka som hamnar i långtidsarbetslöshet när personer som blev arbetslösa i pandemin fortsatt står utan arbete. Samtidigt syns en viss ljusning på arbetsmarknaden och fler som står nära arbetsmarknaden får jobb.

Mer om den ökande långtidsarbetslösheten finns på arbetsformedingen.se

2021-04-13T07:02:51+00:002021-04-13|

Katrin Stjernfeldt Jammeh utreder hur fler ska nå målen med sin gymnasieutbildning

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning, samt att utreda möjligheterna till enklare övergångar mellan gymnasieskola och komvux. Syftet är att förbättra ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden eller studera vidare.

Regeringen vill utreda hur fler unga ska fullfölja sin gymnasieutbildning

2021-04-08T15:10:51+00:002021-04-08|

Färre jobbade efter studenten under coronapandemin

Coronapandemin har försvårat inträdet på arbetsmarknaden för ungdomar som precis gått ut gymnasiet, visar ny statistik från SCB. Under 2020 hade en lägre andel arbete under sitt examensår än under 2019.

Andelen anställda under andra halvåret 2020 var lägre jämfört med 2019 både för dem som precis avslutat ett högskoleförberedande program och för dem som läst ett yrkesprogram.

– Under sommaren 2020 var andelen anställda bland dem som precis tagit studenten omkring tio procentenheter lägre än bland de nyutexaminerade sommaren 2019, säger Gilbert Fontana, statistiker på SCB.

Mer statistik om detta hittar du på scb.se

2021-04-07T12:50:55+00:002021-04-07|

Lunchseminarium 16 april om hur fler elever kan nå kunskapskraven i skolan

Den 16 april kl 12–13 sänder vi ett digitalt lunchseminarium om förslagen kring elevhälsa i utredningen Bättre möjligheter att nå kunskapskraven SOU 2021:11. Medverkar gör regeringens särskilda utredare Tommy Lagergren, rektorer med erfarenhet av att leda skolor och elevhälsoarbete med olika förutsättningar och elevrepresentant.

Mer om innehåll och anmälan hittar du här

2021-04-06T07:59:13+00:002021-04-06|

Möjligheten att utfärda slutbetyg i komvux förlängs ytterligare fyra år

På grund av covid-19-pandemin är möjligheten att genomgå prövning begränsad i många kommuner och komvux anordnas i huvudsak som distansutbildning. Detta gör det svårt för många elever att hinna få slutbetyg från komvux på gymnasial nivå innan den 1 juli 2021. Regeringen har därför beslutat att ett sådant slutbetyg ska kunna utfärdas till och med den 1 juli 2025.

Slutbetyg kan utfärdas fram till halvårsskiftet 2025

2021-04-06T06:58:18+00:002021-04-06|

Fler får möjlighet att gå SMF på folkhögskola

Tjej med ukulele och kille med mobil

Ett tuffare läge på arbetsmarknaden har lett till en ökad efterfrågan på arbetsmarknadspolitiska insatser på folkhögskola. Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet har därför kommit överens om att fler ska få möjlighet att gå studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF). Tidigare har det funnits ett fast antal platser som fördelats mellan folkhögskolorna, men nu kommer Arbetsförmedlingen tills vidare ersätta samtliga platser.

SMF ger deltagarna möjlighet att ta viktiga steg mot utbildning eller jobb.

2021-04-06T06:35:09+00:002021-04-06|

Glad Påsk!

Påskbild


Nu är påsklovet här för många och vi på Tremedia vill passa på och önskar er alla en riktigt Glad Påsk!

Efter påsk kommer vi att göra vårt stora pappersutskick för året. Då kommer foldern om årets nya produkter som vänder sig till dig som ska informera om gymnasieskolan och andra skolformer. Då kommer vi även att lägga upp alla nya produkter på vår webbplats.

Tremedias kontor kommer att ha stängt under påskhelgen och vi åter på kontoret tisdagen den 6 april.

Trevlig helg!

2021-04-01T09:08:40+00:002021-04-01|

Här finns jobben efter högskolan

En högskoleutbildning ökar chanserna till jobb. Det gäller särskilt inom hälso- och sjukvård och pedagogiska yrken.

Den 15 april är sista ansökningsdagen till höstens utbildningar på universitet och högskolor. Att satsa på studier efter gymnasiet ger fortsatt bra möjligheter till jobb när man är klar. Störst efterfrågan blir det särskilt inom hälso- och sjukvård och utbildningssektorn de närmaste fem åren. Där är det redan idag brist på arbetskraft.

