Antalet internationella sökande till svenska masterutbildningar fortsätter att öka. Inför höstterminen 2026 har antalet sökande till internationella masterutbildningar ökat med 9 procent jämfört med föregående år och uppgår nu till nära 109 000 sökande. Även intresset för internationella kurser på grundnivå har ökat tydligt, med en uppgång på 11 procent till drygt 24 000 sökande.

Mer om intresset för svenska masterutbildningar finns på uhr.se

Nyligen släpptes besked om vilka nationella yrkesutbildningar som får starta i år. Samtidigt publicerar myndigheten en lägesrapport för NY där det framgår att över 1000 personer som stått utan tydlig etablering på arbetsmarknaden hittills har påbörjat en NY-utbildning. Intresset för utbildningarna är stort från såväl individer som arbetsliv.

Läs artikeln om intresset för nationell yrkesutbildning på myh.se

Läs rapporten – Uppföljning av pilotverksamhet med nationell yrkesutbildning, lägesrapport 2025

Alla elever i årskurs 3, 5, 6 och 8 i Nyköping kastas in i praktisk problemlösning, programmering och innovation i kommunens TechLab. ”Alla såg att vi behövde stärka skolan i de här ämnena” säger initiativtagaren och STEM-läraren Björn Wallberg till TN.

Läs mer om TechLab i Nyköping på tn.se

Tre studie- och yrkesvägledare berättar om hur de upplever de speciella omständigheterna som skiljer storstaden från glesbygden.

Läs artikeln på vilarare.se

I debatten om ungdomsarbetslöshet riktas fokus ofta mot unga utan gymnasieutbildning och unga med utländsk bakgrund. Men det finns en tredje grupp där problemet är ännu större, men som det ändå knappt pratas om. Det menar Anders Forslund på IFAU. ”Det tenderar att gå ganska illa för dem tyvärr”, säger han till TN.

Läs artikeln om gruppen som drabbas hårdast på tn.se

Den tilltagande kompetensbristen i Sverige beskrivs ofta som arbetsgivarnas största utmaning de kommande åren. De långsiktiga konsekvenserna riskerar att bli såväl minskad tillväxt som försämrad internationell konkurrenskraft. Samtidigt har utrikes födda svårt att få fäste på arbetsmarknaden*. Ett av verktygen för att överbrygga detta glapp är bedömning av utländska utbildningar.

På uhr,se finns mer om bedömning av utländsk utbildning

Gå till Bedömningstjänsten och se vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige

Den 2–3 december 2025 arrangerade Euroguidance-nätverket en internationell vägledarkonferens i Riga med fokus på kompetensförsörjning och hållbarhet – Sustaining Guidance within the Union of Skills.

Inför konferensen erbjöd Euroguidance Sweden svenska vägledare möjlighet att få sitt deltagande bekostat – i utbyte mot att de delade med sig av goda exempel från sin yrkespraktik.

På uhr.se finns mer från vägledarkonferensen i Riga

Idag beviljade Myndigheten för yrkeshögskolan över 60 nationella yrkesutbildningar (NY) i pilotverksamhetens tredje ansökningsomgång. Utbildningsutbudet fylls nu på med nya yrkesroller som väktare, låssmed och lättmatros, vilket breddar utbildningsformen.

Mer om NY-utbudet finns på myh.se

Fler studerade med studiestöd under fjolåret. Allra mest ökade antalet studerande med omställningsstudiestöd som steg till nästan 21 000 personer. Det visar ny statistik från CSN.

Mer om fjolårets studiestöd finns på csn.se

Undersysselsättningen, det vill säga att vilja jobba mer än man gör, har blivit vanligare i Sverige. Till exempel innebar pandemin att vi jobbade mindre och inflationen att vi behöver mer pengar. Samtidigt har kvinnor börjat arbeta mer än tidigare, vilket har minskat könsskillnaderna.

På scb.se finns mer läsning om undersysselsättningen i Sverige

Söker din organisation partners för ett projektsamarbete inom Erasmus+? Eller behöver ni fördjupa er i ett specifikt tema? Då kan du delta på ett kontaktseminarium som arrangeras av de olika Erasmus+ kontoren i Europa.

Mer om aktuella kontaktseminarier finns på uhr.se

Det syntes en ljusning på arbetsmarknaden under årets sista kvartal 2025. En bred nedgång av arbetslösheten kunde ses i hela landet – förutom i Västerbotten. Det visar Arbetsförmedlingens rapport för det fjärde kvartalet 2025.

