Studie- och yrkesvägledning handlar om att vidga elevernas perspektiv på vidare studier, yrken, och arbetsliv. Det handlar också om att bidra till att utveckla elevernas kunskap om sig själva och att kunna fatta och genomföra beslut som rör framtiden. Eleverna inom komvux har olika mål med sina studier och oavsett mål har många behov av vägledning. Studie- och yrkesvägledning är ett gemensamt ansvar där läraren har en viktig och central roll att i undervisningen vidga elevernas perspektiv på sig själva och omvärlden för att främja deras karriärlärande och valkompetens.

Mer om SYV i undervisningen på komvux finns på skolverket.se

Till 2025 väntar flera förändringar inom komvux som gäller sammanhållna yrkesutbildningar, så kallade yrkespaket. På denna sida kan du läsa mer om vad förändringarna innebär och följa arbetet fram till de nya bestämmelserna och yrkespaketen ska tillämpas.

Mer om komvux yrkespaket från 2025 finns på skolverket.se

Välkommen till digital informationsträff den 14 juni för dig som är syv, rektor eller huvudman. Från 1 januari 2023 gäller nya bestämmelser för elever på yrkesprogram gällande grundläggande behörighet till universitet och högskola. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången för elever som påbörjar utbildning höstterminen 2023.

Mer om informationsträffen finns på skolverket.se

Studie- och yrkesvägledningen bör ha kompetensförsörjningen i fokus. Det skulle gynna både eleverna och arbetslivet, skriver Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning.

Välkommen till ett öppet webbinarium i serien Skolverket fördjupar med utgångspunkt från två aktuella studier om komvux. Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson leder samtal och reflektioner om utmaningarna och möjligheterna för skolformen som i dag har drygt 400 000 elever.

Läs mer om tid, plats och program på skolverket.se

Elever ges inte likvärdiga möjligheter att lära sig grundläggande svenska, eftersom undervisningen skiftar i kvalitet. Detta ser Skolinspektionen i en ny granskning. Bedömningen är att totalt 24 av 30 verksamheter behöver utveckla undervisningen.

Läs mer om granskningen av SFI på skolinspektionen.se

CSN har sammanställt statistik för omställningsstudiestödet från 1 oktober fram till vecka 16. Statistiken innefattar ansökningar från 32 000 personer och innehåller uppgifter så som utbildningsval, skolform och inkomst före studier.

Du hittar mer information och statistik om omställningsstudiestödet på csn.se 

Betyg har stora fördelar som urvalsprincip för högre studier. Men svenska betyg är inte likvärdiga, och marknadsmekanismer är bara en liten del av problemet. Subjektiva tolkningar kan inte avgöra elevernas framtid. I stället krävs ett helt nytt system där lärarnas betyg normeras i efterhand utifrån skolans resultat som helhet, skriver tre nationalekonomer.

Läs debattartikeln på dn.se 

Den 9 oktober 2022 genomfördes det första av två provtillfällen inom den försöksverksamhet som Universitets- och högskolerådet bedriver fram till och med 2023: myndigheten ska ta fram och genomföra ett prov som prövar grundläggande behörighet till högskolestudier. Andra provtillfället är 30 september 2023.

Mer om behörighetsprovets första provomgång hittar du på uhr.se

Regeringen överväger att införa en ny yrkesskola för elever som inte har tillräckligt många godkända betyg för att komma in på ett nationellt program i gymnasieskolan.

Du kan läsa mer om den nya yrkesskolan på dn.se

Europass ger information om de yrkeskvalifikationer som en person har efter att ha avslutat ett yrkesprogram på gymnasial nivå. Skolor behöver skriva ut och bifoga tillägget Europass till elevernas examen.

Läs mer om Europass på skolverket.se

Skillnaderna i läsförståelse i årskurs 4 ökar mellan elevgrupper och mellan skolor. Svenska elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående mätning 2016, medan läsförståelsen bland resurssvaga elever sjunker. Sammantaget sjunker svenska elevers resultat. Sjunkande resultat ses även för Norden och flertalet länder i EU/OECD. Svenska elever presterar dock fortfarande över genomsnittet för de deltagande länderna. Det visar den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021.

Läs mer om resultatet från PIRLS 2021 på skolverket.se

En stor undersökning bland elever visar att trivseln i skolan minskar, samtidigt som skolstressen ökar. Allt fler unga har också en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, så som adhd eller allergi. Flera av resultaten i undersökningen presenteras även på regional nivå och kan utgöra underlag för beslut om olika åtgärder och insatser.

Mer om undersökningen hittar du på folkhalsomyndigheten.se

Skolverket bjuder in till digital informationsträff den 25 maj för dig som är syv, rektor eller huvudman. Från 1 januari 2023 gäller nya bestämmelser för elever på yrkesprogram gällande grundläggande behörighet till universitet och högskola. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången för elever som påbörjar utbildning höstterminen 2023.

