Arbetsmarknadens behov ska få betydelse när utbildningsinriktningar och antal platser inom gymnasial utbildning dimensioneras. Nu föreslår regeringen lagändringar som ska underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
Regeringen har beslutat om ett historiskt omställningspaket för långsiktigt förbättrad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden. Förslag som bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Centerpartiet.
Läs mer om innehållet i omställningspaketet på regeringen.se
Många arbetsgivare har svårt att trygga sin kompetensförsörjning, och samtidigt har ungdomars intresse för yrkesutbildning minskat. Nu föreslår regeringen i en proposition till riksdagen att det som krävs för grundläggande behörighet ska ingå i alla yrkesprogram.
– Brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft är ett av de största och mest akuta problemen på svensk arbetsmarknad i dag. Vi behöver fler skickliga rörmokare, elektriker och barnskötare. Ska svenska företag kunna växa och vara konkurrenskraftiga behöver deras kompetensförsörjningsbehov bättre tillgodoses. Att göra yrkesprogrammen mer attraktiva är ett led i det, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom.
Mer om grundläggande behörighet på på alla yrkesprogram finns att läsa på regeringen.se
Unga mer optimistiska kring sin egen framtid men många anser att samhället är på väg åt fel håll.
En ny undersökning från Ungdomsbarometern visar att ungdomar är mer optimistiska kring livet just nu och samvaron i stort jämfört med 2020. De tycker även att de har stor möjlighet att påverka sitt liv. Samtidigt tycker fler att samhällsutvecklingen är på väg åt fel håll och att de har mindre möjlighet att påverka samhället i stort. Dessutom minskar intresset för samhälle och politik något.
UHR har tagit fram ett nytt utlåtande över utländsk utbildning som ska ge sökande, arbetsgivare, universitet och högskolor mer och tydligare information om vad en persons utländska utbildning motsvarar i Sverige.
En jämlik skola där eleverna ges mer tid för lärande skapar förutsättningar för fler elever att lära sig mer. I en lagrådsremiss lämnar nu regeringen förslag för en utökad lovskola och att alla elever i grundskolans årskurs 4–9 ska erbjudas minst två timmar extra studietid per vecka.
Läs mer om skärpningen av kommunernas valideringsuppdrag på svd.se
I SCB:s nya statistikrapport har man tittat på hur många som avslutar sina studier på allmän kurs med behörighet. Den visar att ungefär en tredjedel av alla deltagare på allmän kurs får behörighet till vidare studier. För deltagare med funktionsnedsättning är resultatet något högre: hela fyra av tio. Deltagare med funktionsnedsättning läser även fler terminer.
– Detta stärker bilden av att folkhögskolan är en viktig utbildningsform och en möjlighet till utbildning för personer med funktionsnedsättning, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner.
Läs mer om folkhögskola och grundläggande behörighet på folkbildningsradet.se
Kompetenskrisen slår hårt mot hela samhället. För att möta problematiken presenterar Svenskt Näringsliv nu en reformagenda. Avgörande, enligt rapporten, är att företag och branscher får betydligt mer inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningen.
Läs mer om förslagen som ska fixa kompetenskrisen på svensktnaringsliv.se
Förskolan och skolan behöver vara förberedd på ökad smittspridning och ökad frånvaro bland lärare och elever de närmaste veckorna. I det läget är det viktigt att fokusera på undervisning och säkerställa att omsorgen för barn till vårdnadshavare inom samhällsviktig verksamhet kan ges. Det finns också möjlighet att införa fjärr- och distansundervisning.
Den som har ett yrke med låg efterfrågan på arbetskraft kan fundera på att byta yrkesbana för att minska risken för att bli arbetslös. Arbetsförmedlingen har tagit fram ett index som visar hur lätt eller svårt det är inom olika yrken att byta bana utan att vidareutbilda sig. Resultaten kan användas av aktörer för att dimensionera utbildningar och av yrkesverksamma för att undvika arbetslöshet.
Mer än hälften av gymnasieungdomarna börjar arbeta direkt efter gymnasiet, 38 procent går vidare till studier och 8 procent saknar sysselsättning. Föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar tydligt vilka som läser vidare på högre utbildningar. Det visar en studie som CSN och UHR har gjort.
Läs mer om vad ungdomar gör direkt efter gymnasiet på csn.se
Ladda ner rapporten som pdf: Vad gör ungdomarna efter gymnasieskolan?
Under coronapandemin har intresset för högskolestudier ökat och antalet sökanden som inte tidigare har läst inom högskolan är nu högre än någonsin tidigare. Sökantalet har ökat mest bland 19-åringar och de över 30. Lärosätena har också antagit fler utan tidigare högskoleerfarenhet och antalet nybörjare har ökat, även om dessa ökningar inte fullt ut motsvarar det ökade intresset.
Läs rapporten som pdf: Inflödet till högskolan under coronapandemin
Arbetsmarknaden återhämtade sig i en snabb takt och arbetslösheten minskade stadigt under 2021. I genomsnitt var 409 000 personer inskrivna som arbetslösa under året och närmare hälften var långtidsarbetslösa.
Skolverket har utformat ett material som stöd för dig som arbetar med att elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada får den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till.
Ladda ner stödmaterialet som pdf
Det finns ett fortsatt behov av att studerande ska kunna arbeta, och särskilt gå in och avlasta i vården och andra samhällsbärande verksamheter med anledning av covid-19-pandemin. Därför vill regeringen återigen förlänga det tillfälligt slopade fribeloppet, till och med den 30 juni 2022. Förslaget kommer att överlämnas till riksdagen i en extra ändringsbudget inom kort.
Skolverket har sammanställt övergripande information om vad som gäller i förskolan, skolan och vuxenutbildningen med anledning av coronapandemin.