Om Lennart Söderlund

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Lennart Söderlund skapat 1774 blogginlägg för.

Regeringen tillsätter en utredning för att komma till rätta med bristerna i komvux och sfi

Flera granskningar har pekat på återkommande brister i kommunal vuxenutbildning (komvux), inklusive sfi. Därför tillsätter regeringen nu en ny utredning om tydligare ansvar och högre kvalitet i komvux. Kontrollen av enskilda utbildningsanordnare i komvux ska skärpas och kommunernas ansvar för utbildningen tydliggöras. Syftet är att fler elever ska få en utbildning av hög kvalitet.

På regeringen.se finns mer om utredningen av komvux och sfi

STEM i fokus inom myndighetssamverkan

Ett prioriterat område för Myndighetssamverkan för kompetensförsörjning och livslångt lärande, MSV KLL, är insatser för att få fler att delta i utbildningar inom området STEM. Just nu pågår två projekt inom området. Ett syftar till att ta fram en aktörskarta, och det andra ska öka kunskapen om karriärmöjligheter inom STEM, för lärare i NO-ämnen och studie- och yrkesvägledare.

På myh.se finns mer om myndighetssamverkan och STEM

Skärpta krav i sfi

Den 1 januari 2026 börjar nya regler att gälla för komvux i sfi. Bland annat införs en tidsgräns på tre år. Syftet är att göra utbildningen mer sammanhållen och effektiv.

Riksdagen har beslutat om nya regler för kommunal utbildning i svenska för invandrare (sfi). En av förändringarna är att rätten att studera i sfi ska gälla i tre år från det att eleven tas emot till utbildningen.

Läs mer om de nya reglerna för SFI på skolverket.se

Regeringen vill se en fullständigt ämnesutformad gymnasieskola

Gymnasieskolans och anpassade gymnasieskolans utbildningar behöver bli enhetliga över hela landet och ge eleverna fördjupade ämneskunskaper som tydligt leder till högskoleutbildning, andra studier eller arbete. Därför ger regeringen nu en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på en ämnesutformad gymnasieskola respektive anpassad gymnasieskola.

Läs mer eller se en inspelning av presskonferensen på regeringen.se

En ämnesutformad gymnasieskola, Dir. 2025:98

Flest sökande till civilingenjörsutbildningen

Civilingenjörsutbildningen fortsätter att vara det mest populära yrkesexamensprogrammet bland sökande till högskolan. Programmet hade 16 500 behöriga förstahandssökande till hösten 2025, vilket är 8 procent fler än till hösten 2024. Utvecklingen presenteras i ett statistiskt meddelande om sökande och antagna till högskoleutbildning. Det är en rapport som innehåller mer ingående beskrivningar av den senaste officiella statistiken som släpptes tidigare i höst.

Mer sökstatistik finns på uka.se

Åtgärder för att bekämpa arbetslösheten

Läget på svensk arbetsmarknad präglas av den utdragna lågkonjunkturen och flera strukturella utmaningar. För att möta den höga arbetslösheten genomför regeringen kraftfulla åtgärder för att fler ska komma i arbete. Det handlar om att bryta lågkonjunkturen genom att stärka hushållens ekonomi, öka drivkrafterna att arbeta, skapa fler möjligheter till utbildning och satsa på företagen.

Mer om åtgärderna mot lågkonjunkturen på regeringen.se

Sökrekord till höstens högskoleutbildningar

Efterfrågan på högskoleutbildning fortsätter att öka och vid första urvalet hösten 2025 hade nära 456 300 personer sökt minst en utbildning – vilket var det högsta antalet sökande någonsin, 1,4 procent fler jämfört med förra hösten. Trots ökningen förväntas ännu fler vilja påbörja högskoleutbildning framöver till följd av växande årskullar i kombination med försämrad arbetsmarknad.

