Att använda meritpoängen som ett slags konstgjord andning innebär att ungdomar inte läser språk av egen kraft och vilja, utan av taktiska skäl, för att få extra poäng, skriver Jörgen Tholin, utredare i Tillträdesutredningen.
Regeringen har föreslagit att ett nytt rekryterande studiestöd ska införas i juli 2017. Det nya studiestartsstödet ska underlätta för arbetslösa med kort tidigare utbildning att utbilda sig för att kunna få ett jobb. Under april och maj 2017 bjuder CSN in till fyra nationella konferenser om studiestartsstödet.
CSN har tagit fram informationsblad om studiemedel och studiehjälp för utländska medborgare. De innehåller övergripande information om respektive stöd och är översatta till nio olika språk. Informationsbladen finns att ladda ner från csn.se. De går även att beställa i CSN Order.
Vad jobbar dagens gymnasie- och högskoleelever med om två decennier? Svaret är att ingen riktigt vet. Men så kallade ”Millennials”, generationen födda mellan 1980 och 2000, förväntas år 2025 utgöra 75 procent av arbetskraften. De är uppväxta i en digital och ständigt föränderlig värld och med förväntningar på en utbildning och arbetsmarknad som är tidsenlig, flexibel och innovativ.
ARBETSMARKNAD Drönarledare, GIS-designer, rymdturistpilot, robotutbildare. Svensk arbetsmarknad står inför en dramatisk förändring med nya jobb som vi ännu inte ens vet namnen på. Orsaken är digitaliseringen som ersätter jobb som tidigare bara människor kunnat utföra. Vilka yrken försvinner och vilka kommer till?
Det har Stefan Fölster, Reforminstitutet, granskat och analyserat i en ny bok, ”Framtidens jobb”. Svenskt Näringsliv bjöd in honom att tala om detta vid ett möte i Malmö som samlade företagare och skolföreträdare.
Här kan ni se ett inspelat seminarium från den 15 mars om vägledningens betydelse för karriärutveckling, omställning och livslångt lärande på en föränderlig arbetsmarknad. Arrangör för detta seminarium var TCO.
På en arbetsmarknad i snabb förändring räcker det inte att utbilda sig enbart i början av sin karriär utan det är nödvändigt att fylla på med ny kunskap och nya färdigheter genom hela arbetslivet för att matcha och möta arbetsmarknadens behov.
Studie- och yrkesvägledning utgör i det sammanhanget en nyckelfunktion och efterfrågan är stor. Hur stärker vi befintliga vägledningsresurser och hur säkrar vi en bred och kontinuerlig tillgång till kvalificerad vägledning genom hela arbetslivet för olika grupper? På vilket sätt kan kvaliteten i vägledningen främjas? Hur kan olika aktörer och intressenter bidra i det avseendet? Är det dags att komplettera regeringens kunskapslyft med ett vägledningslyft?
Den 6 april kl 09.00-10.00 bjuder Skolinspektionen in till ett kostnadsfritt webbinarie om språkintroduktion i gymnasieskolan.
Under webbinariet får du veta mer om Skolinspektionens nya granskning om språkintroduktion i gymnasieskolan och har möjlighet att ställa frågor till expertpanelen.
Intresset för yrkesutbildningar har minskat och vi riskerar en framtida brist på kompetent personal i många branscher. Nu skapas bättre möjligheter att erbjuda yrkesutbildningar på fler platser i landet. Det föreslås i en proposition som regeringen i dag har beslutat.
Regeringen har i dag beslutat om en proposition som innebär en skyldighet för huvudmän att erbjuda lovskola till vissa elever i grundskolans årskurs 8 och 9. – Behörighet till gymnasiet är den viktigaste biljetten in i framtiden. Alla barn ska ha möjligheter att nå de kunskaper man behöver för livet. Därför är det viktigt att alla elever som efter åttan och nian behöver det får möjligheten till extra skoltid på loven, säger Gustav Fridolin.
Bestämmelserna kommer börja gälla från 1 augusti 2017
Skolverket utsattes för överbelastningsattacker samtidigt som de nationella proven läckte.
Skolverket utsattes för två överbelastningsattacker samtidigt som myndigheten hanterade att nationella prov läckt ut. Det har nu polisanmälts och Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap har informerats.
Personer med kort utbildning löper betydligt högre risk för arbetslöshet än personer med högre utbildning. En särskild utmaning är därför att rusta den stora grupp vuxna som inte är etablerade på arbetsmarknaden med utbildning. För att förbättra denna grupps anställningsbarhet, förbättra kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden och underlätta matchningen till jobb föreslår regeringen ett studiestartsstöd.
