Fler ska få fjärrundervisning

För att ge fler elever, framför allt i glesbygden, möjlighet att få undervisning av behöriga lärare beslutar regeringen i dag att fler ämnen som NO, SO, matte och teknik ska kunna erbjudas på distans via en dator.

– Vi vet att det allra viktigaste för att barn och elever ska kunna lära sig mycket i skolan är att man får undervisning av en utbildad och erfaren lärare. Nu ökar vi möjligheten för att fler barn ska få det, säger utbildningsminister Anna Ekström.

– Vid lärarbrist ska det finnas möjlighet att den behöriga läraren undervisar uppkopplad, säger hon.

Läs mer på sverigesradio.se >>

2020-02-27T08:44:17+00:002020-02-27|

Ökat fokus på trygghet och studiero i skolan

Trygghet och studiero är en förutsättning för att kunskapsresultaten i skolan ska fortsätta uppåt. Mer behöver göras för att alla elever ska vara trygga i skolan och lära sig mer. Nu inleds arbetet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för trygghet och studiero i skolan samt författningsförslag som säkerställer ett fungerande regelverk.

Uppdraget ska vara klart i december 2020

Läs mer på regeringen.se >>

2020-02-26T11:57:39+00:002020-02-26|

Synen på avhopp behöver förändras

Nästan alltid handlar avhopp om att eleven inte känner sig välkommen eller inte får tillräckligt med pedagogiskt stöd. Det säger forskare som studerat orsakerna. Prata inte om avhoppare. Säg i stället utknuffade.

Sedan gymnasieexamen infördes 2011 har en relativt stor andel elever årligen gått ut gymnasiet utan att lyckas ta examen. I de första årskullarna efter reformen var det runt en tredjedel som inte tog examen. Sedan dess har siffrorna förbättrats, men fortfarande är det cirka en fjärdedel som inte fullföljer studierna på de nationella programmen i tid.

Räknar man på fyra år sjunker andelen som inte tar examen till 20 procent. Av dessa går 6-7 procent ut med studiebevis, vilket betyder att de klarat nästan alla kurser. Den gruppen fullföljer vanligtvis så småningom sin utbildning och kan etablera sig på arbetsmarknaden.

Systemskiftet kan ändå inte helt förklara varför en fjärdedel av eleverna fortfarande, år efter år, inte lyckas med sina studier.

Läs mer på tidningengymnasiet.se >>

2020-02-25T13:49:37+00:002020-02-25|

Oro för sämre skolkvalitet i var tionde kommun

Det blir mindre pengar för många skolor i år, visar en undersökning som SVT Nyheter har gjort. Och var tionde kommun i undersökningen befarar att kvalitén i skolan kommer försämras.

Många kommuner i landet brottas med en vikande ekonomi. SVT Nyheter har därför frågat kommunerna hur det påverkar välfärden. Var tredje kommun i undersökningen lägger mindre pengar inom något välfärdsområde i budgeten för 2020 jämfört med året innan.

I hög grad handlar det om skolan. Nästan var femte kommun anger att budgeten inom förskola och skolbarnomsorg blir lägre 2020. Nästan lika många svarar att budgeten dras ned inom grundskolan, gymnasiet och övrig utbildning.

Varför just skolan?
– Skolorna är en väldigt stor del av kostnaderna i budgeten för kommunerna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner.

Läs mer på svt.se >>

2020-02-25T08:10:23+00:002020-02-25|

Jobben för människor som tänker annorlunda

Arbetssökande med funktionsnedsättning löper större risk att fastna i arbetslöshet. Manuel Garcia, 22, har fått sitt första jobb genom ett rekryteringsföretag. Ungefär två procent av befolkningen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, förkortat NPF. Med det menas att hjärnan fungerar annorlunda. I begreppet ryms bland annat adhd och autismspektrumstörning.

Arbetslösheten i den här gruppen har länge varit högre än genomsnittet i befolkningen. Trots det har ett nytt begrepp fått fäste i arbetslivet – neurologisk mångfald. Med det menas att företagen rekryterar personer med neurologisk funktionsnedsättning. Syftet är att hitta arbetskraft som tänker annorlunda.

Läs mer på dn.se >>

2020-02-25T07:36:19+00:002020-02-25|

Så kan lärare få mer tid till kärnuppdraget

Lärare behöver få fokusera på sitt kärnuppdrag – att förbereda, genomföra och följa upp undervisningen. Därför presenterar Skolverket idag en utredning om vilka arbetsuppgifter lärarassistenter och andra yrkesgrupper kan utföra för att avlasta lärare. Samtidigt presenteras ett nytt stöd till skolor för att identifiera lärarnas avlastningsbehov och lärande exempel.

