Om Lennart Söderlund

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Lennart Söderlund skapat 1118 blogginlägg för.

Kolla in Skolverkets kurser för skolans studie- och yrkesvägledning

Att vägleda nyanlända vuxna
Utveckla dina kunskaper i karriärplanering för nyanlända vuxna för att underlätta deras väg in i arbetslivet. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare och arbetar med nyanlända vuxna. Vi välkomnar team från samma arbetsplats där även rektor kan ingå.

Introduktion till karriärlärande
Hur kan våra elever får mer av karriärlärande under sin utbildning? Utveckla dina kunskaper om karriärlärande och hur det kan bidra till elevernas valkompetens. Den här kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare på grund- eller gymnasieskolan. Vi välkomnar team från samma skola där även rektor kan ingå.

Kreativa metoder och verktyg för att underlätta övergångar
En kurs för dig som vill ha konkreta metoder och verktyg för att arbeta med elever som upplever olika svårigheter med att klara och fullfölja skolan. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare.

PATH – vägledning för elever med intellektuell funktionsnedsättning
En kurs för studie- och yrkesvägledare som vill lära sig nya färdigheter och metoder att framtidsplanera med elever som är i behov av förstärkt vägledning. PATH står för Planning Alternative Tomorrows with Hope.

Studie- och yrkesvägledning i migration – att stödja nyanländas karriärprocesser
En kurs för att utveckla studie- och yrkesvägledningen med syfte att skapa goda förutsättningar för nyanlända och flerspråkiga elever att orientera sig inom utbildning och arbetsliv.

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
Hur kan vi öka elevernas motivation för skolan och för kommande studie- och yrkesval? Modulen presenterar hur lärare kan vidga elevernas perspektiv på sig själva och på omvärlden och hur man kan integrera och utveckla studie- och yrkesvägledningen i undervisningen.

Studie- och yrkesvägledning och interkultur – om att möta och mötas
Utveckla din kunskap om interkultur och interkulturellt förhållningssätt i studie- och yrkesvägledningen. Kursen är en seminarieserie med föreläsningar, workshops och praktiska övningar som syftar till att öka kunskap om interkultur i studie- och yrkesvägledningen, dela erfarenheter samt bygga nätverk. Denna kurs ersätter kursen Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning.

2022-11-22T10:44:49+00:002022-11-22|

SNS Analys 91. Lönar sig högskolestudier efter komvux?

Att studera på högskola efter att ha läst in behörighet på komvux har varit lönsamt även för äldre personer med arbetslivserfarenhet. Än mer lönsamt kan det bli med nya omställningsstudiestödet, skriver forskaren Linn Karlsson i en ny SNS-rapport.

Läs mer om det lönar sig med högskolestudier efter komvux på sns.se

Läs rapporten som pdf – Lönar sig högskolestudier efter komvux

2022-11-18T06:19:43+00:002022-11-18|

Vanligast att studera vidare efter gymnasiet i storstäder

De allra flesta som studerar vidare efter gymnasiet har examinerats från ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Hur stor andel som läser på högskoleförberedande- respektive yrkesprogram varierar mellan olika delar av landet. Därmed skiljer sig även andelen som studerar vidare efter gymnasiet beroende på var man bor. Andelen är störst i storstäderna och lägst i landsbygdskommuner med besöksnäring.

Läs mer på scb.se om var det är vanligast att studera vidare efter gymnasiet

2022-11-14T08:36:47+00:002022-11-14|

Yrkeshögskolestudenter generellt nöjda – men ekonomin en utmaning

Studerande på yrkeshögskola lyckas väl med sina studier och har en ljus bild av framtiden. Däremot är det en utmaning att få ekonomin att gå ihop. Det visar CSN:s rapport Yrkeshögskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2022.

Läs artikeln om situationen för  yrkeshögskolestuderande 2022 på csn.se

Läs rapporten som pdf – Yrkeshögskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2022

Tabellbilaga till rapporten om yrkeshögskolestuderande 2022

2022-11-14T07:43:00+00:002022-11-14|

Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag

Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan redovisar i detta betänkande uppdraget att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan, samt andra alternativ som stärker statens ansvar för skolan utöver att staten blir huvudman.

