Regeringen och samarbetspartierna har nu beslutat att förlänga det tillfälligt borttagna fribeloppet inom studiemedlen till och med den 31 december 2021 på grund av pandemin. Detta innebär att alla som studerar med studiemedel kan ha inkomster utan att det påverkar studiemedlen under andra halvåret 2021, från 1 juli till 31 december. Det gäller oavsett vilken typ av inkomst du har.
I en ny rapport betonar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, vikten av långsiktiga satsningar på att stärka folkhögskolans roll för unga som varken arbetar eller studerar. Särskilt lyfter man folkhögskolans anpassade miljö och pedagogik som framgångsrik för gruppen. Rapporten har tagits fram i samarbete med en rad olika myndigheter och andra aktörer, bland annat Folkbildningsrådet. Utgångspunkten var att utreda hur man kan samordna stöd och insatser för unga som befinner sig i ett långvarigt utanförskap.
Skolinspektionen granskar i vilken utsträckning elever på yrkesprogram har möjlighet att läsa in grundläggande behörighet till högskoleutbildning inom ramen för sin gymnasieutbildning.
Regeringsuppdraget ska redovisas till Utbildningsdepartementet den 17 december 2021
Myndigheten för Yrkeshögskolan bjuder in till en nationell konferens: ”Att praktiskt arbeta med validering” i Göteborg i höst. Konferensen vänder sig främst till dig som dagligen arbetar operativt med olika typer av valideringsinsatser eller med vägledning.
Bidra till att eleverna får en tydligare bild av framtiden genom att leda och organisera arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Detta kan öka elevernas motivation då de ser kopplingen mellan utbildning och framtid, förebygga felval och avhopp samt motverka ohälsa och utanförskap.
Eleonora Svanberg är den 22-åriga matematik- och fysikstudenten från Stockholm som grundat Girls in STEM (Science, Technology, Engineering & Mathematics). I organisationen kämpar Eleonora för att bryta normer och att vara en förebild för unga kvinnor och icke-binära inom naturvetenskap och teknik, där de är underrepresenterade. Hennes mål är att förändra den stereotypa bild som än i dag råder kring utbildningar på såväl gymnasiet som universitet och högskolor.
Riksrevisionen menar i sin granskning av PISA 2018 att Skolverket borde ha gjort mer för att säkerställa ett korrekt deltagande i PISA-undersökningen. Samtidigt säger Riksrevisionen att Skolverket har följt OECD:s riktlinjer för genomförandet av PISA-undersökningen.
– Vi välkomnar Riksrevisionens granskning. PISA undersöker hur väl det svenska skolsystemet fungerar och det är av central betydelse att resultatet av undersökningen är tillförlitligt. Vi tar till oss av Riksrevisionens kritik. Vi har gjort det vi ska enligt regelverket, men vi behöver göra ännu mer i syfte att säkerställa att exkluderingarna blir korrekta, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Mer om Riksrevisionens granskning av PISA 2018 på skolverket.se
En stor del av högstadieskolorna har återgått till mer närundervisning, det vill säga att elever undervisas i skolans lokaler i stället för på distans. Det visar den tredje undersökningen i sitt slag som Skolverket har gjort under våren. Även många gymnasieskolor har återgått till mer närundervisning.
– Skolan har ett stort och viktigt uppdrag i den här pandemin. Undervisning i skolans lokaler är som regel det bästa när det gäller elevers lärande och välbefinnande. Vi vet att man arbetar hårt för att göra skolorna så smittsäkra som möjligt för att på så vis kunna hålla öppet, säger Anna Castberg, enhetschef för utredningsenheten på Skolverket.
Arbetslösheten har nått kulmen men är fortsatt hög. Enligt Arbetsförmedlingens nya bedömning kommer i genomsnitt 434 000 personer vara inskrivna arbetslösa under 2021. Det motsvarar en arbetslöshet på 8,3 procent, jämfört med 9,1 procent som var bedömningen från december.
Vårterminens slut närmar sig och därmed studentfiranden och skolavslutningar. Folkhälsomyndigheten bedömer att betygsutdelning och andra ceremonier i samband med gymnasieexamen är möjliga om de anordnas på ett sådant sätt att risken för spridning av covid-19 minimeras.
Mer om studentfirande och skolavslutningar finns på folkhalsomyndigheten.se
Folkhälsomyndighetens riktlinjer inför studentexamen 2021
Folkhälsomyndighetens riktlinjer inför skolavslutningar 2021
Utredningen om mer tid till undervisning redovisar i detta betänkande uppdraget att lämna förslag som syftar till att föreslå hur elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolans nationella program ska ges bättre förutsättningar att uppnå behörighet genom åtgärder som innebär att elever får mer tid till undervisning.
Emmalena Andersson, plåtslagare och byggchef, kan nu även titulera sig Årets byggkvinna 2021. Emmalena har i sin roll som plåtslagare och byggchef bidragit till en bättre arbetsmiljö på såväl plåtföretaget som hon är verksam i som i branschen. Hon arbetar med viktiga områden som psykosocial hälsa, mobbing och trakasserier för att skapa en bättre bransch. Utöver det arbetar hon nära utbildningsorganisationer för att säkra kompetensen till byggbranschen.