– När man väljer en utbildning är det viktigt att tänka på att det leder till ett yrkesområde som intresserar en. Det är också viktigt att man tar reda på hur jobbchanserna väntas se ut på sikt då arbetsmarknadsläget ser olika ut för olika yrken, säger Kerstin Eriksson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen listar framtidsyrken på högskolenivå år 2025

2021-03-25T11:49:16+00:002021-03-25|

Nationell rekommendation om fjärr- och distansundervisning i gymnasieskolan upphör

Folkhälsomyndighetens rekommendation om att undervisningen i gymnasieskolan ska bedrivas som en blandning av fjärr- eller distansundervisning och närundervisning gäller till och med den 1 april 2021. I dag har Folkhälsomyndigheten meddelat att rekommendationen inte kommer att förlängas.

– Dagens besked innebär att det inte längre kommer finnas en nationell rekommendation om fjärr- och distansundervisning i gymnasieskolan efter den 1 april. Skolan är avgörande för elevernas framtid. Vårterminen är snart inne i sitt sista skede och skolarbetet är högt prioriterat. Därför är det rimligt att regionala och lokala förutsättningar i än högre utsträckning avgör om fjärr- eller distansundervisning måste bedrivas framöver, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Möjlighet till närundervisning på gymnasiet efter 1 april

2021-03-25T11:50:37+00:002021-03-25|

Valideringskartan: Nytt verktyg för att hitta möjligheter till validering

Genom att samla allt på ett ställe ska valideringskartan underlätta för i första hand personer som arbetar med vägledning, till exempel studie- och yrkesvägledare, handläggare på arbetsförmedlingen eller omställningscoacher. Men kartan kan även komma till nytta för andra grupper och användas i utbildande syfte.

Nytt verktyg för studie- och yrkesvägledare, omställningscoacher och arbetsförmedlare

Till Valideringskartan

2021-03-23T07:14:54+00:002021-03-23|

Konsekvenser av coronapandemin på högskolan så här långt

Coronapandemin har satt såväl personalen vid landets universitet och högskolor som studenterna på hårda prov. Men studenternas prestationer har inte sjunkit nämnvärt, och inte heller avhoppen har ökat. Däremot ökar antalet disciplinärenden kraftigt. Det är några av resultaten när Universitetskanslersämbetet (UKÄ) släpper sin första delrapport om coronapandemins konsekvenser på högskolan.

Pandemins påverkan på högskolan

Delrapporten om coronapandemin och högskolan

2021-03-17T18:01:11+00:002021-03-17|

Allt fler unga blir hemmasittare när den psykiska ohälsan ökar

Många barn och unga har en långvarig skolfrånvaro eller slutar helt gå dit. I en ny bok av skildrar Nadja Yllner sin dotters isolering när hon slutade gå i skolan och de påfrestningar som detta innebar för familjen. Samtidigt varnar forskare för att hemmasittande unga kan komma att kosta samhället enorma summor i förlängningen.

Problematisk skolfrånvaro och psykisk ohälsa

2021-03-15T13:17:49+00:002021-03-15|

Så har högskoleprovet förändrats under pandemin

Sal med högskoleprovsdeltagare

Fler provtillfällen, munskydd och möjlighet att avboka. Sedan coronapandemin bröt ut har högskoleprovet tvingats till flera förändringar. Så här fungerar provet i dag.

I mars 2020, när pandemin slog till med full kraft mot Europa, ställdes högskoleprovet in för första gången sedan det infördes 1977. Det såg länge ut som om även höstens prov skulle ställas in men till slut genomfördes det med runt 27 000 deltagare – ungefär hälften så många som föregående höst.

Under våren 2021 anordnas två högskoleprov – den 13 mars och den 8 maj – med närmare 30 000 deltagare per tillfälle. Syftet med att ha två provtillfällen är att öka möjligheterna att anordna provet på ett smittskyddssäkert sätt, enligt Universitets och högskolerådet (UHR).

Pandemins påverkan på högskoleprovet

2021-03-15T08:54:42+00:002021-03-15|

Uppdrag till Arbetsförmedlingen om jobb för ungdomar

För att förbättra ungas inträde på arbetsmarknaden ger regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att fördela upp till 200 miljoner kronor till kommunerna för att stärka deras möjligheter att skapa jobb för ungdomar. Arbetsförmedlingen bör eftersträva att hälften av pengarna fördelas med hänsyn till ungdomar som lever i hushåll med socioekonomiskt låg status.