Mer om informationsträffen hittar du på skolverket.se

Inte sedan i mars 2009 har arbetslösheten varit så låg som den är just nu. Det visar Arbetsförmedlingens senaste statistik.

Den minskande trenden har pågått under en lång period och i slutet av april var antalet inskrivna arbetslösa ungefär 327 000 personer, vilket är det lägsta antalet på 14 år. Det motsvarar en arbetslöshet på 6,3 procent.

Mer om den låga arbetslösheten hittar du på arbetsformedlingen.se

Studie- och yrkesvägledningen är viktig för eleverna och för näringslivet. Elevernas valkompetens behöver stärkas så att de kan göra bättre och mer välgrundade studie- och yrkesval. Med bättre valkompetens hos eleverna minskar också risken för felval och studieavbrott.

Från och med 2025 ska såväl ungdomars efterfrågan som arbetsmarknadens behov vägas in i beslut om utbud av nationella program på gymnasieskolan. Vad betyder det för studie- och yrkesvägledningen? Ofta sägs att studie- och yrkesvägledningen ska stärkas. Men det verkar vara lättare sagt än gjort. Så hur ska det gå till? Behövs det reformer?

Mer om innehåll och anmälan finns på svensktnaringsliv.se

Betygsnivåerna i gymnasieskolan har ökat under lång tid och fortsatte att öka initialt under pandemin fram till och med 2021, liksom de gjorde i årskurs 9. Det visar en ny rapport från Skolverket som har undersökt betygsutvecklingen i gymnasieskolan.

Mer om betygsutvecklingen i gymnasieskolan finns på skolverket.se

En överväldigande majoritet niondeklassare vet inte vilka jobb som det industritekniska programmet kan ge. Teknikföretagens strategi är nu att försöka göra både programmet och industrin mer kända.

Läs mer om arbetet med att öka intresset för industrin på vilarare.se

Det har skett en ökning av andelen elever som går i grundsärskola. Enligt pedagogikprofessor Daniel Östlund kan det försämrade ekonomiska läget vara en av förklaringarna. I Göteborg har antalet barn i den kommunalt drivna grundsärskolan ökat med drygt 60 procent på bara några år.

Läs mer om ökningen av elever i grundsärskola på dn.se

Elever som inte klarar de nationella proven i trean riskerar att missa behörighet till gymnasiet, visar en ny undersökning.
– Sätter inte skolan in tidigt stöd blir det jättedyrt i längden, både för individen och samhället, säger forskaren Elin Vimefall.

Läs mer om tidiga åtgärder och gymnasiebehörighet på vilarare.se

En av tre med funktionsnedsättning har känt sig diskriminerade i arbetslivet i samband med sin funktionsnedsättning. Den vanligaste formen av diskriminering är att inte få ett jobb man har meriter för.

Läs mer om diskriminering av personer med funktionsnedsättning på csn.se

För andra året i rad sker en tydlig minskning av intresset för att studera till lärare. Inför hösten minskade antalet sökande med drygt 11 procent. Även inför förra årets höstantagning skedde en minskning med 13 procent till lärarutbildningarna. Också sjuksköterskeutbildningarna har tappat i popularitet med 8 procent.

Läs mer om minskat intresse för lärarutbildningar på uhr.se

I slutet av september 2023 börjar Euroguidance kurs i Ivägledning för högskolans vägledare. Anmälan öppnar 31 augusti.

Läs mer om innehåll och anmälan på uhr.se

Den 31 maj – 1 juni 2023 anordnar UHR i samarbete med Skolverket och Arbetsförmedlingen en konferens för livslång vägledning under Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd.

Mycket har hänt sedan det senaste svenska EU-ordförandeskapet 2009, inte minst när det gäller utbildnings- och arbetsmarknadsområdena. Vi har en snabbt föränderlig arbetsmarknad, till följd av den tekniska utvecklingen och en utbildningsvärld där individen kontinuerligt förväntas lära sig nya färdigheter i ett livslångt perspektiv.

Läs mer om konferensen på uhr.se

Andelen elever som får särskilt stöd är högst i årskurs nio, vilket innebär att stödet ofta sätts in i slutet av grundskolan. Mönstret har sett likadant ut de senaste åren. Det visar statistik från Skolverket om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2022/23.

– Särskilt stöd är en rättighet för elever som annars riskerar att inte nå tillräckliga kunskaper. För att eleven ska få rätt stöd i rätt tid är det viktigt att skolan har rutiner för hur man tidigt uppmärksammar och utreder elevens behov och sätter in det stöd som eleven behöver, säger enhetschef Ulrica Dahlén.

Läs mer om särskilt stöd i grundskolan på skolverket.se

Ladda ner rapporten som pdf – Särskild stöd i grundskolan läsår 2022/2023

Hösten 2023 erbjuder Skolverket kompetensutveckling inom vägledning för olika skolformer. Kurserna har olika fokusområden och omfattning. Mer om kursinnehåll och anmälan hittar du via länkarna nedan.