Läs mer om ökad efterfrågan på högskoleutbildning på uhr.se

Organisera och genomföra bedömning av behörighet inom komvux

En huvudman som anordnar utbildning inom komvux ska göra en bedömning av varje sökandes behörighet till utbildningen. Varje huvudman bör därför ha rutiner och organisation för att kunna utreda och bedöma samtliga villkor för behörighet för varje sökande. På den här sidan hittar du stöd för att organisera arbetet, inklusive länkar till mer information och exempel på några kommuners arbete med och erfarenheter av bedömning av behörighet och antagning.

Mer om behörighetsbedömning inom komvux på skolverket.se

Studievägledare utvecklar sitt kompensatoriska arbete

Genom att samverka med andra professioner och vårdnadshavare får studie- och yrkesvägledare ökad möjlighet att jobba kompensatoriskt.
– Vi försöker bredda synen på hur vi kan arbeta med kompensatoriska insatser. En viktig del är att delta på EHT-möten och tillsammans lägga upp en plan för elever som jag behöver veta mer om eller som lärare och mentorer är oroliga för, säger Josefin Gran, som är SYV på Kannebäcksskolan.

Läs mer om kompensatoriskt arbete för syv på lartorget.goteborg.se

Antalet internationella skolor ökar

I Sverige fanns det 24 internationella skolor år 2024. År 2013 fanns endast 9 internationella skolor i Sverige, vilket innebär att antalet mer än fördubblats sedan dess. Majoriteten av de internationella skolorna är grundskolor, och det är även dem som står för den stora delen av ökningen. Antalet elever har också ökat kraftigt under samma period, från 2 200 till 6 900.

Mer om ökningen av internationella skolor på scb.se

Vad leder gymnasieprogrammen till?

Ungdomar som gått fordons- och transport eller VVS- och fastighetprogrammet har i hög grad en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieexamen. Naturvetenskapsprogrammet är det program som oftast leder till studier på högskola tre år efter examen. Det visar ny statistik från Skolverket.

Statistiken visar vad ungdomarna som slutförde sina studier läsåret 2019/2020 gjorde tre år efter sin gymnasieexamen. Statistiken redovisar även hur det har gått för ungdomar ett och fem år efter gymnasieexamen.

– Tre år efter gymnasieexamen var 78 procent av ungdomarna antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerade på högskola, säger Isac Jonsson, undervisningsråd på Skolverket.

Mer om etablering efter gymnasiet på skolverket.se

Många elever får fortfarande inte rätt stöd i rätt tid

Skolinspektionens granskningar visar på stora skillnader i hur skolor identifierar behov och organiserar stödinsatser, men också på goda exempel som kan göra skillnad. Det är ett av kapitlen i Skolinspektionens årsrapport med iakttagelser från 2024.

Skolinspektionen konstaterar att garantin för tidiga stödinsatser inte har lett till att fler elever får hjälp i språk och matematik. Trots garantins syfte är det tvärtom färre elever som får stödinsatser nu än innan den trädde i kraft.

– Vi ser dessvärre återkommande att brister i arbetet med stödinsatser påverkar elevers möjligheter att nå målen. Därför vill vi särskilt lyfta fram detta område för att fler elever ska få det stöd de har rätt till i rätt tid, säger Therese Jakobsson, utredare på Skolinspektionen.

På skolinspektionen.se kan du läsa mer om granskningen av skolans stödinsatser

Fortsatt pressad arbetsmarknad

Arbetslösheten är kvar på höga nivåer. Samtidigt fick närmare 33 000 personer jobb, vilket är ungefär 3 000 fler än samma tidpunkt förra året.

I slutet av augusti var drygt 371 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med cirka 11 000 jämfört med samma månad förra året. Arbetslösheten har därmed stigit från 6,8 till 7 procent på ett år.

– Arbetslösheten är kvar på höga nivåer och den svenska arbetsmarknaden är fortsatt pressad. Ett tydligt tecken är att antalet lediga platser utvecklas svagt, vilket visar att efterfrågan på arbetskraft är fortsatt dämpad, säger Eva Samakovlis, Arbetsförmedlingens analysdirektör.

