CSN förbereder införande av statligt körkortslån
Från och med september 2018 ska vissa arbetslösa kunna ansöka om lån från CSN för att kunna ta körkort. Det är en del i regeringens satsning på att minska arbetslösheten.
Permanentad Jobbcirkus gav henne årets vägledarpris
Camilla Andersson, studie- och yrkesvägledare i Eskilstuna, har tilldelats Årets vägledarpris för sitt arbete med Jobbcirkus som nu permanentas.
— Det känns häftigt och ett bevis på att vi gjort något riktigt bra, säger hon.
Engelskan problem för många yrkeselever
Regeringen vill utöka yrkesprogrammen så att de ger högskolebehörighet. Då behövs mer engelska och svenska. Ämnen där många elever i dag får underkänt.
Intresset för yrkesprogrammen har sjunkit under flera år. Därför föreslår nu regeringen att yrkesprogrammen utökas med 200 eller 300 gymnasiepoäng så att eleverna får grundläggande högskolebehörighet – utan att behöva välja bort yrkeskurser.
För att få högskolebehörighet måste eleverna på de flesta yrkesprogram läsa två extra kurser i svenska och en i engelska. Samtidigt visar en ny undersökning från Skolverket att engelska är ett ämne som många yrkeselever har svårt med. Av de elever som saknar bara några få kurser för att få examen har var fjärde underkänt i Engelska 5.
Bland de elever som saknade några få kurser för att få examen hade så här
stor andel underkänt betyg i Engelska 5. Redovisat per yrkesprogram,
läsåret 2015/2016 Källa : Skolverket
315 miljoner för fler yrkesutbildningar
Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 föreslagit att 315 miljoner kronor ska avsättas för 2018 och därefter 340 miljoner kronor årligen för att stärka kvaliteten och bredda utbudet av utbildningar inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning.
Öka kunskapen om övergångar mellan särskolans samtliga skolformer
Skolverket bjuder in till konferens 7-8 december
Syftet med konferensen är att stärka kunskapen om övergångar mellan de olika skolformerna. Dagarna innehåller även föreläsningar, lärande exempel och utbyte av erfarenheter. Skolverket bekostar vid behov resa och uppehälle.
Målgrupp är studie- och yrkesvägledare inom särskolan
Sista anmälningsdatum: 19 november
Skolverkets kurser om studie- och yrkesvägledning
Nu kan skolpersonal anmäla sig till Skolverkets kurser om studie- och yrkesvägledning som startar VT 2018. Kurserna riktar sig till studie- och yrkesvägledare, lärare, rektorer m. fl. Sista anmälningsdag anges vid varje kursbeskrivning.
Ny publikation från Ratio – Kompetenspusslet: den viktigaste framtidsfrågan
Kompetens är sannolikt den viktigaste framtidsfrågan. Att vi kan lösa samhällets kompetensbrist är avgörande för näringslivets innovationsförmåga och utvecklingskraft, men också för individers försörjning, hälsa och välbefinnande, liksom för förmågan att klara finansieringen av gemensamma åtaganden, socialförsäkringar och pensionssystem. I den nya boken Kompetenspusslet: den viktigaste framtidsfrågan sammanfattas resultaten av fem års forskning inom programmet Kompetens för tillväxt.
Publikationen som Pdf – Kompetenspusslet: den viktigaste framtidsfrågan
Statistik över sökande till gymnasieskolan hösten 2017
Inför detta läsår ökade andelen förstahandssökande till ett yrkesprogram jämfört med föregående år. Det visar Skolverkets officiella statistik över hur elever sökte till gymnasieskolan inför läsåret 2017/18. Statistiken går att bryta ner på län och kommun.
Skolverkets insatser för att höja yrkesutbildningen
Redovisning av Skolverkets uppdrag om att genomföra insatser för att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft
Uppdraget ska genomföras i dialog med WorldSkills Sweden och de nationella programråden och redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 16 oktober 2017 respektive i Skolverkets samlade redovisning inom yrkesutbildningsområdet senast den 16 oktober 2018.
Riksväljaren på väg!
Samtliga beställningar på Riksväljaren har distribuerats från Borås. Vi hoppas att alla ska ha fått sina Riksväljare senast under denna vecka (v 43). Skulle din beställda Riksväljare inte vara hos dig torsdagen den 26/10 så mejla oss på Tremedia så hjälper vi dig.
Riksväljaren innehåller information om:
Riksrekryterande utbildningar, Fristående gymnasieskolor, International Baccalaureate, Spetsutbildningarna, Estetiska spetsutbildningar, Idrottsgymnasier – RIG + NIU
Du kan fortfarande beställa Riksväljaren
Vi levererar inom en vecka. Mejla din beställning till order@tremedia.se eller beställ i webbutiken >>
Tremedia åker på vägledarkonferens
Tremedia kommer under torsdagen och fredagen den 26-27 oktober att vara på Sveriges Vägledarförenings konferens i Stockholm.