Att vägleda nyanlända vuxna
Utveckla dina kunskaper i karriärplanering för nyanlända vuxna för att underlätta deras väg in i arbetslivet. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare och arbetar med nyanlända vuxna. Vi välkomnar team från samma arbetsplats där även rektor kan ingå.

Introduktion till karriärlärande
Hur kan våra elever får mer av karriärlärande under sin utbildning? Utveckla dina kunskaper om karriärlärande och hur det kan bidra till elevernas valkompetens. Den här kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare på grund- eller gymnasieskolan. Vi välkomnar team från samma skola där även rektor kan ingå.

Kreativa metoder och verktyg för att underlätta övergångar
En kurs för dig som vill ha konkreta metoder och verktyg för att arbeta med elever som upplever olika svårigheter med att klara och fullfölja skolan. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare.

PATH – vägledning för elever med intellektuell funktionsnedsättning
En kurs för studie- och yrkesvägledare som vill lära sig nya färdigheter och metoder att framtidsplanera med elever som är i behov av förstärkt vägledning. PATH står för Planning Alternative Tomorrows with Hope.

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
Hur kan vi öka elevernas motivation för skolan och för kommande studie- och yrkesval? Modulen presenterar hur lärare kan vidga elevernas perspektiv på sig själva och på omvärlden och hur man kan integrera och utveckla studie- och yrkesvägledningen i undervisningen.

Studie- och yrkesvägledning och interkultur – om att möta och mötas

Utveckla din kunskap om interkultur och interkulturellt förhållningssätt i studie- och yrkesvägledningen. Kursen är en seminarieserie med föreläsningar, workshops och praktiska övningar som syftar till att öka kunskap om interkultur i studie- och yrkesvägledningen, dela erfarenheter samt bygga nätverk. Denna kurs ersätter kursen Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning.

Tala om framtiden – om normer i vägledning och undervisning
Hur talar vi om framtiden med en större normmedvetenhet? Kursen erbjuder redskap för att utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars riskerar att begränsa elevernas föreställningar och tankar om framtiden.

Validering i praktiken, 7,5 hp HT 2023
Skolverket erbjuder under höstterminen 2023 en uppdragsutbildning vid Linköpings Universitet/Linnéuniversitetet.

Elever med hög frånvaro i skolan kan få svårt att klara målen i utbildningen och löper därmed större risk att hamna i utanförskap. För att förbättra tryggheten och studieron i skolan och för att öka elevernas närvaro i skolan satsar regeringen på skolsociala team. För 2023 har 75 miljoner kronor avsatts.

– Vi vet att skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, missbruk och ohälsa. För de elever som är borta under en längre tid från skolan, så kallade hemmasittare, kan tidiga insatser från skola och socialtjänst vara avgörande för att bryta en negativ utveckling. Därför är den här satsningen så viktig, säger skolminister Lotta Edholm.

Läs mer om satsningen på skolsociala team på regeringen.se

Våren 2020 gav regeringen Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med en snabbare och mer flexibel väg till en yrkeshögskoleexamen – YH-flex. Nu är försöksverksamheten avslutad och resultaten har rapporterats till regeringen. Ett flexibelt snabbspår mot examen inom yrkeshögskolan för de som har betydande yrkeserfarenhet eller annat tidigare lärande med sig innebär fördelar från många perspektiv. Därför fattade myndighetens generaldirektör i höstas beslut om att YH-flex ska införas permanent i yrkeshögskolan.

Mer om beslutet att göra YH-flex permanent finns på myh.se

Våren 2023 påbörjar Arbetsmiljöverket inspektioner av grund- och gymnasieskolor. Fokus för inspektionerna är skolornas förebyggande arbete för att minska riskerna för hot och våld. Inspektionerna pågår till och med juni 2024.

Läs mer om den planerade tillsynen i grund- och gymnasieskolor runt om i landet på av.se

Skolinspektionen har under 2023 tagit emot 99 ansökningar om att starta eller utöka fristående skola. Det är mer än en halvering jämfört med fjolåret och den lägsta siffran sedan statistiken började sammanställas 2010. Även i år kommer majoriteten av ansökningarna från skolkoncerner.

Läs mer om minskade tillståndsansökningar på skolinspektionen.se

Nu är påsklovet här för många och vi på Tremedia vill passa på och önskar er alla en riktigt Glad Påsk!

Efter påsk kommer vi att göra vårt stora pappersutskick för året. Då kommer broschyren om årets nya produkter som vänder sig till dig som ska informera om gymnasieskolan. Redan nu hittar du alla årets nya produkter här på webbplatsen.

Tremedias kontor kommer att ha stängt under påskhelgen och vi åter på kontoret tisdagen den 11 april.

Trevlig helg!