200 miljoner kronor satsas för att få ner ungdomsarbetslösheten

2021-03-13T09:49:07+00:002021-03-13|

Överenskommelse för att fler ska klara gymnasiet

Alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning för att öka möjligheterna till arbete eller fortsatta studier. Det är ett viktigt mål för både samhället och individen.

Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har nu tecknat en överenskommelse om delfinansiering av projektet Uppdrag fullföljd utbildning som syftar till att öka andelen ungdomar med fullföljda gymnasiestudier.

SKR och regeringen vill öka andelen fullföljda gymnasiestudier

2021-03-13T09:38:20+00:002021-03-13|

Webbinarium: Trender och prognoser om arbetsmarknadsläget år 2035

Prognosinstitutet vid SCB bjuder in till en presentation av rapporten Trender och Prognoser 2020 som beskriver arbetsmarknadsläget i dag och i framtiden för ett tiotal gymnasiala och ett femtiotal eftergymnasiala utbildningar.

Webbinariet vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare, kommunal eller regional utbildningshandläggare/-planerare, medarbetare på utbildningsmyndigheter och regeringskansliet eller skolledare.

Mer om innehåll och anmälan finns på scb.se

Rapporten trender och prognoser 2020 med sikte på 2035

2021-03-11T06:50:23+00:002021-03-11|

Förhindra skolmisslyckande – ur ett internationellt perspektiv

Vad är ett skolmisslyckande och hur arbetar olika länder i Europa för att förbättra skolsystemens förmåga att tillgodose elevers olika behov? Genom vårt internationella arbete, nätverket European Agency, kan du ta del av erfarenheter och kunskap från andra länder. Den här gången med fokus på att förhindra skolmisslyckande.

Internationella erfarenheter av att tillgodose elevers behov 

Slutrapport av projektet Förhindra skolmisslyckande

2021-03-15T12:56:23+00:002021-03-09|

Drygt 30 procent fler utrikesfödda kvinnor i arbete tack vare ny matchningsmetod

Genom att tillämpa ett nytt arbetssätt hoppas Arbetsförmedlingen kunna öppna fler dörrar för personer med kortare skolgång och få anställningar i sitt CV. I projektet Jämställd etablering synliggörs arbetssökandes informella kompetenser, vilket gjort det möjligt att finna en efterfrågan på arbetsmarknaden. 10 procentenheter fler utrikesfödda kvinnor har kommit i arbete, det är en tredjedel fler än de hade varit utan insats.

Arbetsförmedlingen använder framgångsrik matchningsmetod 

2021-03-08T09:58:00+00:002021-03-08|

Rekordmånga studerande med studiemedel under 2020 – tydlig Coronaeffekt

Aldrig tidigare har CSN hjälpt så många studerande som under förra året. Under 2020 fick 559 300 personer studiemedel, 56 400 fler än 2019. Antalet studerande ökade inom alla utbildningsnivåer, visar CSN:s årsredovisning.ress

Antalet studerande med studiemedel har ökat under flera års tid, men Covid-19-pandemin gjorde att ökningen blev extra stor under 2020. Det beror på att fler arbetslösa valde studier och på att inkomstgränsen för att få studiemedel, fribeloppet, tillfälligt slopades.

Extra stor ökning av beviljade studiemedel 2020

2021-03-05T07:32:36+00:002021-03-05|

Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende vanligaste yrket i Sverige

Det vanligaste yrket i riket under 2019 var undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende där 91 procent var kvinnor och 9 procent var män. Det var även det vanligaste yrket för kvinnor. Vanligaste yrket för män var lager- och terminalpersonal, som också var det femte vanligaste yrket totalt, med 77 procent män och 23 procent kvinnor.

SCB listar de vanligaste yrkena i Sverige 2019

2021-03-04T10:44:45+00:002021-03-04|

Viss planerad undervisning har inte kunnat genomföras

På grund av coronapandemin har viss planerad undervisning på högstadiet och i gymnasieskolan inte kunnat genomföras. Det handlar främst om praktiska ämnen eller moment. Många huvudmän bedömer att det finns en risk för att elever inte får de kunskaper eller färdigheter de normalt skulle ha fått under vårterminen.