Totalt 45 172 personer har antagits till årets sommarkurser vid universitet och högskolor – en ökning med nio procent jämfört med sommaren 2020. Antalet utbildningar i sommar ökar också med nio procent, från 605 till 661 kurser.
Regeringen har idag beslutat om ett uppdrag till Arbetsförmedlingen att göra nödvändiga förberedelser för att fördela upp till 180 miljoner kronor till kommunerna för att skapa sommarjobb. I uppdraget ska Arbetsförmedlingen även informera om möjligheten att kombinera sommarjobb med lovskola. Detta ska syfta till att ungdomar som behöver gå i lovskola inte ska gå miste om chansen till kommunala sommarjobb.
Antalet deltidsstuderande med studiemedel ökade med 35 procent under 2020. Ökningen beror bland annat på att fribeloppsgränsen slopats vilket gör att fler deltidsstuderande kan ta studiemedel samtidigt som de arbetar.
Under 2020 fick 100 200 personer studiemedel för deltidsstudier. Antalet ökade med 26 000 personer jämfört med 2019. Det visar CSN:s nya årsrapport – Studiestödet 2020.
– Personer som studerar på deltid tar förhållandevis sällan studiemedel och har ofta arbete som huvudsaklig inkomstkälla. Avskaffandet av fribeloppsgränsen gjorde därför att fler kunde ta studiemedel för deltidsstudier vid sidan av ett arbete, säger Malin Lundquist, analytiker på CSN.
Elevkullarna i gymnasieskolan fortsätter att öka. En tredjedel av eleverna på nationella program läser yrkesprogram och två tredjedelar läser högskoleförberedande program. Andelen elever på introduktionsprogram sjunker däremot till följd av att antalet elever på språkintroduktion minskar. Det är en ökande andel elever som slutför sin utbildning efter tre år.
Många har förlorat sina jobb under den pågående pandemin. Antalet uppsagda tjänstemän som sökte stöd hos omställningsaktören TRR under 2020 ökade med 62 procent jämfört med 2019. Statistik från första kvartalet 2021 visar något färre uppsagda men även att betydligt fler tjänstemän kommer ut i ny sysselsättning. Dessutom fortsätter trenden mot att fler uppsagda tjänstemän väljer studier och då inom informations- och kommunikationsteknik. Därför startar TRR och Microsoft AB nu ett samarbete med syftet att stärka den digitala kompetensen bland tjänstemän.
Skolinspektionen har under 2019 ombedömt ett stort antal nationella prov. I över hälften av fallen har ombedömaren gjort en annan bedömning än ursprungsbedömaren.
Mer om nationella provens ombedömning på skolinspektionen.se
Ökad behörighet till gymnasieskolan och ökade genomsnittliga meritvärden för elever i årskurs 9. Det visar Skolverkets uppföljning av kunskapsresultaten på de skolor som har avslutat ett treårigt samarbete med Skolverket. Det är främst pojkar och elever med utländsk bakgrund som har förbättrat sina resultat.
– Det är mycket glädjande när skolor med låga resultat lyckas vända en negativ trend till förbättringar. Vissa av de skolor som vi har samverkat med har gjort stora framsteg, andra har gjort små. Det viktiga är att de får syn på och kan genomföra förändringar i undervisningen som förbättrar resultaten, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.
Covid-19-pandemin har slagit hårt mot Sverige. Många har blivit av med jobbet och långtidsarbetslösheten har stigit. I vårändringsbudgeten för 2021 föreslår regeringen satsningar på ytterligare 1,8 miljarder kronor för att fler ska kunna hitta sitt nästa jobb eller skaffa de yrkeskunskaper som efterfrågas. Särskilda insatser föreslås också för att pressa tillbaka arbetslösheten bland unga och andra särskilt drabbade grupper. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.
När anmälan på Antagning.se stängde vid midnatt hade drygt 419 000 personer anmält sig till höstens högskoleutbildningar – en ökning med tre procent eller drygt 12 000 personer jämfört med det tidigare anmälningsrekordet från höstterminen 2020.
I vårändringsbudgeten idag får folkhögskolan ett tillskott på 170 miljoner under 2021. Ett mycket välkommet besked säger Folkbildningsrådet.
Som en del av ett omfattande jobb- och utbildningspaket för unga i vårändringsbudgeten finns ett tillskott på 170 miljoner till folkbildningsanslaget. Det ska gå till att upprätthålla och bygga ut folkhögskolans kapacitet, 100 miljoner avsätts till nya utbildningsplatser för hösten 2021 och 70 miljoner till kvalitetsstärkande insatser för folkhögskolan. Målgrupp för satsningarna är enligt regeringen bland annat utrikes födda personer som är arbetslösa och ungdomar som inte har nått målen för en gymnasieutbildning.
Mer om vad tillskottet kan användas till på folkbildningsradet.se
Läsåret 2019/20 ökade det totala antalet studenter såväl som antalet nybörjare. Det var tredje läsåret i rad som det totala antalet studenter ökade. Ökningen berodde till viss del på coronapandemins utbrott men en ökning kan urskiljas även innan dess. Drygt 71 900 personer tog ut en examen, vilket var en stor ökning jämfört med föregående läsår.