Elever med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan löpa större risk att misslyckas i skolan än andra elever. I vårändringsbudgeten för 2023 föreslår regeringen att 27, 5 miljoner satsas på förstärkt stöd och kompetensutveckling för specialpedagogiska insatser. Syftet är att förbättra utbildningen för barn och elever med NPF.

– Många elever som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får i dag inte det stöd de behöver för att klara skolarbetet. Skolan måste kunna se och möta de här elevernas behov. För att alla barn och elever ska få det stöd de har rätt till föreslår regeringen en satsning för att bland annat fler skolor ska kunna inrätta mindre undervisningsgrupper, för att bättre tillgodose elevers behov av särskilt stöd, säger skolminister Lotta Edholm.

Läs mer om stödet till elever med NPF på regeringen.se

Efter flera års svag nedgång ökar yrkesprogrammens attraktivitet bland åk 9 eleverna igen visar vår undersökning. I jämförelse med tidigare år syns stora ökningar i fråga om att yrkesprogrammen ger en bra utbildning, är ett smart val och ger många valmöjligheter efter gymnasiet

Andelen unga som tycker att ett yrkesprogram är ett smart val inför framtiden ökar, från 64% i fjol till 67% i år. De tycker också att det finns intressanta yrkesutbildningar, närmare 76% tycker att det finns något program som skulle kunna passa dem. På frågan om en yrkesutbildning leder till jobb svarade fyra av fem att detta stämmer.

Läs mer om det ökade intresset för yrkesprogram på worldskills.se

Läs rapporten som pdf – Attityder till yrkesprogram

Hur går det för personer med utländsk examen som kompletterar sin utbildning i Sverige? Bra, visar en ny rapport från UKÄ.

– Vi kan se att det har gått bra för personer som går de här utbildningarna. Majoriteten av de som etablerar sig på arbetsmarknaden efter att ha gått en kompletterande utbildning får ett relevant jobb, säger Niklas Odelberg, utredare på UKÄ.

På uka.se kan du läsa hela artikeln om att det går bra för personer som kompletterar sin utländska utbildning

Läs rapporten som pdf – Etablering på arbetsmarknaden för personer som kompletterat utländsk utbildning

Det utmanande ekonomiska läget väntas innebära ändrade förutsättningar på arbetsmarknaden. Vuxna som saknar rätt utbildning behöver därför tillgång till utbildning för att snabbt komma i arbete. I vårändringsbudgeten för 2023 föreslås därför att 400 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning (komvux), att 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan samt att 249 miljoner kronor avsätts för studiestöd.

Läs mer om satsningen på yrkesutbildning för vuxna på regeringen.se

Kunskaper i svenska språket är en viktig förutsättning för att kunna få jobb och ha möjlighet att försörja sig i Sverige. Regeringen vill därför att kommunerna ska kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för personer med skydd av det så kallade massflyktsdirektivet. Målgruppen är de som har flytt från kriget i Ukraina. Regeringen föreslår därför i propositionen om vårändringsbudgeten för 2023 att kommunerna ska få 100 miljoner kronor i statsbidrag.

Läs mer om SFI för ukrainska medborgare på regeringen.se

Elever i gymnasiesärskolan har stort behov av kontakt med arbetslivet, men arbetsgivare har ofta svårt att ta emot dem. Det gäller både möjligheten till apl och jobb efter skolan.
– Restaurangbranschen är tacksam, många är öppna för personer med olika typer av funktionshinder, säger yrkesläraren Bernth Nyström.

Läs mer om gymnasiesärskolans kontakt med arbetslivet på vilarare.se

Den 1 april öppnar ansökan för omställningsstudiestöd för höstterminen 2023. CSN förväntar sig ett högt söktryck och rekommenderar alla som tänker söka att titta igenom villkoren och sedan ta kontakt med en omställningsorganisation innan man skickar in sin ansökan.

Mer om villkor och ansökan till omställningsstödet finns på csn.se

Välkommen till Mötesplats anpassade skolformer ‒ en fullmatad konferensvecka där du själv väljer bland olika föreläsningar. Konferensen äger rum den 13‒16 juni och arrangeras av Skolverket och SPSM tillsammans.

Mer om program och anmälan finns på skolverket.se

Matematikämnet ska anpassas så att fler väljer att fördjupa sig, ett nationellt frisör- och stylistprogram ska införas och naturkunskap ska ingå i teknikprogrammet. Det är några av de förslag för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som regeringen lägger fram i en proposition till riksdagen.

Mer om förändringarna för gymnasieutbildningarna hittar du på regeringen.se

Hälften av de granskade skolorna under 2022 följer inte lagens krav. Extra anpassning och särskilt stöd är de vanligaste bristerna, visar Skolinspektionens årsrapport.