Skolverkets undersökning visar pandemins påverkan på undervisningen

2021-03-04T09:39:07+00:002021-03-04|

Webbutbildning öppnar dörrarna för jobb i vården

Vården och omsorgen brottas ständigt med brist på personal och med pandemin har situationen på många håll blivit väldigt ansträngd. För att snabbt kunna bemanna upp med fler personal i verksamheter för äldre personer och personer med funktionsnedsättning har Socialstyrelsen tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola tagit fram ett introduktionspaket i form av en webbutbildning.

Utbildningen vänder sig till dig utan tidigare erfarenheter av arbete inom vård och omsorg och till dig som har erfarenheter av arbete inom området men som ligger längre tillbaka i tiden.

Socialstyrelsen erbjuder kort webbutbildning inom vård och omsorg

Gå direkt till webbutbildningen

2021-03-02T07:31:47+00:002021-03-02|

Fribeloppet inom studiemedlen borttaget till och med juni 2021

Riksdagen och regeringen har nu beslutat att förlänga det tillfälligt borttagna fribeloppet inom studiemedlen till och med den 30 juni 2021 på grund av coronapandemin.

Detta innebär att alla som studerar med studiemedel kan ha inkomster utan att det påverkar studiemedlen under första halvåret 2021. Det gäller oavsett vilken typ av inkomst du har.

Fribeloppet slopas fram till sista juni i år

2021-03-02T07:22:09+00:002021-03-02|

EU-dom försenar digitala nationella prov

På grund av Schrems II-domen försenas införandet av digitala nationella prov. Provplattformen uppfyller inte längre kraven på hantering av personuppgifter enligt det förtydligande av lagstiftningen som domen från i somras innebär.

– Elevers och anställdas personuppgifter har ett särskilt skyddsvärde enligt både EU-rätt och svensk lagstiftning. Innan plattformen kan tas i bruk behöver vi säkerställa att leverantören och dess underleverantörer verkligen lever upp till de nya kraven som Schrems II-domen innebär, säger Eva Westberg, chefsjurist på Skolverket.

Brister i provplattformen försenar starten för digitala nationella prov

2021-03-01T12:22:30+00:002021-03-01|

Rekordmånga sökande och antagna till högskolan i vår

Vid sista anmälningsdag hade nästan 258 000 personer sökt till vårens utbildningar på universitet och högskolor — en ökning med tolv procent och den högsta siffran hittills för en vårtermin. Drygt 206 000 personer antogs, vilket är en ökning med tio procent och även det en toppnotering. Det visar Universitets- och högskolerådets (UHR:s) fördjupade analys av vårterminens antagningsstatistik.

UHR har sammanställt vårterminens antagningsstatistik

2021-02-28T08:01:35+00:002021-02-28|

Ny insats ska hjälpa nyanlända att få jobb snabbare

Intensivåret är en ny inriktning för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet. Under ett år får deltagare ta del av en kedja av språkutbildningar och arbetsplatsnära insatser som intensiv praktik i högt tempo i kombination med intensivt stöd från Arbetsförmedlingen. Målet är att lika många kvinnor som män ska komma i arbete inom ett år.

Arbetsförmedlingen satsar på intensivår för nyanlända

2021-02-25T11:17:42+00:002021-02-25|

Svaga resultat av regeringens satsningar på högskoleutbyggnad inom bristyrken

Föreläsningssal med elever

Regeringens omfattande satsningar på att bygga ut högskoleutbildningarna inom vissa bristyrken har inte givit önskat resultat. En förklaring är att problemet snarare har varit brist på sökande än på antalet utbildningsplatser. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förbereda liknande satsningar betydligt bättre.

Regeringens utbildningssatsning för bristyrken inte når målen

2021-02-25T11:42:29+00:002021-02-23|

Yrkespaket – en efterfrågad väg till arbete

Yrkespaketen, som fungerar som ett mer fokuserat spår för gymnasieungdomar ut i arbetslivet, är efterfrågade och används i stor utsträckning. Det visar en studie från Skolverket.

Elever som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram på gymnasiet kan välja att gå en specifik kombination av kurser som motsvarar kompetenskraven för olika yrkesområden, så kallade yrkespaket. De nationella yrkespaketen är utformade av Skolverket i samråd med branschkunniga.

– Vår undersökning visar att yrkespaketen både är vanligt förekommande och omtyckta på gymnasieskolor runt om i landet. Det är ett tecken på att de behövs, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.