Utredningen lägger fram två möjliga alternativ för att utveckla ett nytt skolsystem:

Alternativ 1 – ett fullgånget förstatligande med statligt huvudmannaskap för skolan

Alternativ 2 – ett system där staten förstärker sitt ansvar men utan att ta över huvudmannaskapet för skolan

Läs mer om förslagen i utredningen på regeringen.se

2022-11-07T14:20:38+00:002022-11-07|

Global Careers Month 8 november – 13 december

Interagency Career Guidance Working Group anordnar den första globala karriärmånaden, mellan 8 november och 13 december. Under denna period kommer de internationella byråerna att främja en rad globala och regionala evenemang, i samarbete med nationella och regionala och globala sammanslutningar som arbetar kring karriärutveckling för både ungdomar och vuxna.

Läs mer på skillsforemployment.org

2022-11-07T12:36:18+00:002022-11-07|

Ny bedömning: Arbetslösheten väntas öka

Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetslösheten kommer att öka under 2023 och under första halvåret 2024 och kulminera kring 360 000 inskrivna arbetslösa för att sedan tryckas tillbaka igen under andra halvan av 2024.

– Utvecklingen hänger i hög grad ihop med den pågående energikrisen i Europa samt hur snabbt världens riksbanker lyckas bekämpa den höga inflationen, säger Anders Ljungberg, enhetschef på analysavdelningen.

Läs mer om hur arbetslösheten utvecklar sig på arbetsformedlingen.se

2022-10-31T07:15:27+00:002022-10-31|

Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser – Med sikte på år 2035

SCB har på uppdrag av Sveriges 21 regioner tagit fram regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser. I de regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoserna presenteras framskrivningar över tillgång och efterfrågan på utbildade samt bedömningar av arbetsmarknadsläget år 2035 per län. Länsvisa prognoser och bedömningar görs för 22–55 utbildningsgrupper. Denna rapport innehåller en sammanfattning av bedömningarna år 2035 för ett urval av utbildningsgrupper.

Sammanfattning av regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser – Med sikte på år 2035 (pdf)

Så redovisas resultaten i de regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoserna (pdf)

Regionala prognoser fram till 2035 per utbildningsgrupp (xlsx)

2022-10-28T07:33:36+00:002022-10-28|

Digital jobbmässa för bristyrken

Efterfrågan på personal är stor inom flera branscher, och många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens i Sverige.  Arbetsförmedlingen Eures bidrar till att matcha sökande i hela Europa med lediga jobb i Sverige, och den 27 oktober anordnas en digital rekryteringsmässa. Cirka 20 arbetsgivare erbjuder tjänster i sju olika branscher.

Läs mer om den digitala jobbmässan på arbetsformedlingen.se

2022-10-26T09:59:46+00:002022-10-26|

14 000 ansökningar till nya omställningsstudiestödet – ”En chans många väntat på”

Sedan nya omställningsstudiestödet lanserades 1 oktober har över 14 000 ansökningar kommit till CSN. Många vill ta chansen att vidareutbilda sig, och trots det stora söktrycket finns det fortfarande anledning att söka.

– Alla ansökningar kommer inte att beviljas. Det innebär att det inte är slut på pengar eller fullt och finns goda skäl till att ansöka så länge man uppfyller villkoren, säger Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN.

Läs mer om omställningsstödet på csn.se

2022-10-25T07:42:14+00:002022-10-25|

Yrkesutbildningsveckan 2022

Under Yrkesutbildningsveckan, vecka 42, vill vi och Worldskills Sweden lyfta och visa upp landets yrkesutbildning. Alla initiativ är välkomna! Det kan handla om att ta emot elever under öppet hus, diskutera kvalitet i undervisningen eller knyta nya kontakter. Passa på ett engagera dig och ta del av tips på vad du kan göra på din skola.

Läs mer om Yrkesutbildningsveckan 2022 på skolverket.se

Allt om Yrkesutbildningsveckan 2022 finns på Worldskills Sweden

2022-10-31T07:01:57+00:002022-10-17|

Allt vanligare med hög utbildning hos utrikesfödda

Andelen utrikesfödda i arbetsför ålder med minst en gymnasieutbildning växer i nästan hela landet, visar statistik från SCB. I många kommuner är det även vanligare med högre utbildningar bland utrikesfödda än bland inrikesfödda.

Befolkningens utbildningsnivå har stigit kraftigt i Sverige sedan millennieskiftet. Ett mått på det är hur stor andel av alla personer i åldern 20–64 år som har minst en gymnasieutbildning. Där är utvecklingen mellan år 2000 och 2020 tydlig bland såväl inrikes- som utrikesfödda, visar SCB:s registerdata för integration.

– I hela landet har andelen utrikesfödda personer i arbetsför ålder med minst en gymnasieutbildning ökat från 68,6 procent år 2000 till 72,7 procent år 2020, säger Daniel Kruse, statistiker på SCB.

