Skolinspektionen har genom oanmälda besök granskat elevers användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning i undervisningen. Granskningen har också omfattat rutiner för hantering av omhändertagande av digitala enheter.
Könsskillnaden i skolresultat minskar och det kan framför allt förklaras av att flickor har försämrat sina resultat. Det visar en ny rapport från Skolverket.
Flickor har under lång tid presterat bättre än pojkar i skolan men nu pekar statistiken på en ny trend: könsskillnaden i skolresultat har minskat och i årskurs 9 har skillnaden aldrig tidigare varit så liten som nu. Samma mönster syns i betygsstatistiken för årskurs 6 och i gymnasieskolan.
– Det visar att utvecklingen inte kan förklaras av förändringar i en viss åldersgrupp utan att det är en mer genomgripande trend, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket.
Artikeln om flickors sjunkande skolresultat finns på skolverket.se
Den 7 oktober öppnar den tredje ansökningsomgången för nationell yrkesutbildning (NY). Myndigheten informerar nu om förutsättningarna för ansökan.
Gå in på myh.se för mer information om ny ansökningsomgång till nationell yrkesutbildning.
Nu kan du beställa affischen för Särskild behörighet till högskolan för dem som går gymnasieskolan enligt Gy25.
Affischen är helt uppdaterad med alla ämnen och nivåer som gäller de elever som går i gymnasieskolan enligt Gy25. Här finns även rutor med information om Meritpoäng och Motsvarandebedömning.
Den nya affischen levereras vecka 37.
Du kan fortfarande beställa affischen som gäller för dem som går gymnasieskolan enligt det gamla Gy11.
En klar majoritet har jobb eller studerar vidare efter att ha gått en yrkeskurs på folkhögskola. Det framgår i en ny rapport från Folkbildningsrådet.
– Siffrorna visar att folkhögskolans arbetssätt fungerar och att behoven av yrkesutbildade är stora i samhället, säger enhetschef Jan Jonsson.
Kolla in vilarare.se för mer om jobb efter folkhögskolans yrkeskurser
Om tre veckor går Yrkes-EM av stapeln i Danmark. Nästan 600 deltagare från 32 länder ska excellera i yrkeskunskaper av alla möjliga slag. TN har talat med tre av de svenska tävlande.
Med minskade elevkullar som argument stängs skolor runt om i Sverige – i större städer såväl som på landsbygden.
I mer än var tredje kommun diskuterar man att inom de närmaste åren lägga ner eller slå samman skolor, visar Vi Lärares granskning.
I många kommuner har det redan skett.
Gå in på vilarare.se och läs mer om följderna av minskade elevkullar
I varje klass går i snitt tre barn med NPF, men skolan är inte anpassad för dem. Riksförbundet Attentions rapport visar att åtta av tio har frånvaro på grund av sin funktionsnedsättning och att minst 36 procent inte får betyg i grundskolans kärnämnen.
– Det här är inte frågan om individuella misslyckanden. Det är ett systemfel när så många elever inte får de anpassningar och det stöd de behöver och har rätt till, säger Eric Donell, ordförande för Riksförbundet Attention.
Läs mer om hur det ser ut för elever med NPF i den svenska skolan på attention.se
Har du också hört att CSN blivit ”svindyrt” eller att du går miste om ränteavdrag på studielånet? Du är inte ensam. Det är lätt att missförstå hur räntan på studielån faktiskt fungerar. Här reder vi ut fem vanliga myter om CSN-räntan.
De elever som börjar i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan nu i höst är de första som får ämnesbetyg enligt ämnesbetygsreformen. Det är en stor förändring som varit efterfrågad länge.
Tidigare har eleverna fått ett betyg efter varje genomförd kurs i ett ämne. Alla kursbetygen räknas sedan med i det slutliga betyget oavsett när under gymnasieutbildningen som betygen sattes. De elever som börjar gymnasieskolan nu får ett ämnesbetyg i stället.
Långa väntetider fortsätter att plåga dem som söker det så kallade omställningsstödet. Först var det CSN som strulade, nu är det hos Försäkringskassan som ärendena läggs på hög.