Läs mer på skolverket.se

2021-02-19T14:09:57+00:002021-02-18|

Kraftig minskning av sommarjobb

Antalet anmälda sommarjobb på Platsbanken har minskat kraftigt i spåren av pandemin. Men det finns jobb att söka, allra flest inom vård och omsorg. Pandemin påverkar stora delar av arbetsmarknaden. Som väntat minskar antalet anmälda lediga sommarjobb på Platsbanken i samtliga län, undantaget Västmanland. Det är 12 800 färre utannonserade sommarjobb i december 2020 och januari 2021 än för ett år sedan.

Vanligaste yrkena bland anmälda sommarjobb dec 2020-jan 2021
Undersköterskor (hemtjänst, äldreboende m. fl.)
Vårdbiträden
Vårdare, boendestödjare
Kriminalvårdare
Undersköterskor (vård- och specialavdelning och -mottagning)

Läs mer på arbetsformedlingen.se

Se utannonserade sommarjobb i varje län

2021-02-19T14:11:35+00:002021-02-18|

Det behöver du kunna i framtiden

Industrirobot

Tar robotar och datorer alla jobb i framtiden? Vad är viktigt att tänka på för att vara redo i förvandlingens tid? Vi ställde några frågor till Kerstin Eriksson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen som nyligen släppt en rapport om hur kompetenskraven på arbetsmarknaden förändras fram till 2030.

Läs mer på arbetsformedlingen.se

2021-02-19T14:15:01+00:002021-02-17|

Ändrade urvalsregler inom komvux ska underlätta omställning på arbetsmarknaden

Regeringen har beslutat om förordningsändringar inom komvux med anledning av lagändringar som har beslutats genom propositionen Komvux för stärkt kompetensförsörjning. Förändrade urvalsregler och en ny högskoleförberedande examen ska förenkla för både studerande och kommuner.

Ändringarna ska börja gälla från 1 juli 2021

Läs mer på regeringen.se >>

2021-02-15T07:38:26+00:002021-02-15|

Elever måste få veta att en del yrken innebär en risk

Yrkeslärare, idrottslärare samt studie- och yrkesvägledare är huvudgrupper för att motverka att unga personer riskerar att drabbas av arbetsskador tidigt i livet. Elever måste i skolan få kunskap om eventuell problematik med ett yrkesval, betonar Filip Bjurlid, yrkeshygieniker i projektet Hållbart inträde i arbetslivet.

Astma, eksem och vibrerande verktyg är några faktorer som kan skapa problem i arbetslivet hos unga personer. Ett sätt att motverka det är att informera elever innan de väljer gymnasieprogram.

Läs mer på lararen.se >>

2021-02-12T12:12:02+00:002021-02-12|

Hög arbetslöshet bland ungdomar men många väljer att utbilda sig

I januari var 62 000 ungdomar i 18–24-årsåldern inskrivna som arbetslösa. Det är 12 000 fler än för ett år sedan och motsvarar en arbetslöshet på 11,8 procent mot 9,7 förra året.

Ungdomsarbetslösheten stabiliserades under hösten och vintern. Samtidigt som många ungdomar skriver in sig som arbetslösa, lämnar många Arbetsförmedlingen för att studera. I januari var det betydligt fler ungdomar som lämnade för att påbörja reguljära studier än för ett år sedan.

– Fler utbildningsplatser gör det möjligt för fler ungdomar att utbilda sig viket håller tillbaka ungdomsarbetslösheten, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

2021-02-11T07:50:45+00:002021-02-11|

Förebyggande arbete i grundskolan lönar sig

En obehörig elev i årskurs nio har inte bara en betydligt lägre sannolikhet att slutföra gymnasiet med en examen. Kommunens kostnad för denna elev är också tolv procent högre än för en behörig elev.

Det är ganska enkel matematik. Fler elever måste starta sin gymnasieutbildning som behöriga. Det skulle både öka genomströmningen i gymnasieskolan och bli billigare för kommunen.

Gymnasieexamen är idag en vattendelare. Utan en sådan har en person sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och löper en högre risk för att bli beroende av försörjningsstöd senare i livet. Det innebär ofta lidande för den enskilde och kostnader för samhället. Det förebyggande arbetet är därför viktigt och måste påbörjas redan i grundskolan.

Läs mer på skr.se >>

Läs rapporten som pdf – Kommunens merkostnad för en obehörig elev >>

2021-02-08T07:51:25+00:002021-02-08|

Förlängt starta eget-bidrag

Det förlängda starta eget-bidraget gäller året ut. Det innebär att nyblivna företagare kommer att kunna få bidraget i 12 månader.