Läs mer om befolkningens utbildningsnivå på scb.se

2022-10-12T07:06:00+00:002022-10-12|

Färre ungdomar arbetslösa

Arbetslösheten bland ungdomar fortsätter att minska. I slutet av september var 39 000 unga inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, en minskning med 11 000 på ett år.

I september var 333 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det är en minskning med närmare 55 000 personer jämfört med samma månad förra året. Därmed har arbetslösheten minskat till 6,6 procent från 7,5 procent på ett år. Bland ungdomar 18–24 år har arbetslösheten minskat till 8,3 procent från 9,8 procent under samma period.

– Den stora efterfrågan på arbetskraft har inte klingat av och det ger många jobböppningar, inte minst för ungdomar som har en gymnasieutbildning men som har liten eller ingen arbetslivserfarenhet, säger Anders Ljungberg, enhetschef på Arbetsförmedlingens analysavdelning.

Läs mer om minskad ungdomsarbetslöshet på arbetsformedlingen.se

2022-10-12T07:00:22+00:002022-10-12|

Larmet om vägledarnas arbetsmiljö: ”Skollagen måste skärpas”

Den senaste syv-rapporten visar ett fortsatt ansträngt läge för studie- och yrkesvägledarna.
Catharina Niwhede, syv och föreningsombud för Lärarnas Riksförbund i Malmö, sammanfattade läget i åtta åtgärdspunkter punkter och får nu stöd av LR:s förbundsordförande Åsa Fahlén.
– Jag tycker rapporten tydligt visar vikten av att förbättra studie- och yrkesvägledarnas arbetsmiljö och status, säger hon.

Läs hela artikeln om syv-rapporten på skolvarlden.se

Läs rapporten som pdf – Studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö 2022

2022-10-12T09:46:17+00:002022-10-11|

Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2020 efter gymnasieskola

I denna promemoria redovisas statistik över etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier efter gymnasieskolan. Årets publicering är den första som avser perioden då covid-19-pandemin har påverkat arbetsmarknaden. Vi redovisar bland annat skillnader i etableringsstatus ett år efter examen för ungdomar som tog examen de senaste läsåren.

Läs mer gymnasieelevers etablering på arbetsmarknaden på skolverket.se

Läs rapporten som pdf – Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2020 efter gymnasieskolan

2022-10-06T12:55:30+00:002022-10-06|

Premiär för behörighetsprov på fem orter

På söndag den 9 oktober genomförs det grundläggande behörighetsprovet för första gången i Sverige. Totalt 931 studiemotiverade har anmält sig till provorterna Göteborg, Luleå, Lund, Stockholm och Sundsvall.

– Det här behörighetsprovet är till för alla som inte gått ut gymnasiet men nu vill läsa vidare efter några år i arbetslivet, säger Eino Örnfeldt, generaldirektör för Universitets- och högskolerådet. Det är en ny möjlighet att fördjupa sina kunskaper eller växla karriär.

Läs mer om premiären för behörighetsprovet på uhr.se

2022-10-06T09:29:15+00:002022-10-06|

Undersökning: Tre av fyra vill plugga vidare mitt i livet

Tre fjärdedelar av alla yrkesarbetare inom privat sektor är positiva till att ta del av omställningsstudiestödet visar en undersökning som Svenskt Näringsliv har låtit göra. ”Det är en nödvändig förändring som nu görs på den svenska arbetsmarknaden”, säger Mia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Läs mer om undersökningen på svensktnaringsliv.se

2022-10-05T08:24:06+00:002022-10-05|

Regionala träffar för lärlingsnätverk

Välkommen till Skolverkets regionala träffar för lärlingsnätverk. Detta är träffar om lärande och lärlingsutbildning. Fokus för träffarna är hur vi kan få fler elever att välja och bli kvar i sin lärlingsutbildning.

Eleverna i grundskolan behöver stöd att göra väl underbyggda val till gymnasieskolan, därmed vill vi ge möjligheten till ett erfarenhetsutbyte mellan de som jobbar med lärlingsutbildning och studie- och yrkesvägledare i grundskolan.

Lärlingsnätverk öst – program och anmälan på skolverket.se

Lärlingsnätverk väst – program och anmälan på skolverket.se

2022-10-05T09:44:43+00:002022-10-04|

Ny statistik: 15 av 100 niondeklassare saknar gymnasiebehörighet

15 procent av eleverna som lämnar årskurs nio saknar behörighet till gymnasiet, visar Skolverkets nya statistik. Andelen behöriga har minskat med 1,2 procentenheter jämfört med föregående år.