Propositionen Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd(pdf)
Tillträdesutredningen föreslog den 15 mars flera förändringar i tillträdesbestämmelserna och vill göra tillträdessystemet enklare och mer överblickbart. Vägledande principer för förslaget har varit enkelhet, att tillträdet ska värnas, att flera vägar in ger fler chanser och att det ska finnas incitament för att tillträdet blir en strategisk lärosätesfråga.
Tillträdesutredningens seminarium
Utredningen har i sina överväganden kommit fram till att förändringar i tillträdesbestämmelserna bör kunna göras inom de befintliga ramarna för vårt nuvarande system.
Utredningen anser att den viktigaste åtgärden är att rensa systemet från sådant som gör dagens system komplicerat och oöverblickbart. Att göra systemet enklare och mer överblickbart är ett mål. Därför har också en högre grad av enkelhet varit en styrande princip då olika avvägningar har behövt göras. Sådant som inte direkt fyller någon funktion för tillträdet till högskoleutbildning bör tas bort.
Bestämmelserna måste utformas så att de kan hantera olika grupper av sökande med olika slags meriter. Det behövs även tydligare och enklare vägar in i högskolan för personer som inte har en traditionell studiebakgrund. För att undvika att vi får ett system som behöver lappas och lagas för att kunna hantera olika grupper av sökande och meriter, förändringar i vår omvärld m.m., behöver vi ett system som inte är alltför statiskt utan kan hantera förändrade förutsättningar och nya grupper framöver. Det ökar möjligheterna att göra systemet mer hållbart över tid. Vägledande principer för förslaget har således varit enkelhet, att tillträdet ska värnas, att flera vägar in ger fler chanser och att det ska finnas incitament för att tillträdet blir en strategisk lärosätesfråga.
Utredningen föreslår att de nya tillträdesbestämmelser i huvudsak träder i kraft den 1 januari 2022 och gäller för utbildning som påbörjas efter den 31 juli 2022.
Utredningen anser att det är viktigt att tillträdesbestämmelserna utvärderas och följs upp. UHR bör få i uppdrag att utvärdera de nya tillträdesbestämmelserna i samband med att de införs och under en period framåt. I en sådan utvärdering bör det ingå att utvärdera effekter, bland annat för universitet och högskolor, gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen och de sökande. Myndigheten bör också ha i uppdrag att kontinuerligt följa upp olika delar av bestämmelserna.
Se Tillträdesutredningens slutseminarium (video), TCO-konferensen
Sedan 2013 har Skolverket haft ett regeringsuppdrag att genomföra olika insatser för att stärka och utveckla studie- och yrkesvägledningen i skolan. De har nu sammanställt en redovisning som beskriver vad Skolverket har gjort under 2016 inom uppdraget att genomföra insatser för att förbättra kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen samt en kort beskrivning av vilka insatser som planeras.
Reglerna kring den kommunala vuxenutbildningen, komvux, ska ses över och regeringen har låtit uppdraget gå till Roger Mörtvik, med bakgrund som bland annat statssekreterare i utbildningsdepartementet.
Gymnasieskolan växer igen för första gången sedan 2008. Och det program som växer i särklass mest är språkintroduktion för nyanlända elever.
För alla som har beställt JOBBKORT så kan vi berätta att de kommer att skickas från Borås tisdagen den 14 mars. Om du har beställt och de inte dykt upp under veckan så mejla oss så ser vi vad som hänt och hjälper dig. Mejla anna@tremedia.se.
Utbildningsdepartementet skickar nu ut en promemoria med förslag på nya regler för behörighetsgivande basår på remiss. Syftet är att skapa fler vägar till högskolestudier och öka flexibiliteten för studenter och lärosäten. Förslaget går ut på att basårsutbildningar ska utformas bredare än i dag så att de ger behörighet till fler än en enskild högskoleutbildning.
Sedan starten 2003 har konferensen varit i olika städer och nu är det Kungsbackas tur. Tema för 2017 är #Levla samverkan – Alla kan levla samverkan! Konferensen har fokus på lärande exempel, inspiration, nya kunskaper, möten och prova på.
Konferensen kommer att hållas 19-21 april 2017.
Att skapa bättre möjligheter att synliggöra och erkänna människors kompetens, oavsett hur de skaffat sig den, är en avgörande fråga för Sverige. Nu lämnar Valideringsdelegationen förslag på en nationell strategi för validering till regeringen.
Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.
I ”jagmed ingår insatser riktade till unga mellan 15 och 24 år som antingen redan hoppat av skolan eller som ligger i riskzonen för att lämna gymnasiet utan examen.
– Målet är att ta fram arbetsmetoder i gymnasieskola eller i det kommunala aktivitetsansvaret som gör att ungdomar går klart sitt gymnasium och får examen, och att de som lämnat vill återvända eller få möjligheter på annat sätt att komma in på arbetsmarknaden, säger Lars Jonsson, huvudprojektledare.