Rätten till studiestöd under sommaren skiljer sig åt beroende på om den studerande läser på en så kallad sommarskola, eller om hen läser på ett program där läsåret har förlängts på grund av att skolan inte kunnat erbjuda den undervisningstid som den studerande haft rätt till enligt skollagen.
Företagens behov av gymnasial yrkeskompetens är stora. Fram till år 2035 saknas årligen drygt 18 000 elever i förhållande till behovet. För att antalet utexaminerade elever ska motsvara efterfrågan behöver andelen elever på de nationella yrkesprogrammen på gymnasiet öka från 30 till drygt 40 procent.
Trots att rekryteringsbehoven är stora och att chanserna till jobb är goda så är inte de gymnasiala yrkesutbildningarna tillräckligt attraktiva. Varför är det så? Ungdomsbarometern har hjälpt Svenskt Näringsliv med att analysera varför eleverna väljer bort yrkesprogrammen.
Hur får ni kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet så att det uppfyller kraven för utbildningen? Modulen ger er möjlighet att tillsammans skärskåda den egna apl-verksamheten och att öka samverkan med arbetslivet för att vidga perspektiven på kvaliteten där elevens lärande är i fokus.
Ämnesbetyg planeras att ersätta kursbetyg i gymnasieskolan. Det gäller alla ämnesplaner för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.
Följ uppdraget med införandet av ämnesbetyg på skolverket.se
Pandemin har fått negativa konsekvenser för barn och elever. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att bland annat erbjuda eleverna den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin tillför regeringen i vårändringsbudgeten för 2021 ytterligare 350 miljoner kronor. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.
Vad pengarna kan användas till finns att läsa på regeringen.se
Långtidsarbetslösheten ökar i spåren av pandemin och kan under 2021 komma att överstiga 200 000 personer. Det sker samtidigt en förskjutning av vilka som hamnar i långtidsarbetslöshet när personer som blev arbetslösa i pandemin fortsatt står utan arbete. Samtidigt syns en viss ljusning på arbetsmarknaden och fler som står nära arbetsmarknaden får jobb.
Mer om den ökande långtidsarbetslösheten finns på arbetsformedingen.se
Coronakrisen har fått många att söka medicin- och vårdutbildningar. Men när de är klara är det inte säkert att det finns jobb. Det skriver Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau, i en rapport där de har gått igenom hur kriser tidigare har påverkat valet av högre utbildning.
Intresset för vidareutbildning ökar och onlinekurser är på frammarsch. På tekniska lärosäten satsar man nu på ett snabbfotat och anpassat kursutbud för att bidra till kompetensbehoven inom teknikbranschen.
Ökat intresse för öppna nätbaserade kurser enligt nyteknik.se
Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning, samt att utreda möjligheterna till enklare övergångar mellan gymnasieskola och komvux. Syftet är att förbättra ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden eller studera vidare.
Regeringen vill utreda hur fler unga ska fullfölja sin gymnasieutbildning
I en ny analys bedömer Universitetskanslersämbetet den framtida tillgången på högskoleutbildade i relation till arbetsmarknadens behov. Prognosen omfattar arbetsmarknadsläget år 2035 för 38 utbildningar inom sju utbildningsgrupper.
På uka.se kan du läs mer om prognoserna för varje utbildning
Coronapandemin har försvårat inträdet på arbetsmarknaden för ungdomar som precis gått ut gymnasiet, visar ny statistik från SCB. Under 2020 hade en lägre andel arbete under sitt examensår än under 2019.
Andelen anställda under andra halvåret 2020 var lägre jämfört med 2019 både för dem som precis avslutat ett högskoleförberedande program och för dem som läst ett yrkesprogram.
– Under sommaren 2020 var andelen anställda bland dem som precis tagit studenten omkring tio procentenheter lägre än bland de nyutexaminerade sommaren 2019, säger Gilbert Fontana, statistiker på SCB.
Ungdomars gymnasieval är fortfarande starkt präglat av kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund. De reformer som genomförts de senaste decennierna har snarare ökat uppdelningen och bidragit till segregation.
Den 16 april kl 12–13 sänder vi ett digitalt lunchseminarium om förslagen kring elevhälsa i utredningen Bättre möjligheter att nå kunskapskraven SOU 2021:11. Medverkar gör regeringens särskilda utredare Tommy Lagergren, rektorer med erfarenhet av att leda skolor och elevhälsoarbete med olika förutsättningar och elevrepresentant.
Här får du tips och idéer om hur du kan arbeta för att öka jämställdheten under det arbetsplatsförlagda lärandet (apl). Många ungdomar väljer fortfarande yrke efter kön.
På grund av covid-19-pandemin är möjligheten att genomgå prövning begränsad i många kommuner och komvux anordnas i huvudsak som distansutbildning. Detta gör det svårt för många elever att hinna få slutbetyg från komvux på gymnasial nivå innan den 1 juli 2021. Regeringen har därför beslutat att ett sådant slutbetyg ska kunna utfärdas till och med den 1 juli 2025.