– Ju längre tid det tar hos Försäkringskassan, desto längre tid tar det hos oss, säger Elina Andersson, kontorschef på CSN.
För att råda bot på att många elever och ungdomar saknar behörighet till gymnasieskolan har regeringen tagit fram en utredning med förslag på reformer, i syfte att fler ska kunna gå yrkesprogram. Men att sänka kraven och därmed kompetensen passar inte industrin, skriver Jesper Hedin Hirasawa på Industriarbetsgivarna.
Den rådande lågkonjunkturen har fortsatt att påverka arbetsmarknaden. Som en följd har arbetslösheten ökat i 15 av 21 län under det andra kvartalet 2025.
Svensk ekonomi har under det senaste året fortsatt befunnit sig i en lågkonjunktur, vilket har haft en tydlig påverkan på arbetsmarknaden. Antalet inskrivna arbetslösa har ökat från i genomsnitt 344 000 från det andra kvartalet 2024 till 363 000 samma period 2025. Samtidigt har arbetslösheten stigit från 6,6 till 6,9 procent. Det visar Arbetsförmedlingens andra kvartalsrapport för 2025.
Totalt 454 832 sökte högskoleutbildning vid första urvalet höstterminen 2025, en ökning med 1,4 procent jämfört med hösten 2024, då det var 448 685 sökande. Intresset är fortsatt stort för flertalet utbildningar med goda arbetsmarknadsutsikter, till exempel vårdutbildningar. Det visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR).
På uhr.se kan du läsa mer om det höga söktrycket till yrkesexamensutbildningar
Läs rapporten som pdf – Antagning till högre utbildning hösten 2025
Företagande som ett vägval inom vuxenutbildningen – webbinarium
Hur informerar och vägleder vi för möjligheten att se företagande som ett vägval? Ta del av lärande exempel och diskussioner under vårt webbinarium den 25 augusti. Webbinariet riktar sig till dig som arbetar inom komvux.
Frågestund om Gy25 för studie- och yrkesvägledare – webbinarium
Välkommen att delta på webbinariet den 23 september där vi svarar på frågor om Gy25. Frågestunden vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Erfarenhetsutbyte för bedömning av behörighet inom komvux den 22 oktober – webbinarium
Välkommen till ett webbinarium med erfarenhetsutbyte för dig som arbetar med bedömning av behörighet och antagning inom komvux på gymnasial nivå. Under webbinariet kommer du att få möjlighet att träffa och knyta kontakten med kollegor från hela landet.
Erfarenhetsutbyte för bedömning av behörighet inom komvux som anpassad utbildning den 24 oktober – webbinarium
Välkommen till ett webbinarium med erfarenhetsutbyte för dig som arbetar med bedömning av behörighet och antagning inom komvux som anpassad utbildning. Under webbinariet kommer du att få möjlighet att träffa och knyta kontakten med kollegor från hela landet.
Erfarenhetsutbyte för bedömning av behörighet inom komvux den 6 november – webbinarium
Välkommen till ett webbinarium med erfarenhetsutbyte för dig som arbetar med bedömning av behörighet och antagning inom komvux på gymnasial nivå. Under webbinariet kommer du att få möjlighet att träffa och knyta kontakten med kollegor från hela landet.
Erfarenhetsutbyte för bedömning av behörighet inom komvux den 7 november – webbinarium
Välkommen till ett webbinarium med erfarenhetsutbyte för dig som arbetar med bedömning av behörighet och antagning inom komvux på gymnasial nivå. Under webbinariet kommer du att få möjlighet att träffa och knyta kontakten med kollegor från hela landet.
Skolverkets nationella IM-konferens
Välkommen till en konferens i Stockholm den 8 januari 2026, med fokus på hur vi kan organisera för målinriktad undervisning på gymnasieskolans introduktionsprogram. Konferensen passar dig som arbetar med introduktionsprogram.
Foto: Nicklas Elmrin. Från vänster: Berit Haugen, Eva-Marie Pålsson och Jenny Ivarsson stående bakom Lina Ali och Glenn Castenbladh Rafors.
På Tremedia är vi glada att Berit Haugen som vi haft mycket samarbete med är en av medlemmarna i Sveriges Lärares nationella råd för vägledare. Rådet har tidigre bara träffats online men har nu haft sitt första fysiska möte.