Kom och träffa oss
Vi kommer att ha ett bokbord i foajén och du som också är där får gärna komma och prata med oss, kanske har du tips och idéer du vill diskutera. Vi har dukat upp med böcker, kataloger och jobbkort som du kan bläddra i och titta på.
Under fredagen träffar du även författaren Linn Andergren som skrivit boken ”Choice och Brainy – möter framtiden”.
Välkomna till vårt bokbord!!
Svåra att nå
Vi kommer under onsdag eftermiddag, torsdag och fredag vara svåra att nå per telefon. Vi lyssnar emellertid av vår svarare och läser våra mejl med jämna mellanrum. Lämna ett meddelande så hör vi av oss så fort vi får tillfälle.
Svenska Akademien undervisar nyanlända i svenska: ”Kommer leda till bättre undervisning”
Det tar i dag i snitt mellan sju och nio år innan hälften av alla nyanlända får jobb i Sverige.
Det här går för långsamt tycker Svenska Akademien som nu i höst testar sin egna metod för intensivsvenska med hundra nyanlända elever på två olika skolor.
– Det här kommer leda till att svenskundervisningen blir bättre än vad den är i dag, säger Svenska Akademiens ledamot Tomas Riad.
Studievägledning med utgångspunkt: elever i behov av särskilt stöd
Tematräff med workshop kring olika stödformer och information gällande studie och yrkesvägledning med inriktning elever i behov av särskilt stöd (Specialpedagogiskt stöd).
Tematräffen riktar sig till Studie- och yrkesvägledare, specialpedagoger och pedagoger.
Tid och plats
Den 15 november kl. 14.00-17.00 – Specialpedagogiska skolmyndigheten, Kruthusgatan 17, Göteborg
Klyftan mellan bra och dåliga skolor ökar
Nästan var femte elev som gick ut nian i våras var inte behörig till gymnasiet. Flera skolor med dåliga studieresultat har under de senaste åren lagts ned.
Vikten av att bli sedd, hörd och bekräftad
Personer som inte fullföljer gymnasiet har betydligt sämre chanser att få ett bra liv. Forskning visar att risken är större för dem att drabbas av arbetslöshet, utanförskap, försämrad hälsa och psykisk ohälsa. Därför utvecklar projektet #jagmed metoder för att få fler unga att avsluta och lyckas med sina gymnasiestudier.
Webbinarium om gymnasiets yrkesprogram
Den 9 november kl 9.00-10.00 kan du delta i Skolinspektionens webbinarium och ställa frågor till expertpanelen i deras chattfunktion.
Skolinspektionen har granskat hur 34 gymnasieskolor arbetar med att skapa helhet och sammanhang för eleverna på yrkesprogrammen.
Resultaten visar att samverkan mellan lärare inte är ett etablerat arbetssätt. Samarbete mellan yrkeslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen är oftast lärarberoende och därför sårbart för förändringar. Vidare framkommer att undervisningen sällan utgår från examensmålen och att det finns ett flertal organisatoriska hinder som försvårar möjligheter till samarbete över ämnes- och kursgränserna. En slutsats som kan dras är att rektorer i högre grad behöver styra verksamheten mot lärares samverkan.
Läs mer om webbinariet på skolinspektionen.se
Här kan du läsa rapporten – Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram
Betala det som behövande elever kostar
Hur kan 18 600 elever få lämna grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet? Politikerna måste börja prata med lärare och rektorer, ta reda på vad som behövs på varje skolenhet och ge resurser utifrån elevernas förutsättningar. En del elevers skolgång kostar helt enkelt mer, skriver Eva Myrehed-Karlsson, tidigare skolledare.
UHR bedömer utländsk yrkesutbildning för den som ska söka arbete
Tidigare har gymnasieutbildningar bara bedömts om de har gett tillträde till högskolestudier. Nu bedömer UHR även gymnasial yrkesutbildning där syftet är att söka arbete och inte att studera vidare.
Konferens: En högskola fri från studentfusk
På konferensen ”En högskola fri från studentfusk” ska vi diskutera erfarenheter av när personer försökt vilseleda vid examination, antagning, högskoleprov, tillgodoräknande och bedömning av utbildning.
Samtal om framtiden – vägledning av nyanlända
Studie- och yrkesvägledningssamtal med nyanlända elever kan innehålla utmaningar, som skiljer sig från de i samtal med andra elever. I tre artiklar resonerar Åsa Sundelin kring samtalsmetodiska ideal, frågor om lärande, samt om språkliga asymmetrier. Materialet ger stöd för kollegiala samtal, samt för reflektioner i det dagliga, konkreta arbetet med vägledning.
