Om Lennart Söderlund

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Lennart Söderlund skapat 1797 blogginlägg för.

Skolverkets webbinarier och konferenser för syv

Mötesplats gymnasieskola 2026 – digital konferens
Välkommen till mötesplatsen för dig som arbetar i gymnasieskolan. Delta i webbinarier och ta del av aktuellt stöd från Skolverket. Årets kostnadsfria konferens äger rum 3–5 februari.

KAA, kommunernas aktivitetsansvar – stöd för verksamhetsutveckling och nätverksbyggande 19 mars – digital workshop
Skolverket erbjuder en digital workshop för politiker, chefer och verksamhetsansvariga för KAA. Syftet med denna är att utveckla KAA-verksamheten och nätverkssamverkan mellan kommuner.

KAA, kommunernas aktivitetsansvar – stöd för verksamhetsutveckling och nätverksbyggande 10 april – digital workshop
Skolverket erbjuder en digital workshop för politiker, chefer och verksamhetsansvariga för KAA. Syftet med denna är att utveckla KAA-verksamheten och nätverkssamverkan mellan kommuner.

Skolverkets nationella lärlingskonferens 2026 – konferens
Skolverkets Lärlingscentrum bjuder in till en nationell lärlingskonferens i Stockholm 22 april. Du får möjlighet att träffa kollegor och utbyta erfarenheter. Skolverket kommer att bidra med aktuell information inom yrkesutbildningsområdet och inspirerande exempel.

Skolverkets nationella träff för er som vill starta lärlingsutbildning
Skolverkets Lärlingscentrum bjuder in till en nationell halvdagsträff för er som vill starta lärlingsutbildning gymnasial nivå inom samtliga skolformer. Träffen sker den 23 april i Skolverkets lokaler i Solna.

KAA, kommunernas aktivitetsansvar – stöd för verksamhetsutveckling och nätverksbyggande 27 april – digital workshop
Skolverket erbjuder en digital workshop för politiker, chefer och verksamhetsansvariga för KAA. Syftet med denna är att utveckla KAA-verksamheten och nätverkssamverkan mellan kommuner.

KAA, kommunernas aktivitetsansvar – stöd för verksamhetsutveckling och nätverksbyggande 19 maj – digital workshop
Skolverket erbjuder en digital workshop för politiker, chefer och verksamhetsansvariga för KAA. Syftet med denna är att utveckla KAA-verksamheten och nätverkssamverkan mellan kommuner.

UHR Webbinarium: Ta hem STEM!

I den tredje och sista delen i vår miniutbildning om STEM lyfter vi dels hur vi kan arbeta i klassrummet för att stärka elevers intresse och kunskaper i teknik och dels hur lärare i naturvetenskapliga ämnen kan arbeta med roliga laborationer och koppling till studie- och yrkesvägledning. Anmälan är öppen!

Läs mer om program och anmälan på uhr.se

De flesta tar examen inom avsedd tid

Merparten av studenterna som tar ut examen har fullföljt studierna inom den avsedda studietiden, men det skiljer sig åt mellan olika program. För flera av de större yrkesexamensprogrammen rör det sig om över 80 procent av de examinerade studenterna som tagit ut examen inom den så kallade normalstudietiden, medan samma andel ligger runt 60 procent på andra program. Detta presenteras i ett nytt statistiskt meddelande om genomströmning i högskoleutbildning.

Läs mer om genomströmningen i högskolan på uka.se

Företagaren: Näringslivet skriker efter kompetens – men eleverna går fel program

Sedan ett år tillbaka ska utbildningar som leder till jobb prioriteras på landets gymnasieskolor och komvux. De första stegen har tagits, men det finns barnsjukdomar. ”Samarbetet måste vässas rejält mellan skolhuvudmännen och mellan skolor och näringslivet”, säger företagaren Jörgen Rasmusson.

Läs mer om arbetet med dimensioneringsreformen på svensktnaringsliv.se

Läs Svenskt näringslivs rapport (pdf) – En lyckad reform

Hur ser rekryteringsbasen till ingenjörsutbildningarna ut – och vilka förkunskaper har dagens studenter?