Läs rapporten – Skolinspektionens årsrapport 2022 

Nära 1,4 miljoner människor i Sverige bor i utanförskapsområden, som karaktäriseras av att en större andel av befolkningen är arbetslösa, har låg ekonomisk standard och låg utbildningsnivå jämfört med rikssnittet. För att motverka utanförskapet och dess effekter har en utredare fått i uppdrag att föreslå förbättringar av informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och landets kommuner. Utbytet ska underlätta övergången från arbetslöshet till studier i vuxenutbildning.

Läs mer om övergången från arbetslöshet till studier på regeringen.se

Sedan flera år bedriver SKR ett arbete för att fler ungdomar ska fullfölja en gymnasieutbildning. Satsningen syftar till att stödja kommunernas arbete med det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. I det här materialet sammanfattas slutsatser om vad som kan göras för att förbättra arbetet med KAA och vilka förutsättningar som behövs för ett välfungerande arbete.

Ladda ner rapporten som pdf: Bättre förutsättningar för det kommunala aktivitetsansvaret

Nu är det klart att Den offentliga omställningsorganisationen kan börja erbjuda sina tjänster. Därmed kan även de utan kollektivavtal få hjälp av en omställnings­organisation innan man ansöker om omställnings­studiestöd.

Mer info om den offentliga omställningsorganisationen finns på csn.se

Nästan dubbelt så många som före pandemin upplever sin ställning på arbetsmarknaden som hotad. Bland dem uttrycker många ett behov av att vidareutbilda sig för att kunna behålla jobbet. Samtidigt erbjuds de inte kompetensutveckling i samma utsträckning som de som upplever sig som attraktiva på arbetsmarknaden. Det är några av resultaten från FIX, tankesmedjan Futurions årliga framtidssäkringsindex.

Mer om Framtidssäkringsindex 2022 hittar du på futurion.se

En ny studie från Folkbildningsrådet visar att deltagare med funktionsnedsättning är nöjda med studieförbundens verksamhet. Gemenskapen och möjligheten att utveckla kreativa intressen är särskilt viktigt. I anpassade kurser får deltagarna i större utsträckning sina behov tillgodosedda och kan delta utan begränsningar.

Läs mer om deltagare med funktionsnedsättning i studieförbundens verksamhet på folkbildningsradet.se

Skolinspektionen genomför nu en kvalitetsgranskning av hur skolor genom undervisning och studie- och yrkesvägledning arbetar i årskurs 4–6 för att vidga elevernas perspektiv på framtida utbildnings- och yrkesval utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Sverige har en starkt könsuppdelad utbildningssektor och arbetsmarknad. Könsstereotypa föreställningar och förhållningssätt till olika ämnen grundläggs i mycket tidig ålder och ökar sedan under grundskoleåren.

Läs mer om granskningen på skolinspektionen.se

Det vanligaste yrket i riket var Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende där fanns totalt 129 350 anställda, varav 89 procent var kvinnor och 11 procent var män. Det var även det vanligaste yrket för kvinnor. Vanligaste yrket för män var Lager- och terminalpersonal som var det fjärde vanligaste yrket totalt, med 76 procent män och 24 procent kvinnor.

Mer yrkesstatistik hittar du på scb.se

Omställningen mot ett klimatsmartare elektrifierat samhälle gör att många yrken blir särskilt bra att satsa på. Spana in vår lista och läs på om yrken som gör dig till en kugge i utvecklingen och stärker din jobbframtid.

Laddstolpar för elbilar, vindkraftverk, utbyggnad av elnätet är bara några exempel på prioriterade områden när Sverige elektrifieras för att minska belastningen på klimatet. När infrastrukturen för landets energiförsörjning ska byggas ut, drivas, energieffektiviseras, utvecklas och underhållas så blir jobbchanserna mycket goda inom en rad yrken. I vår lista kan du läsa på om lön, arbetsuppgifter utbildningsvägar och framtidsutsikter inom några av dessa yrken.

Exempel på olika klimatsmarta yrken hittar du på arbetsformedlingen.se

Regeringen ger den sittande Skolinformationsutredningen i uppdrag att utreda hur en insynsprincip kan införas samtidigt som utredningen fortsatt ska analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående förskolor, skolor och fritidshem.

Läs mer om att utreda ökad insyn i friskolor på regeringen.se

Efter en tids nedgång ökar yrkesprogrammens attraktivitet bland elever i årkurs nio. Men det är färre än hälften som vet att högskolebehörighet ingår som grund från i höst.

Det är WorldSkills Sweden som tillsammans med Ungdomsbarometern undersöker inställningen till yrkesprogram bland niondeklassare. Andelen unga som kan tänka sig att gå ett yrkesprogram har ökat från 53 till 56 procent det senaste året. Andelen som är positivt inställda till yrkesprogram på gymnasiet har ökat med en procentenhet jämfört med i fjol. Andelen är nu 58 procent. År 2020 var andelen dock 65 procent och därefter minskade andelen fram till nu.