Konferens: Alla unga kan jobba eller studera
Vad kan vi lära av projekt inom Europeiska socialfonden? Konferensen är ett arrangemang i samarbete mellan SKL, Plug-in, Region Västerbotten,
Europeiska Socialfonden och Temagruppen unga i arbetslivet.
Redovisning av kommunernas aktivitetsansvar 2016
Skolverket publicerar för första gången statistik över kommunernas rapportering avseende det kommunala aktivitetsansvaret. Under 2016 omfattade aktivitetsansvaret 115 200 ungdomar, enligt kommunernas rapportering. Av de rapporterade ungdomarna erbjöds 21 600 minst en åtgärd, vilket motsvarar 19 procent. 4 500 ungdomar tackade nej till den första åtgärden.
Så kan SYV stärka sin roll i undervisningen
Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
”Utbildningspaketet skola-arbetsliv” ska leda till att vägledningen blir en naturlig del i undervisningen när lärare, skolledare och syv samarbetar.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.
Regeringen föreslår stärkt koppling mellan skola och arbetsliv
Kopplingen mellan skola och arbetsliv ska stärkas. Huvudmannen för grundskolan ska ansvara för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas under sammanlagt minst tio dagar för alla elever från och med årskurs 8. I specialskolan ska detta gälla från och med årskurs 9. På torsdagens sammanträde beslutade regeringen att överlämna propositionen till riksdagen.
Stora skillnader i gymnasiebehörighet mellan elevgrupper
18 600 elever, motsvarande 17,5 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 i våras, blev inte behöriga till gymnasieskolan. Behörigheten har sjunkit med 0,6 procentenheter sedan föregående läsår. Skolverkets nya statistik visar också att det är stora skillnader mellan elevgrupper. Behörigheten bland elever med högutbildade föräldrar är 17 procentenheter högre än bland elever vars föräldrar har kortare utbildning. Behörigheten bland flickor är 7,2 procentenheter högre än bland pojkar.
Fåtal kurser gör att många missar gymnasieexamen
Underkända betyg i ett fåtal kurser gör att nästan 7 000 elever varje år går ut gymnasieskolan utan examen. De vanligaste ämnena som dessa elever får underkänt i är svenska och matematik. Många klarar heller inte gymnasiearbetet. Det visar Skolverkets undersökning.
Ladda ner rapporten(pdf) – Nära examen
Råd och vägledning för arbetet med kommunernas aktivitetsansvar
Skolverket har tagit fram ett webbstöd som syftar till att stärka likvärdighet och kvalitet i kommunernas aktivitetsansvar. Stödet utgår från de allmänna råden och stödet kommer utökas efterhand.
Regeringen vill höja studiebidraget på gymnasiet
Regeringen föreslår en höjning av studiebidraget för gymnasieelever med 200 kronor i månaden. En höjning av bidragsdelen i studiemedlet föreslås också – med cirka 300 kronor i månaden.
Satsningar på gymnasieskolan
Högskolebehörighet på yrkesprogrammen, insatser för fler yrkeslärare och en utökad lovskola – det är viktiga delar av regeringens satsningar på gymnasieskolan i höstbudgeten.
I dag är det 35 procent av gymnasieeleverna som inte tar examen inom tre år. Av eleverna som påbörjar sin gymnasieutbildning på ett introduktionsprogram är det knappt en femtedel som nått en gymnasieexamen fem år senare. Regeringens mål är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Regeringen vill också att fler ska välja yrkesprogram och att de ska ge behörighet till högskolan. Därför satsar regeringen 162 miljoner kronor 2018 för att stärka gymnasieskolan.
Större andel gymnasieelever tar examen
Andelen gymnasieelever som tar examen ökar. Men en stor grupp hoppar av eller når inte målen. Inkluderande lärmiljöer kan vara ett sätt att få fler unga att fullfölja utbildningen.
35 000 elever misslyckas varje år med skolan
Var tredje elev misslyckas i skolan. Fortsätter utvecklingen har den svenska skolan slagit ut en halv miljon ungdomar fram till år 2029, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.
Remiss om utökning av gymnasieskolans yrkesprogram för grundläggande behörighet
Även gymnasieskolans yrkesprogram ska ge grundläggande behörighet till högre utbildning. Förslaget som Utbildningsdepartementet nu skickar ut på remiss innebär att yrkesprogrammen utökas från dagens 2 500 poäng till att omfatta 2 700 eller 2 800 gymnasiepoäng. Den föreslagna ökningen skulle innebära att elevernas möjligheter att läsa kurser som ger grundläggande behörighet till högre utbildning stärks utan att eleverna behöver välja bort yrkeskurser som är centrala för deras utbildning.