Gå till arbetsformedlingen.se för mer läsning om arbetslösheten

Utbildning och matchning för fler i jobb

Arbetslösheten är fortsatt hög och matchningen på den svenska arbetsmarknaden måste stärkas. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen satsa 524 miljoner kronor som bland annat ska gå till fler yrkesutbildningar på gymnasial nivå och inom yrkeshögskolan samt arbetsmarknadsutbildningar. Detta för att motverka arbetslöshet och ge fler möjlighet att utbilda sig för att möta arbetslivets behov av kompetens.

På regeringen.se finns mer om regeringens plan för att få fler i jobb

Delrapport om system för ansökan, antagning och studiedokumentation

Myndigheten för yrkeshögskolan har nu publicerat en delredovisning av förstudien om ett gemensamt system för ansökan och ett nytt studiedokumentationssystem för yrkeshögskolan.

Regeringen gav tidigare i år myndigheten i uppdrag att genomföra en förstudie om ett gemensamt system för ansökningar och antagning av studerande samt ett nytt studiedokumentationssystem för yrkeshögskolan. Systemet ska bidra till att effektivisera ansökningsprocessen, säkerställa rättssäkerheten och bidra till en mer robust hantering av dokumentation av studerande och studieresultat.

Mer om delrapporten på myh.se

Oroande trend i skolan: Flickors skolresultat sjunker

Könsskillnaden i skolresultat minskar och det kan framför allt förklaras av att flickor har försämrat sina resultat. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Flickor har under lång tid presterat bättre än pojkar i skolan men nu pekar statistiken på en ny trend: könsskillnaden i skolresultat har minskat och i årskurs 9 har skillnaden aldrig tidigare varit så liten som nu. Samma mönster syns i betygsstatistiken för årskurs 6 och i gymnasieskolan.

– Det visar att utvecklingen inte kan förklaras av förändringar i en viss åldersgrupp utan att det är en mer genomgripande trend, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket.

Artikeln om flickors sjunkande skolresultat finns på skolverket.se

NPF-elever slås ut ur skolan enligt Attentions nya rapport

I varje klass går i snitt tre barn med NPF, men skolan är inte anpassad för dem. Riksförbundet Attentions rapport visar att åtta av tio har frånvaro på grund av sin funktionsnedsättning och att minst 36 procent inte får betyg i grundskolans kärnämnen.

– Det här är inte frågan om individuella misslyckanden. Det är ett systemfel när så många elever inte får de anpassningar och det stöd de behöver och har rätt till, säger Eric Donell, ordförande för Riksförbundet Attention.

Läs mer om hur det ser ut för elever med NPF i den svenska skolan på attention.se

Nu börjar de första gymnasieeleverna som får ämnesbetyg i stället för kursbetyg

De elever som börjar i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan nu i höst är de första som får ämnesbetyg enligt ämnesbetygsreformen. Det är en stor förändring som varit efterfrågad länge.

Tidigare har eleverna fått ett betyg efter varje genomförd kurs i ett ämne. Alla kursbetygen räknas sedan med i det slutliga betyget oavsett när under gymnasieutbildningen som betygen sattes. De elever som börjar gymnasieskolan nu får ett ämnesbetyg i stället.

Läs artikeln om Gy25 på skolverket.se

Arbetslösheten ökar i Sverige – men det finns tydliga regionala skillnader

Den rådande lågkonjunkturen har fortsatt att påverka arbetsmarknaden. Som en följd har arbetslösheten ökat i 15 av 21 län under det andra kvartalet 2025.

Svensk ekonomi har under det senaste året fortsatt befunnit sig i en lågkonjunktur, vilket har haft en tydlig påverkan på arbetsmarknaden. Antalet inskrivna arbetslösa har ökat från i genomsnitt 344 000 från det andra kvartalet 2024 till 363 000 samma period 2025. Samtidigt har arbetslösheten stigit från 6,6 till 6,9 procent. Det visar Arbetsförmedlingens andra kvartalsrapport för 2025.