Starta eget-bidraget, eller stöd till start av näringsverksamhet som stödet egentligen heter, fortsätter att vara förlängt från 6 månader till 12 månader. Nya beslut gäller alltså i 12 månader.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

2021-02-03T07:44:44+00:002021-02-03|

Ungdomsbarometerns rapportsläpp: Generation z | 2021

Dyster bild i spåren av pandemin – oro för framtiden ökar bland unga och färre ser möjligheter att påverka sin framtid
Fler unga oroar sig för framtiden samtidigt som färre ser möjligheter att påverka den. Det visar den årliga generationsrapporten från Ungdomsbarometern som släpps idag. Intresset för att leva hälsosamt ökar men det gör även stressen över olika saker i tillvaron. Rapporten visar också att årets stora ämnen som pandemin och BLM påverkar vilka frågor som ungdomar tycker är viktigast.

Läs mer på ungdomsbarometern.se >>

Ladda ner rapporten som pdf >>

2021-02-01T19:01:30+00:002021-02-01|

Pandemins effekter slår mot de unga

Arbetsförmedlingen spår att ungdomsarbetslösheten kommer att öka under året. Samtidigt är det rekordmånga som studerar på universitet och högskola i vår, enligt siffror från CSN som SVT tagit del av.
– Krisen till följd av pandemin har slagit hårt mot ungdomar, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Ungdomsarbetslösheten har ökat till 11,8 procent, det visar decembersiffrorna från Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med 2,6 procentenheter eller 13 000 personer jämfört med december 2019.

– Pandemin har påverkat branscher som ungdomar jobbar i. Hotell- och restaurang, besöksnäringen och handeln. Det är ofta i de branscherna ungdomar får sina första jobb, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Läs mer på svt.se >>

2021-01-29T08:14:50+00:002021-01-29|

Sex av tio varslade har blivit uppsagda

Efter snart ett år med Coronapandemin har 58 procent av dem som varslades i mars-juni blivit uppsagda efter ett halvår. Men det är stor variation mellan olika branscher.

Coronakrisen har snart pågått i ett år och uppföljning efter sex månader visar hur många varsel som hittills har lett till uppsägningar. Under mars till och med juni varslades 89 093 personer om uppsägning. Sex månader senare hade närmare 52 000 personer eller 58 procent blivit uppsagda. Under finanskrisen var motsvarande siffra 64 procent. Alla som varslas och sägs upp går inte ut i arbetslösheten. Men 23 000 personer eller 26 procent av de varslade har varit arbetslösa någon gång under de sex efterföljande månaderna från lagt varsel. Under finanskrisen var det 30 procent.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

2021-01-26T07:49:40+00:002021-01-26|

Högskolan i Europa rustar för framtiden

Man som står utanför högskola

Att läsa kortare kurser och sammanfoga dem till en examen kan bli vanligare i Europa framöver. UHR deltar i ett EU-projekt som ska rusta högskolesystemet för att kunna ta emot så kallade microcredentials.

EU-kommissionen har initierat flera projekt för att högskolesystemet ska bli bättre på att ta tillvara kortare kurser, så kallade microcredentials. Det innebär kurser som är 1–6 högskolepoäng (eller ECTS), vilket motsvarar upp till fyra veckors studier.

– Det blir allt vanligare att ställa om och vidareutbilda sig flera gånger under ett arbetsliv. Pandemin leder också till att fler tvingas vidareutbilda sig och vi har en åldrande befolkning som gör att vi måste ta hand om alla kompetenser. Högskolesystemet i många europeiska länder är sämre anpassade för att ta emot kortare kurser idag, säger André Hesselbäck.

www.uhr.se

2021-01-25T13:37:09+00:002021-01-25|

Distanskurs i Ivägledning våren 2021

Med start 15 februari 2021 erbjuder Euroguidance Sweden en kostnadsfri distanskurs i Ivägledning för dig som arbetar som vägledare eller internationell koordinator inom högskolan. Kursens syfte är att bidra till en proaktiv vägledning vid utlandsstudier för att få fler studenter att ta steget ut.

