84 procent. Så många var etablerade på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen vilket är den högsta siffran hittills. Allra bäst går det för de studenter som tagit en yrkesexamen, framför allt inom hälso- och sjukvård. Det visar en ny rapport som UKÄ tagit fram.
Läs rapporten här: Etablering på arbetsmarknaden efter studier i högskolan >>
Jobben förändras…
Globalisering, snabb teknikutveckling och digitalisering driver på strukturomvandlingen i det svenska näringslivet. Vissa jobb försvinner, andra kommer till samtidigt som innehållet i många jobb förändras. Denna utveckling påverkar företagen på ett genomgripande sätt och gör att många svenska företag idag är mer konkurrensutsatta än tidigare.
…och därför blir kompetensutveckling än viktigare.
Den 13 november anordnar Myndigheten för yrkeshögskolan en träff för vägledare och välkomnar deltagarna till en förmiddag med föreläsning och möjlighet till diskussion kring olika frågor.
Innehållet i vägledningsmaterialet är i första hand tänkt för elever i grundskolan och gymnasiet, men går mycket väl att använda även för vuxna i behov av vägledning. Med hjälp av statistik, fakta, intervjuer, listor, filmer, tester, diskussionsfrågor och uppgifter kan eleverna analysera och formulera sina framtidsdrömmar, kunskaper och färdigheter. Och identifiera vilken väg de vill gå. Vi presenterar också vad Arbetsförmedlingen gör och vilket stöd hen kan få av oss.
Tamara var inställd på ett jobb som spårvagnschaufför, och hade inga planer på att studera mer. Men folkhögskolan i Angered öppnade hennes ögon för andra möjligheter.
Digitaliseringens intåg på den svenska arbetsmarknaden är sedan länge här. Utvecklingen går snabbt och både företag och politiker måste vara proaktiva för att hänga med. Det gäller även arbetstagare som får ett allt större personligt ansvar, säger Mårten Blix på Institutet för näringslivsforskning.
Läsåret 2018/19 ökade antalet registrerade studenter i högskolan för andra läsåret i rad. Kvinnorna stod för den största ökningen.
Totalt var det 410 200 registrerade studenter under läsåret, vilket var en ökning med 4 700 studenter eller drygt 1 procent jämfört med läsåret innan. Det visar ny statistik från UKÄ.
Kvinnorna fortsätter att vara i klar majoritet och stod också för den största ökningen. Det totala antalet kvinnor var 250 600 personer medan antalet män var 159 600 personer.
Även antalet nybörjare i högskolan fortsatte att öka. Totalt var det knappt 87 900 nybörjare i högskolan läsåret 2018/19, av dessa var 50 900 kvinnor och 37 000 män. UKÄ kommer att publicera en analys av nybörjare i högskolan läsåret 2018/19 senare i höst.
Hälften av landets kommuner har i år gjort besparingar inom skolan. I var fjärde kommun har det blivit färre anställda inom skolan räknat per elev. Det visar en enkät som Sveriges Radio genomfört.
Grattis alla vägledare runtom i Sverige!
Idag, 8 oktober, firar vi alla Vägledningens dag, som är instiftad av Sveriges Vägledarförening.
Hur firar du? På Tremedia firar vi med kaffe och ett gäng drömmar (Läs: en massa goda idéer för framtiden)
IAEVG står för International Association for Educational and Vocational Guidance, och de arrangerar årligen en stor internationell vägledarkonferens. Där träffas vägledare, forskare och myndighetsfolk för att utbyta erfarenheter runt aktuella, vägledningsrelaterade frågor.
Temat 2019 var Career Guidance for an Inclusive Society (Karriärvägledning för ett inkluderande samhälle) och nu finns allt material från konferensen samlat som pdf:r, presentationer och filmer på uhr.se >>
Blivande gymnasielever väljer skola efter kvaliteten på utbildning, men inte bara. Elever med lägre betyg har en större benägenhet att välja skola utifrån var deras kompisar ska gå eller om de får en surfplatta. Det visar forskning från Uppsala universitet.
Att vägledningen prioriteras bort är inte bara allvarligt, det är rent av oansvarigt. Studie- och yrkesvägledare förtjänar bättre än att återigen bli svikna av politiken, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.