Aktuell statistik om arbetslösheten i landet finns på arbetsformedlingen.se

Det nya betygssystemet 1–10 ska genomföras – därmed skrotas det hårt kritiserade F-betyget.
– Det är viktigt att vi har ett system som ser till att barn inte slås ut, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L)
Samtidigt ska nya läroplaner tas fram av Skolverket.

Läs mer om det nya betygssystemet och nya läroplanerna på vilarare.se

Det råder brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft i Sverige. Därför föreslår regeringen nu flera förändringar som ska förbättra kompetensförsörjningen. Förslagen handlar bland annat om att införa yrkesprov och utökade möjligheter att lägga delar av en yrkesutbildning på entreprenad.

På regeringen.se finns förslagen som ska göra yrkesutbildning bättre

Enligt preliminära siffror som UKÄ har analyserat uppgår antalet högskolenybörjare höstterminen 2025 till 75 600 studenter. Det innebär en minskning med 4 procent jämfört med de preliminära uppgifterna för höstterminen 2024.

Läs mer om minskningen av högskolenybörjare på uka.se

I Sverige tar vi examen tre år senare än norrmän och sex år efter japaner. Det kostar både individ och samhälle stora pengar. ”Du tjänar för lite på att utbilda dig”, varnar Katarina Wagman på Ekonomifakta. Samtidigt menar forskare att längre studietid kan vara rimligt – om arbetslivet och pensionsåldern hänger med.

Läs artikeln på tn.se

Många unga i Sverige står i dag utanför både arbete och studier. För dem som har hamnat mellan olika stödinsatser kan steget tillbaka kännas långt. Nu ger ESF-projektet FolkisUng fler unga en ny chans genom folkhögskolan. Projektet kombinerar studier med socialt och pedagogiskt stöd, och tar hänsyn till både hälsa och livssituation. Målet är att fler unga ska hitta motivation, framtidstro och vägar vidare till utbildning eller arbete.

Läs mer om projektet FolkisUng på folkbildningsradet.se

Vad händer om vi flätar samman hållbar utveckling och studie- och yrkesvägledning? Jo, vi får Lärande för hållbara framtidsval. Det är ett arbetssätt som inte bara rustar eleverna för arbetsmarknaden, utan för livet. Här får du veta hur du kan arbeta ämnesövergripande för att ge dina elever både rötter och vingar.

På pedagogsajten.familjenhelsingborg.se finns mer om Lärande för hållbara framtidsval

Utredaren Magnus Henrekson föreslog nytt betygssystem från 2027 – men regeringen skjuter fram det till 2028 i sitt förslag – och 2031 för Komvux. Regeringen stoppar också förslaget om sänkta krav för gymnasieexamen.

Mer om nya betygen finns på vilarare.se

Regeringen genomför de största reformerna på skolans område på 30 år och avser bland annat att föreslå ändringar i skollagen för att ge bättre förutsättningar för trygghet och studiero, ett mobilförbud i grundskolan och att alla elever som behöver stöd ska få det tidigare.

Folkbildningsrådet har beviljats stöd från Europeiska socialfonden för projektet SIA – Social innovation till arbete. Projektet ska ta vara på studieförbundens förmåga att nå personer som står långt från arbetsmarknaden.

Läs mer om SIA-projektet på folkbildningsradet.se

Regeringen genomför de största reformerna på skolans område på 30 år. En viktig åtgärd är att få bättre insyn och mer transparens i friskolesektorn. Regeringen föreslår därför att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, skolor och fritidshem.

Förslaget om bättre insyn i friskolor finns på regeringen.se

Åttondeklassare med anställningsavtal, lön och egen mentor redan under skoltid. Med de nya SAO‑jobben kliver 24 elever in på ABB i Västerås för att jobba två timmar i veckan, testa arbetslivet på riktigt och få en konkret anledning att både gå till skolan och tro på sin framtid. ”Mer verkligt än vanlig prao”, säger HR-chefen Maria Samuelsson.

På tn.se kan du läsa mer om SAO-jobben på ABB

Trots en svag arbetsmarknad under 2025 syns en försiktig vändning. Den totala arbetslösheten och antalet varsel minskade mot årets slut. Samtidigt ligger långtidsarbetslösheten kvar på höga nivåer. Det visar att många fortfarande har svårt att få jobb och att behovet av stöd och utbildning är stort.