Ett tuffare läge på arbetsmarknaden har lett till en ökad efterfrågan på arbetsmarknadspolitiska insatser på folkhögskola. Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet har därför kommit överens om att fler ska få möjlighet att gå studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF). Tidigare har det funnits ett fast antal platser som fördelats mellan folkhögskolorna, men nu kommer Arbetsförmedlingen tills vidare ersätta samtliga platser.
SMF ger deltagarna möjlighet att ta viktiga steg mot utbildning eller jobb.
Nu är påsklovet här för många och vi på Tremedia vill passa på och önskar er alla en riktigt Glad Påsk!
Efter påsk kommer vi att göra vårt stora pappersutskick för året. Då kommer foldern om årets nya produkter som vänder sig till dig som ska informera om gymnasieskolan och andra skolformer. Då kommer vi även att lägga upp alla nya produkter på vår webbplats.
Tremedias kontor kommer att ha stängt under påskhelgen och vi åter på kontoret tisdagen den 6 april.
Trevlig helg!
Onsdagen den 21 april presenterar Arbetsförmedlingen tillsammans med Arbetsmarknadsdepartementet, Dua och Göteborgs stad den nya reformen Intensivåret.
De som vill börja läsa på högskolan i höst och fortfarande går i skolan får möjlighet att skicka in sina betyg senast den 5 juli. Förändringen innebär att antagningsbeskeden fördröjs med en vecka och kommer den 16 juli.
Inkomsterna ökar ju högre examen man har, visar ny statistik om arbete efter olika utbildningar. Högst inkomster tre år efter examen hade de som läst högskoleutbildningar på fem år eller längre. Inom alla grupperna har kvinnor lägre inkomster än män.
Mäns och kvinnors sysselsättning och inkomster efter avslutad utbildning
Skolverket bjuder in till ett digitalt seminarium om olika sätt att organisera och genomföra validering samt vikten av vägledning i processen.
Målgrupp: Huvudmän, rektorer och studie- och yrkesvägledare inom Komvux
Om coronaläget tillåter, anordnas ett seminarium inom Nordplus Vuxen på plats i Helsingfors 31 augusti till 1 september 2021.
Det är smidigast att ansöka om bedömning av utländsk utbildning på vår webbplats. Men för den som har skyddade personuppgifter eller saknar e-postadress finns möjligheten att använda en pappersblankett.
Pappersblankett för bedömning av utländsk utbildning finns på uhr.se
I och med införandet av de nya tillträdesreglerna 2022 tas områdesbehörigheterna bort. Det innebär att även meritpoängen för områdeskurser tas bort till antagning till utbildningar som startar efter maj 2022, alltså från och med sommarkurserna.
Antalet sökande till yrkeshögskolan ökade kraftigt 2020. Behöriga sökande ökade med 31 procent till drygt 69 400. Antagna som påbörjat studier ökade också med 26 procent till 35 800 antagna. Studerande på yrkeshögskolan uppgick till 77 900.
En högskoleutbildning ökar chanserna till jobb. Det gäller särskilt inom hälso- och sjukvård och pedagogiska yrken.
Den 15 april är sista ansökningsdagen till höstens utbildningar på universitet och högskolor. Att satsa på studier efter gymnasiet ger fortsatt bra möjligheter till jobb när man är klar. Störst efterfrågan blir det särskilt inom hälso- och sjukvård och utbildningssektorn de närmaste fem åren. Där är det redan idag brist på arbetskraft.
– När man väljer en utbildning är det viktigt att tänka på att det leder till ett yrkesområde som intresserar en. Det är också viktigt att man tar reda på hur jobbchanserna väntas se ut på sikt då arbetsmarknadsläget ser olika ut för olika yrken, säger Kerstin Eriksson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen listar framtidsyrken på högskolenivå år 2025
Folkhälsomyndighetens rekommendation om att undervisningen i gymnasieskolan ska bedrivas som en blandning av fjärr- eller distansundervisning och närundervisning gäller till och med den 1 april 2021. I dag har Folkhälsomyndigheten meddelat att rekommendationen inte kommer att förlängas.
– Dagens besked innebär att det inte längre kommer finnas en nationell rekommendation om fjärr- och distansundervisning i gymnasieskolan efter den 1 april. Skolan är avgörande för elevernas framtid. Vårterminen är snart inne i sitt sista skede och skolarbetet är högt prioriterat. Därför är det rimligt att regionala och lokala förutsättningar i än högre utsträckning avgör om fjärr- eller distansundervisning måste bedrivas framöver, säger utbildningsminister Anna Ekström.
Genom att samla allt på ett ställe ska valideringskartan underlätta för i första hand personer som arbetar med vägledning, till exempel studie- och yrkesvägledare, handläggare på arbetsförmedlingen eller omställningscoacher. Men kartan kan även komma till nytta för andra grupper och användas i utbildande syfte.