Skolverket bjuder in till en konferens för dig som vill veta mer om vad lärlingsutbildning innebär och vad som krävs för att starta utbildningen. Konferensen pågår under två dagar och är kostnadsfri. Skolverket står för på mat, fika och logi under konferensen.
Målgrupp
Konferensen riktar sig till rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare, lärlingskoordinatorer på skolor eller hos utbildningsanordnare.
Tid och plats
6-7 november 2019, Blommenhof, Nyköping
Sista anmälningsdag
15 oktober 2019
Det fortsätter vara stora regionala skillnader i övergången till högskolestudier, både mellan län och mellan kommuner. I samtliga län var övergången högst för personer med högutbildade föräldrar. Men det finns fler faktorer än social bakgrund som påverkar om personer påbörjar högskolestudier – för trots högutbildade föräldrar är det fortsatt stora regionala skillnader.
Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.
Utredningen ska bland annat:
– Föreslå en modell för ämnesbetyg för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
– Analysera om, och i så fall föreslå hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet.
– Föreslå sätt att synliggöra och dokumentera elevens kunskapsutveckling när kunskapsnivån inte motsvarar ett godkänt betyg.
– Kartlägga tillämpningen av lärarnas skyldighet att ta hänsyn till all tillgänglig information vid betygssättningen och vid behov förslå förändringar.
Du kan följa arbetet på betygsutredningens facebooksida.
Nu kan du anmäla dig till Skolinspektionens dag 2019. Årets konferens lyfter kvalitetsarbetet i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vi gör en djupdykning i hur organisation och styrning, undervisning och vägledning samverkar för att främja skolans viktiga roll i samhället – i en framtid med nya krav.
Hej!
Nu är det bara en månad kvar till Sveriges Vägledarförenings konferens,Vägledarkonferensen ”Allt är möjligt – En vägledning i framkant”, den 24-25 oktober i Stockholm. På Stora Essingen, som vanligt igen.
Det finns fortfarande platser kvar, det är inte för sent att anmäla sig.
Hela programmet och anmälan hittar du på vår hemsida, www.vagledarforeningen.se.
Sprid gärna informationen om konferensen till dina kolleger.
Hoppas vi ses i oktober.
Med vänlig hälsning
Konferensgruppen
Sveriges Vägledarförening
Skolverket har beslutat att det från och med den 1 juli 2020 inte längre får erbjudas kurser i hudvård inom hantverksprogrammet för nya elever. Beslutet har vi fattat eftersom vi anser att eleverna hamnar i en återvändsgränd när gymnasieutbildningen inte godtas på vidareutbildningar som är godkända av den dominerande branschorganisationen. Elever som redan påbörjat hudvårdsutbildningen innan 1 juli 2020 får gå klart utbildningen som planerat.
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan är i princip oförändrad. Skillnaden i behörighet varierar dock mycket mellan olika elevgrupper. Behörigheten bland elever med högutbildade föräldrar är 17,1 procentenheter högre än bland elever vars föräldrar har kortare utbildning. Samtidigt minskar skillnaderna mellan pojkar och flickor. Det visar Skolverkets nya statistik som också finns uppdelad på skolor, kommuner och län.
År 2018 uppgick den totala kostnaden för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och kommunal vuxenutbildning till 291,3 miljarder kronor. Det visar Skolverkets officiella statistik om kostnader för kalenderåret 2018.
Regeringen föreslår i sin budgetproposition att studiestartsstödet ska vara kvar de närmaste tre åren. Detta är en förändring jämfört med budgeten som beslutades i våras, där inga pengar var avsatta för studiestartsstödet 2020.
Nu är en ny termin i full gång i landets gymnasieskolor. I skolvardagen möter personal elever som vi vet har stora förhoppningar och lust att lära, men som också lätt kan känna stress och oro för betyg. Gymnasieskolan är idag avgörande för elevers framtidschanser. Därför är styrningen för att alla elever ska kunna lyckas mycket viktig.
Regeringen har fastställt prisbasbeloppet för 2020 till 47 300 kronor. Det är en ökning med 800 kronor jämfört med 2019. Detta innebär att studiemedelsbeloppen blir något högre 2020.
För dig som studerar innebär detta att du vid en vanlig utbetalning för fyra veckors heltidsstudier får 10 860 kronor, vilket är något högre än dagens belopp på 10 676 kronor.