– Att femton av hundra elever som går ut nian inte kommer in på gymnasiet är oacceptabelt. Därför måste vi satsa på fler behöriga lärare och göra det möjligt för dem att utföra sitt viktiga uppdrag, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet (som den 1 januari 2023 bildar Sveriges Lärare tillsammans med Lärarnas Riksförbund).

Läs mer om niondeklassarnas gymnasiebehörighet på lr.se

2022-10-04T06:56:50+00:002022-10-04|

Komplettering till examen nödvändigt för studiebevis från gymnasiet

Studiebevis med enstaka kurser eller samlat betygsdokument från gymnasiet ger inte grundläggande behörighet till högskolestudier.

I antagningen till högskolan ser vi att sökande som fått studiebevis från gymnasieskolan och sedan kompletterat på vuxenutbildningen blir obehöriga. Anledningen är att de inte tagit ut ett examensbevis från vuxenutbildningen, något som vi gärna ser att du som vägleder elever vid vux betonar betydelsen av.

Läs mer studiebevis från gymnasiet på uhr.se

2022-10-04T06:16:14+00:002022-10-04|

Ny databas för kvalifikationer på myh.se

Nu finns en ny databas för kvalifikationer som är kopplade till SeQF, Sveriges referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.

I databasen kan du söka och filtrera bland det ökande antalet kvalifikationer. Kvalifikationerna i databasen kategoriseras i yrkesområden och kompetensområden enligt bland annat SSYK, Standard för svensk yrkesklassificering.

Mer om den nya databasen för kvalifikationer hittar du på myh.se

2022-10-04T06:10:21+00:002022-10-04|

Slutbetygen för årskurs 9 på samma nivå som före pandemin

Läsåret 2021/22 var 85 procent av eleverna behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Det är en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med föregående läsår men på samma nivå som 2018/19, före pandemin. Det visar ny statistik från Skolverket.

– Trots alla svårigheter pandemiåren förde med sig så är betygsresultaten tillbaka på samma nivå som före pandemin. Nästan 102 000 elever blev behöriga till gymnasiet, men fortfarande är det nästan 18 000 som inte blev det. Att bli behörig till gymnasiet är förmodligen den viktigaste förebyggande insatsen för att undvika utanförskap och för att säkra det behov av kompetensförsörjning som arbetsmarknaden har, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket.

Mer statistik och betygsresultat hittar du på skolverket.se

2022-09-30T06:51:39+00:002022-09-30|

Omställningsstudiestöd

För dig som är mitt i arbetslivet
Det nya omställnings­­studiestödet är till för dig som är mitt i arbetslivet och vill bredda din kompetens så att du blir mer attraktiv på arbets­­marknaden. Den 1 oktober 2022 öppnar ansökan och då kan du söka omställnings­studiestöd för studier i Sverige som börjar 1 januari–30 juni 2023.

Läs mer om om ställningsstudiestödet på csn.se

2022-09-30T06:28:59+00:002022-09-27|

Stora chanser till arbete efter yrkesgymnasium

Kvinna i förarhytt på anläggningsmaskin

Arbetsgivarna söker med ljus och lykta efter personer som har gått gymnasieskolans yrkesprogram, visar SCB:s Arbetskraftsbarometer 2021. Sedan den nya gymnasieläroplanen infördes 2011 har intresset för yrkesprogrammen minskat, samtidigt som allt fler med motsvarande utbildning väntas gå i pension de närmaste åren.

Arbetsgivarna efterfrågar särskilt arbetskraft från yrkesprogram inom teknik och tillverkning. Men trycket är stort även på sökande med utbildning inom andra yrkesområden, som restaurang- och naturbruksprogrammen.

– Om man tittar på Arbetskraftsbarometern de senaste tio åren ser man att det inte är en tillfällig brist på sökande med yrkesutbildning från gymnasieskolan, utan en trend, och att bristen har ökat över tid, säger Karolina Eriksson, statistiker på SCB.

Läs mer om efterfrågan på yrkesprogramsutbildade på scb.se

2022-09-21T09:04:54+00:002022-09-21|

Har ni behov av ett lokalanpassat material för Anpassad gymnasieskola?

Kontakta oss så hjälper vi dig gärna med detta!