Nytt verktyg för studie- och yrkesvägledare, omställningscoacher och arbetsförmedlare
När anmälan stängde den 15 mars hade 64 747 personer sökt en eller fler av årets sommarkurser (ST) vid högskolorna – en ökning med 46 procent eller 20 290 personer. Totalt 25 universitet och högskolor får fler sökande sommaren 2021 jämfört med förra året.
UHR presenterar statistik över sökande till årets sommarkurser
Coronapandemin har satt såväl personalen vid landets universitet och högskolor som studenterna på hårda prov. Men studenternas prestationer har inte sjunkit nämnvärt, och inte heller avhoppen har ökat. Däremot ökar antalet disciplinärenden kraftigt. Det är några av resultaten när Universitetskanslersämbetet (UKÄ) släpper sin första delrapport om coronapandemins konsekvenser på högskolan.
Många barn och unga har en långvarig skolfrånvaro eller slutar helt gå dit. I en ny bok av skildrar Nadja Yllner sin dotters isolering när hon slutade gå i skolan och de påfrestningar som detta innebar för familjen. Samtidigt varnar forskare för att hemmasittande unga kan komma att kosta samhället enorma summor i förlängningen.
Fler provtillfällen, munskydd och möjlighet att avboka. Sedan coronapandemin bröt ut har högskoleprovet tvingats till flera förändringar. Så här fungerar provet i dag.
I mars 2020, när pandemin slog till med full kraft mot Europa, ställdes högskoleprovet in för första gången sedan det infördes 1977. Det såg länge ut som om även höstens prov skulle ställas in men till slut genomfördes det med runt 27 000 deltagare – ungefär hälften så många som föregående höst.
Under våren 2021 anordnas två högskoleprov – den 13 mars och den 8 maj – med närmare 30 000 deltagare per tillfälle. Syftet med att ha två provtillfällen är att öka möjligheterna att anordna provet på ett smittskyddssäkert sätt, enligt Universitets och högskolerådet (UHR).
För att förbättra ungas inträde på arbetsmarknaden ger regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att fördela upp till 200 miljoner kronor till kommunerna för att stärka deras möjligheter att skapa jobb för ungdomar. Arbetsförmedlingen bör eftersträva att hälften av pengarna fördelas med hänsyn till ungdomar som lever i hushåll med socioekonomiskt låg status.
200 miljoner kronor satsas för att få ner ungdomsarbetslösheten
Alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning för att öka möjligheterna till arbete eller fortsatta studier. Det är ett viktigt mål för både samhället och individen.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har nu tecknat en överenskommelse om delfinansiering av projektet Uppdrag fullföljd utbildning som syftar till att öka andelen ungdomar med fullföljda gymnasiestudier.
SKR och regeringen vill öka andelen fullföljda gymnasiestudier
Prognosinstitutet vid SCB bjuder in till en presentation av rapporten Trender och Prognoser 2020 som beskriver arbetsmarknadsläget i dag och i framtiden för ett tiotal gymnasiala och ett femtiotal eftergymnasiala utbildningar.
Webbinariet vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare, kommunal eller regional utbildningshandläggare/-planerare, medarbetare på utbildningsmyndigheter och regeringskansliet eller skolledare.
Långtidsarbetslösheten slår nytt rekord med 180 000 personer. Samtidigt riskerar ytterligare 100 000 personer hamna i långtidsarbetslöshet. Det är pandemiårets effekter på arbetsmarknaden, vilket drabbar unga och utrikesfödda, skriver Arbetsförmedlingen i en analys.
Vad är ett skolmisslyckande och hur arbetar olika länder i Europa för att förbättra skolsystemens förmåga att tillgodose elevers olika behov? Genom vårt internationella arbete, nätverket European Agency, kan du ta del av erfarenheter och kunskap från andra länder. Den här gången med fokus på att förhindra skolmisslyckande.
Internationella erfarenheter av att tillgodose elevers behov
Undersköterskor är nästan alltid kvinnor och byggnadsarbetare är oftast män. Det stämmer fortfarande, även om könsuppdelningen på arbetsmarknaden minskar – fast det är mest kvinnor som bryter mönstret.
Genom att tillämpa ett nytt arbetssätt hoppas Arbetsförmedlingen kunna öppna fler dörrar för personer med kortare skolgång och få anställningar i sitt CV. I projektet Jämställd etablering synliggörs arbetssökandes informella kompetenser, vilket gjort det möjligt att finna en efterfrågan på arbetsmarknaden. 10 procentenheter fler utrikesfödda kvinnor har kommit i arbete, det är en tredjedel fler än de hade varit utan insats.
Aldrig tidigare har CSN hjälpt så många studerande som under förra året. Under 2020 fick 559 300 personer studiemedel, 56 400 fler än 2019. Antalet studerande ökade inom alla utbildningsnivåer, visar CSN:s årsredovisning.ress
Antalet studerande med studiemedel har ökat under flera års tid, men Covid-19-pandemin gjorde att ökningen blev extra stor under 2020. Det beror på att fler arbetslösa valde studier och på att inkomstgränsen för att få studiemedel, fribeloppet, tillfälligt slopades.