Hälften av alla personer som blivit behöriga till en ingenjörsutbildning påbörjar också en sådan. Det finns också en stark koppling mellan studenternas förkunskaper, i form av gymnasiebetyg, och deras prestationer i högskolan. Det visar två nya rapporter om ingenjörsutbildningarnas rekryteringsbas och ingenjörsstudenternas förkunskaper.

Läs mer om ingenjörsstudenternas förkunskaper på uka.se

Hur ser studiesituationen ut för studenter med funktionsnedsättningar?

Stress, utanförskap och en mer utmanande studiesituation. Det är något av vad funktionsnedsatta studenter upplever. Samtidigt är en stor majoritet av studenterna med funktionsnedsättning nöjda med sin utbildning. Det framkommer i UKÄ:s undersökning Studentspegeln, en enkät som är besvarad av 10 000 studenter. Resultaten är sammanställda i en ny rapport som är en del av UKÄ:s uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken inom högre utbildning.

På uka,se finns  mer om situationen för studenter med funktionsnedsättning

Mötesplats gymnasieskola 2026 – digital konferens

Mötesplats gymnasieskola är en digital konferens för dig som arbetar i gymnasieskolan och som vill delta i fördjupande webbinarier, veta mer om vad som sker inom just din skolform och ta del av aktuellt stöd.

I år kan du välja mellan webbinarier om bland annat betyg och bedömning i Gy25, läslistor och litteraturinternat, professionsprogrammet eller planering och dimensionering av utbildning. Till varje pass finns funktionen ”Fråga Skolverket” där du kan skriva direkt med Skolverkets undervisningsråd om frågor som relaterar till passets innehåll.

Läs mer om program och anmälan på skolverket.se

Regeringen tillsätter en utredning för att komma till rätta med bristerna i komvux och sfi

Flera granskningar har pekat på återkommande brister i kommunal vuxenutbildning (komvux), inklusive sfi. Därför tillsätter regeringen nu en ny utredning om tydligare ansvar och högre kvalitet i komvux. Kontrollen av enskilda utbildningsanordnare i komvux ska skärpas och kommunernas ansvar för utbildningen tydliggöras. Syftet är att fler elever ska få en utbildning av hög kvalitet.

På regeringen.se finns mer om utredningen av komvux och sfi

STEM i fokus inom myndighetssamverkan

Ett prioriterat område för Myndighetssamverkan för kompetensförsörjning och livslångt lärande, MSV KLL, är insatser för att få fler att delta i utbildningar inom området STEM. Just nu pågår två projekt inom området. Ett syftar till att ta fram en aktörskarta, och det andra ska öka kunskapen om karriärmöjligheter inom STEM, för lärare i NO-ämnen och studie- och yrkesvägledare.

På myh.se finns mer om myndighetssamverkan och STEM

Skärpta krav i sfi

Den 1 januari 2026 börjar nya regler att gälla för komvux i sfi. Bland annat införs en tidsgräns på tre år. Syftet är att göra utbildningen mer sammanhållen och effektiv.

Riksdagen har beslutat om nya regler för kommunal utbildning i svenska för invandrare (sfi). En av förändringarna är att rätten att studera i sfi ska gälla i tre år från det att eleven tas emot till utbildningen.

Läs mer om de nya reglerna för SFI på skolverket.se

Regeringen vill se en fullständigt ämnesutformad gymnasieskola

Gymnasieskolans och anpassade gymnasieskolans utbildningar behöver bli enhetliga över hela landet och ge eleverna fördjupade ämneskunskaper som tydligt leder till högskoleutbildning, andra studier eller arbete. Därför ger regeringen nu en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en ämnesutformad gymnasieskola respektive anpassad gymnasieskola.

Läs mer eller se en inspelning av presskonferensen på regeringen.se

En ämnesutformad gymnasieskola, Dir. 2025:98

Flest sökande till civilingenjörsutbildningen

Civilingenjörsutbildningen fortsätter att vara det mest populära yrkesexamensprogrammet bland sökande till högskolan. Programmet hade 16 500 behöriga förstahandssökande till hösten 2025, vilket är 8 procent fler än till hösten 2024. Utvecklingen presenteras i ett statistiskt meddelande om sökande och antagna till högskoleutbildning. Det är en rapport som innehåller mer ingående beskrivningar av den senaste officiella statistiken som släpptes tidigare i höst.