Mer om den ökande arbetslösheten på arbetsformedlingen.se

Högt söktryck på högskoleutbildningar med goda arbetsmarknadsutsikter

Totalt 454 832 sökte högskoleutbildning vid första urvalet höstterminen 2025, en ökning med 1,4 procent jämfört med hösten 2024, då det var 448 685 sökande. Intresset är fortsatt stort för flertalet utbildningar med goda arbetsmarknadsutsikter, till exempel vårdutbildningar. Det visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR).

På uhr.se kan du läsa mer om det höga söktrycket till yrkesexamensutbildningar

Läs rapporten som pdf – Antagning till högre utbildning hösten 2025

Skolverkets webbinarier och konferenser för vägledare

Företagande som ett vägval inom vuxenutbildningen – webbinarium
Hur informerar och vägleder vi för möjligheten att se företagande som ett vägval? Ta del av lärande exempel och diskussioner under vårt webbinarium den 25 augusti. Webbinariet riktar sig till dig som arbetar inom komvux.

Frågestund om Gy25 för studie- och yrkesvägledare – webbinarium
Välkommen att delta på webbinariet den 23 september där vi svarar på frågor om Gy25. Frågestunden vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.

Erfarenhetsutbyte för bedömning av behörighet inom komvux den 22 oktober – webbinarium
Välkommen till ett webbinarium med erfarenhetsutbyte för dig som arbetar med bedömning av behörighet och antagning inom komvux på gymnasial nivå. Under webbinariet kommer du att få möjlighet att träffa och knyta kontakten med kollegor från hela landet.

Erfarenhetsutbyte för bedömning av behörighet inom komvux som anpassad utbildning den 24 oktober – webbinarium
Välkommen till ett webbinarium med erfarenhetsutbyte för dig som arbetar med bedömning av behörighet och antagning inom komvux som anpassad utbildning. Under webbinariet kommer du att få möjlighet att träffa och knyta kontakten med kollegor från hela landet.

Erfarenhetsutbyte för bedömning av behörighet inom komvux den 6 november – webbinarium
Välkommen till ett webbinarium med erfarenhetsutbyte för dig som arbetar med bedömning av behörighet och antagning inom komvux på gymnasial nivå. Under webbinariet kommer du att få möjlighet att träffa och knyta kontakten med kollegor från hela landet.

Erfarenhetsutbyte för bedömning av behörighet inom komvux den 7 november – webbinarium
Välkommen till ett webbinarium med erfarenhetsutbyte för dig som arbetar med bedömning av behörighet och antagning inom komvux på gymnasial nivå. Under webbinariet kommer du att få möjlighet att träffa och knyta kontakten med kollegor från hela landet.

Skolverkets nationella IM-konferens
Välkommen till en konferens i Stockholm den 8 januari 2026, med fokus på hur vi kan organisera för målinriktad undervisning på gymnasieskolans introduktionsprogram. Konferensen passar dig som arbetar med introduktionsprogram.

Nationella rådet för vägledare – med Tremedias författare Berit Haugen!

Foto: Nicklas Elmrin. Från vänster: Berit Haugen, Eva-Marie Pålsson och Jenny Ivarsson stående bakom Lina Ali och Glenn Castenbladh Rafors.

På Tremedia är vi glada att Berit Haugen som vi haft mycket samarbete med är en av medlemmarna i Sveriges Lärares nationella råd för vägledare. Rådet har tidigre bara träffats online men har nu haft sitt första fysiska möte.

Berit har bland annat skrivit det digitala materialet Träna din valkompetens som är utgivet av Tremedia. Vi är övertygade om att Berit med sin  studie- och yrkesvägledarexamen och långa erfarenhet av arbete med studie- och yrkesvägledning i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har väldigt mycket att tillföra!

Sveriges Lärares nationella råd för studie- och yrkesvägledare inleder sitt arbete med att ta fram en gemensam arbetsbeskrivning för yrket. Syftet är att skapa en tydlig grund för framtida arbete med lönekriterier, arbetsvillkor och införandet av en skyddad titel, och därigenom stärka både professionen och dess status.