Det vanligaste yrket i riket under 2019 var undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende där 91 procent var kvinnor och 9 procent var män. Det var även det vanligaste yrket för kvinnor. Vanligaste yrket för män var lager- och terminalpersonal, som också var det femte vanligaste yrket totalt, med 77 procent män och 23 procent kvinnor.
Förra hösten lanserade Saco för första gången en digital studentmässa för att informera om högskolestudier. Webbportalen är fortsatt öppen och går att besöka fram till den 15 april. Nu görs en extra satsning för att välkomna fler besökare 17-18 mars.
På grund av coronapandemin har viss planerad undervisning på högstadiet och i gymnasieskolan inte kunnat genomföras. Det handlar främst om praktiska ämnen eller moment. Många huvudmän bedömer att det finns en risk för att elever inte får de kunskaper eller färdigheter de normalt skulle ha fått under vårterminen.
Skolverkets undersökning visar pandemins påverkan på undervisningen
Vården och omsorgen brottas ständigt med brist på personal och med pandemin har situationen på många håll blivit väldigt ansträngd. För att snabbt kunna bemanna upp med fler personal i verksamheter för äldre personer och personer med funktionsnedsättning har Socialstyrelsen tillsammans med Ersta Sköndal Bräcke högskola tagit fram ett introduktionspaket i form av en webbutbildning.
Utbildningen vänder sig till dig utan tidigare erfarenheter av arbete inom vård och omsorg och till dig som har erfarenheter av arbete inom området men som ligger längre tillbaka i tiden.
Socialstyrelsen erbjuder kort webbutbildning inom vård och omsorg
Riksdagen och regeringen har nu beslutat att förlänga det tillfälligt borttagna fribeloppet inom studiemedlen till och med den 30 juni 2021 på grund av coronapandemin.
Detta innebär att alla som studerar med studiemedel kan ha inkomster utan att det påverkar studiemedlen under första halvåret 2021. Det gäller oavsett vilken typ av inkomst du har.
På grund av Schrems II-domen försenas införandet av digitala nationella prov. Provplattformen uppfyller inte längre kraven på hantering av personuppgifter enligt det förtydligande av lagstiftningen som domen från i somras innebär.
– Elevers och anställdas personuppgifter har ett särskilt skyddsvärde enligt både EU-rätt och svensk lagstiftning. Innan plattformen kan tas i bruk behöver vi säkerställa att leverantören och dess underleverantörer verkligen lever upp till de nya kraven som Schrems II-domen innebär, säger Eva Westberg, chefsjurist på Skolverket.
Brister i provplattformen försenar starten för digitala nationella prov
Vid sista anmälningsdag hade nästan 258 000 personer sökt till vårens utbildningar på universitet och högskolor — en ökning med tolv procent och den högsta siffran hittills för en vårtermin. Drygt 206 000 personer antogs, vilket är en ökning med tio procent och även det en toppnotering. Det visar Universitets- och högskolerådets (UHR:s) fördjupade analys av vårterminens antagningsstatistik.
Intensivåret är en ny inriktning för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet. Under ett år får deltagare ta del av en kedja av språkutbildningar och arbetsplatsnära insatser som intensiv praktik i högt tempo i kombination med intensivt stöd från Arbetsförmedlingen. Målet är att lika många kvinnor som män ska komma i arbete inom ett år.
Regeringens omfattande satsningar på att bygga ut högskoleutbildningarna inom vissa bristyrken har inte givit önskat resultat. En förklaring är att problemet snarare har varit brist på sökande än på antalet utbildningsplatser. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förbereda liknande satsningar betydligt bättre.
Regeringens utbildningssatsning för bristyrken inte når målen
I Sverige är det närmare 150 000 unga som varken arbetar eller studerar. För att kunna få goda levnadsvillkor och makt att påverka och forma sin framtid krävs att man etableras på arbetsmarknaden. Folkhögskolan spelar en avgörande roll för många unga som riskerar ett liv i utanförskap.
Yrkespaketen, som fungerar som ett mer fokuserat spår för gymnasieungdomar ut i arbetslivet, är efterfrågade och används i stor utsträckning. Det visar en studie från Skolverket.
Elever som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram på gymnasiet kan välja att gå en specifik kombination av kurser som motsvarar kompetenskraven för olika yrkesområden, så kallade yrkespaket. De nationella yrkespaketen är utformade av Skolverket i samråd med branschkunniga.
– Vår undersökning visar att yrkespaketen både är vanligt förekommande och omtyckta på gymnasieskolor runt om i landet. Det är ett tecken på att de behövs, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.
I rapporten ”Övergången mellan gymnasieskolan och komvux” undersöker Skolverket varför inte fler ungdomar utan gymnasieexamen slutför sina studier i komvux. Rapporten fokuserar på studie- och yrkesvägledningen i gymnasieskolan, det kommunala aktivitetsansvaret samt organiseringen av komvux.
Läs rapporten som pdf – Övergången mellan gymnasieskolan och komvux
Antalet anmälda sommarjobb på Platsbanken har minskat kraftigt i spåren av pandemin. Men det finns jobb att söka, allra flest inom vård och omsorg. Pandemin påverkar stora delar av arbetsmarknaden. Som väntat minskar antalet anmälda lediga sommarjobb på Platsbanken i samtliga län, undantaget Västmanland. Det är 12 800 färre utannonserade sommarjobb i december 2020 och januari 2021 än för ett år sedan.