Arbetsmarknaden är fortsatt mycket god för många som vill söka eller byta jobb. Det är stora chanser till jobb inom tre av fyra yrken. Civilingenjörer, vårdpersonal, förskollärare, it-specialister, elektriker och kockar är några av de yrken som är allra hetast på arbetsmarknaden i höst.
Läs mer på arbetsformedlingen.se >>
Den 28–29 oktober 2019 arrangerar Skolverket tillsammans med Myndigheten för yrkeshögskolan och Universitets- och högskolerådet en konferens om yrkesutbildning i Sverige.
Google och Ikea toppar listan över företag där unga akademiker helst vill jobba. Även fordonsindustrin är populär, samtidigt som klimatfrågan blir allt viktigare hos unga i början av karriären. Havremjölkproducenten Oatly har klättrat till en elfte plats.
Det var inte bara 30 miljoner kronor som har satsats på att utveckla högskoleantagningen av personer med reell kompetens. Satsningarna kostade totalt 90 miljoner kronor 2016–2018 – och har än så länge bara inneburit att några hundra har börjat studera. Högskoleministern vill nu införa ett nytt nationellt behörighetsprov.
Trots 30 miljoner och två års intensivt arbete har högskolorna inte lyckats enas om hur de ska rekrytera sökande utan studentexamen. Regeringen vill att erfarenhet ska räknas, men det går trögt i akademikervärlden.
Ny teknik och globalisering har skapat en arbetsmarknad som ständigt ställer nya och högre krav. Framför allt behövs tre reformer av utbildningssystemet för att alla ska ha ett arbete att gå till på framtidens arbetsmarknad, skriver representanter för parterna inom välfärdssektorn och Omställningsfonden.
Nu är resultatet av det andra urvalet för antagning till höstens högskoleutbildningar publicerat på Antagning.se. Totalt är 246 665 personer antagna till minst en utbildning. Jämfört med förra året är det en ökning med tre procent eller 7 280 personer – antalet antagna vid det andra urvalet höstterminen 2018 var 239 385.
Yrkesarbetande i Sverige kompetensutvecklar sig för lite och för sällan i förhållande till digitaliseringen och de snabba förändringarna på arbetsmarknaden, visar en ny undersökning från Kantar Sifo. För att råda bot på det har Arbetsförmedlingen och Google tagit fram guiden ”Kom igång med ditt vardagslärande”.
Läs mer på arbetsformedlingen.se >>
Omvärldsrapport av Kantar SIFO – Kompetensutveckling i arbetslivet >>
Ladda ner guiden – Kom igång med ditt vardagslärande >>
Handeln är en av de branscher där digitaliseringens konsekvenser blivit allra tydligast. ”Färre fysiska butiker och en global konkurrens påverkar vilka kompetenser som efterfrågas av branschen”, säger Myndigheten för yrkeshögskolans analytiker Linda Wiklund.
I dagarna tar omkring 80 000 personer studenten i Sverige. Samtidigt får drygt 8 000 personer med utländsk gymnasieutbildning varje år möjlighet att komma vidare till studier eller arbete tack vare ett utlåtande från UHR.
Den ändring i högskoleförordningen som gjordes 2018 (7 kap) och som innebär att områdesbehörigheter tas bort till antagning till utbildningar som startar efter maj 2022 påverkar också meritpoängen för områdeskurser.
Avslutningstider och barn springer ut från skolgårdar mot ett långt sommarlov. Men det gäller inte alla – många är redan hemma sedan länge. De som kallas hemmasittare är ofta barn som inte kan vara i skolan eftersom skolan inte är tillgänglig och anpassad efter deras förutsättningar. Många av dessa barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som till exempel autism och ADHD.
Fortlöpande utbildning blir allt viktigare för att säkra svensk konkurrenskraft. För första gången presenterar vi nu gemensamma förslag på hur livslångt lärande kan främjas konkret, skriver företrädare för sju lärosäten, sex arbetsgivarorganisationer och Sveriges Ingenjörer.
Sverige toppar ofta listor över världens mest jämställda länder. Nyligen fick vi t ex full poäng på Världsbankens jämställdhetsskala, som bl a jämför arbetsvillkor, pension och löner i världens länder. Men jämställdheten till trots – när det gäller de vanligaste yrkena på den svenska arbetsmarknaden är könsfördelningen väldigt ojämn.
Som exempel är andelen kvinnliga undersköterskor 93 % (2007) och 92 % (2017) och andelen kvinnliga snickare är 1 % (2007) och 1 % (2017).