Gymnasiesärskolan byter under nästa år namn till Anpassad gymnasieskola. Vi har under hösten fått flera förfrågningar om vi kan lokalanpassa informationen i broschyren Anpassad gymnasieskola. Och det kan vi göra. Om du är intresserad så skickar vi gärna ett referensmaterial till dig så du får se hur det kan se ut.

Mejla din förfrågan till anna@tremedia.se eller ring oss på 033-29 33 40.

2022-09-20T09:14:41+00:002022-09-19|

Högskoleprovet bidrar till breddad rekrytering

Högskoleprovet bidrar till att bredda rekryteringen till högskolan avseende kön och ålder. Fler män och personer i åldern 25–34 år antas med hjälp av provet, visar en studie som Universitets- och högskolerådet (UHR) har gjort.

– Totalt sett är kvinnor överrepresenterade i högskolan. Vår studie visar att fler män och personer som är något äldre antas tack vare högskoleprovet. Det minskar deras underrepresentation och breddar rekryteringen till högskolan, säger Torbjörn Lindquist, utredare på UHR.

Läs mer om högskoleprov och breddad rekrytering på uhr.se

2022-09-06T07:51:21+00:002022-09-06|

Hur skapar vi en trygg skolmiljö?

De allra flesta elever känner sig trygga i skolan idag men det finns en växande andel elever som inte gör det. Hur arbetar Skolinspektionen för att eleverna ska ha en trygg skolmiljö? Vad kan skolorna själva göra för att öka tryggheten i skolan?

– En trygg skolmiljö är en förutsättning för att eleverna ska kunna koncentrera sig på skolarbetet och undervisningen, säger Agnetha Burström som arbetar som inspektör på Skolinspektionen. Det är en förutsättning för att eleverna ska trivas, lära sig saker och utvecklas i skolan. De ska låta sig fångas av lektionsinnehållet istället för att tankarna ska kretsa kring vad som kan hända på rasten eller efter skolan.

Läs mer om trygghet och studiero i skolan på skolinspektionen.se

2022-09-02T07:10:04+00:002022-09-02|

Antalet studerande i utlandet ökar efter pandemin

Antalet som studerar med studiemedel i utlandet ökar efter pandemin. Däremot minskar utlandsstuderande bland läkarstuderande. Storbritannien är fortfarande det mest populära landet för utlandsstudier, men USA ökar och är nu nästan lika populärt.

Totalt studerade 21 000 personer med studiemedel i utlandet under läsåret 2021/22, en ökning med cirka 3 400 personer jämfört med läsåret dessförinnan. Antalet studerande är dock inte tillbaka på den nivå som var innan pandemin. Sedan läsåret 2014/15, då antalet utlandsstuderande var som högst, har det skett en minskning med cirka 8 700 personer.

Mer om ökat antal utlandsstuderande hittar du på csn.se

2022-09-01T07:38:34+00:002022-09-01|

Regionala planeringsunderlag ska bidra till bättre kompetensförsörjning i hela landet

Bristen på personer med rätt kompetens drabbar i dag välfärden, näringslivet och klimatomställningen. Därför ska arbetsmarknadens behov framöver vägas in i samband med beslut om vilka gymnasiala utbildningar som ska erbjudas. Regeringen ger nu Skolverket i uppdrag att utforma regionala planeringsunderlag som stöd för huvudmäns planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux).

Läs mer om regionala planeringsunderlag på regeringen.se

2022-08-30T09:04:29+00:002022-08-30|

Fem tips för att göra ett välinformerat studieval med Hitta och jämför utbildningar

Söktjänsten ”Hitta och jämför utbildningar” på Studera.nu ger stöd i utbildningsvalet. Här finns opartisk utbildningsinformation om utbildningar på alla universitet och högskolor i Sverige. I tjänsten finns även arbetsmarknadsprognoser och antagningsstatistik från tidigare terminer.

Läs mer om tipsen för välinformerade studieval på uhr.se

Använd söktjänsten ”Hitta och jämför utbildningar” på studera.nu

2022-08-24T06:28:47+00:002022-08-24|

Programväljaren och kompletterande produkter på väg till alla som beställt!

Viktiga leveranser är på väg
Distributionen är i full gång och den första sändningen har redan gått från Borås. Det kommer att ta ytterligare några dagar att få iväg alla leveranser men om du har beställt borde dina kataloger vara hos dig under denna vecka.

Glömt att beställa? – Inga problem!
Vi har fyllt på lagret så det finns gott om nytryckta Programväljare som är uppdaterade med alla ändringar som träder i kraft för de elever som ska börja gymnasiet höstterminen 2023.