Vanligaste yrkena bland anmälda sommarjobb dec 2020-jan 2021
Undersköterskor (hemtjänst, äldreboende m. fl.)
Vårdbiträden
Vårdare, boendestödjare
Kriminalvårdare
Undersköterskor (vård- och specialavdelning och -mottagning)
Den 16 mars arrangerar UHR tillsammans med partners i fem länder och EURASHE en konferens om validering av informellt och icke formellt lärande.
Tar robotar och datorer alla jobb i framtiden? Vad är viktigt att tänka på för att vara redo i förvandlingens tid? Vi ställde några frågor till Kerstin Eriksson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen som nyligen släppt en rapport om hur kompetenskraven på arbetsmarknaden förändras fram till 2030.
Nu kan det snart vara slut på det tidsödande växlandet mellan olika jobbannonsplattformar för den som söker jobb. Genom ett samarbete mellan Sveriges största annons- och matchningsaktörer kommer arbetssökande att kunna få en heltäckande bild av utlysta jobb, oavsett plattform. Den tekniska lösningen testas inledningsvis i Platsbanken.
Regeringen har beslutat om förordningsändringar inom komvux med anledning av lagändringar som har beslutats genom propositionen Komvux för stärkt kompetensförsörjning. Förändrade urvalsregler och en ny högskoleförberedande examen ska förenkla för både studerande och kommuner.
Ändringarna ska börja gälla från 1 juli 2021
Yrkeslärare, idrottslärare samt studie- och yrkesvägledare är huvudgrupper för att motverka att unga personer riskerar att drabbas av arbetsskador tidigt i livet. Elever måste i skolan få kunskap om eventuell problematik med ett yrkesval, betonar Filip Bjurlid, yrkeshygieniker i projektet Hållbart inträde i arbetslivet.
Astma, eksem och vibrerande verktyg är några faktorer som kan skapa problem i arbetslivet hos unga personer. Ett sätt att motverka det är att informera elever innan de väljer gymnasieprogram.
I januari var 62 000 ungdomar i 18–24-årsåldern inskrivna som arbetslösa. Det är 12 000 fler än för ett år sedan och motsvarar en arbetslöshet på 11,8 procent mot 9,7 förra året.
Ungdomsarbetslösheten stabiliserades under hösten och vintern. Samtidigt som många ungdomar skriver in sig som arbetslösa, lämnar många Arbetsförmedlingen för att studera. I januari var det betydligt fler ungdomar som lämnade för att påbörja reguljära studier än för ett år sedan.
– Fler utbildningsplatser gör det möjligt för fler ungdomar att utbilda sig viket håller tillbaka ungdomsarbetslösheten, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Under det senaste året har våra karriärvägledningstjänster utvecklats och utökats. För att sprida information om tjänsterna och öka användandet har ett samarbete inletts med kommunerna. Det har inneburit att kommunerna lagt upp Hitta yrken på sina webbplatser och använt den i samtal som tips inom sin studie- och yrkesvägledning.
En obehörig elev i årskurs nio har inte bara en betydligt lägre sannolikhet att slutföra gymnasiet med en examen. Kommunens kostnad för denna elev är också tolv procent högre än för en behörig elev.
Det är ganska enkel matematik. Fler elever måste starta sin gymnasieutbildning som behöriga. Det skulle både öka genomströmningen i gymnasieskolan och bli billigare för kommunen.
Gymnasieexamen är idag en vattendelare. Utan en sådan har en person sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och löper en högre risk för att bli beroende av försörjningsstöd senare i livet. Det innebär ofta lidande för den enskilde och kostnader för samhället. Det förebyggande arbetet är därför viktigt och måste påbörjas redan i grundskolan.
Läs rapporten som pdf – Kommunens merkostnad för en obehörig elev >>
Det är kvinnor som redan har tagit en examen som återvänder till högskolan för att vidareutbilda sig. Bland äldre återvändande studenter är kvinnor överrepresenterade på i stort sett alla utbildningar. Allra störst är könsskillnaden inom specialpedagogik och specialistsjuksköterskeutbildning.
Det förlängda starta eget-bidraget gäller året ut. Det innebär att nyblivna företagare kommer att kunna få bidraget i 12 månader.
Starta eget-bidraget, eller stöd till start av näringsverksamhet som stödet egentligen heter, fortsätter att vara förlängt från 6 månader till 12 månader. Nya beslut gäller alltså i 12 månader.
Allmänhetens inställning till yrkesutbildning är i stort sett oförändrad där merparten uppfattar att ett yrkesprogrammen leder till arbete efter studier, däremot kvarstå stor utmaning kopplat till status. Detta visar SIFOs undersökning.
Läs rapporten som pdf – Attityder gentemot yrkesutbildningar på gymnasienivå >>
En ny kartläggning visar vilka gymnasieutbildningar som lönar sig bäst och snabbast ger en biljett till arbetsmarknaden. Efter coronakrisen är valet viktigare än någonsin, menar experter, företagare och forskare. ”Det är stor skillnad, både mellan de olika programmen och mellan skolor”, säger utbildningsexperten Johan Olsson.