Läs mer om ungdomars inställning till yrkesprogram på vilarare.se

Det finns i dag stora skillnader mellan skolor när det gäller tillgången till läromedel. Regeringen har därför avsatt 685 miljoner kronor i statsbidrag för att skolhuvudmän ska kunna köpa in mer läroböcker och lärarhandledningar. Syftet är att skolan ska bli mer likvärdig och att öka undervisningens kvalitet.

– Sveriges elever behöver få fler läroböcker. Fysiska böcker är viktiga för elevers lärande, ändå finns det många skolor som inte har tillräckligt med aktuella läroböcker. Det har blivit ett allvarligt likvärdighetsproblem i svensk skola. Regeringen gör det nu möjligt för skolorna att köpa in fler böcker för att sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne, säger skolminister Lotta Edholm.

Läs mer om regeringens statsbidrag till läroböcker på regeringen.se

För många äldre kan låga inkomster avskräcka från studier. Men om studiemedlet inte räcker till finns möjligheten till tilläggslån. En ny studie från CSN visar att en fjärdedel av alla studerande med studielån har rätt till kompletterande tilläggslån, men att det bara utnyttjas av hälften av dem.

– Tilläggslånet kom till för att möjliggöra studier för äldre, just eftersom de har en annan ekonomisk situation än yngre, säger William Wedenberg, analytiker på CSN.

Läs mer om tilläggslån på csn.se

Från och med 1 juli i år blir undersköterska en skyddad yrkestitel. Det är Socialstyrelsen som kommer att pröva ansökningar om skyddad yrkestitel för undersköterskor.

Läs mer om skyddad yrkestitel för undersköterskor på uhr.se

Cirka hälften av deltagarna som fått grundläggande behörighet från folkhögskolans allmänna kurs påbörjar någon form av eftergymnasiala studier inom ett år. Det är en ökning med tio procentenheter jämfört med år 2014 då de här uppgifterna började att tas fram av SCB. Allra vanligaste utbildningen efter folkhögskola är på högskola och universitet.

På vilarare.se finns mer om att fler läser vidare efter allmän kurs på folkhögskola

Arbetsförmedlingen behöver arbeta med ökat individuellt stöd med inriktning på fler arbetsplatsnära insatser för den grupp som står längst från arbetsmarknaden. Det konstaterar myndigheten i en återrapport till regeringen om långtidsarbetslösa som står särskilt långt från arbetsmarknaden. Utöver mer resurser krävs också utökat samarbete med andra samhällsaktörer för att bryta långtidsarbetslösheten.

Läs mer om arbetsplatsnära insatser på arbetsformedlingen.se

I den områdesanalys som Myndigheten för yrkeshögskolan presenterar idag belyses järnvägsbranschens breda kompetensbehov. ”Kompetensfrågan är avgörande för att framtidens järnväg ska fungera på rätt sätt”, det säger analytikern Karin Åkerman som tillsammans med sin kollega Joel Junros har skrivit analysen.

Läs mer om kompetensbehovet för framtidens järnväg på myh.se

Har du en akademisk examen kan du komplettera med kurser inom våra uppdragsutbildningar. Syftet är att göra det lättare för dig att få arbete inom ditt yrke eller öka chansen för dig att klara kunskapsprovet i ett legitimationsyrke.

Allt om uppdragsutbildningar för akademiker hittar du på arbetsformedlingen.se

Regeringen vill att alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan. Därför gör regeringen det möjligt för skolor att erbjuda elever i låg- och mellanstadiet undervisning under skollov. På lovskolan får elever mer tid och möjlighet att ta igen kunskaper för att nå målen med utbildningen.

Läs mer om lovskola för elever på låg- och mellanstadiet på regeringen.se

Den som överväger att börja studera eller genomgå prövning inom komvux har rätt till en inledande kartläggning av sitt kunnande. En inledande kartläggning kan visa på att validering kan vara aktuell för individen. Här hittar du som arbetar med studie- och yrkesvägledning stöd och verktyg för inledande kartläggning och validering.

Läs mer om stöd för kartläggning och validering på skolverket.se

Kombinationsutbildningar på komvux, där den studerande kombinerar yrkesutbildning och språkstudier, kan vara ett framgångsrikt sätt för nyanlända att snabbare komma ut på arbetsmarknaden. Men utbildningarnas utformning och kvalitet varierar mellan kommunerna. I en ny rapport lyfter Skolverket fram behovet av nationella riktlinjer och planerar att påbörja arbetet med dem under 2023.

Läs mer om kombinationsutbildningar på skolverket.se

Den 7 februari bjuder UKÄ, MYH och Skolverket in till frukostseminarium. Seminariet har sin utgångspunkt i rapporten Fler vägar till vårdyrken.