Läs mer på uhr.se >>

2020-12-17T07:38:40+00:002020-12-17|

Stabilare arbetsmarknad men återhämtningen blir mer utdragen

Läget på arbetsmarknaden är fortsatt allvarligt och återhämtningen väntas bli mer utdragen än tidigare bedömningar. Arbetslösheten börjar öka igen under första halvåret 2021 men osäkerheten är stor. Detta visar Arbetsförmedlingens bedömning för åren 2021 och 2022 som släpptes idag.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

Se Arbetsförmedlingens presskonferens från den 16 december >>

2020-12-16T10:32:14+00:002020-12-16|

Vårens nationella prov ställs in

Skolverket har beslutat att ställa in vårens nationella prov, förutom proven i årskurs 3 i grundskolan. Bakgrunden är den rådande pandemin och de förändrade förutsättningarna som det för med sig i skolan.

– De nationella proven är ett viktigt inslag i den svenska skolan. Ett genomförande kräver dock att eleverna inför proven har fått en likvärdig undervisning och att skolor, lärare och elever har möjlighet att göra proven på ett likvärdigt sätt. Skolverket bedömer att inget av dessa krav går att uppfylla, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Läs mer på skolverket.se >>

2020-12-15T07:41:48+00:002020-12-15|

Två högskoleprov i vår – anmälan i januari

Två högskoleprov kommer att anordnas i vår. Det har Universitets- och högskolerådet (UHR) nu beslutat. Proven genomförs med en åldersgräns på 19 år och anmälan öppnar den 12 januari.

— Det är nu klart att högskoleprovet kommer att genomföras vid två tillfällen i vår. Två provtillfällen ökar möjligheterna att anordna högskoleprovet på ett smittskyddssäkert sätt. Inför genomförandet måste hänsyn självklart också tas till det aktuella smittskyddsläget, säger Maria Linna Angestav, vikarierande generaldirektör för UHR.

Läs mer på uhr.se >>

2020-12-15T07:34:07+00:002020-12-15|

451 000 personer arbetslösa

Arbetslösheten fortsätter att öka jämfört med motsvarande månad i fjol. På ett år har antalet inskrivna arbetslösa ökat med 87 000 personer.

I slutet av november var närmare 451 000 personer inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Det motsvarar en arbetslöshetsnivå på 8,7 procent, att jämföras med 7,2 procent för ett år sedan. Dock har arbetslöshetsnivån stabiliserats under hösten. Av de inskrivna arbetslösa är närmare 245 000 öppet arbetslösa. Det är 48 000 fler än i fjol.

I en jämförelse mellan män och kvinnor har den största ökningen det senaste året skett bland män, med närmare 50 000 till 240 000 personer. Bland kvinnor är ökningen 37 000 personer till 211 000. Under samma tid har ungdomsarbetslösheten ökat med 13 000 personer till 63 000, vilket motsvarar en arbetslöshetsnivå på 11,8 procent.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

2020-12-14T08:02:32+00:002020-12-14|

Högst andel studerande lånar till undervisningsavgifter i Östeuropa och Australien

Merkostnadslånet i studiemedlet är vanligast bland studerande i länder med höga undervisningsavgifter. Högst andel studerande med merkostnadslånet finns i Östeuropa och Australien.

Utlandsstuderande söker ofta om extra lån, så kallade merkostnadslån, utöver ordinarie studiebidrag och studielån. I fjol betalade CSN ut drygt 1 miljard kronor i merkostnadslån till cirka 20 000 studerande utlandet.

Läs mer på csn.se >>

2020-12-14T07:55:13+00:002020-12-14|

Fortsatt hög andel i jobb efter YH-examen

Sjukpersonal sätter in kateteter i armen på patient

Trots att pandemin drabbat den svenska arbetsmarknaden hårt har nio av tio av de som tog examen från yrkeshögskolan förra året fått jobb efter examen.

Myndigheten för yrkeshögskolan presenterar ny statistik som visar att andelen examinerade i jobb ett år efter examen fortsatt ligger på en hög nivå. Av de studerande som avslutade sin utbildning 2019 har idag 87 procent fått jobb. I jämförelse med fjolårets rekordresultat på 93 procent är det en nedgång.

Läs mer på myh >>

2020-12-14T07:50:28+00:002020-12-14|

Svensk högskola fyller flera syften

I den nya rapporten Så använder studenterna högskolan har syftet varit att få en bättre bild av högskolans roll för kompetensförsörjningen. Traditionellt tänker man sig kanske den typiska högskolestudenten som en relativt ung person som börjar studera på ett program, tar examen utan dröjsmål och sedan ger sig ut på arbetsmarknaden. Men det svenska högskolesystemet är ovanligt flexibelt och omfattar studenter med olika studieavsikter.

Läs mer på uka.se >>

Läs rapporten som pdf – Så använder studenterna högskolan >> 

2020-12-10T10:25:03+00:002020-12-10|

Arbetskraftsbarometern 2020 – Vilka utbildningar ger jobb?