Sveriges Lärares nationella råd för studie- och yrkesvägledare – exempel på uppgifter:

  • Ta fram en gemensam arbetsbeskrivning för studie- och yrkesvägledare, som grund för:

    • Lönekriterier

    • Tydligare arbetsvillkor

    • Arbetet för att införa skyddad titel

  • Arbeta för skyddad titel som säkerställer att endast utbildade studie- och yrkesvägledare får använda yrkestiteln.

  • Främja likvärdighet genom att definiera kärnan i yrkesuppdraget, oavsett skolform eller utbildningsnivå.

  • Rådgivande funktion till Sveriges Lärares förbundsstyrelse i frågor som rör yrkets fackliga och professionella villkor.

  • Driva utvecklingsfrågor som stärker yrkets professionalitet, status och arbetsvillkor.

  • Motverka otydlighet och osunda arbetsvillkor genom att lyfta frågor om arbetsbelastning, antalet elever per vägledare och rättigheter för elever/studenter.

  • Stödja medlemmar och ombud med verktyg, information och forum för gemensam utveckling.

  • Synliggöra yrkets betydelse och skapa förståelse för studie- och yrkesvägledarens roll i utbildningssystemet.

Medlemmar

Berit Haugen, 59, Individuella programmet El och energi/Frisör/Restaurang och livsmedel, Jämtlands gymnasium.
Eva-Marie Pålsson, 54, IM och anpassad gymnasieskola, Halmstads kommun.
Lina Ali, 31, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Jenny Ivarsson, 61, Grundskolan, Kalix kommun.
Glenn Castenbladh Rafors, 41, syv/samordnare grundskola, Härryda kommun.
Volkan Serengil, 42, Syv/syv-samordnare, Internationella Engelska skolan Liljeholmen, Stockholm.

Läs en artikel om nationella rådet för vägledare på vilarare.se

Läs mer om Berit Haugens digitala arbetsmaterial Träna din valkompetens

Ny utredning om de bestämmelser som rör ledigheter och undantag från skolplikten

Det är viktigt att rektorer får förutsättningar att fatta rättssäkra och likvärdiga beslut om ledigheter och att de har relevanta verktyg att ta till vid ogiltig frånvaro. Dagens regler om ledigheter och annan skolfrånvaro fungerar inte som de ska, och regeringen har därför tillsatt en ny utredning.

– Det finns barn i Sverige som inte får den skolgång som de har lagstadgad rätt till. Det kan till exempel handla om vårdnadshavare som bryter mot regler kring ledighet eller att barn förs ut ur landet. Om man bryter mot skolplikten ska det inte gå obemärkt förbi, som det tyvärr ofta gör i dag. Vi gör nu mer för att garantera varje barns rätt till utbildning och frihet, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

Mer om utredningen av tydligare regler för skolplikt och frånvaro på regeringen.se

Rekordmånga elever mister studiebidraget på grund av ogiltig frånvaro

Andelen gymnasieelever som får studiebidraget indraget på grund av ogiltig frånvaro är den högsta någonsin. Totalt under läsåret 2024/2025 fick 10,8 procent eller 39 100 elever studiebidraget indraget vilket innebär en fortsättning på en lång trend.

När en gymnasieelev har mer än fyra timmars ogiltig frånvaro under en månad kan skolan rapportera det till CSN, som då kan besluta om att studiebidraget ska dras in. Under läsåret 2024/2025 fick fler gymnasieelever än tidigare studiebidraget indraget på grund av ogiltig frånvaro. Totalt drogs studiebidraget in för 10,8 procent eller 39 100 elever, vilket är den högsta siffran någonsin och 1 000 fler än föregående läsår. Därmed fortsätter den långa trenden med att allt fler elever får sitt studiebidrag indraget.

På csn.se kan du läsa mer om att allt fler elever får sitt studiebidrag indraget

Här finns jobben

Sjuksköterskor, elektriker, systemutvecklare och kockar är bara några exempel på yrken där arbetsgivare har svårt att rekrytera. Det öppnar möjligheter för den som söker jobb, men visar också på behovet av åtgärder för att förbättra kompetensförsörjningen.