Hela analysen och mer statistik finns på arbetsformedlingen.se

För dig som studievägledare finns nu möjlighet att ansöka om att delta i ett seminarium i Vilnius i april. Ansök senast 2 februari.

UHR har säkrat ett par platser på seminariet Inclusive Career Guidance: Supporting Students with Emotional or Behavioural and Learning Disorders, i Litauen i april. Om du beviljas stöd kommer resa och boende att bekostas av UHR.

På uhr.se kan du läsa mer om seminariet om funktionsvariation

Samtidigt som läget på arbetsmarknaden är tufft och arbetslösheten hög har arbetsgivare svårt att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Nu satsas det på fler YH-program. ”Dagens beslut innebär att yrkeshögskolans expansion fortsätter och att utbildningsutbudet anpassas efter behoven på arbetsmarknaden”, säger Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Magnus Wallerå.

Mer om det förnyade utbildningsutbudet finns på myh.se

Friskoleaktörer som inte sköter sig ska inte tillåtas att utöka eller starta nya skolor. Det är ett av förslagen i utredningen om vinster i skolan som i dag överlämnas till regeringen.

– Fokus är att få bort olämpliga ägare och aktörer, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L) på en pressträff.

På svt.se kan du läsa mer om förslagen i utredningen om vinster i skolan

Mötesplats gymnasieskola 2026 – digital konferens
Välkommen till mötesplatsen för dig som arbetar i gymnasieskolan. Delta i webbinarier och ta del av aktuellt stöd från Skolverket. Årets kostnadsfria konferens äger rum 3–5 februari.

KAA, kommunernas aktivitetsansvar – stöd för verksamhetsutveckling och nätverksbyggande 19 mars – digital workshop
Skolverket erbjuder en digital workshop för politiker, chefer och verksamhetsansvariga för KAA. Syftet med denna är att utveckla KAA-verksamheten och nätverkssamverkan mellan kommuner.

KAA, kommunernas aktivitetsansvar – stöd för verksamhetsutveckling och nätverksbyggande 10 april – digital workshop
Skolverket erbjuder en digital workshop för politiker, chefer och verksamhetsansvariga för KAA. Syftet med denna är att utveckla KAA-verksamheten och nätverkssamverkan mellan kommuner.

Skolverkets nationella lärlingskonferens 2026 – konferens
Skolverkets Lärlingscentrum bjuder in till en nationell lärlingskonferens i Stockholm 22 april. Du får möjlighet att träffa kollegor och utbyta erfarenheter. Skolverket kommer att bidra med aktuell information inom yrkesutbildningsområdet och inspirerande exempel.

Skolverkets nationella träff för er som vill starta lärlingsutbildning
Skolverkets Lärlingscentrum bjuder in till en nationell halvdagsträff för er som vill starta lärlingsutbildning gymnasial nivå inom samtliga skolformer. Träffen sker den 23 april i Skolverkets lokaler i Solna.

KAA, kommunernas aktivitetsansvar – stöd för verksamhetsutveckling och nätverksbyggande 27 april – digital workshop
Skolverket erbjuder en digital workshop för politiker, chefer och verksamhetsansvariga för KAA. Syftet med denna är att utveckla KAA-verksamheten och nätverkssamverkan mellan kommuner.

KAA, kommunernas aktivitetsansvar – stöd för verksamhetsutveckling och nätverksbyggande 19 maj – digital workshop
Skolverket erbjuder en digital workshop för politiker, chefer och verksamhetsansvariga för KAA. Syftet med denna är att utveckla KAA-verksamheten och nätverkssamverkan mellan kommuner.

Sveriges Lärare kräver skärpta behörighetskrav för studie- och yrkesvägledare. En examen är nödvändig för den som får fast anställning som SYV. Det skriver Anna Olskog, förbundsordförande, och Glenn Castenbladh Rafors, sammankallande i Sveriges Lärares nationella råd för studie- och yrkesvägledare.

Läs debattartikeln om examenskrav för syv på vilarare.se

Från och med den 1 januari 2026 införs en rad reformer som stärker arbetsmarknaden, förbättrar utbildningsmöjligheter och ger bättre ekonomiska villkor för hushåll och företag. Syftet är att skapa fler vägar till arbete, öka kompetensförsörjningen och främja tillväxt.

På regeringen.se kan du läsa mer om reformerna

I den tredje och sista delen i vår miniutbildning om STEM lyfter vi dels hur vi kan arbeta i klassrummet för att stärka elevers intresse och kunskaper i teknik och dels hur lärare i naturvetenskapliga ämnen kan arbeta med roliga laborationer och koppling till studie- och yrkesvägledning. Anmälan är öppen!