Mer sökstatistik finns på uka.se

Åtgärder för att bekämpa arbetslösheten

Läget på svensk arbetsmarknad präglas av den utdragna lågkonjunkturen och flera strukturella utmaningar. För att möta den höga arbetslösheten genomför regeringen kraftfulla åtgärder för att fler ska komma i arbete. Det handlar om att bryta lågkonjunkturen genom att stärka hushållens ekonomi, öka drivkrafterna att arbeta, skapa fler möjligheter till utbildning och satsa på företagen.

Mer om åtgärderna mot lågkonjunkturen på regeringen.se

Sökrekord till höstens högskoleutbildningar

Efterfrågan på högskoleutbildning fortsätter att öka och vid första urvalet hösten 2025 hade nära 456 300 personer sökt minst en utbildning – vilket var det högsta antalet sökande någonsin, 1,4 procent fler jämfört med förra hösten. Trots ökningen förväntas ännu fler vilja påbörja högskoleutbildning framöver till följd av växande årskullar i kombination med försämrad arbetsmarknad.

Läs mer om ökad efterfrågan på högskoleutbildning på uhr.se

Organisera och genomföra bedömning av behörighet inom komvux

En huvudman som anordnar utbildning inom komvux ska göra en bedömning av varje sökandes behörighet till utbildningen. Varje huvudman bör därför ha rutiner och organisation för att kunna utreda och bedöma samtliga villkor för behörighet för varje sökande. På den här sidan hittar du stöd för att organisera arbetet, inklusive länkar till mer information och exempel på några kommuners arbete med och erfarenheter av bedömning av behörighet och antagning.

Mer om behörighetsbedömning inom komvux på skolverket.se

Studievägledare utvecklar sitt kompensatoriska arbete

Genom att samverka med andra professioner och vårdnadshavare får studie- och yrkesvägledare ökad möjlighet att jobba kompensatoriskt.
– Vi försöker bredda synen på hur vi kan arbeta med kompensatoriska insatser. En viktig del är att delta på EHT-möten och tillsammans lägga upp en plan för elever som jag behöver veta mer om eller som lärare och mentorer är oroliga för, säger Josefin Gran, som är SYV på Kannebäcksskolan.

Läs mer om kompensatoriskt arbete för syv på lartorget.goteborg.se

Antalet internationella skolor ökar

I Sverige fanns det 24 internationella skolor år 2024. År 2013 fanns endast 9 internationella skolor i Sverige, vilket innebär att antalet mer än fördubblats sedan dess. Majoriteten av de internationella skolorna är grundskolor, och det är även dem som står för den stora delen av ökningen. Antalet elever har också ökat kraftigt under samma period, från 2 200 till 6 900.

Mer om ökningen av internationella skolor på scb.se

Vad leder gymnasieprogrammen till?

Ungdomar som gått fordons- och transport eller VVS- och fastighetprogrammet har i hög grad en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieexamen. Naturvetenskapsprogrammet är det program som oftast leder till studier på högskola tre år efter examen. Det visar ny statistik från Skolverket.

Statistiken visar vad ungdomarna som slutförde sina studier läsåret 2019/2020 gjorde tre år efter sin gymnasieexamen. Statistiken redovisar även hur det har gått för ungdomar ett och fem år efter gymnasieexamen.

– Tre år efter gymnasieexamen var 78 procent av ungdomarna antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerade på högskola, säger Isac Jonsson, undervisningsråd på Skolverket.

Mer om etablering efter gymnasiet på skolverket.se

Många elever får fortfarande inte rätt stöd i rätt tid

Skolinspektionens granskningar visar på stora skillnader i hur skolor identifierar behov och organiserar stödinsatser, men också på goda exempel som kan göra skillnad. Det är ett av kapitlen i Skolinspektionens årsrapport med iakttagelser från 2024.

Skolinspektionen konstaterar att garantin för tidiga stödinsatser inte har lett till att fler elever får hjälp i språk och matematik. Trots garantins syfte är det tvärtom färre elever som får stödinsatser nu än innan den trädde i kraft.

– Vi ser dessvärre återkommande att brister i arbetet med stödinsatser påverkar elevers möjligheter att nå målen. Därför vill vi särskilt lyfta fram detta område för att fler elever ska få det stöd de har rätt till i rätt tid, säger Therese Jakobsson, utredare på Skolinspektionen.

