Arbetsförmedlingen har nu ett förslag till hur kontorsnätet ska utformas. Det omfattar 106 egna kontor med olika öppettider och att verksamheterna på 132 arbetsförmedlingskontor avvecklas successivt under 2019 och 2020.
Årets Öppna jämförelser – Gymnasieskola visar att andelen elever som tar examen inom tre år ökar för femte året i rad. Genomströmningen har alltså förbättrats i många kommuner. Årets rapport visar att 73 procent av eleverna som påbörjat ett yrkesprogram vid kommunala skolor år 2015 nådde examen 2018. Motsvarande andel för högskoleförberedande program var 79 procent.
Yrkeshögskolans utbildningar inom samhällsbyggnadsområdet har länge haft en kraftig övervikt av manliga sökande, men trenden håller på att vända och nu är mer än var tredje sökande en kvinna. På bara ett år har antalet kvinnor som sökt en utbildning inom samhällsbyggnad och byggteknik ökat med 45 procent.
Studenter med olika typer av funktionsnedsättning ska kunna studera på samma villkor som andra. Därför har UHR fått i uppdrag av regeringen att sprida goda exempel på åtgärder som ökar tillgängligheten för studenter med funktionsnedsättning och motverkar diskriminering inom högskolan.
Skolverkets lärlingscentrum välkomnar dig som vill komma igång med gymnasial lärlingsutbildning och dig som vill komma igång med lärlingsliknande upplägg på introduktionsprogrammen.
Konferensen är på grundläggande nivå och syftar till att du ska få ökad kunskap om gymnasial lärlingsutbildning och konkreta exempel från andra skolor.
Under 2018 minskade antalet helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå, trots en pågående utbyggnad av högskolan. Flera lärosäten uppger att de har svårt att rekrytera tillräckligt många studenter till de utbildningar som staten tillfört extra medel för att bygga ut. Det gäller framför allt vård- och lärarutbildningar.
Den 9–11 april står Karlstads kommun som värd för Rikskonferens 2019. Konferensen riktar till dig som jobbar med att främja och stödja samverkan mellan skola och arbetsliv. Årets tema: Matcha Framtiden! Framtidens medarbetare finns i skolorna och i dagsläget ropar samhället efter dem som ett svar på kompetensförsörjningsbristen. Att matcha framtiden handlar om hur arbetsgivarna förbereder sig för att kunna attrahera framtidens medarbetare i till sina branscher. Framtidens medarbetare bär på kompetenser och framtida yrken som vi troligtvis inte ens kan föreställa oss. Hur förbereder sig arbetsgivare för att möta upp de ungas förmågor, önskemål och krav som framtida medarbetare?
3 maj erbjuder UHR ännu en kursdag för dig som vägleder elever inför kompletteringsstudier vid vuxenutbildningen. Dagen riktar sig till dig som arbetat några år och som samlat på dig en del frågor om tillämpning av regelverket inför antagning till högskolan.
UHR tipsar nu om hur man kan förbereda sig genom en ny film för sociala medier. Att öva på gamla prov, läsa mycket och varierat, repetera matematik och träna på tabeller och diagram är bra.
För den som saknar slutbetyg, gymnasieexamen eller motsvarande meriter finns möjlighet att få grundläggande behörighet på två olika sätt: Genom högskolornas bedömning av reell kompetens och den bedömning som görs utifrån vissa kurser och arbetslivserfarenhet i antagningen.
”Kritiken mot förslaget om det nya obligatoriska inslaget Framtidsval i årskurserna 7–9, beror till stor del på missförstånd”, skriver Marie-Hélène Ahnborg, särskild utredare om studie- och yrkesvägledning.
Sveriges befolkning ökar och blir äldre. För att upprätthålla välfärden till år 2030 utan höjda skatter eller avgifter krävs en sysselsättningsökning på omkring 485 000 personer. Det visar Arbetsförmedlingens rapport ”Sveriges framtida sysselsättning”.
Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.
Varje år utfärdar UHR upp emot 20 000 utlåtanden över utländsk utbildning. Utlåtandet visar vad en persons utländska utbildning motsvarar i Sverige och underlättar för den som vill arbeta eller studera vidare här. Nu blir utlåtandet digitalt, i form av en pdf-fil som skickas till den sökandes e-postadress, vilket är både effektivare och mer miljövänligt.
Fotomodeller, mellanchefer eller professorer? Vilka yrken är det som ryker först i en förändrande – och allt mer automatiserad – värld?
Med hjälp av SCB:s yrkesregister visar här SvD de 10 yrken som minskat mest i Sverige mellan åren 2014 och 2017:
1. Säljande butikschefer och avdelningschefer i butik
2. Fordonsmontörer
3. Telefonister
4. Doktorander
5. IT-chefer (nivå 1)
6. Professorer
7. Maskin- och processoperatörer vid stål- och metallverk
8. Gruv- och stenbrottsarbetare
9. Säljare (företag)
10. Specialistofficerare
Vissa yrken kan kopplas till en ökad automatisering, medan andra är lite mer svårförklarade.
Regeringen bör utreda en ny tvåårig yrkesskola på gymnasienivå, det tycker utbildningsutskottet.
Tanken är att det ska skapa en snabbare väg för unga till arbetslivet. Men S, V och MP tycker inte att det behövs någon ny skolform på gymnasiet.
Arbetsförmedlingen kommer att avveckla cirka 130 av 242 lokala kontor. Vilka kontor som blir kvar kommer att bli klart i slutet av mars månad, därefter påbörjars en successiv avveckling av de kontor som inte ska finnas kvar.