Lägg din order i Tremedias webbutik eller mejla direkt till order@tremedia.se.

2022-08-22T11:46:48+00:002022-08-22|

Investera i studie- och yrkesvägledning

EU lyfter fram värdet av att investera i vägledning.

OECD är en av sex internationella organisationer som i en publikation 2022 presenterar hur viktigt det är med en väl fungerande studie- och yrkesvägledning och hur den behövs för att människor ska kunna göra underbyggda val av inriktning. Den kan bidra till smidiga övergångar mellan utbildning och arbete och att öka rörligheten på arbetsmarknaden.

Denna publikation är en översättning från originalet. Vi tror och hoppas att den här publikationen komma till stor användning vid planering och dimensionering av den studie- och yrkesvägledande verksamheten.

Ladda ner publikationen som pdf på skolverket.se

2022-08-11T06:53:43+00:002022-08-11|

Räntan på studielån kan bli högre 2023

Ett förändrat ränteläge i världen och ett förslag från regeringen om en ny räntemodell kan medföra att räntan på studielån höjs 2023. I år ligger studielåneräntan på 0 procent.

I slutet av varje år fastställer regeringen kommande års ränta på studielånen. Räntan beräknas utifrån statens upplåningskostnad de senaste tre åren. När ränteläget i världen går upp så ökar statens upplåningskostnad och därmed också räntan på studielånen. Enligt CSN:s prognos kommer räntan att höjas från 0 procent 2022 till 0,14 procent 2023.

Mer om prognosen för 2023 års ränta på studielån finns på csn.se

2022-08-10T10:06:36+00:002022-08-10|

Ny rapport: Högskoleutbildning lönar sig mindre i dag än i början av 2000-talet

Högskolepremien har minskat och är lägre nu än den var i början av 2000-talet. Fallet är särskilt tydligt i privat sektor och för långa högskoleutbildningar. Men även i statlig sektor har utvecklingen varit svag. Det visar en ny rapport som Saco presenterar i dag.

Läs mer om minskad högskolepremie på saco.se

Läs rapporten som pdf – Lönepremier för utbildning

2022-06-30T08:35:57+00:002022-06-30|

En schablon för skolpengen bör införas

Skolpengen infördes i samband med valfrihetsreformen för skolan, och har varit viktig för att elever ska kunna välja skola. Riksrevisionens granskning visar att systemet har vissa nackdelar, och att regeringen bör se till att en nationellt bestämd schablon för ersättningen till fristående skolor införs.

Läs mer om rekommendationen av schablonmodell för skolpeng på riksrevisionen.se

Läs granskningsrapporten som pdf

2022-06-30T08:27:06+00:002022-06-30|

Regeringen tillsätter utredning om en långsiktig och behovsanpassad yrkesutbildning för vuxna

Attraktiva yrkesutbildningar är nödvändiga för att stärka kompetensförsörjningen, skapa fler jobb, möta klimatomställningen och få till en bättre integration. I dag planerar regeringen därför att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur yrkesutbildningen inom kommunal vuxenutbildning (komvux) effektivare kan möta dagens behov.

Läs hela pressmeddelandet uppdraget att utreda yrkesutbildningen inom komvux

2022-06-22T12:35:26+00:002022-06-21|

Riksdagsbeslut: Gymnasiesärskolan byter namn

Nu har riksdagen sagt ja till regeringens förslag om skollagsändringar med syfte att stärka elevhälsa och utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Några av ändringarna innebär:

  • Att det införs en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner.
  • Att grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
  • Att elevens val i grundsärskolan och benämningen träningsskola tas bort.
  • Att uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.

Hos oss hittar du helt uppdaterade produkter
Vi har helt uppdaterade produkter för dig som vill informera om den anpassade gymnasieskolan som börjar läsåret 2023/2024. Broschyren om anpassade gymnasieskolan samt PowerPoint-presentationen om anpassade gymnasieskolan kommer att vara helt uppdaterad enligt nya beslut vid utgivning vecka 34.

2022-06-22T08:55:09+00:002022-06-21|

Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning

Riksdagsbeslut – Arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå.

Regeringen har lämnat förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska göras lättare och hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Läs mer om beslutet om arbetsmarknadsbehov och dimensionering av gymnasieutbildning på riksdagen.se

2022-06-17T11:03:37+00:002022-06-17|

Yrkesutbildningsveckan 2022

Under Yrkesutbildningsveckan, vecka 42, vill vi och Worldskills Sweden lyfta och visa upp landets yrkesutbildning. Alla initiativ är välkomna! Det kan handla om att ta emot elever under öppet hus, diskutera kvalitet i undervisningen eller knyta nya kontakter. Passa på ett engagera dig och ta del av tips på vad du kan göra på din skola.

