Att vara studie- och yrkesvägledare för elever med intellektuell funktionsnedsättning kräver koll på de stödsystem som omgärdar eleven. Trots hinder är det viktigt för många av dessa elever att få möjlighet att pröva ”vanliga” utbildningar.
Antalet elever med intellektuell funktionsnedsättning som söker sig till komvux har under flera år minskat. År 2020 fick Sveriges statliga skolmyndighet Skolverket i uppdrag att undersöka orsaken. I uppdraget ingick också att ta reda på vilket stöd som behövdes i kommunerna i allmänhet, och i synnerhet vad studie- och yrkesvägledarna behövde för att stödja denna målgrupp.
– Det som kom fram tydligast i våra referensgrupper var att man är osäker inför den här elevgruppen. Att man inte har tillräcklig kunskap. Många vet inte vad en IF-diagnos innebär och har heller inte koll på helheten kring de här eleverna. Det är mycket som påverkar deras möjligheter till studier, som handlar om stöd runt omkring, till exempel skolskjuts eller hur man ska finansiera sina studier, säger Klara Borg, undervisningsråd på Skolverket som i samarbete med Mikaela Zelmerlööw har varit ansvarig för regeringsuppdraget.