Öka din kunskap i att kartlägga och bedöma individers kompetens med hjälp av vår webbaserade utbildning i validering. Utbildningen riktar sig till alla som arbetar med vägledning och den tar cirka 16 timmar att genomföra
Kollegialt lärande. Hur kan vi öka elevernas motivation för skolan och för kommande studie- och yrkesval? Modulen presenterar hur lärare kan vidga elevernas perspektiv på sig själva och på omvärlden och hur man kan integrera och utveckla studie- och yrkesvägledningen i undervisningen.
Dyster bild i spåren av pandemin – oro för framtiden ökar bland unga och färre ser möjligheter att påverka sin framtid
Fler unga oroar sig för framtiden samtidigt som färre ser möjligheter att påverka den. Det visar den årliga generationsrapporten från Ungdomsbarometern som släpps idag. Intresset för att leva hälsosamt ökar men det gör även stressen över olika saker i tillvaron. Rapporten visar också att årets stora ämnen som pandemin och BLM påverkar vilka frågor som ungdomar tycker är viktigast.
Under februari betalas första delen av den så kallade skolmiljarden ut till samtliga kommuner i landet. Bidraget syftar till att öka förutsättningen för alla barn och elever att få den utbildning de har rätt till, trots pandemin. Den bifogade tabellen visar hur bidraget fördelas.
Arbetsförmedlingen spår att ungdomsarbetslösheten kommer att öka under året. Samtidigt är det rekordmånga som studerar på universitet och högskola i vår, enligt siffror från CSN som SVT tagit del av.
– Krisen till följd av pandemin har slagit hårt mot ungdomar, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Ungdomsarbetslösheten har ökat till 11,8 procent, det visar decembersiffrorna från Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med 2,6 procentenheter eller 13 000 personer jämfört med december 2019.
– Pandemin har påverkat branscher som ungdomar jobbar i. Hotell- och restaurang, besöksnäringen och handeln. Det är ofta i de branscherna ungdomar får sina första jobb, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Vägledning har en avgörande roll för nyanlända elevers möjligheter att forma sin framtid. Joel Granström tar sig an uppgiften genom att arbeta med tydliga strategier och undvika krångliga begrepp.
– Det är bättre att inspirera än att informera, säger han.
Under coronapandemin har det blivit svårare för unga som går ut gymnasiet att få ett jobb. Det syns också i statistiken. Ungefär 70 procent av de som examinerades från yrkesprogrammen för tre år sedan hade ett jobb våren 2020. Det är 10 procent färre jämfört med 2017.
Efter snart ett år med Coronapandemin har 58 procent av dem som varslades i mars-juni blivit uppsagda efter ett halvår. Men det är stor variation mellan olika branscher.
Coronakrisen har snart pågått i ett år och uppföljning efter sex månader visar hur många varsel som hittills har lett till uppsägningar. Under mars till och med juni varslades 89 093 personer om uppsägning. Sex månader senare hade närmare 52 000 personer eller 58 procent blivit uppsagda. Under finanskrisen var motsvarande siffra 64 procent. Alla som varslas och sägs upp går inte ut i arbetslösheten. Men 23 000 personer eller 26 procent av de varslade har varit arbetslösa någon gång under de sex efterföljande månaderna från lagt varsel. Under finanskrisen var det 30 procent.
Att läsa kortare kurser och sammanfoga dem till en examen kan bli vanligare i Europa framöver. UHR deltar i ett EU-projekt som ska rusta högskolesystemet för att kunna ta emot så kallade microcredentials.
EU-kommissionen har initierat flera projekt för att högskolesystemet ska bli bättre på att ta tillvara kortare kurser, så kallade microcredentials. Det innebär kurser som är 1–6 högskolepoäng (eller ECTS), vilket motsvarar upp till fyra veckors studier.
– Det blir allt vanligare att ställa om och vidareutbilda sig flera gånger under ett arbetsliv. Pandemin leder också till att fler tvingas vidareutbilda sig och vi har en åldrande befolkning som gör att vi måste ta hand om alla kompetenser. Högskolesystemet i många europeiska länder är sämre anpassade för att ta emot kortare kurser idag, säger André Hesselbäck.
Folkhälsomyndighetens rekommendation om gymnasieskolan förlängs, men justeras. Justeringen innebär att undervisningen ska bedrivas som en kombination av fjärr- eller distansundervisning och viss närundervisning från och med den 25 januari till och med den 1 april 2021.
Coronapandemin är en annan typ av kris än vad vi sett i modern tid och som slagit till hårt och snabbt på arbetsmarknaden. I genomsnitt under 2020 var totalt 437 000 personer inskrivna arbetslösa. Det är den högsta siffran sedan 1997.
CSN kör nu en kampanj med namnet Gå din egen väg. Den riktar sig till ungdomar på gymnasiet och senare delen av högstadiet, i synnerhet de som kommer från studieovana hem. Syftet är att informera om studiestödet och inspirera fler att våga studera vidare efter gymnasiet.