Läs mer om Yrkesutbildningsveckan 2022 på skolverket.se

Mer om Yrkesutbildningsveckan 2022 hittar du på worldskills.se

2022-06-16T07:17:10+00:002022-06-16|

Riksdagen säger ja till omställningsstudiestödet – ansökan öppnar den 1 oktober 2022

Idag har riksdagen fattat beslut om att införa omställnings­studiestödet. Det är ett helt nytt studiestöd för vuxna mitt i arbetslivet som vill bredda sin kompetens för att stärka ställningen på arbetsmarknaden. Från och med den 1 oktober 2022 går det att ansöka om omställnings­studiestöd för studier under 2023.

Läs mer om omställningsstudiestödet på csn.se

2022-06-09T06:33:52+00:002022-06-09|

Vi uppdaterar utifrån riksdagsbeslutet den 21 juni

Den 20 juni är det debatt i riksdagen om regeringens förslag i propositionen ”Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning”. Propositionen innehåller en rad förslag om skollagsändringar, bland annat att grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.

Hos oss kan du beställa uppdaterade produkter för gymnasiesärskolan
Den 10 juni kommer beslutet om det blir några ändringar i skollagen för särskolan i grundskolan, gymnasieskolan och vux. Vi följer beslutet och ser till att du kan beställa våra uppdaterade produkter för gymnasiesärskolan inför höstterminen 2023/2024.

Läs mer om propositionen på regeringen.se

Följ ärendet på riksdagen.se

 

2022-06-07T11:17:11+00:002022-06-07|

Anmäl dig till vägledarkonferensen 2022, 27 oktober

Vägledning för social rättvisa och frigörelse
Vår samtid har kommit att präglas av diskussioner om sociala utmaningar. Sociala skillnader har alltmer vidgat klyftorna i samhället. Hur kan vägledning vara ett medel för att uppnå social rättvisa och självförsörjning? Hur kan vi vägleda så att fler ges möjlighet till utbildning och arbete. Kan vägledningen utvecklas med empatisk förmåga och interkulturell kompetens.

Årets Vägledarkonferensen den 27 oktober blir en hybrid konferens i Göteborg
Fysisk konferens i Göteborg, på Bergakungen, sänds också direkt digitalt.
Seminarier för alla deltagande digitalt. Finns tillgängliga från 28 oktober till 18 november.

Seminarier för alla konferensdeltagare, digitalt. När och hur?
Seminarierna är förinspelade föreläsningar och publiceras den 28 oktober kl. 09.00 och finns tillgängliga t.o.m. den 18 november kl. 24.00. Titta i den ordning du vill och vid den tidpunkt som passar dig under hela perioden. Föreläsningarna är 60 – 90 minuter långa.

Mer om program, föreläsare och anmälan hittar du på vagledarforeningen.se

2022-06-07T09:40:52+00:002022-06-07|

Regional etablering

Kartbild av Sverige

Skolverket inrättar tio regionala kontor för att regelbundet ha dialog med alla skolhuvudmän. Först ut är Härnösand, följt av Malmö och Luleå. Det är en del av ett regeringsuppdrag för att skolan ska bli mer likvärdig, att kvaliteten ska stärkas och att fler barn och elever ska nå målen. De nya kontoren samlokaliseras med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Läs mer om etablering av regionala kontor på skolverket.se

2022-06-03T17:24:47+00:002022-06-03|

Många byter inriktning vid övergång mellan yrkeshögskola och högskola

Av de som lämnade yrkeshögskolan 2017 började 13 procent på högskolan till och med 2020. De flesta bytte även inriktning på sina studier.

Högskolan och yrkeshögskolan är två eftergymnasiala utbildningsformer med olika mål och upplägg. De attraherar olika studerandegrupper, men för alla är det inte tydligt från början vilken utbildningsform som passar dem bäst.

Ny statistik från SCB belyser hur vanligt det är att studenter byter från högskolan till yrkeshögskolan, och från yrkeshögskolan till högskolan. Statistiken visar också vilka studenter det är som tar det steget.