Läs mer om program och anmälan på uhr.se

Nytt år – och nya regeländringar från Skolverket att hålla reda på. Bland annat ska det bli lättare att dela information om elever mellan myndigheter – för att förhindra och bekämpa brottslighet. Men det blir också tidsbegränsningar för studier inom SFI.

Mer om skolans lagändringar inför 2026 finns på vilarare.se

Svensk skola ska vila på vetenskaplig grund men Riksrevisionen slår nu fast att statens kunskapsstöd brister på nästan alla punkter. Överlappande uppdrag, avsaknad av metod och systematik samt otillräcklig kompetens gör att lärare lämnas i sticket och eleverna hamnar i kläm.

Läs mer om Riksrevisionens kritik av den svenska skolan på tn.se

Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad för examinerade från yrkeshögskoleprogram. Andelen sysselsatta året efter examen fortsätter att minska och är nu 81 procent.

Läs mer om jobbläget efter YH-examen på myh.se

Ny statistik visar att daglig verksamhet är den vanligaste sysselsättningen för ungdomar som har avslutat sina studier i anpassade gymnasieskolan. Omkring 30 procent av dem som gått ett nationellt program inom skolformen är i arbete efter avslutade studier.

På skolverket.se finns mer om sysselsättningen för ungdomar som avslutat anpassade gymnasieskolan

Merparten av studenterna som tar ut examen har fullföljt studierna inom den avsedda studietiden, men det skiljer sig åt mellan olika program. För flera av de större yrkesexamensprogrammen rör det sig om över 80 procent av de examinerade studenterna som tagit ut examen inom den så kallade normalstudietiden, medan samma andel ligger runt 60 procent på andra program. Detta presenteras i ett nytt statistiskt meddelande om genomströmning i högskoleutbildning.

Läs mer om genomströmningen i högskolan på uka.se

Sedan ett år tillbaka ska utbildningar som leder till jobb prioriteras på landets gymnasieskolor och komvux. De första stegen har tagits, men det finns barnsjukdomar. ”Samarbetet måste vässas rejält mellan skolhuvudmännen och mellan skolor och näringslivet”, säger företagaren Jörgen Rasmusson.

Läs mer om arbetet med dimensioneringsreformen på svensktnaringsliv.se

Läs Svenskt näringslivs rapport (pdf) – En lyckad reform

Hälften av alla personer som blivit behöriga till en ingenjörsutbildning påbörjar också en sådan. Det finns också en stark koppling mellan studenternas förkunskaper, i form av gymnasiebetyg, och deras prestationer i högskolan. Det visar två nya rapporter om ingenjörsutbildningarnas rekryteringsbas och ingenjörsstudenternas förkunskaper.

Läs mer om ingenjörsstudenternas förkunskaper på uka.se

Vi frågade tre studie- och yrkesvägledare hur de diskuterar frågor om yrkesprogram och statusjobb med elever – och med vårdnadshavare.

Läs  mer om vägledningen för yrkesprogrammen på vilarare.se

Förstudien om ett gemensamt ansöknings- och antagningssystem samt ett nytt studiedokumentationssystem för yrkeshögskolan har pågått sedan i våras och Myndigheten för yrkeshögskolan publicerar idag sin slutrapport.

Läs rapporten om förstudien på myh.se

Elever som väljer natur- eller teknikprogrammen på gymnasiet får lägre slutbetyg än jämförbara elever på andra högskoleförberedande program. När ungdomar väljer bort programmen av taktiska skäl, skadas Sverige som teknikland.

Läs mer om taktikvalen till gymnasiet på sverigesingenjorer.se

Stress, utanförskap och en mer utmanande studiesituation. Det är något av vad funktionsnedsatta studenter upplever. Samtidigt är en stor majoritet av studenterna med funktionsnedsättning nöjda med sin utbildning. Det framkommer i UKÄ:s undersökning Studentspegeln, en enkät som är besvarad av 10 000 studenter. Resultaten är sammanställda i en ny rapport som är en del av UKÄ:s uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken inom högre utbildning.

På uka,se finns  mer om situationen för studenter med funktionsnedsättning

Regeringen har nu beslutat om räntan på studielån för 2026. Den nya räntan blir 2,135 procent.