Olika examina från högskolan leder till väldigt olika inkomster. Fem år efter examen hade 25 procent av de med examen från läkarutbildningen inkomster över 600 000 kr per år medan bara 2 procent av de med examen från arbetsterapeututbildningen hade inkomster över 400 000 kr per år. Det finns också en tydlig könsskillnad i inkomster bland män och kvinnor som tagit samma examen. Kvinnor hade lägre inkomster på alla undersökta utbildningar. Utbildningar som leder till höga inkomster är inte nödvändigtvis mer populära. Det finns flera utbildningar som hade mycket lågt söktryck men som ändå ledde till höga inkomster. Det tydligaste exemplet på detta är högskoleingenjörsutbildningen.
Jobbar du inom kommunal vuxenutbildning eller på Arbetsförmedlingen med att stödja arbetssökande i sin planering för studier? Samarbete mellan kommunen och myndigheten är en förutsättning för ett bra stöd. Här kan du läsa om respektive roller och ansvar.
UHR har på regeringens uppdrag tagit fram en modell med högre krav för särskild behörighet vid utbildningar som leder till yrkesexamen. Modellen är tänkt för bland annat lärarutbildningar och den ska göra studenterna bättre förberedda för studier, minska studieavhoppen och leda till att studenterna följer planerad studietakt.
Behöver du hjälp att hitta vägen till dina mål? Här får du verktyg för att vägleda dig själv mot utbildning och jobb. Målet: en plan för hur du når jobbet du brinner för.
Efter gymnasiet väljer främst tjejerna att studera vidare. Och det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i andelen som börjar på högskola.
Valideringsdelegationen 2015–2019 har i uppdrag av regeringen att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet, och deras webbplats är uppdaterad med information, stöd och verktyg för dig som arbetar med validering.
Huvudmän för grundskolor och specialskolor ansvarar för att anordna prao, praktisk arbetslivsorientering. Prao ska omfatta minst tio dagar sammanlagt för alla elever från och med årskurs 8 i grundskolan respektive årskurs 9 i specialskolan. Bestämmelserna gäller från 1 juli 2018.
Digitala verktyg och minskat tabu kring diagnoser gör att fler personer med npf söker sig till högre studier. Förra året fick
17 000 personer på landets lärosäten pedagogiskt stöd.
– Tabut kring diagnoser har minskat drastiskt. Det är färre som skäms över sin diagnos. De kan inför andra vara helt öppna med sina svårigheter och därmed snabbt få hjälp, säger Sara Tapper, Funka-handläggare på studentavdelningen för Örebro universitet, som hjälper 500 studenter att få skolvardagen att gå ihop.
Europass ger information om de yrkeskvalifikationer som en person har efter att ha avslutat ett yrkesprogram på gymnasial nivå. Skolor behöver skriva ut och bifoga tillägget Europass till elevernas examen.
Inom ramen för det EU-finansierade projektet Break, har organisationer inom jämställdhetsområdet i Estland, Island och Litauen utvecklat hjälpmedel för att motverka könsbundna studie- och yrkesval.
Anmälningstiden för Skolverkets kurser på högskolor och universitet är förlängd till den 3 juni. Kurserna riktar sig till studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer. Passa på att anmäla dig och sprid detta till kollegor inom skolan.
Euroguidance är ett nätverk för vägledning som på uppdrag av Europeiska kommissionen arbetar för vägledningens internationalisering. Vid nätverkets möte i Bukarest nyligen utsågs Euroguidance Sweden till ordförande.
Nu finns nya tabeller om prestationsgraden och examensfrekvens i högskoleutbildningen på grundnivå och avancerad nivå. De visar bland annat att studenterna har blivit bättre på att ta sina poäng och att examensfrekvensen är relativt stabil.
144 kommuner och fristående skolor har ansökt om statsbidrag för över 13 300 elever i gymnasial lärlingsutbildning. Ansökningarna uppgår till 277 miljoner kronor och Skolverket har totalt 191 miljoner kronor att fördela i vår. Kommuner och fristående skolor kommer därmed inte få så mycket bidrag som de sökt.
För att hänga med när digitaliseringen ändrar industrins förutsättningar och möjligheter behövs ny kunskap, inspiration och innovation. Nu kraftsamlar fem lärosäten kring en ny nationell företagsforskarskola inom området Smart Industri.