På skolinspektionen.se kan du läsa mer om granskningen av skolans stödinsatser

Fortsatt pressad arbetsmarknad

Arbetslösheten är kvar på höga nivåer. Samtidigt fick närmare 33 000 personer jobb, vilket är ungefär 3 000 fler än samma tidpunkt förra året.

I slutet av augusti var drygt 371 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med cirka 11 000 jämfört med samma månad förra året. Arbetslösheten har därmed stigit från 6,8 till 7 procent på ett år.

– Arbetslösheten är kvar på höga nivåer och den svenska arbetsmarknaden är fortsatt pressad. Ett tydligt tecken är att antalet lediga platser utvecklas svagt, vilket visar att efterfrågan på arbetskraft är fortsatt dämpad, säger Eva Samakovlis, Arbetsförmedlingens analysdirektör.

Gå till arbetsformedlingen.se för mer läsning om arbetslösheten

Utbildning och matchning för fler i jobb

Arbetslösheten är fortsatt hög och matchningen på den svenska arbetsmarknaden måste stärkas. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen satsa 524 miljoner kronor som bland annat ska gå till fler yrkesutbildningar på gymnasial nivå och inom yrkeshögskolan samt arbetsmarknadsutbildningar. Detta för att motverka arbetslöshet och ge fler möjlighet att utbilda sig för att möta arbetslivets behov av kompetens.

På regeringen.se finns mer om regeringens plan för att få fler i jobb

Delrapport om system för ansökan, antagning och studiedokumentation

Myndigheten för yrkeshögskolan har nu publicerat en delredovisning av förstudien om ett gemensamt system för ansökan och ett nytt studiedokumentationssystem för yrkeshögskolan.

Regeringen gav tidigare i år myndigheten i uppdrag att genomföra en förstudie om ett gemensamt system för ansökningar och antagning av studerande samt ett nytt studiedokumentationssystem för yrkeshögskolan. Systemet ska bidra till att effektivisera ansökningsprocessen, säkerställa rättssäkerheten och bidra till en mer robust hantering av dokumentation av studerande och studieresultat.

Mer om delrapporten på myh.se

Oroande trend i skolan: Flickors skolresultat sjunker

Könsskillnaden i skolresultat minskar och det kan framför allt förklaras av att flickor har försämrat sina resultat. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Flickor har under lång tid presterat bättre än pojkar i skolan men nu pekar statistiken på en ny trend: könsskillnaden i skolresultat har minskat och i årskurs 9 har skillnaden aldrig tidigare varit så liten som nu. Samma mönster syns i betygsstatistiken för årskurs 6 och i gymnasieskolan.

– Det visar att utvecklingen inte kan förklaras av förändringar i en viss åldersgrupp utan att det är en mer genomgripande trend, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket.

Artikeln om flickors sjunkande skolresultat finns på skolverket.se

NPF-elever slås ut ur skolan enligt Attentions nya rapport

I varje klass går i snitt tre barn med NPF, men skolan är inte anpassad för dem. Riksförbundet Attentions rapport visar att åtta av tio har frånvaro på grund av sin funktionsnedsättning och att minst 36 procent inte får betyg i grundskolans kärnämnen.

– Det här är inte frågan om individuella misslyckanden. Det är ett systemfel när så många elever inte får de anpassningar och det stöd de behöver och har rätt till, säger Eric Donell, ordförande för Riksförbundet Attention.

Läs mer om hur det ser ut för elever med NPF i den svenska skolan på attention.se

Nu börjar de första gymnasieeleverna som får ämnesbetyg i stället för kursbetyg

De elever som börjar i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan nu i höst är de första som får ämnesbetyg enligt ämnesbetygsreformen. Det är en stor förändring som varit efterfrågad länge.

Tidigare har eleverna fått ett betyg efter varje genomförd kurs i ett ämne. Alla kursbetygen räknas sedan med i det slutliga betyget oavsett när under gymnasieutbildningen som betygen sattes. De elever som börjar gymnasieskolan nu får ett ämnesbetyg i stället.

Läs artikeln om Gy25 på skolverket.se

Till toppen