– Prognosen är nu att räntan har nått sin topp och kommer sedan att sjunka lite från och med 2027, säger Patric Peippo, utredare på CSN.

På csn.se finns allt om studielånsräntan 2026

Etableringsjobben är inga mirakel. Men de är en viktig pusselbit för att fler ska kunna gå från arbetslöshet till arbete. Sveriges arbetslösa förväntar sig inte retorik. De förväntar sig ansvar. Det anständiga är om alla inblandade gör sitt, skriver Martin Wästfelt, förhandlingschef, Unionen.

Debattartikeln hittar du på di.se

SAO-jobb ger högstadieelever i särskilt utsatta områden sitt första avlönade jobb med handledning och tydliga ramar. Under ett års tid får de möjlighet att bygga relationer med arbetslivet. ”Vi måste få fler elever att närma sig arbetsmarknaden. Varenda unge behövs för att bygga Sverige framåt”, säger Evin Cetin, initiativtagare Nästa Generation Sverige.

Artikeln om SAO-jobb finns på svensktnaringsliv.se

Den nya statistiken visar hur mycket studie- och yrkesvägledare tjänar – och hur skillnaderna ser ut över hela landet.

På vilarare.se finns all lönestatistik för vägledare

Trots att inte utbildningssystemet hänger med väljer allt fler i arbetsför ålder att skola om sig. En av dem är 3D-animatören Patrik Roos, som blir färdig kock innan jul. ”Jag har redan jobb på ett par olika restauranger”, säger han.

Läs mer om att byta yrke mitt i livet på tn.se

Mötesplats gymnasieskola är en digital konferens för dig som arbetar i gymnasieskolan och som vill delta i fördjupande webbinarier, veta mer om vad som sker inom just din skolform och ta del av aktuellt stöd.

I år kan du välja mellan webbinarier om bland annat betyg och bedömning i Gy25, läslistor och litteraturinternat, professionsprogrammet eller planering och dimensionering av utbildning. Till varje pass finns funktionen ”Fråga Skolverket” där du kan skriva direkt med Skolverkets undervisningsråd om frågor som relaterar till passets innehåll.

Läs mer om program och anmälan på skolverket.se

Blandbetygsexamen är en examen som innehåller både kurser (Gy11) och ämnesbetyg (Gy25) och utfärdas till de elever som, efter att ha avbrutit sina studier i det kursbaserade systemet, fortsätter att läsa inom det ämnesutformade systemet för att få ut en examen.

Mer om blandbetygsexamen finns på uhr.se

2019 presenterades regeringens senaste utredning om studie- och yrkesvägledning. Men trots att många av förslagen var efterlängtade har inte ett enda förverkligats. Vad hände egentligen?

Läs mer om syv-utredningen som försvann på vilarare.se

Flera granskningar har pekat på återkommande brister i kommunal vuxenutbildning (komvux), inklusive sfi. Därför tillsätter regeringen nu en ny utredning om tydligare ansvar och högre kvalitet i komvux. Kontrollen av enskilda utbildningsanordnare i komvux ska skärpas och kommunernas ansvar för utbildningen tydliggöras. Syftet är att fler elever ska få en utbildning av hög kvalitet.

På regeringen.se finns mer om utredningen av komvux och sfi

Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.

På skolverket.se finns mer statistik för betyg och studieresultat

Ett prioriterat område för Myndighetssamverkan för kompetensförsörjning och livslångt lärande, MSV KLL, är insatser för att få fler att delta i utbildningar inom området STEM. Just nu pågår två projekt inom området. Ett syftar till att ta fram en aktörskarta, och det andra ska öka kunskapen om karriärmöjligheter inom STEM, för lärare i NO-ämnen och studie- och yrkesvägledare.

På myh.se finns mer om myndighetssamverkan och STEM

Hälften av Sveriges små och medelstora företag som rekryterat kvalificerad personal 2023–2025 har haft svårt att hitta rätt kompetens. Ändå planerar bara knappt två av tio att söka internationell kompetens, även om bristen hindrar företagets utveckling.

På scb.se finns mer om svenska företag och internationell rekrytering

Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.

Läs mer yrkeselevernas kunskapsspridning på vilarare.se

Andel akademiker som har sökt till Yrkeshögskolan har ökat med 60 procent. Det säger något viktigt om Sveriges arbetsmarknad: efter flera år av överutbildning inom akademiska ämnen börjar verkligheten komma ifatt. Nu behöver regeringen möta behovet, skriver Diana Vasiliou, Företagarna.