Samverkansplattformen DELTA Blekinge har nu lanserats. Plattformen är ett unikt koncept som bygger på nära samarbete mellan näringslivet, skola och regionala branschaktörer inom teknikområdet.
I september 2016 hölls en första kick-off inför lanseringen där företag, branschorganisationer, utbildningssamordnare och aktörer inom teknik- och industrisektorn fanns på plats för att diskutera samverkansformer. Diskussionerna har nu landat i verkstad genom lanseringen av en gemensam IT-plattform.
– Blekinges arbetsliv skriker efter arbetskraft såsom gymnasieingenjörer med god motivation och teknisk kompetens. Genom samverkan stärker vi konkurrenskraften och säkrar framtida kompetensförsörjningen, säger Mats Svensson, en av projektledarna för Delta Blekinge.
– Det är i mötet mellan skola och arbetsliv som intresse och motivation för teknikämnena kan skapas hos eleverna. Delta Blekinge är en av alla arenor som möjliggör för dessa möten, sa Mikaela Zelmerlööw, Skolverket, som också var en av föredragshållarna vid lanseringen.
Läs hela artikeln på svensktnäringliv.se
Idag drabbas många unga människor av kroppsliga eller psykiska besvär redan tidigt i arbetslivet, ibland till och med under yrkesutbildningen i gymnasieskolan. Syftet med projektet Hälsosam yrkesdebut är att minska arbetsrelaterade sjukdomar och skador. Det vill vi göra genom att ge skolorna bättre förutsättningar att vägleda ungdomar till ett hälsosamt studie- och yrkesval.
Tydligare riktlinjer för medicinsk studie- och yrkesvägledning, mer kunskap kring yrkens hälsorisker och ökat samarbete mellan skolsköterskor och studie- och yrkesvägledare. Det är tre faktorer som minskar risken för att elever väljer ett yrkesprogram på gymnasiet som riskerar deras hälsa, enligt rapporten från projektet ”Hälsosam yrkesdebut”.
Våren 2013 startade projektet ”Hälsosam yrkesdebut” och nu publiceras den andra och sista delrapporten från projektet.
Allt färre unga går klart skolan och det leder till utanförskap. Därför satsar Västra Götalandsregionen över 85 miljoner kronor på en rad olika projekt och aktiviteter för att vända den negativa trenden.
– Detta är en av de absolut viktigaste satsningarna som Västra Götalandsregionen kan göra, säger folkhälsochef Elisabeth Rahmberg.
1) Samverkan
Med komplexa problem krävs samverkan mellan flera aktörer. För att undvika friktion och gränskonflikter behövs det fungerande metoder för kommunikation och tillit.
2) Psykisk hälsa
Psykisk ohälsa i barndomen leder till sämre skolresultat och sämre framtidsutsikter i vuxenlivet. Dagens hälsofrämjande insatser når inte alla familjer, barn och unga. Hur fångar vi upp dem?
3) Livsvillkor och levnadsvanor
Hur kan vi hjälpas åt för att i möten med familjer eller barn och unga identifiera riskfaktorer och istället erbjuda sammanhang som utvecklar? Med rätt stöd till barn och föräldrar med svår livssituation kan negativa mönster mellan generationerna brytas.
4) Studiemotivation
Ungdomar som hoppar av upplever ofta skolan som meningslös, eftersom de har svårt att se samband mellan sina studier och framtida mål. Tillsammans kan vi stärka kopplingarna mellan studier och arbetsliv.
5) Migrationsbakgrund
Barn och unga med migrationsbakgrund står inför särskilda utmaningar genom till exempel kortare tid i skolan, trauman eller att de saknar kontaktnät. Genom att möta upp med hälso- och sjukvårdsinsatser och kontakt med näringslivet kan vi visa på framtidsmöjligheter.
I dag har regeringen fattat beslut om ett lagförslag som ska stoppa utvisningen av ensamkommande som går gymnasiet. ”Det här är en grupp som vi har all anledning att ge den här chansen”, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
”Hemmasittare”. Så kallas närmare 70 000 unga människor som dragit sig bort från utbildning och jobb i Sverige.
– Vi vill locka tillbaka dem till arbetsmarknaden med hjälp av dataspel, säger Jimmy Andersson, på Skövde högskola.
Leif Andergren, författaren till böckerna Samtala, Vägleda och Vägledarens val arbetar med kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare, coacher och andra som arbetar professionellt med samtal. Han erbjuder inspirationsföreläsningar, seminarier och handledning inom vägledningsområdet. Han kan också ge dig träning i samtalsmetodik på både grundläggande och mer avancerad nivå. Allt kan utformas efter dina behov och önskemål.
Kontakta Leif för en förutsättningslös diskussion – ring eller mejla tel. 070-750 24 91, leif@andergren.se.
Mer information finns på www.andergren.se