Våren 2020 startar den nya företagsforskarskolan på Högskolan Väst, Högskolan i Skövde, Jönköping University, Högskolan i Halmstad och Mittuniversitetet i nära samarbete med KK-stiftelsen. Det blir den största företagsforskarskolan i Sverige inom området Smart Industri. Den riktar sig till företag som vill stärka sin konkurrenskraft genom att forma framtida nyckelpersoner för industriell utveckling med ny värdefull kompetens kopplat till Smart Industri.
I ett starkt samhälle ska det gå att studera på bra utbildningar i hela landet oavsett var du bor, därför investerar regeringen nu i att förbättra kvaliteten på distansutbildningen. Det skriver Matilda Ernkrans (S) och Gunilla Svantorp (S).
Idag publicerar Myndigheten för yrkeshögskolan en ny handbok som ska fungera som stöd i tillträdesprocessen av en YH-utbildning. Handboken ska bidra till att processen är rättssäker och uppfyller kraven på dokumentation och kvalitetssäkring.
Nu blir det lättare för alla med utländsk utbildning att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. UHR lanserar en webbtjänst som snabbt visar vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige.
Det har blivit en allmän sanning att tidiga insatser alltid ger stor samhällsnytta. Men sanningen är att vi vet väldigt lite om det, skriver professor Lars Hultkrantz som vill se mer samhällsekonomisk analys på skolområdet.
Möjligheterna att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna ska förbättras. Enligt den sakpolitiska överenskommelse som skett mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna ska det ges mer generösa villkor för detta inom studiemedelssystemet, och förslagen ska presenteras senast i samband med budgetpropositionen för 2021. Nu har Regeringskansliet beslutat om ett sådant uppdrag.
Från och med den 1 juli 2019 införs en ny utbildningsform, behörighetsgivande och högskoleintroducerande förutbildning. Den nya utbildningsformen är bättre anpassad till de behov många studerande har för att kunna börja på högskolenivå. Den ersätter det nuvarande basåret och collegeåret.
Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har i en gemensam utredning kartlagt möjligheter och hinder för att öka rörligheten mellan yrkeshögskolan och högskolan och ger förslag på hur återvändsgränderna vid övergång mellan respektive utbildningsform kan minskas.
Flera tar upp att de blivit illa behandlade eller utsatta för mobbning, otrygghet påverkar studieron negativt och bristande anpassningar skapar stress. Så beskriver 31 elever med funktionsnedsättning sin skolsituation i en ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Eleverna har tydliga förslag på vad som skulle öka trygghet, studiero och motivation för skolarbetet.
För dig som är utbildningsanordnare inom YH finns nu ett digitalt stödmaterial tillgängligt som behandlar validering av reell kompetens. I det första avsnittet av en serie mikrokurser får du grundläggande kunskaper om reell kompetens och validering i samband med tillträde. Under våren kommer fler fördjupningsavsnitt i serien.
Det kommer att vara stor brist på utbildad arbetskraft även om fem år. De som söker in till högskolan nu har goda chanser att få jobb när de är klara, särskilt inom teknik, vård eller pedagogik.
Här blir det minst konkurrens om jobben 2024, yrken på högskolenivå:
– Barnmorskor
– Civilingenjörer, ingenjörer och tekniker
– Förskollärare
– Läkare och tandläkare
– Läraryrken
– Mjukvaru- och systemutvecklare
– Psykologer
– Sjuksköterskor
– Socialsekreterare
– Systemanalytiker och it-arkitekter
I syv-spindeln kan du hitta och dela inspiration för studie- och yrkesvägledning i alla skolformer. Lektionsupplägg och syv-planer filtreras på skolform, särskolformerna ingår i grund- och gymnasieskolan. Det finns också möjlighet att beskriva ämnesområde istället för ämnen.
För att kunna lägga in material i syv-spindeln behöver du skapa ett konto och logga in >>
Nu har Skolverket tagit fram en webbutbildning för dig som är intresserad av att lära dig hur man kartlägger och bedömer individers kompetens. Utbildningen heter “Validering i teori och praktik – en introduktion” och innehåller information och övningar, samt även en kunskapsbank.
Utbildningen är gratis och öppen för alla. Du kan börja utbildningen när du vill och genomföra den i valfritt tempo. Utbildningen i sin helhet tar cirka 16 timmar att genomföra och avslutas med ett slutprov. Efter godkänd och avslutad utbildning får du ett intyg.