Läs debattartikeln på gp.se

Fram till 2027 behöver omkring 2 200 nya personer börja arbeta på fartyg, framför allt inom serviceyrken, visar en ny rapport från Transportföretagen. Därtill har det tillkommit nya möjligheter för fler att utbilda sig till matroser och motormän för arbete ombord på fartyg – yrken som också efterfrågas av rederierna.

På arbetsförmedlingen.se finns mer om arbetsutsikter inom sjöfartsbranschen

Nya siffror från statistikmyndigheten SCB visar att andelen examinerade från yrkeshögskolan fortsatte försiktigt uppåt mellan åren 2023 och 2024. För andra året i rad förbättrades utbildningsområdet Data/IT, och denna gång ökade även jumbon Teknik och tillverkning med ett par procentenheter.

Läs mer om YH-utbildningarnas examensgrad på myh.se

Den 1 januari 2026 börjar nya regler att gälla för komvux i sfi. Bland annat införs en tidsgräns på tre år. Syftet är att göra utbildningen mer sammanhållen och effektiv.

Riksdagen har beslutat om nya regler för kommunal utbildning i svenska för invandrare (sfi). En av förändringarna är att rätten att studera i sfi ska gälla i tre år från det att eleven tas emot till utbildningen.

Läs mer om de nya reglerna för SFI på skolverket.se

Det finns många sätt att bli behörig till en yrkeshögskoleutbildning. Intentionen är en bred väg in i yrkeshögskolan, särskilt för dem som avslutat ett yrkesprogram från gymnasieskolan, men även för de som senare i livet vill byta yrkesbana.

Mer om tillträde till YH-utbildning finns på myh.se

Gymnasieskolans och anpassade gymnasieskolans utbildningar behöver bli enhetliga över hela landet och ge eleverna fördjupade ämneskunskaper som tydligt leder till högskoleutbildning, andra studier eller arbete. Därför ger regeringen nu en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en ämnesutformad gymnasieskola respektive anpassad gymnasieskola.

Läs mer eller se en inspelning av presskonferensen på regeringen.se

En ämnesutformad gymnasieskola, Dir. 2025:98

Civilingenjörsutbildningen fortsätter att vara det mest populära yrkesexamensprogrammet bland sökande till högskolan. Programmet hade 16 500 behöriga förstahandssökande till hösten 2025, vilket är 8 procent fler än till hösten 2024. Utvecklingen presenteras i ett statistiskt meddelande om sökande och antagna till högskoleutbildning. Det är en rapport som innehåller mer ingående beskrivningar av den senaste officiella statistiken som släpptes tidigare i höst.

Mer sökstatistik finns på uka.se

Vägledningscentrum utvecklar två olika verktyg för att kunna identifiera elevernas valkompetens, alltså förmågan att göra väl övervägda studie- och yrkesval. Verktygen ska tydliggöra vilka behov enskilda elever har, men även klassen som grupp.

På lartorget.goteborg.se kan du läsa mer om verktygen som Vägledningscentrum utvecklar

Nu lanseras mediemedveten.se – en nationell satsning från Mediemyndigheten som ska stärka människors förmåga att förstå, värdera och hantera information i en tid präglad av AI och desinformation. Utbildningen har tagits fram i samverkan med nätverket MIK Sverige, där Folkbildningsrådet ingår.

Läs mer om webbutbildningen på folkbildningsradet.se

För tredje året i rad ökar antalet sökande till yrkesprogrammen. Varför? Många välkända orsaker samspelar, men vd. Pontus Slättman på WorldSkills lyfter också fram en ny:
– Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI.

Läs artikeln om fler sökande till yrkesprogram på vilarare.se

Det svaga ekonomiska läget har påverkat arbetslösheten. Antalet inskrivna arbetslösa har ökat med 11 000 personer mellan det tredje kvartalet 2024 och samma kvartal 2025, det visar Arbetsförmedlingens senaste kvartalsrapport.

Läs mer om svensk lågkonjunktur och arbetslöshet på arbetsformedlingen.se

Drygt hälften av eleverna som avslutade en yrkesutbildning inom komvux 2022 var etablerade på arbetsmarknaden året därpå. Det framgår av ny statistik från Skolverket, som också visar att etableringsgraden ökat mest bland elever på de kortare yrkesutbildningarna.