I remisspromemorian föreslås även att ett estetiskt ämne ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Ämnet ska omfatta 50 gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet ska också omfatta 50 gymnasiepoäng, i stället för 100 gymnasiepoäng som i dag.
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2019.
Gymnasiekonferenser 2017
På SKL:s webbsida kan du nu anmäla dig till årets gymnasiekonferenser som arrangeras i Stockholm, Malmö och Göteborg.
Hur kan vi tänka för att utveckla gymnasieskolan med utgångspunkt i såväl elevernas som samhällets behov? Vilka förändringar behövs med koppling till digitalisering? Vad är på gång när det gäller lagstiftning och vilka visioner har regeringen?
- Stockholm: 15-16 november
- Stockholm: 20-21 november
- Malmö: 23-24 november
- Göteborg: 29-30 november
Kraftig utbyggnad av yrkesutbildning för vuxna
En gymnasieutbildning är i princip ett krav för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Regeringen vill att fler ska få chansen att skaffa sig en gymnasial yrkesutbildning, komplettera sin gymnasieutbildning eller omskola sig till ett nytt yrke. Regeringen satsar därför ytterligare drygt 400 miljoner kronor 2018 för 7 750 platser inom regionalt yrkesvux. Av dessa är 1 000 platser vikta till yrkesförarutbildning.
Regeringen satsar stort på yrkeshögskolan
Regeringens satsning i budgetpropositionen 2018 på yrkeshögskolan är den största utbyggnaden sedan yrkeshögskolans införande 2009 och innebär att antalet platser kommer öka med ca 45 procent till 2022. Fullt utbyggd omfattar satsningen totalt 920 miljoner kronor vilket motsvarar 14 000 platser inom yrkeshögskolan 2022.
Valideringsarbete i teori och praktik – en introduktion
Skolverket erbjuder en utbildning för dig som vill öka din kunskap i att kartlägga och bedöma individers kompetens. Det är en webbaserad utbildning i validering ”Valideringsarbete i teori och praktik – en introduktion”.
Utbildningen vänder sig till alla som arbetar med vägledning, kartläggning, antagning eller bedömning av kompetens. Du arbetar exempelvis som vägledare, handläggare, lärare eller administratör.
UHR:s informationsdag för vägledare
Höstens informationsdag för vägledare håller vi i Stockholm den 10 november. Vi har 170 platser och nytt för i år är att förmiddagen erbjuder mer allmänt hållna ämnen, medan passen på eftermiddagen dels riktar sig till vägledare vid vuxenutbildning, dels vid högskolan. Under dagen kommer vi också att ha en bemannad helpdesk för regelfrågor.
Höjning av studiemedlen med ca 300 kr
Samtidigt som fler har ett jobb att gå till och i takt med att det går bra för Sverige letar företag efter personer med rätt kompetens. Det svenska studiemedelssystemet möjliggör för människor att söka sig vidare till studier eller att senare i livet återuppta studier. Genom utbildning stärker vi samhällets kompetensförsörjning och bidrar till Sverige som kunskapsnation.
Studiemedelsbeloppet föreslås höjas från och med den 1 juli 2018.
Tips för dig som vägleder vid vuxenutbildningen
Inför kompletteringsstudier på komvux vill vi påminna om skillnaden mellan behörighet och meritvärdering. – Vad vill eleven ha en viss kurs till? – Är det för behörighet eller för att höja meritvärdet? Ibland är förhoppningen ”både och”…
Lagrådsremiss om obligatorisk prao i högstadiet
Alla elever bör få likvärdiga möjligheter att skaffa erfarenheter inför kommande val av utbildning och yrkesinriktning. Därför har regeringen i dag beslutat om en remiss till Lagrådet (Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv) med förslag om att obligatorisk prao återinförs i grundskolan och specialskolan.
Fler ungdomar vill läsa yrkesprogram
Skolverkets preliminära statistik visar att inför detta läsår ökade andelen förstahandssökande till yrkesprogram jämfört med föregående år. Den visar också vilka program eleverna valde i första hand samt andelen som var behöriga respektive antagna.
Statsbidrag för ökad jämlikhet
Regeringen har fattat beslut om en ny satsning för att öka jämlikheten i grundskolan. Huvudmän kommer att kunna begära ut statsbidrag för insatser som ska öka andelen elever som blir behöriga till gymnasieskolans nationella program. Fredagen den 11 augusti kommer Skolverket att fatta beslut om vilka huvudmän som kommer att kunna ta del av bidraget. Skolverket kommer löpande att lägga ut information om bidraget på sin webbplats.
Konferens om att förebygga avhopp och minska risken för utanförskap
Under hösten anordnar Skolverket ett antal konferenser på olika orter i landet om hur huvudmän kan bidra till att fler elever fullföljer sina gymnasiestudier och minska antalet personer i det kommunala aktivitetsansvaret.