För att komma åt utbildningen behöver du skapa ett konto och logga in >>
Läs mer om valideringsutbildningen på skolverket.se >>
Här kan du se en film med övergripande information om utbildningen >>
Utbildningsradion (UR) har gjort serien “Våga ta steget” där vi får möta personer som på teckenspråk berättar om hur de på olika sätt har vågat ta steget till att nå sina drömmar när det gäller utbildning och arbete.
Serien består av 9 avsnitt som bland annat handlar om att välja utbildning, studera, flytta, söka jobb och att starta eget företag.
Årets Öppna jämförelser – Gymnasieskola visar att andelen elever som tar examen inom tre år ökar för femte året i rad. Genomströmningen har alltså förbättrats i många kommuner. Årets rapport visar att 73 procent av eleverna som påbörjat ett yrkesprogram vid kommunala skolor år 2015 nådde examen 2018. Motsvarande andel för högskoleförberedande program var 79 procent.
Yrkeshögskolans utbildningar inom samhällsbyggnadsområdet har länge haft en kraftig övervikt av manliga sökande, men trenden håller på att vända och nu är mer än var tredje sökande en kvinna. På bara ett år har antalet kvinnor som sökt en utbildning inom samhällsbyggnad och byggteknik ökat med 45 procent.
Studenter med olika typer av funktionsnedsättning ska kunna studera på samma villkor som andra. Därför har UHR fått i uppdrag av regeringen att sprida goda exempel på åtgärder som ökar tillgängligheten för studenter med funktionsnedsättning och motverkar diskriminering inom högskolan.
Skolverkets lärlingscentrum välkomnar dig som vill komma igång med gymnasial lärlingsutbildning och dig som vill komma igång med lärlingsliknande upplägg på introduktionsprogrammen.
Konferensen är på grundläggande nivå och syftar till att du ska få ökad kunskap om gymnasial lärlingsutbildning och konkreta exempel från andra skolor.
Under 2018 minskade antalet helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå, trots en pågående utbyggnad av högskolan. Flera lärosäten uppger att de har svårt att rekrytera tillräckligt många studenter till de utbildningar som staten tillfört extra medel för att bygga ut. Det gäller framför allt vård- och lärarutbildningar.
Den 9–11 april står Karlstads kommun som värd för Rikskonferens 2019. Konferensen riktar till dig som jobbar med att främja och stödja samverkan mellan skola och arbetsliv. Årets tema: Matcha Framtiden! Framtidens medarbetare finns i skolorna och i dagsläget ropar samhället efter dem som ett svar på kompetensförsörjningsbristen. Att matcha framtiden handlar om hur arbetsgivarna förbereder sig för att kunna attrahera framtidens medarbetare i till sina branscher. Framtidens medarbetare bär på kompetenser och framtida yrken som vi troligtvis inte ens kan föreställa oss. Hur förbereder sig arbetsgivare för att möta upp de ungas förmågor, önskemål och krav som framtida medarbetare?
3 maj erbjuder UHR ännu en kursdag för dig som vägleder elever inför kompletteringsstudier vid vuxenutbildningen. Dagen riktar sig till dig som arbetat några år och som samlat på dig en del frågor om tillämpning av regelverket inför antagning till högskolan.
”Kritiken mot förslaget om det nya obligatoriska inslaget Framtidsval i årskurserna 7–9, beror till stor del på missförstånd”, skriver Marie-Hélène Ahnborg, särskild utredare om studie- och yrkesvägledning.
Sveriges befolkning ökar och blir äldre. För att upprätthålla välfärden till år 2030 utan höjda skatter eller avgifter krävs en sysselsättningsökning på omkring 485 000 personer. Det visar Arbetsförmedlingens rapport ”Sveriges framtida sysselsättning”.
Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.
Varje år utfärdar UHR upp emot 20 000 utlåtanden över utländsk utbildning. Utlåtandet visar vad en persons utländska utbildning motsvarar i Sverige och underlättar för den som vill arbeta eller studera vidare här. Nu blir utlåtandet digitalt, i form av en pdf-fil som skickas till den sökandes e-postadress, vilket är både effektivare och mer miljövänligt.