På skolverket.se finns mer om etableringsgraden efter komvuxstudier

Många studie- och yrkesvägledare tvingas dela sin tid mellan flera skolor.
– Vissa upplever det som mycket stressande, säger Glenn Castenbladh Rafors som är sammankallande i Sveriges Lärares nationella råd för studie- och yrkesvägledare.

Läs mer om granskningen på vilarare.se

Sveriges Vägledarförenings årliga konferens, som sammanfaller med föreningens 50-årsjubileum, fortsatte på fredagen i samma engagerade anda som dag 1, med inspirerande samtal om vägledningens framtid, men nu med seminarier och prisutdelning. Dagen kretsade kring hur ny teknik, forskning och etik tillsammans formar ett yrke i ständig förändring.

Läs mer om vägledarpriset och jubileumskonferensen på vilarare.se

Vårens miniutbildning om STEM för vägledare mötte stort engagemang och uppskattning – och en önskan om en fortsättning där lärare och vägledare arbetar tillsammans. Och nu är den på gång! Programmet är på plats och du kan anmäla dig till respektive tillfälle redan nu.

Läs mer om program och anmälan på uhr.se

Andelen sökande till gymnasieskolans yrkesprogram fortsätter att öka. Det visar ny statistik från Skolverket. Intresset för gymnasieskolans yrkesprogram har ökat de senaste åren och i år är andelen sökande till yrkesprogrammen det högsta sedan läsåret 2011/12.

På skolverket.se finns mer om det ökade intresset för yrkesprogram

Läget på svensk arbetsmarknad präglas av den utdragna lågkonjunkturen och flera strukturella utmaningar. För att möta den höga arbetslösheten genomför regeringen kraftfulla åtgärder för att fler ska komma i arbete. Det handlar om att bryta lågkonjunkturen genom att stärka hushållens ekonomi, öka drivkrafterna att arbeta, skapa fler möjligheter till utbildning och satsa på företagen.

Mer om åtgärderna mot lågkonjunkturen på regeringen.se

Högskoleprovet fyller sitt syfte som en extra möjlighet för sökande till högskolestudier. Nästan två av tre provtagare söker till högskolan redan nästa termin, och drygt nio av tio har sökt inom tre år. Det visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR).

Läs rapporten om HP på uhr.se

”Nu var det jag som skulle vara syv:en … det var nervöst!” Sofie Jönsson om känslan att gå från utbildning till första syv-jobbet.

Läs artikeln om första syv-jobbet på vilarare.se

Sverige stärker sin position som internationell studieort. Antalet nya inresande studenter ökade med 12 procent under läsåret 2024/25 jämfört med föregående läsår. Ökningen är större bland män och beror delvis på ett växande intresse från Kina, Indien och Pakistan. Det visar ny officiell statistik från UKÄ.

På uka.se finns mer om ökningen av inresande studenter till Sverige

Efterfrågan på högskoleutbildning fortsätter att öka och vid första urvalet hösten 2025 hade nära 456 300 personer sökt minst en utbildning – vilket var det högsta antalet sökande någonsin, 1,4 procent fler jämfört med förra hösten. Trots ökningen förväntas ännu fler vilja påbörja högskoleutbildning framöver till följd av växande årskullar i kombination med försämrad arbetsmarknad.

Läs mer om ökad efterfrågan på högskoleutbildning på uhr.se

AI förändrar arbetslivet – men få jobb försvinner helt. Enligt Almegas chefsekonom Patrick Joyce handlar det om en gradvis omställning där kunskapsintensiva yrken påverkas mest. ”Kanske sju procent av jobben kan ersättas inom fem till tio år”, säger han.

På tn.se kan du läsa mer om hur AI förändrar arbetslivet

För andra året i rad bjuder vi in skolledare, studie- och yrkesvägledare, huvudmän och lärare i anpassade skolformer till Stockholm. Delta den 28 oktober för en djupare förståelse och förstärkt arbete kring skola och arbetslivsfrågor.

Mer om program och anmälan på skolverket.se

Studie- och yrkesvägledningssamtal och vägledning med nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska kan innehålla utmaningar. I fyra artiklar resonerar Åsa Sundelin kring samtalsmetodiska ideal och frågor om lärande och karriärlärande i undervisningen.

Lär dig mer om vägledningssamtal med nyanlända elever på skolverket.se

En huvudman som anordnar utbildning inom komvux ska göra en bedömning av varje sökandes behörighet till utbildningen. Varje huvudman bör därför ha rutiner och organisation för att kunna utreda och bedöma samtliga villkor för behörighet för varje sökande. På den här sidan hittar du stöd för att organisera arbetet, inklusive länkar till mer information och exempel på några kommuners arbete med och erfarenheter av bedömning av behörighet och antagning.