Konferensen tar bland annat upp frågor som
– Hur upptäcker vi varningssignaler i tid?
– Vad fungerar i arbetet med att förebygga skolavhopp?
– Hur minskar vi antalet unga personer i det kommunala aktivitetsansvaret?
På mötesplatsen presenteras framgångsfaktorer och konkreta exempel från huvudmän
som aktivt arbetar med frågan. Vi använder också tiden till utbyte av idéer och
erfarenheter.
Målgrupp
Konferensen vänder sig till dig som är politiker, enskild huvudman, förvaltningschef
eller motsvarande med ansvar för utbildning och kommunernas aktivitetsansvar.
Datum och plats
torsdag 5 oktober 2017 Växjö
torsdag 12 oktober 2017 Borlänge
tisdag 17 oktober 2017 Luleå
tisdag 24 oktober 2017 Göteborg
tisdag 31 oktober 2017 Arlanda
torsdag 9 november 2017 Malmö
Den automatiserade framtiden – UR Play
Vad händer med jobben i en värld där datorer, maskiner och robotar alltmer ersätter mänsklig arbetskraft? Vi åker till Silicon Valley för att undersöka hur långt man kommit med självkörande bilar, ett fenomen som kan komma att göra miljontals anställda inom transportindustrin onödiga. Vi besöker ett lager som istället för avlönade medarbetare använder robotar. Och så får vi höra om den algoritmbaserade mjukvaran som skriver artiklar till tidningen Los Angeles Times.
Skolportens konferens för studie- och yrkesvägledare
25-26 januari 2018 anordnar Skolporten en konferens i Göteborg med fokus på att stärka vägledning
Konferensen kommer handla om:
– Vägledning för nyanlända elever – ta del av praktiska exempel
– Hur kan vi vägleda pojkar med låg måluppfyllelse och hög frånvaro?
– Medicinsk studie- och yrkesvägledning – ett stöd för hållbara och hälsosamma val
– Hur kan du som studie- och yrkesvägledare använda IKT i ditt arbete?
– Aktuellt inom vägledningsområdet – Skolverket informerar
– Motiverande samtal i studie- och yrkesvägledning – så kan du få eleverna att se sina egna möjligheter
– Framtidens arbetsmarknad – hur ser trenderna ut?
– Står vi mitt i den tredje industriella revolutionen?
Läs mer om konferensprogram och anmälan på skolporten.se
Pengar att spara på bra vägledning
Att minska avhoppen från gymnasiet är en viktig del i arbetet med att förhindra att unga hamnar i utanförskap. Både myndigheter och skolhuvudmän visar ett ökat intresse för detta, menar Gabriella Holm, Skolsamverkan.
– Den kommun som kan få till bra kontinuerlig vägledning, kan spara mycket pengar på sikt.
Skolplikt från 6 års ålder
Regeringen går vidare till lagrådet utifrån grundskoleutredningens förslag att skolplikten för barn bosatta i Sverige ska inträda ett år tidigare än i dag, det vill säga redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten ska börja fullgöras i förskoleklassen som då blir en obligatorisk skolform inom skolväsendet. Därefter ska skolplikten såsom i dag fullgöras i grundskolan, om inte barnet ska tas emot i sameskolan, specialskolan eller grundsärskolan.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas från och med höstterminen 2018.
Högskolekurs i validering
Kursen Validering i praktiken (7.5 hp) syftar till att ge kunskap om och perspektiv på validering av vuxnas kunskap och kompetens, vilket även ger deltagarna förutsättningar att utveckla arbetet med validering i praktiken. Kursen kommer att utgå från såväl konkreta exempel på validering som relevanta teoretiska perspektiv som bidrar till förståelse och reflektion i relation till valideringspraktiken.
Kursen genomförs av Linköping universitet – Institutionen för beteendevetenskap och lärande på uppdrag av Skolverket, och riktar sig till anställda i verksamheter där olika former av validering kan förekomma. Deltagandet är kostnadsfritt. Respektive arbetsgivare står för eventuella kostnader för resa, kost och logi samt kurslitteratur. Sista anmälningsdag är 18 augusti.
Huvudsakliga målgrupper:
Studie- och yrkesvägledare (oavsett utbildningsnivå)
Personer som har vägledande funktioner (vuxenutbildning, yrkeshögskola m.fl.)
Lärare (oavsett utbildningsnivå)
Handläggare på Arbetsförmedlingen
Administratörer och personer som arbetar med antagning
Personer som arbetar med omställning
Lagrådsremiss om digitalisering av nationella prov
Regeringen har i dag beslutat om en lagrådsremiss (Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala) med förslag om att digitalisera de nationella proven i skolan. Syftet är att effektivisera provhanteringen och att öka likvärdighet och rättvisa i betygssystemet.