Antalet skarpa ingripanden, mot skolor med långvariga och allvarliga situationer, ökade under 2018 visar Skolinspektionens årsrapport. Bland annat ökade antalet skolor som fick viten efter konstaterade omfattande brister från 101 skolor år 2016 till 121 år 2017 och ytterligare till 125 förra året.
Skolverket har ett regeringsuppdrag att arbeta med årliga fortbildningsinsatser för studie- och yrkesvägledningen. I denna delredovisning ges en redogörelse för vad Skolverket har gjort inom uppdraget under 2018 samt en kort beskrivning av vilka insatser som planeras under 2019.
Varje fall av långvarig frånvaro är unikt. Därför är det viktigt att undersöka orsakerna och anpassa åtgärderna därefter, konstaterar regeringens utredare Malin Gren Landell.
Hemmasittare har blivit ett välkänt begrepp de senaste åren. Men en sökning i mediearkivet visar att det är först i mitten av 2000-talet som ordet börjar användas i svenska tidningar för att beskriva barn som inte kommer till skolan. Det finns ingen statistik över hur många barn som stannar hemma, men de flesta bedömare är överens om att fenomenet ökar. När tv-programmet Kalla fakta i höstas granskade frågan kom man fram till att 5 500 elever varit borta mer än halva terminen från skolan.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ser allvarligt på de skillnader som fortfarande finns mellan unga utrikes födda och unga inrikes födda när det gäller resultat i skolan och möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Det framkommer i myndighetens nya rapport Hitta vägen! Ung idag 2019 – en studie om ungas väg genom skolan till arbetslivet.
Skolverket har presenterat en kvalitativ studie om hur väl gymnasieskolan lyckas med sitt uppdrag. En viktig slutsats är att de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan måste bli bättre på att göra eleverna förberedda för högskolan, skriver generaldirektör Peter Fredriksson.
Sedan förra läsåret har andelen behöriga lärare i gymnasieskolan ökat, från 80,6 procent förra läsåret till 81,4 procent i år. Samtidigt minskar andelen behöriga lärare i grundskolan från 71,4 procent förra året till 70,5 procent. Det visar Skolverkets nya statistik om pedagogisk personal i skolan. Statistiken finns även på läns-, kommun- och skolenhetsnivå.
– Det är glädjande med ökningen i gymnasieskolan men att behörigheten minskar i grundskolan från en redan låg nivå är allvarligt. Lärarbristen är en ödesfråga som alla med ansvar för den svenska skolan måste samlas kring. Det behövs ett helhetsgrepp. Därför efterlyser vi en nationell strategi för att säkra lärarförsörjningen, säger Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör.
Fler barn och unga ringer till Bris om mobbning, självdestruktivitet och självmordstankar. Alarmerande många uttrycker också att de inte får något stöd av samhället.
Enligt Bris handlar samtalen om allt allvarligare ämnen. De senaste tre åren har unga som ringer om självmordstankar ökat med 66 procent, självdestruktivitet med 64 procent och ätstörningar med 47 procent. Det handlar om tusentals kontakter per år.
– Den situation vi har är oerhört allvarlig. En röd tråd i de här samtalen är svårigheten att få hjälp, och det kan också vara en förklaring till varför allvarsgraden ökar, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.
Flickor och pojkar mår ungefär lika bra i mellanstadiet och är ungefär lika nöjda med livet. Men under högstadiet försämras framför allt flickors självskattade hälsa, visar undersökningen Skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten.
I den senaste undersökningen Skolbarns hälsovanor, 2017/18, uppger 88 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna i 11-årsåldern att de är nöjda med livet. Några år senare sjunker andelen, framför allt bland flickor. Andelen 15-åriga flickor som är nöjda med livet är då 77 procent och bland pojkarna i samma ålder 86 procent.
Läs mer på folkhalsomyndigheten.se >>
Läs rapporten som pdf – Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport
Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt.
Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan.
– Jag tror generellt att man har väldigt dålig insyn i varandras yrken, säger David Spak, studie- och yrkesvägledare.
Folkhögskolan lyfts ofta fram som ett gott exempel på utbildning som fungerar för personer med funktionsnedsättning. I en ny rapport har man undersökt vad det är som gör att folkhögskolan lyckas möta behoven hos de här deltagarna.
Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd.
– Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.
Vilket handlingsutrymme har en minister när stora delar av hennes politikområde är bundet i ett blocköverskridande avtal? Skolministeriet träffar utbildningsminister Anna Ekström för ett samtal om vad som väntar skolan under de kommande åren, och om vilka möjligheter Januariavtalet mellan S, MP, L och C ger henne att driva en skolpolitik som hon tror på.
Skolverkets publikation Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen beskriver fem inspirationsexempel från olika verksamheter som visar hur en varierad vägledning kan bredda elevernas kunskaper om sig själva och om yrkes- och utbildningsalternativ.
Läs mer om publikationen Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen >>
Skolverket presenterar nu framgångsfaktorer för huvudman för att planera, genomföra och utveckla arbete med att förebygga avhopp från gymnasieskolan.
Här kan du läsa hela artikeln >>
Har kan du läsa de delar i artikeln som du är särskilt intresserad av
Framgångsfaktorer i arbetet för att minska avhopp >>
Alla vinner på att elever går ut gymnasiet >>
Organisera för goda förutsättningar att minska avhoppen >>
Exempel på arbete med att förebygga avhopp från gymnasiet >>
Beprövade metoder med positiva resultat >>
Regeringen har beslutat att lätta på arbetslöshetsvillkoren för att få studiestartsstöd. Syftet är att bättre nå de personer som studiestartsstödet är tänkt för. Ändringen börjar gälla den 1 mars.
Riksrevisionen har granskat långsiktiga effekter av att elever fått möjlighet att inte bara välja nationellt program utan också att ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i.