Berit har bland annat skrivit det digitala materialet Träna din valkompetens som är utgivet av Tremedia. Vi är övertygade om att Berit med sin studie- och yrkesvägledarexamen och långa erfarenhet av arbete med studie- och yrkesvägledning i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har väldigt mycket att tillföra!
Sveriges Lärares nationella råd för studie- och yrkesvägledare inleder sitt arbete med att ta fram en gemensam arbetsbeskrivning för yrket. Syftet är att skapa en tydlig grund för framtida arbete med lönekriterier, arbetsvillkor och införandet av en skyddad titel, och därigenom stärka både professionen och dess status.
Ta fram en gemensam arbetsbeskrivning för studie- och yrkesvägledare, som grund för:
Lönekriterier
Tydligare arbetsvillkor
Arbetet för att införa skyddad titel
Arbeta för skyddad titel som säkerställer att endast utbildade studie- och yrkesvägledare får använda yrkestiteln.
Främja likvärdighet genom att definiera kärnan i yrkesuppdraget, oavsett skolform eller utbildningsnivå.
Rådgivande funktion till Sveriges Lärares förbundsstyrelse i frågor som rör yrkets fackliga och professionella villkor.
Driva utvecklingsfrågor som stärker yrkets professionalitet, status och arbetsvillkor.
Motverka otydlighet och osunda arbetsvillkor genom att lyfta frågor om arbetsbelastning, antalet elever per vägledare och rättigheter för elever/studenter.
Stödja medlemmar och ombud med verktyg, information och forum för gemensam utveckling.
Synliggöra yrkets betydelse och skapa förståelse för studie- och yrkesvägledarens roll i utbildningssystemet.
Berit Haugen, 59, Individuella programmet El och energi/Frisör/Restaurang och livsmedel, Jämtlands gymnasium.
Eva-Marie Pålsson, 54, IM och anpassad gymnasieskola, Halmstads kommun.
Lina Ali, 31, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Jenny Ivarsson, 61, Grundskolan, Kalix kommun.
Glenn Castenbladh Rafors, 41, syv/samordnare grundskola, Härryda kommun.
Volkan Serengil, 42, Syv/syv-samordnare, Internationella Engelska skolan Liljeholmen, Stockholm.
Läs en artikel om nationella rådet för vägledare på vilarare.se
Läs mer om Berit Haugens digitala arbetsmaterial Träna din valkompetens
Det är viktigt att rektorer får förutsättningar att fatta rättssäkra och likvärdiga beslut om ledigheter och att de har relevanta verktyg att ta till vid ogiltig frånvaro. Dagens regler om ledigheter och annan skolfrånvaro fungerar inte som de ska, och regeringen har därför tillsatt en ny utredning.
– Det finns barn i Sverige som inte får den skolgång som de har lagstadgad rätt till. Det kan till exempel handla om vårdnadshavare som bryter mot regler kring ledighet eller att barn förs ut ur landet. Om man bryter mot skolplikten ska det inte gå obemärkt förbi, som det tyvärr ofta gör i dag. Vi gör nu mer för att garantera varje barns rätt till utbildning och frihet, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.
Mer om utredningen av tydligare regler för skolplikt och frånvaro på regeringen.se
Andelen gymnasieelever som får studiebidraget indraget på grund av ogiltig frånvaro är den högsta någonsin. Totalt under läsåret 2024/2025 fick 10,8 procent eller 39 100 elever studiebidraget indraget vilket innebär en fortsättning på en lång trend.
När en gymnasieelev har mer än fyra timmars ogiltig frånvaro under en månad kan skolan rapportera det till CSN, som då kan besluta om att studiebidraget ska dras in. Under läsåret 2024/2025 fick fler gymnasieelever än tidigare studiebidraget indraget på grund av ogiltig frånvaro. Totalt drogs studiebidraget in för 10,8 procent eller 39 100 elever, vilket är den högsta siffran någonsin och 1 000 fler än föregående läsår. Därmed fortsätter den långa trenden med att allt fler elever får sitt studiebidrag indraget.
På csn.se kan du läsa mer om att allt fler elever får sitt studiebidrag indraget