För att effektivisera det nationella stödet för kunskapsbedömning och betygssättning föreslår regeringen att de nationella proven och bedömningsstöden digitaliseras. Digitalisering ska minska arbetsbördan och därmed frigöra tid för lärare till undervisning. Lagrådsremissen innehåller också förslag om att resultatet på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättning, att proven ska anonymiseras och att någon annan än den undervisande läraren ska bedöma proven. Dessa ändringar kommer att öka likvärdigheten och rättvisan i kunskapsbedömningen av enskilda elever.
Nya EU-projektet GR SAMSYV syftar till att göra studie- och yrkesvägledning till hela skolans ansvar
Från september 2017 och två år framåt genomförs det nya EU-projektet GR SAMSYV – allas ansvar, inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF). Avsikten är att tydliggöra hur hela kommunen samt arbetsliv kan arbeta tillsammans för att ge goda förutsättningar för elever att göra väl underbyggda studie- och yrkesval.
GR SAMSYV – allas ansvar syftar till att rusta deltagande kommuner i Göteborgsregionen att utifrån lokala behov samt med hjälp av beprövade modeller och metoder utveckla studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar.
Samverkan mellan representanter från så väl skolor och förvaltningar inom kommunerna som från lokalsamhällets arbetsliv ska bidra till att öka elevers valkompetens för att i förlängningen leda till färre skolavhopp och en bättre matchning på arbetsmarknaden. Projektet avser att motverka könsstereotypa yrkes- och utbildningsval samt att belysa hur etnicitet och funktionsnedsättning kan begränsa individers val av utbildning och yrke.
Utbildningsplikt för nyanlända
Enligt den migrationsöverenskommelse som slöts 2015 mellan regeringen och Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna ska en utbildningsplikt ses över för personer som kommer till Sverige senare i livet och som inte uppnått grundskolekompetens. Skolverket ges därför i uppdrag att se över den kommunala vuxenutbildningens förmåga att möta behov och förutsättningar hos framför allt nyanlända med kort utbildning.
Skolverket får uppdraget att hantera statsbidrag för gymnasieskolans introduktionsprogram
Regeringen satsar på att stärka introduktionsprogram vid utsatta gymnasieskolor. I vårändringsbudgeten för 2017 föreslog regeringen att 150 miljoner kronor ska avsättas för programmen. Nu har regeringen beslutat om villkoren för statsbidraget.
Statsbidraget får lämnas med högst 2 miljoner kronor till en huvudman som har minst 15 elever på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. Ansökan om bidrag kommer att hanteras av Skolverket.
– Introduktionsprogrammen växer och regeringen stärker gymnasieskolornas förutsättningar till exempel när det kommer till personal eller samverkan med det civila samhället. I och med vårändringsbudgetens extra tillskott på 150 miljoner kronor hoppas vi att fler elever ska bli behöriga till nationellt program, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister.
Workshop om gymnasievalet
Skolverket bjuder in till en kreativ, utvecklande och inspirerande start inför höstens arbete kring gymnasievalet.
Många elever känner sig stressade över gymnasievalet och rädda för att välja fel. De högskoleförberedande programmen kan kännas som ett säkrare val och följden blir att yrkesprogrammen fortsätter tappa elever. Vilka strategier finns det för att hjälpa eleverna att stressa av och göra ett väl underbyggt val? Det är den övergripande frågeställningen för workshopen.
Workshopen genomförs tillsammans med ”skolinspiratören” Mikael Gunnarsson och processledaren Eva Broms.
Målgrupp
Alla studie- och yrkesvägledare i grundskolan, både från kommunala och enskilda huvudmän.OBS!! sista anmälan i augusti
Tid och plats
Stockholm 18/9 Läs mer om program och anmälan
Malmö 22/9 Läs mer om program och anmälan
Göteborg 26/9 Läs mer om program och anmälan
125.000 elever väntas plugga upp betyget i sommar
Sommarlovet är förstås efterlängtat av många. Men faktum är att många elever går i skolan också under delar av sommarlovet eller andra lov. I år kan det handla om så många som 125.000 ungdomar, enligt Skolverket.
Kommuner och huvudmän för fristående skolor har i år kunnat ansöka om totalt 118 miljoner kronor till lovskola – 90 miljoner för sommarskola, och 28 miljoner för skola under andra lov.
För de allra flesta elever handlar det om någon eller några veckor i början eller slutet på sommarlovet.
– Det är inte så mycket tid kan man tycka. Men för en elev som av någon anledning varit borta mycket under vårterminen så kan det här vara ett sätt att snabbt få en insats, säger Johanna Freed, som är enhetschef vid Skolverket.
Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
Skolverkets har tagit fram ett stödmaterial i arbetet för att stärka studie- och yrkesvägledningen i skolan. Det vänder sig i första hand till dig som är lärare på gymnasieskolans och gymnasiesärskolans utbildningar men även till huvudmän, rektorer, studie- och yrkesvägledare och annan personal i skolan.
Beslut om behörighetsgivande förutbildning
MYH har tagit emot 45 ansökningar, av dessa har ett femtontal utbildningar motsvarande ungefär 200 platser beviljats. Utbildningarna är mellan en och sex veckor långa och startar under juli-augusti 2017.
ESF beviljar projektmedel till WorldSkills Sweden
Yrkesutbildning är ett smart val! Det tycker även Europeiska socialfonden som beviljat WSS projektmedel.
I mars skickade WorldSkills Sweden en ansökan om projektmedel med stöd från Europeiska socialfonden. Första veckan i juni stod det klart att ansökan beviljats.
Syftet med projektet är att synliggöra yrkesutbildningarna och samtidigt verka för ökad kvalité i svensk yrkesutbildning. Projektet kommer inledas med en analys och planeringsfas på 5 månader. Därefter övergår projektet i en genomförandefas fram till kvartal 2 2020. Övergripande mål för projektet är,
– Bättre kunskap hos ett ökat antal unga 15–24 år om de goda yrkesvalen, arbets- och karriärmöjligheter som en yrkesutbildning erbjuder.
– Öka yrkesutbildningens attraktionskraft för både kvinnor och män samt bättre kunskap hos flickor och pojkar om möjligheten att välja ett otraditionellt yrke samt inspireras att välja en
yrkesutbildning.
– Ett ökat antal studie- och yrkesvägledare med kunskap om yrkesutbildning och det arbets- och karriärmöjligheter som en yrkesutbildning kan leda till.
Förebygg avhopp från gymnasiet
Skolverket erbjuder huvudman och gymnasieskolor processtöd för att minska antalet elever som inte slutför sina studier.
Försöksverksamhet med branschskolor startar HT 2018
Riksdagen har nu i enlighet med regeringens förslag i propositionen En försöksverksamhet med branschskolor beslutat att anta regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med branschskolor. Genom att skolhuvudmän och branscher samverkar skapas ökade möjligheter att erbjuda gymnasial yrkesutbildning även inom små yrkesområden i hela Sverige.
Många gymnasiala lärlingar får jobb
Nästan 1 200 före detta gymnasiala lärlingselever som fått del av Skolverkets statsbidrag har svarat på en enkätundersökning om vad de gör efter sin utbildning. 86 procent svarade att de har ett arbete ett och ett halvt år efter sin utbildning. De allra flesta arbetar inom den bransch som de utbildat sig i. Många svarar också att lärlingsutbildningen varit avgörande för att få jobb.
– Det är glädjande resultat. 86 procent säger också att de skulle välja lärlingsutbildning igen om de fick välja på nytt till gymnasiet, säger Lotta Naglitsch, föreståndare på Skolverkets Lärlingscentrum.
149 000 nya jobb på stark arbetsmarknad
Under 2017 och 2018 ökar sysselsättningen med sammanlagt 149 000 personer och de lediga jobben fortsätter att bli fler. Det visar Arbetsförmedlingens senaste arbetsmarknadsprognos.
Regeringen vill införa obligatorisk prao i högstadiet
Utbildningsminister Gustav Fridolin meddelar i dag att regeringen vill återinföra obligatorisk prao i grundskolan och specialskolan. Syftet är att ge alla högstadieelever jämlika möjligheter att prova på ett yrke och få konkreta erfarenheter och kunskaper om arbetslivet som stöd inför framtida val av utbildning och yrkesinriktning.
Om uttrycket ”Grundläggande behörighet”
Kanske är det så att uttrycket ”grundläggande behörighet” i första hand förknippas med studier på högskola/universitet. Men strax innan årsskiftet 2016/2017 så gjordes en förordningsändring som innebär att man nu även pratar om grundläggande behörighet för YH- utbildningar. Med denna vetskap det är bra om man är tydlig med vilka eftergymnasiala studier man menar när man pratar om grundläggande behörighet.
Här kan ni läsa mer om förordningsändringen om grundläggande behörighet på Yrkeshögskolan
Ta tillvara kompetensen som kommer till Europa och Sverige
Den 12-13 juni samlas 200 beslutsfattare och praktiker från 23 europeiska länder i en direktsänd konferens i Malmö för att diskutera hur vi i Europa validerar utbildning och bedömer reell kompetens. Vad är en utländsk utbildning värd när den inte är komplett eller dokumenterad? Hur mäter vi den kompetens som lång erfarenhet kan ge när inga intyg finns?