Arbetskraftsbarometern visar hur arbetsgivarna själva har svarat på frågor om vilka utbildningar som har brist på arbetssökande och inte. Det gör att
informationen om vilken kompetens som behövs på arbetsmarknaden kommer direkt från de som står för rekryteringen.

I 2020 års Arbetskraftsbarometer är det tydligt att bristen på personal inom hälso- och sjukvården fortsätter att vara stor. Distriktssköterskor är den
utbildningsgrupp som arbetsgivarna anger störst brist. Anställningsbehovet på tre års sikt är störst för utbildade civilingenjörer med inriktning mot energi- och elektroteknik. Inom utbildningsområdet teknik och tillverkning rapporterar arbetsgivarna också att de har ett behov av att öka antalet anställda för många utbildningsgrupper på tre års sikt.

Läs Arbetskraftsbarometern 2020 som pdf >>

2020-12-10T10:09:50+00:002020-12-10|

Fler antagna till vårens högskoleutbildningar – särskilt unga och karriärväxlare ”mitt i livet”

Högskolestuderande

Totalt 206 442 sökande har antagits till högskoleutbildningar våren 2021, en ökning med 10 procent jämfört med antagningen till våren 2020. Antalet behöriga sökande ökar med 14 procent och det är 27 procent fler som hamnat på reservplats inför det andra urvalet.

– Att intresset för högskoleutbildning ökar beror sannolikt till stor del på corona­pandemin och en vikande arbetsmarknad, säger Maria Linna Angestav, vikarie­rande generaldirektör för Universitets- och högskolerådet (UHR). Regeringens satsning på fler utbildningsplatser har gjort det möjligt att ta in fler sökande.

Läs mer på uhr.se >>

2020-12-10T09:53:57+00:002020-12-10|

Fler elever tar gymnasieexamen

För sjätte året i rad ökar andelen elever på nationella program i gymnasieskolan som tar examen inom tre år. Ökningen sker på samtliga högskoleförberedande program och på de allra flesta yrkesprogram.

– Det är givetvis positivt att fler gymnasieelever tar examen och att ökningen fortsätter år efter år. Med en gymnasieexamen kan ungdomarna söka högre utbildningar och lättare få jobb, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.

Läs mer på skolverket.se >>

2020-12-10T09:16:17+00:002020-12-10|

Ny studie om elevers kunskaper bekräftar positivt trendbrott

Kunskapsresultaten i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och 8 ligger kvar på samma nivå som 2015, då den internationella kunskapsmätningen TIMSS genomfördes förra gången. Det betyder att 2015 års trendbrott med förbättrade kunskapsresultat kvarstår och bekräftas i TIMSS 2019.

– Resultaten i TIMSS 2019 visar att svenska elevers kunskaper stabiliserat sig på en bättre nivå än 2011 när resultaten låg som lägst. Det överensstämmer och bekräftar den utveckling av svenska elevers kunskapsresultat vi sett i andra internationella studier, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Läs mer på skolverket.se >>

2020-12-08T09:35:11+00:002020-12-08|

Vårens högskolekurser för studie- och yrkesvägledare

Våren 2021 erbjuder Skolverket högskolekurser inom vägledning för olika skolformer. Kurserna har olika fokusområden och omfattning. Mer detaljerad information om innehåll och anmälan hittar du via länkarna nedan.

Att vägleda nyanlända vuxna
Under kursen får lärare och studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildningen möjligheter att utveckla kunskaperna i karriärplanering för nyanlända vuxna.

Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning
Hur kan vi bli bättre på att förstå varandra när vi har olika språkliga och kulturella bakgrunder? Kursen ger dig en översikt av teorier, metoder och verktyg för att reflektera, analysera och förstå studie- och yrkesvägledning utifrån ett interkulturellt perspektiv.

Introduktion till karriärlärande
Hur kan våra elever får mer av karriärlärande under sin utbildning? Utveckla dina kunskaper om karriärlärande i din roll som studie- och yrkesvägledare eller lärare.

Studie- och yrkesvägledning i migration – att stödja nyanländas karriärprocesser
En kurs för att utveckla studie- och yrkesvägledningen med syfte att skapa goda förutsättningar för nyanlända och flerspråkiga elever att orientera sig inom utbildning och arbetsliv.

2020-12-01T10:57:55+00:002020-12-01|
Till toppen