Mer om behörighetsbedömning inom komvux på skolverket.se

Antalet sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå har minskat jämfört med föregående hösttermin. Det visar ny officiell statistik över sökande och antagna till höstterminen 2025.

På uka.se finns mer om antagningsstatistiken för hösten 2025

Nu ändrar regeringen tidsgränsen för deltagande i studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) från tre till sex månader. Syftet är att ge deltagare med annat modersmål än svenska bättre möjligheter att gå vidare till arbete eller studier. Regeringens beslut är i linje med förslag som tidigare förts fram av Folkbildningsrådet.

På folkbildningsradet.se finns mer om studiemotiverande folkhögskolekurs

Genom att samverka med andra professioner och vårdnadshavare får studie- och yrkesvägledare ökad möjlighet att jobba kompensatoriskt.
– Vi försöker bredda synen på hur vi kan arbeta med kompensatoriska insatser. En viktig del är att delta på EHT-möten och tillsammans lägga upp en plan för elever som jag behöver veta mer om eller som lärare och mentorer är oroliga för, säger Josefin Gran, som är SYV på Kannebäcksskolan.

Läs mer om kompensatoriskt arbete för syv på lartorget.goteborg.se

Vårens miniutbildning om STEM fortsätter i höst. Nu vill vi uppmuntra dig som vägledare att kroka arm med lärarna på din skola för att tillsammans stimulera elevernas intresse för naturvetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik.

Läs mer och anmäl dig på uhr.se

Ungdomar som gått fordons- och transport eller VVS- och fastighetprogrammet har i hög grad en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieexamen. Naturvetenskapsprogrammet är det program som oftast leder till studier på högskola tre år efter examen. Det visar ny statistik från Skolverket.

Statistiken visar vad ungdomarna som slutförde sina studier läsåret 2019/2020 gjorde tre år efter sin gymnasieexamen. Statistiken redovisar även hur det har gått för ungdomar ett och fem år efter gymnasieexamen.

– Tre år efter gymnasieexamen var 78 procent av ungdomarna antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerade på högskola, säger Isac Jonsson, undervisningsråd på Skolverket.

Mer om etablering efter gymnasiet på skolverket.se

Arbetsmarknaden förändras snabbt och därför behöver det bli enklare för yrkesverksamma att studera samtidigt som man är mitt i karriären. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att ett antal högskolor och universitet ska få sammanlagt 20 miljoner kronor 2026 för att utveckla korta utbildningar som är relevanta för yrkesverksamma.

På regeringen.se finns mer om förslaget på  korta kurser för yrkesverksamma 

Sverige skriker efter yrkeskompetens, men fördomar och för få utbildningsplatser bromsar utvecklingen. Långt om länge satsar regeringen nu miljarder på att bygga ut yrkesutbildningarna och anpassa dem efter arbetsmarknadens behov.

På svensktnaringsliv.se kan du läsa mer om miljardsatsningen

Trots lågkonjunktur finns det yrken som arbetsgivare har svårt att rekrytera rätt kompetenser till. De som söker högskole- eller universitetsutbildningar förutspås ha goda möjligheter till arbete när de är färdiga med sin utbildning, särskilt inom it, teknik och sjukvård. Det visar Arbetsförmedlingens uppdaterade yrkesbarometer.

Mer om framtidens efterfrågade yrken på arbetsformedlingen.se

Skolinspektionens granskningar visar på stora skillnader i hur skolor identifierar behov och organiserar stödinsatser, men också på goda exempel som kan göra skillnad. Det är ett av kapitlen i Skolinspektionens årsrapport med iakttagelser från 2024.

Skolinspektionen konstaterar att garantin för tidiga stödinsatser inte har lett till att fler elever får hjälp i språk och matematik. Trots garantins syfte är det tvärtom färre elever som får stödinsatser nu än innan den trädde i kraft.

– Vi ser dessvärre återkommande att brister i arbetet med stödinsatser påverkar elevers möjligheter att nå målen. Därför vill vi särskilt lyfta fram detta område för att fler elever ska få det stöd de har rätt till i rätt tid, säger Therese Jakobsson, utredare på Skolinspektionen.

På skolinspektionen.se kan du läsa mer om granskningen av skolans stödinsatser