Läs mer på skolverket.se >>

2020-02-25T07:14:57+00:002020-02-25|

Rekordmånga får studiemedel – stora ökningar inom vuxenutbildningen

Antalet personer med studiemedel slog rekord förra året. Nästan 503 000 personer fick studiemedel – ökningen är störst inom vuxenutbildningen och yrkeshögskolan.

Inte sedan det nya studiemedelssystemet infördes 2001 har så många personer fått studiemedel. Under 2019 fick 502 800 personer studiemedel, knappt 27 000 personer fler än under 2018.

Antalet studerande som med studiemedel har varit högt de senaste åren, men under 2019 var ökningen större än tidigare. Det är inom vuxenutbildning på gymnasienivå som den största ökningen märks, där ökade antalet från 110 000 studiemedelstagare 2018 till 125 000 under 2019, visar CSN:s nya årsredovisning.

Läs mer på csn.se >>

2020-02-25T06:58:50+00:002020-02-25|

Så skapades syv-lyftet på Gotland

Projektet ”Kompetenta Gotland” har som mål att höja utbildningsnivån på ön. Inom utbildningssektorn har alla ansvar för elevernas framtid efter skolan – vilket bidrar till att studie- och yrkesvägledarna inte står ensamma.
– Jag kan se början på en förändring och en samsyn, säger Susanne Svensson, studie- och yrkesvägledare.

Läs mer på skolvarlden.se >>

2020-02-20T13:16:50+00:002020-02-20|

Utvärderingen av ämneslärarutbildningarna klar

Drygt hälften av de utvärderade ämneslärarutbildningarna får omdömet hög kvalitet och knappt hälften ifrågasatt kvalitet när UKÄ idag släpper granskningen av ämneslärarutbildningarna för årskurs 7-9 och gymnasieskolan.

Hösten 2018 påbörjades en utvärdering av kvaliteten på ämneslärarutbildningar, grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan. Utvärderingen omfattar bild, dans, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap och svenska. Av 103 utbildningar får 59 hög kvalitet och 44 ifrågasatt kvalitet. Resultaten som presenteras är inte slutgiltiga, lärosätena har ett år på sig att rätta till de brister som identifierats.

Resultatet i korthet
– I utvärderingen ingår 27 universitet och högskolor
– Sammanlagt har 103 utbildningar granskats. Av dessa får 59 hög kvalitet och 44 ifrågasatt kvalitet
– Bild: 8 utbildningar får hög kvalitet och 2 ifrågasatt kvalitet
– Dans: 1 utbildning får hög kvalitet och 2 ifrågasatt kvalitet
– Idrott och hälsa: 6 utbildningar får hög kvalitet och 4 ifrågasatt kvalitet
– Matematik: 9 utbildningar får hög kvalitet och 13 ifrågasatt kvalitet
– Musik: 6 utbildningar får hög kvalitet och 2 ifrågasatt kvalitet
– Samhällskunskap: 16 utbildningar får hög kvalitet och 6 ifrågasatt kvalitet
– Svenska: 13 utbildningar får hög kvalitet och 15 ifrågasatt kvalitet

Läs mer på uka.se

2020-02-19T08:53:54+00:002020-02-19|

Bokrea 40% rabatt februari ut!

2020-02-14T13:33:27+00:002020-02-14|

DEBATT – Arbetsgivare: Kraftsamla kring yrkesutbildningen

Gymnasial yrkesutbildning den vanligaste utbildningsnivån som företagen letar efter när de ska rekrytera. Men efter två år med svag uppgång, minskade andelen elever som sökte ett yrkesprogram i första hand i höstas. Mer behöver göras för att öka yrkesprogrammens status och attraktionskraft, skriver företrädare för tolv branschförbund.

Läs mer på dagenssamhalle.se >>

2020-02-14T08:36:35+00:002020-02-14|

Rapportsläpp – Generation Z

Allt fler ungdomar ser ljust på sin egen framtid – men synen på samhällets är däremot betydligt mer dyster. Det visar den årliga rapporten Ungdomsbarometern som släpps idag torsdag. Dessutom visar undersökningen att det politiska intresset är i nivå med intresset för att festa, och hoppet om att kunna påverka är större än någonsin.