Trots lågkonjunktur har många arbetsgivare svårt att hitta rätt kompetens. Av de totalt 165 yrken som analyserats är det brist på arbetskraft i 53 – alltså i nästan var tredje yrke. I resten av yrkena råder någon typ av paradoxsituation (29 yrken), balans (48 yrken) eller överskott på arbetskraft (35 yrken).

Gå till arbetsformedlingen.se och läs mer om var jobben finns

Budgetsatsning ger rekordmånga nya YH-kurser

Myndigheten för yrkeshögskolan beviljar idag nästan 600 nya kurser, vilket innebär cirka 36 000 studerandeplatser för hösten 2025 och våren 2026.

I juni fattade riksdagen beslut om vårändringsbudgeten som ger ett tillskott på 320 miljoner kronor till yrkeshögskolan. För kurser (YH-utbildningar upp till 99 YH-poäng) innebär detta att ytterligare cirka 330 kurser kunnat beviljas, vilket ger totalt 581 kurser med start hösten 2025 och våren 2026.

Mer om utbudet av YH-kurser på myh.se

Från klassrum till karriär – kvinnor och män fast i gamla mönster

Unga kvinnor och män gör i stor utsträckning olika utbildningsval redan på gymnasiet. Skillnaderna syns även i arbetslivet, där många yrken är starkt könssegregerade. Endast en mindre andel befinner sig i utbildningar eller yrken med jämn könsfördelning.

Idag publiceras jämställdhetsstatistik som bland annat belyser könsfördelningen i gymnasieprogrammen, de 30 vanligaste yrkena och inom företagande.

– Statistiken visar på ett samhälle där kvinnor och män i stor utsträckning utbildar sig och arbetar inom olika sektorer, säger Anneli Åkerman, utredare inom jämställdhetsstatistik på SCB.

Läs artikeln om könsfördelningen inom utbildningar och yrken på scb.se

Arbetsmarknadens återhämtning förskjuts – men ljusning i sikte

Den globala osäkerheten förlänger lågkonjunkturen och skjuter upp återhämtningen på arbetsmarknaden. Trots det ser Arbetsförmedlingen en viss framtidsoptimism i rapporten ”Arbetsmarknadsutsikterna våren 2025” som publiceras i dag.

– Återhämtningen på arbetsmarknaden väntas gå långsammare än tidigare beräknat. Den ekonomiska oron i omvärlden dämpar både konsumtion och investeringar. Hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken. Men det finns ljusning i sikte. Vi ser viss optimism bland arbetsgivarna, framför allt på längre sikt. Vi spår gradvis minskad arbetslöshet under 2026, säger Eva Samakovlis, Arbetsförmedlingens analysdirektör.

Läs mer om utsikterna på arbetsmarknaden på arbetsformedlingen.se

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2025 (pdf)

Regionala utsikter våren 2025 (pdf)

Ladda ner e-boken Careers idag

Nu kan du ladda ner den nyligen publicerade boken Careers. I boken, som stöds av projektet Critical approaches to career and career guidance (COCAG) och ges ut av Århus Universitetsförlag, diskuterar forskarna Rie Thomsen och Tristram Hooley vad begreppet karriär kan bidra med i våra liv. Boken är utformad för att introducera människor som aldrig riktigt har funderat över ”karriär” till några av de centrala begrepp, idéer och teorier som ligger till grund för den samtida förståelsen av karriär.

Ladda ner e-boken Careers här

Omställningsstudiestödet – utmaningar och möjligheter sedan starten

När det nya omställningsstudiestödet infördes under höstterminen 2022 var det med höga förväntningar. Men det blev nog inte riktigt som någon hade tänkt sig.

– Att det kom in så mycket ansökningar i både första och andra omgången blev en tung och efterhängsen start. Att vi nu direkthandlägger känns fantastiskt, säger Annika Fahlander, chef på utbetalningsavdelningen.

På csn.se finns mer om utvecklingen av omställningsstudiestödet sedan starten 2022

Till toppen