Skolverket har ett regeringsuppdrag att arbeta med årliga fortbildningsinsatser för studie- och yrkesvägledningen. I denna delredovisning ges en redogörelse för vad Skolverket har gjort inom uppdraget under 2018 samt en kort beskrivning av vilka insatser som planeras under 2019.
Varje fall av långvarig frånvaro är unikt. Därför är det viktigt att undersöka orsakerna och anpassa åtgärderna därefter, konstaterar regeringens utredare Malin Gren Landell.
Hemmasittare har blivit ett välkänt begrepp de senaste åren. Men en sökning i mediearkivet visar att det är först i mitten av 2000-talet som ordet börjar användas i svenska tidningar för att beskriva barn som inte kommer till skolan. Det finns ingen statistik över hur många barn som stannar hemma, men de flesta bedömare är överens om att fenomenet ökar. När tv-programmet Kalla fakta i höstas granskade frågan kom man fram till att 5 500 elever varit borta mer än halva terminen från skolan.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ser allvarligt på de skillnader som fortfarande finns mellan unga utrikes födda och unga inrikes födda när det gäller resultat i skolan och möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Det framkommer i myndighetens nya rapport Hitta vägen! Ung idag 2019 – en studie om ungas väg genom skolan till arbetslivet.
Skolverket har presenterat en kvalitativ studie om hur väl gymnasieskolan lyckas med sitt uppdrag. En viktig slutsats är att de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan måste bli bättre på att göra eleverna förberedda för högskolan, skriver generaldirektör Peter Fredriksson.
Sedan förra läsåret har andelen behöriga lärare i gymnasieskolan ökat, från 80,6 procent förra läsåret till 81,4 procent i år. Samtidigt minskar andelen behöriga lärare i grundskolan från 71,4 procent förra året till 70,5 procent. Det visar Skolverkets nya statistik om pedagogisk personal i skolan. Statistiken finns även på läns-, kommun- och skolenhetsnivå.
– Det är glädjande med ökningen i gymnasieskolan men att behörigheten minskar i grundskolan från en redan låg nivå är allvarligt. Lärarbristen är en ödesfråga som alla med ansvar för den svenska skolan måste samlas kring. Det behövs ett helhetsgrepp. Därför efterlyser vi en nationell strategi för att säkra lärarförsörjningen, säger Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör.
Fler barn och unga ringer till Bris om mobbning, självdestruktivitet och självmordstankar. Alarmerande många uttrycker också att de inte får något stöd av samhället.
Enligt Bris handlar samtalen om allt allvarligare ämnen. De senaste tre åren har unga som ringer om självmordstankar ökat med 66 procent, självdestruktivitet med 64 procent och ätstörningar med 47 procent. Det handlar om tusentals kontakter per år.
– Den situation vi har är oerhört allvarlig. En röd tråd i de här samtalen är svårigheten att få hjälp, och det kan också vara en förklaring till varför allvarsgraden ökar, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.
Flickor och pojkar mår ungefär lika bra i mellanstadiet och är ungefär lika nöjda med livet. Men under högstadiet försämras framför allt flickors självskattade hälsa, visar undersökningen Skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten.
I den senaste undersökningen Skolbarns hälsovanor, 2017/18, uppger 88 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna i 11-årsåldern att de är nöjda med livet. Några år senare sjunker andelen, framför allt bland flickor. Andelen 15-åriga flickor som är nöjda med livet är då 77 procent och bland pojkarna i samma ålder 86 procent.
Läs mer på folkhalsomyndigheten.se >>
Läs rapporten som pdf – Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport
Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt.
Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan.
– Jag tror generellt att man har väldigt dålig insyn i varandras yrken, säger David Spak, studie- och yrkesvägledare.
Folkhögskolan lyfts ofta fram som ett gott exempel på utbildning som fungerar för personer med funktionsnedsättning. I en ny rapport har man undersökt vad det är som gör att folkhögskolan lyckas möta behoven hos de här deltagarna.
Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd.
– Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.
Skolverket presenterar nu framgångsfaktorer för huvudman för att planera, genomföra och utveckla arbete med att förebygga avhopp från gymnasieskolan.
Här kan du läsa hela artikeln >>
Har kan du läsa de delar i artikeln som du är särskilt intresserad av
Framgångsfaktorer i arbetet för att minska avhopp >>
Alla vinner på att elever går ut gymnasiet >>
Organisera för goda förutsättningar att minska avhoppen >>
Exempel på arbete med att förebygga avhopp från gymnasiet >>
Beprövade metoder med positiva resultat >>
Regeringen har beslutat att lätta på arbetslöshetsvillkoren för att få studiestartsstöd. Syftet är att bättre nå de personer som studiestartsstödet är tänkt för. Ändringen börjar gälla den 1 mars.