– Detta bekräftar bilden av generation Z som en starkt individualistisk generation med en relativt negativ framtidssyn. De har vuxit upp i en värld som upplevs som allt mer osäker politiskt men också när det gäller den tekniska utvecklingen och förändringarna på arbetsmarknaden, säger Ulrik Hoffman, VD Ungdomsbarometern.

Läs mer på ungdomsbarometern.se >>

Läs rapporten som pdf – Generation Z >>

2020-02-13T14:00:37+00:002020-02-13|

Organisering och erbjudande av utbildningsplatser för vissa nyanlända invandrare

I januari 2018 infördes det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för nyanlända invandrare med kort utbildning i syfte att underlätta och påskynda deras etablering i arbets- och samhällslivet. Vi har genomfört en kartläggning av den kommunala vuxenutbildningens erbjudande av utbildning till dessa elever.

De viktigaste iakttagelserna:
– Eleverna erbjuds ofta sfi-studier i kombination med orienteringskurser
– Brist på information om elevgruppen anges försvåra anpassning av utbildningsutbudet
– Behov av att utveckla undervisning och stöd
– Uppföljning av elevgruppens resultat görs inte
– Nya organisationsformer har uppstått kring elever som omfattas av utbildningsplikten

Läs mer på skolinspektionen.se >>

Läs rapporten som pdf >>

2020-02-12T12:09:22+00:002020-02-12|

Kortfattat om frågor kring vuxenutbildning

Efter 1 juli 2020 går det inte att utfärda slutbetyg inom komvux på gymnasial nivå. Slutbetyg har sedan tidigare ersatts av gymnasieexamen inom komvux. Den möjligheten kommer nu att tas bort. Efter 1 juli kan man bara utfärda gymnasieexamen för elever inom komvux på gymnasial nivå.

Vad gäller för slutbetyg, examen och om kurser som inte får ingå i examen inom vuxenutbildning och motsvarande? Här beskrivs kortfattat vad som gäller.

Läs mer på skolverket.se >>

2020-02-05T12:57:15+00:002020-02-05|

Att stärka och utveckla studie- och yrkesvägledning

När lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare samarbetar blir vägledningen en naturlig del av utbildningen och undervisningen ger det ett stöd för eleverna att göra väl underbyggda val för framtiden. Att satsa på bra studie- och yrkesvägledning är också en väg att minska kostsamma avhopp och felval som påverkar både individen och samhället.

Skolverket erbjuder stöd till verksamheter som vill utveckla och höja kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen. Stödet kan omfatta allt från att organisera verksamhetens vägledning till fortbildningsinsatser och kurser om undervisning och metoder.

Läs mer om upplägg, omfattning och anmälan på skolverket.se >>

2020-02-04T08:01:36+00:002020-02-04|

Informationsträffar för dig som är vägledare

Får du frågor om exempelvis yrkeshögskoleutbildningar, konst- och kulturutbildningar, tolkutbildningar, validering eller SeQF?

I vår bjuder Myndigheten för yrkeshögskolan in dig som arbetar som vägledare till informationsträff. Den 18 mars och 27 maj välkomnar vi vägledare till en förmiddag med föreläsning och möjlighet till diskussion.

Datum: 18/3, 27/5
Tid: 09.00 – 12.00
Plats: Ingenjör Bååths gata 19, 722 12 Västerås

Läs mer innehåll och anmälan på myh.se >>

2020-02-04T07:57:50+00:002020-02-04|

Utvecklat komvux ska stärka kompetensförsörjningen

Nu har regeringen fattat beslut om förslag till ny lagstiftning för att stärka den kommunala vuxenutbildningen (komvux). För att fler vuxna ska få möjlighet att gå en yrkesutbildning som leder raka vägen till jobb har regeringen också beslutat att öka statens finansiering av den gymnasiala yrkesutbildningen inom komvux (regionalt yrkesvux). Syftet är att stärka kompetensförsörjningen, snabba på integrationen och öka omställningsförmågan på arbetsmarknaden.

– Komvux måste bli ett kraftfullare verktyg för att stärka kompetensförsörjningen. Genom dessa reformer får fler nyanlända och utrikesfödda möjlighet att få sitt första jobb i Sverige och möjligheterna att växla yrke eller bransch mitt i livet ökar. Så bygger vi ett starkt samhälle där alla bidrar till vår gemensamma välfärd, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Läs mer på regeringen.se >>

2020-02-03T07:16:56+00:002020-02-03|