Ladda ner rapporten (pdf) – Fler vägar till vårdyrken

Läs mer om anmälan på uka.se

Riksdagen har beslutat om en omfattande reform för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Reformen handlar om nya bestämmelser för planering och dimensionering av den gymnasiala utbildningen. SKR har här sammanställt svar på vanliga frågor om reformen.

Förändringarna innebär bland annat krav på att minst tre kommuner ska ingå primär samverkan om planering, dimensionering och erbjudande av vissa utbildningar i gymnasieskolan och yrkesinriktad utbildning i den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Arbetsmarknadens behov ska vägas in i större utsträckning vid beslut om utbildningsutbudet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Läsa mer om frågor och svar om reformen på skr.se

Nu har den första statistiken för dem som beviljats omställningsstudiestöd publicerats. Sjuksköterskeprogrammet, medicinsk sekreterare och masterprogram är de tre vanligaste utbildningarna som de sökande beviljats för.

Hittills har cirka 700 personer fått godkänt för omställningsstudiestöd för studier under vårterminen. Nu presenterar CSN den första statistiken för dem som hittills fått godkänt. Den publicerade statistiken är än så länge tidig, och sträcker sig fram till och med vecka 3 med ungefär 600 godkända beslut.

All statistik för omställningsstudiestödet hittar du på csn.se

Regeringen vill öka likvärdigheten vid bedömning av nationella prov, motverka betygsinflation och minska lärares arbetsbörda. Därför ger regeringen Skolverket i uppdrag att förbereda införandet av central rättning av uppsatsdelarna i digitala nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska.

Läs mer om central rättning av NP på regeringen.se

Under de kommande veckorna pågår gymnasievalet för landets drygt 120 000 elever i årkurs nio. En nyhet i år är att även yrkesprogrammen ger grundläggande högskolebehörighet. Här har vi samlat tips från våra studie- och yrkesvägledare, samt användbara länkar.

På skolverket.se hittar du en samling goda tips och råd tips inför gymnasievalet

Skolverket skickar idag ut drygt 500 ämnesplaner och programstrukturer på remiss. Remissen är en del av uppdraget att förbereda införande av ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och komvux. Remissinstanser är skolväsendet, myndigheter, organisationer och andra berörda aktörer.

Läs mer om remissomgången för nya ämnesplaner på skolverket.se

Sveriges nya studiestöd omställningsstudiestödet får ett delat anslag för de två ansökningsperioderna. Högst 50 % får delas ut till dem som börjar studera under vårterminen och resten går till dem som börjar under höstterminen.

– Med ett delat anslag riskerar inte pengarna att ta slut för dem som börjar studera andra halvan av året, säger Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN.

Läs mer om hur omställningsstudiestödet delas ut på csn.se

Här finns information till hjälp för dig som arbetar med prao. Du kan ladda ner färdiga brev för att berätta för vårdnadshavare vad prao är och varför det är viktigt. Informationen finns på flera olika språk.

Mer om hur du kan informera vårdnadshavare om prao finns på skolverket.se

Drygt 8 000 fler har sökt höstens internationella masterutbildningar jämfört med hösten 2022, en ökning med knappt tio procent. Även höstens internationella kurser och program på grundnivå får fler sökande jämfört med förra året – nära 1 900 fler har anmält sig, en ökning på elva procent jämfört med förra året.

Läs mer om intresset för höstens internationella utbildningar på uhr.se

Folkbildningsrådet får stöd från Europeiska Socialfonden för projektet VÄGEN – Folkhögskolevägen till arbetet och fortsatta studier. Projektet syftar till att motverka långvarigt utanförskap.

VÄGEN är ett omfattande projekt med en budget på över 150 miljoner, varav ESF-rådet bidrar med 85 miljoner kronor. Projektet ska pågå under tre år och fokusera på att individer som står långt från arbetsmarknaden, till exempel personer med funktionsnedsättning eller utrikes födda, ska kunna komma i arbete eller fortsätta till andra studier. Detta ska åstadkommas bland annat genom coachning och stärkt självledarskap. Folkbildningsrådet är projektägare och arbetet genomförs i samverkan med folkhögskolornas intresseorganisationer och 15 folkhögskolor runtom i landet.

Läs mer om projektet VÄGEN på folkbildningsradet.se

Här hittar du information om de flesta aktuella ändringarna av lagar och regler inom skolområdet. Vi berättar också om ändringar i läroplaner här. Datumen anger den tidpunkt då en ändring ska börja tillämpas.

Läs mer om aktuella lagändringar inom skolområdet på skolverket.se

Varje år saknar många elever som går ut årskurs nio i grundskolan behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen ger nu Skolverket i uppdrag att förbereda en utökning av undervisningstiden i lågstadiet för att elever ska få tillräckligt med undervisningstid för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål.

Läs mer om utökad undervisningstid i lågstadiet på regeringen.se

Om dina föräldrar är akademiker och du bor i närheten av ett universitet eller en högskola är det betydligt mer troligt att du kommer att studera vidare efter gymnasiet. Skillnaderna är dock stora mellan landets kommuner, även när det gäller hur lång tid det tar innan högskolestudierna påbörjas.