Riksrevisionen har granskat långsiktiga effekter av att elever fått möjlighet att inte bara välja nationellt program utan också att ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i.
Intresset för svensk högskoleutbildning på engelska ökar. I vår sökte 17 procent fler till internationella kurser och program på grundnivå och antalet sökande till de internationella masterprogrammen ökade med 20 procent. Universitets- och högskolerådet konstaterar att sökande som ska betala avgift är den grupp som ökar mest.
Nu läggs grunderna för ett helt nytt antagningssystem som på sikt ska ersätta dagens NyA. Målet: ett användarvänligt och flexibelt system som går lättare att förändra vid behov.
Problematisk skolfrånvaro eller hemmasittande är ett stort och kostsamt problem. Det påverkar elevens självbild och relationer och kan leda till långvarigt utanförskap. I Sverige uppskattas ungefär 20.000 elever i grundskolan ha en problematisk skolfrånvaro och lika många i gymnasiet. Långvarig skolfrånvaro riskerar att leda till ett livslångt utanförskap som innebär både personligt lidande och stora kostnader för samhället. Här diskuteras den senaste forskningen kring orsaker och arbete med hemmasittande.
Inspelat den 11-12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm.
Arrangör: Akademi Magelungen.
Nu finns äntligen det vi valt att kalla Uppdrag fullföljd utbildning på plats. En långsiktig SKL-satsning som är ett direkt resultat av det omfattande projektarbete, inom området studieavbrott och fullföljda gymnasiestudier, som vi under rubriken Plug In bedrivit i samarbete med våra medlemmar de senaste sex åren.
Läs mer om erbjudandet Utvecklingsprogram fullföljd utbildning >>
Trygghetsrådet TRR har listat 10 nya yrken som tros växa fram de närmaste åren – till exempel etikutvecklare, robotpersonlighetsdesigner och oldfluencer. I samarbete med fyra olika företag öppnar organisationen nu möjligheten att ”framtidspraoa”, det vill säga prova på några av dessa yrken redan idag.
Studie- och yrkesvägledar-duon Petra Parmvi och Sigrid Nordström tog saken i egna händer när de märkte att många grundskoleelever verkade sakna vägledning inför gymnasievalet.
I höstas var det premiär för deras podcast ”SYV-podden”.
Universitets- och högskolerådet erbjuder kursdag för dig som är ny vägledare inom vuxenutbildningen. Kursen ges den 11 april och har plats för 22 deltagare.
Syftet med dagen är att ge dig verktyg för att kunna bedöma grundläggande och särskild behörighet inför kompletteringsstudier på gymnasial nivå, både för svenska och utländska meriter.
Du som har dator eller surfplatta kan gärna ta med den. Men det går också bra att delta utan.
I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. “Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut”, säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.
Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
Stärk studie- och yrkesvägledarnas utbildning i normkritik, skriver Ebba Kock, ordförande för Sveriges elevkårer, och Leo Gerdén, ordförande för Sveriges elevråd.
Sverige behöver 12 500 nya lärare varje år fram till år 2031. Nu lanserar UHR lärarutbildningsguiden så att fler ska hitta sin väg in i läraryrket.
Den digitala lärarutbildningsguiden ger svar på frågor som behörighet, vad man läser, på vilka orter varje lärarutbildning finns, studietakt och hur framtiden ser ut. Här finns även en lärarkompass som hjälper sökande att hitta det läraryrke som passar bäst.
Fakta – kortare vägar till läraryrket
– Personer med akademiska meriter kan välja att utbilda sig till lärare via en kompletterande, pedagogisk utbildning, KPU. En ekonom eller ingenjör kan bli färdigutbildad gymnasielärare efter 1,5 år.
– Nyanlända redan utbildade lärare kan gå en kompletterande utbildning, ULV.
– För erfarna elektriker, VVS-montörer och barnskötare med flera finns kompletterande pedagogiska utbildningar för att bli lärare på ett yrkesprogram.
– För dem som arbetar som lärare men ännu inte har lärarexamen finns VAL, vidareutbildning av lärare.