Mer statistik om övergång mellan yrkeshögskola och högskola finns på scb.se

2022-06-01T11:47:17+00:002022-06-01|

Nyanlända elever ska få bättre förutsättningar att lära sig svenska

För att fler elever ska lära sig svenska och nå målen i skolan bör svenska som andraspråk kompletteras med en ny grundläggande del för nybörjare. Dessutom behövs tydligare regler, kompetensutveckling och mer stöd till både lärare och rektorer. Det är några av Skolverkets förslag till regeringen om hur ämnena svenska och svenska som andraspråk kan förbättras.

Läs mer om förbättringar av svenska/svenska som andraspråk för nyanlända elever på skolverket.se

2022-06-01T10:05:26+00:002022-06-01|

Nya komvuxkurser som ger behörighet till yrkeshögskolan

Nu finns nya föreskrifter om vilka kurser komvux måste erbjuda elever som vill få behörighet till yrkeshögskolan.

Personer som saknar särskild behörighet till en yrkeshögskoleutbildning har rätt att studera på komvux för att uppfylla de behörighetskraven. Med stöd av 2 kap. 19 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning har Myndigheten för yrkeshögskolan nu uppdaterat föreskrifterna om vilka kurser inom komvux som eleverna har rätt till för att kunna uppfylla kraven på särskilda förkunskaper för behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan. Det betyder att sökande till komvux kan gå kurserna som listas i föreskrifterna för att bli behörig till en yrkeshögskoleutbildning. Föreskrifterna utgör inget hinder för komvux att erbjuda ytterligare kurser.

Föreskrift MYHFS 2022:2 (pdf)

Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning

2022-05-30T16:48:47+00:002022-05-30|

36 000 lediga sommarjobb att söka

Det är inte för sent att söka sommarjobb, varken för studenter eller andra. Flest lediga jobb finns inom vård och omsorg, men många branscher söker personal och kompetenskraven skiftar.

Inom kort lämnar cirka 110000 ungdomar gymnasiet och tar klivet ut på arbetsmarknaden. Trots att sommaren är runt hörnet finns det just nu närmare 36000 sommarjobb i Platsbanken att söka.

Under december–april utannonserades drygt 120000 sommarjobb på Platsbanken. Det är ungefär 38 000 fler än förra året.

– Arbetsmarknaden har återhämtat sig och antalet sommarjobb är tillbaka på samma nivå som före pandemin. Vård och omsorg fortsätter att dominera utbudet, men det finns många jobb inom till exempel handel, städ, lager och restaurang, säger Alva Johansson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om lediga sommarjobb på arbetsformedlingen.se

2022-05-25T12:57:41+00:002022-05-25|

Begåvningskraven för polisutbildningen har sänkts – igen

  • Många platser står tomma på polisutbildningen och nu kan Ekot berätta att begåvningskraven sänkts ytterligare.
  • Samma betyg på begåvningstestet behövs fortfarande för att komma in på polisutbildningen – men det har blivit lättare att få högre betyg.
  • Nu jämförs provtagarna med en referensgrupp som presterade sämre än den man jämförde med tidigare.

Läs mer om sänkta krav för polisutbildningen på sverigesradio.se

2022-05-20T09:28:20+00:002022-05-20|

Framtidsstipendium ska lyfta yrkesbranschens unga talanger

Det kommer att saknas närmare 300 000 yrkesutbildade i Sverige fram till år 2035. Med ett nyinstiftat stipendium vill Swedol och TOOLS vända den trenden.

Hela samhället är beroende av att bygg- och anläggningsbranschen säkras. En rapport från Svenskt Näringsliv visar att det kommer att saknas närmare 300 000 yrkesutbildade under de kommande 10-15 åren. För att bidra till byggbranschens kompetensförsörjning instiftar Swedol och TOOLS stipendiet Framtidsbygget.

– Vi behöver se till att branschen har rätt kompetens även i framtiden, och för att lyckas med det måste vi börja med de unga, säger bolagens nordiska marknadschef, Linda Jacobsson.

Mer om framtidsstipendium hittar du på news.cision.com

2022-05-20T09:22:42+00:002022-05-20|

Skolinspektionen: Inte tillräckliga åtgärder mot glädjebetyg

Skolinspektionens granskning av 30 skolhuvudmän visar att över hälften av dem inte gör tillräckligt för att komma till rätta med så kallade glädjebetyg, det vill säga betyg som satts högre än vad elevernas kunskaper motsvarar.

– Många huvudmän skulle kunna göra mycket mer för att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga, säger Elina Ekberg, utredare på Skolinspektionen.

Läs artikeln om otillräckliga åtgärder mot glädjebetyg på svt.se

2022-05-19T09:09:24+00:002022-05-19|
Translate
Till toppen