Läsåret 2021/22 var 85 procent av eleverna behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Det är en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med föregående läsår men på samma nivå som 2018/19, före pandemin. Det visar ny statistik från Skolverket.

– Trots alla svårigheter pandemiåren förde med sig så är betygsresultaten tillbaka på samma nivå som före pandemin. Nästan 102 000 elever blev behöriga till gymnasiet, men fortfarande är det nästan 18 000 som inte blev det. Att bli behörig till gymnasiet är förmodligen den viktigaste förebyggande insatsen för att undvika utanförskap och för att säkra det behov av kompetensförsörjning som arbetsmarknaden har, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket.

Mer statistik och betygsresultat hittar du på skolverket.se

För dig som är mitt i arbetslivet
Det nya omställnings­­studiestödet är till för dig som är mitt i arbetslivet och vill bredda din kompetens så att du blir mer attraktiv på arbets­­marknaden. Den 1 oktober 2022 öppnar ansökan och då kan du söka omställnings­studiestöd för studier i Sverige som börjar 1 januari–30 juni 2023.

Läs mer om om ställningsstudiestödet på csn.se

I år fyller Euroguidance nätverket 30 år. För att fira, bjuder vi in till en kostnadsfri konferens för vägledare, beslutsfattare, utbildare m fl inom vägledningsområdet i Europa.

Läs mer om den konferensen på uhr.se

Nu är det dags att söka in till högskola och universitet. Möjligheterna till jobb är ofta stora inom yrken där det krävs en högskoleutbildning. Inom exempelvis områdena hälso- och sjukvård och pedagogik finns många yrken med goda möjligheter till jobb både på kort och lång sikt.

Läs mer om jobben efter högskolan på arbetsformedlingen.se

Arbetsgivarna söker med ljus och lykta efter personer som har gått gymnasieskolans yrkesprogram, visar SCB:s Arbetskraftsbarometer 2021. Sedan den nya gymnasieläroplanen infördes 2011 har intresset för yrkesprogrammen minskat, samtidigt som allt fler med motsvarande utbildning väntas gå i pension de närmaste åren.

Arbetsgivarna efterfrågar särskilt arbetskraft från yrkesprogram inom teknik och tillverkning. Men trycket är stort även på sökande med utbildning inom andra yrkesområden, som restaurang- och naturbruksprogrammen.

– Om man tittar på Arbetskraftsbarometern de senaste tio åren ser man att det inte är en tillfällig brist på sökande med yrkesutbildning från gymnasieskolan, utan en trend, och att bristen har ökat över tid, säger Karolina Eriksson, statistiker på SCB.

Läs mer om efterfrågan på yrkesprogramsutbildade på scb.se

Från norr till söder är civilsamhället engagerat i att hjälpa människor som står långt från samhället. Nu visar ett forskningsprojekt att folkbildningens aktörer gör viktiga insatser för att människor ska komma in på arbetsmarknaden.

Läs mer om folkbildningens betydelse för arbetsinkludering på folkbildningsradet.se

Kontakta oss så hjälper vi dig gärna med detta!

Gymnasiesärskolan byter under nästa år namn till Anpassad gymnasieskola. Vi har under hösten fått flera förfrågningar om vi kan lokalanpassa informationen i broschyren Anpassad gymnasieskola. Och det kan vi göra. Om du är intresserad så skickar vi gärna ett referensmaterial till dig så du får se hur det kan se ut.

Mejla din förfrågan till anna@tremedia.se eller ring oss på 033-29 33 40.

Den 16 september lämnade Skolverket förslag till regeringen om ändrade ämnesplaner i de gymnasiegemensamma ämnena. Förslaget är en del av uppdraget att förbereda införande av ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och komvux. De förslag Skolverket lämnar kräver riksdags- eller regeringsbeslut.

Läs mer om skolverkets förslag om ämnesbetyg på skolverket.se

Högskoleprovet bidrar till att bredda rekryteringen till högskolan avseende kön och ålder. Fler män och personer i åldern 25–34 år antas med hjälp av provet, visar en studie som Universitets- och högskolerådet (UHR) har gjort.

– Totalt sett är kvinnor överrepresenterade i högskolan. Vår studie visar att fler män och personer som är något äldre antas tack vare högskoleprovet. Det minskar deras underrepresentation och breddar rekryteringen till högskolan, säger Torbjörn Lindquist, utredare på UHR.

Läs mer om högskoleprov och breddad rekrytering på uhr.se

Regeringen har beslutat om att höja prisbasbeloppet från 48 300 kronor 2022 till 52 500 kronor 2023. Det är en höjning med 8,7 procent. Höjningen innebär att studerande med studiemedel får drygt 12 000 kronor för fyra veckors heltidsstudier. En ökning med 1000 kronor jämfört med 2022.

Läs mer om studiemedel på csn.se

Inom vilka branscher finns mest lediga jobb just nu? Vilket yrke ska jag utbilda mig inom för att ha goda chanser till jobb framöver? I det här webbinariet får du goda råd. Du får också tips på hur du tar reda på vilka yrken som passar dig. Gäst i studion är Ingrid Viklund Ros som berättar mer om prognosen för jobben.

Se webbinariet på arbetsförmedlingen.se

De allra flesta elever känner sig trygga i skolan idag men det finns en växande andel elever som inte gör det. Hur arbetar Skolinspektionen för att eleverna ska ha en trygg skolmiljö? Vad kan skolorna själva göra för att öka tryggheten i skolan?

– En trygg skolmiljö är en förutsättning för att eleverna ska kunna koncentrera sig på skolarbetet och undervisningen, säger Agnetha Burström som arbetar som inspektör på Skolinspektionen. Det är en förutsättning för att eleverna ska trivas, lära sig saker och utvecklas i skolan. De ska låta sig fångas av lektionsinnehållet istället för att tankarna ska kretsa kring vad som kan hända på rasten eller efter skolan.

Läs mer om trygghet och studiero i skolan på skolinspektionen.se

Antalet som studerar med studiemedel i utlandet ökar efter pandemin. Däremot minskar utlandsstuderande bland läkarstuderande. Storbritannien är fortfarande det mest populära landet för utlandsstudier, men USA ökar och är nu nästan lika populärt.

Totalt studerade 21 000 personer med studiemedel i utlandet under läsåret 2021/22, en ökning med cirka 3 400 personer jämfört med läsåret dessförinnan. Antalet studerande är dock inte tillbaka på den nivå som var innan pandemin. Sedan läsåret 2014/15, då antalet utlandsstuderande var som högst, har det skett en minskning med cirka 8 700 personer.

Mer om ökat antal utlandsstuderande hittar du på csn.se