Läs mer om faktorer för högskolestudier på scb.se

Den 10 januari klockan 08.00 öppnar anmälan till vårens högskoleprov som genomförs den 25 mars. Antalet platser är inte begränsat och det går att anmäla sig till och med den 17 januari.

Läs mer om anmälan till vårens högskoleprov på uhr.se

Den 15 mars öppnar anmälan till höstens kurser och program på Sveriges universitet och högskolor inför HT23. Välj bland presentationer, faktablad och webbinformation som stöd för ditt arbete.

Allt informationsmaterial hittar du på uhr.se

Försöksverksamheten YH-flex påbörjades 2020 och ska återrapporteras till regeringen i april nästa år. Den 7 december arrangerade Myndigheten för yrkeshögskolan en slutkonferens med medverkande anordnare för att sammanfatta verksamheten så här långt och ta sikte mot hur YH-flex kan utvecklas framöver.

Läs mer om YH-flex på myh.se

Trots att svensk skola i stort har stått stark genom pandemin har frånvaro, restriktioner och undervisning på distans i flera fall gjort att barn och elever inte fått de kunskaper de normalt skulle ha fått. Ämnena matematik och moderna språk tycks ha påverkats särskilt och elever som redan hade utmaningar i skolan har många gånger fått det ännu tuffare. Det är några av slutsatserna i Skolverkets slutredovisning som idag lämnats över till regeringen.

Läs mer om konsekvenserna av pandemin för svensk skola på skolverket.se

Arbetslösheten kommer att öka under nästa år. Samtidigt väntas uppgången i arbetslösheten bromsas tack vare den historiskt höga bristen på arbetskraft. Den bedömningen gör Arbetsförmedlingen i sin nya prognos.

Läs mer om den historiskt höga arbetskraftsbristen på arbetsformedlingen.se

Vid 25 års ålder hade 46 procent i årskullen födda 1996 påbörjat högskolestudier. Och den övergångsandelen har varit ungefär densamma för födelsekullarna 1984–1996. Andelen som påbörjar en högskoleutbildning ökar med föräldrarnas utbildningsnivå.

Läs mer om hur föräldrarnas utbildningsnivå påverkar högskolestudier på uka.se

Arbetskraftsbarometern 2022 visar att det råder stor brist på yrkeslärare och yrkesutbildade. Bland yrkeslärare är det 9 av 10 arbetsgivare som uppger att det är svårt att hitta personal. Det är även stor brist på nyutexaminerade med gymnasiala yrkesutbildningar inom bland annat teknik- och tillverkningsområdet, men även inom transport. Bristen är också fortsatt mycket stor inom flera vårdutbildningar såsom specialist- och röntgensköterskor, men även bland vissa civil- och högskoleingenjörsutbildningar.

Läs mer om bristen på yrkeslärare och yrkesutbildade på scb.se

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen. Lagen kommer att ställa krav på att kommuner samverkar och väger in arbetsmarknadens behov när utbildningar inom gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå planeras, dimensioneras och erbjuds. Skolverket har i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd för huvudmäns planering, dimensionering och erbjudande av utbildning.

Läs mer om skollagsändringarna på skolverket.se

Skolverket har fått i uppdrag att förbereda ett införande av ämnesbetyg. Det gäller alla ämnesplaner för alla skolformer inom gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Ämnesbetyg ska tillämpas från 1 juli 2025. De första eleverna som ges ämnesbetyg påbörjar därmed sina studier i det nya systemet efter 30 juni 2025.

Läs det senaste om ämnesbetygsreformen på skolverket.se

Enligt skollagen ska huvudmannen för komvux erbjuda validering om en elev behöver det. En inledande kartläggning kan visa på individens behov av validering.

Från den 1 januari 2023 gäller följande:

1. Hemkommunen ska se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom komvux erbjuds en inledande kartläggning.
2. Om en elev behöver en validering och valideringen görs inom ramen för en eller flera kurser eller nivåer som bekostas av elevens hemkommun ska huvudmannen för komvux erbjuda det.
3. Det införs en ny definition av begreppet validering. Det förtydligas även vilken dokumentation som är aktuell efter en validering.

Läs mer om kartläggning och validering på komvux på skolverket.se

Första december ändras instruktionen för Universitets- och högskolerådet och en ny paragraf tillkommer. I den anges att myndigheten ska samverka med flera andra myndigheter inom sektorn kring kompetensförsörjning.

Det gemensamma målet inom samverkansuppdraget är att stärka kompetensförsörjningen och det livslånga lärandet på nationell nivå och det genomförs inom ett antal samverkansområden och arbetsgrupper.

Läs mer om myndighetssamverkan för kompetensförsörjning på uhr.se