Nationella APL-utvecklare
Nationella apl-utvecklare kan stödja skolor i strategiskt arbete kring arbetsplatsförlagt lärande (apl) med betoning på samverkan mellan skola och arbetsplats.
Mer om innehåll och bokningsförfarande finns på skolverket.se
Varannan ungdom sommarjobbar
Hälften av ungdomarna i åldern 16-18 sommarjobbar. Bland yngre, mellan 13 och 15, är det inte lika vanligt. I den gruppen sommarjobbar ungefär vart tionde barn.
Plan för nyanlända tonåringar att klara skolan
Regeringen får nu en rad förslag för hur elever som kommer till Sverige i årskurs 7-9 ska klara av att få behörighet till gymnasieskolan.Utredaren Ebba Östlin föreslår bland annat individuella studieplaner, längre lovskolor och förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet.
Förstärk vägledningen
Skolans studie- och yrkesvägledning måste ses över, skriver Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund i UNT.
Det är stora brister i hur studie- och yrkesvägledningen fungerar i svensk skola i dag. En nyligen genomförd undersökning av Lärarnas Riksförbund visar bland annat att två av tre studie- och yrkesvägledare saknar stöd från sin rektor.
Trots Skolverkets allmänna råd med syfte att skapa en studie- och yrkesvägledning som är likvärdig och av hög kvalitet, återkommer samma problem i undersökning efter undersökning. Det saknas tydliga mål och planer för verksamheten, resultat följs inte upp och utvärderas och det råder stora skillnader i hur många elever en studie- och yrkesvägledare ansvarar för. Olika huvudmän satsar olika mycket personal och resurser.
För att åtgärda bristerna behöver detta göras:
- Utred och förstärk studie- och yrkesvägledningen
- Inför studie- och yrkesvägledning på schemat
- Ge alla elever rätt till utbildade studie- och yrkesvägledare
Rapporten från LR som pdf – Vägledning måste bli hela skolans ansvar
Film från CSN om studiestartsstöd
Den 2 juli 2017 införs ett nytt studiestöd. Bidraget kallas studiestartsstöd. Syftet är att öka rekryteringen till studier bland arbetslösa med stort utbildningsbehov, för att stärka deras möjligheter till arbete.
Här kan du se en film om studiestartsstödet. Det är en sammanfattning av de konferenser som CSN i samverkan med SKL och Arbetsförmedlingen anordnade under våren 2017. Filmen är cirka 15 minuter.
Beslut om nytt studiestartsstöd införs
Riksdagen har nu fattat beslut om att införa det så kallade studiestartsstödet, vilket även kommer att omfatta studier på folkhögskola.
Tanken med studiestartsstödet är att fler personer med kort utbildningsbakgrund ska studera för att stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Stödet ska bestå av bidrag utan inslag av lån och utgöra ett komplement till studiemedelssystemet.
Lagen om studiestartsstöd och följdändringar i vissa lagar föreslås träda i kraft den 2 juli 2017.
Yrkeskurserna i gymnasiet måste värnas
Vi är mycket oroliga över att regeringen nu överväger att skära ner på yrkeskurserna på gymnasieskolans yrkesprogram. En sådan manöver kommer att försvåra företagens rekrytering ytterligare, skriver representanter för flera olika arbetsgivarorganisationer.
Webbinarium – Rätten till komvux
Skolverket bjuder in till webbinarium om rätten till behörighetsgivande utbildning inom komvux.
Där kommer man att prata om regleringen och ta upp aktuella frågor som vad rätten till komvux innebär för kommunen och för den presumtive eleven och vilket ansvar kommunen har. Under webbinariet finns även tillfälle för dig att ställa frågor.
Webbinariet sänds 15 juni kl. 13.00-13.30
Satsning på forskning om framtidens arbetsmarknad och arbetsrelaterad ohälsa
Regeringen har gett Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) i uppdrag att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram om arbetslivsforskning. Syftet är att öka kunskapen om hur digitaliseringen och automatiseringen påverkar arbetsmarknaden, öka kunskapen om arbetsrelaterad ohälsa, arbetsmiljöns hälsoeffekter och diskriminering i arbetslivet.
Åtgärder behövs för att klara livslånga lärandet
KTH är redo att ta sitt samhällsansvar när det gäller det livslånga lärandet. Men för att detta ska bli en effektiv verklighet krävs – förutom en dialog med näringslivet och politikerna – ett antal åtgärder, skriver rektor Sigbritt Karlsson.
Tufft för nyanlända att klara Språkintroduktion
Språkintroduktion har blivit ett av gymnasiets största program, med 36.000 elever, men för många är det svårt att hinna lära sig tillräckligt mycket för att hinna gå klart gymnasiet, och nästan en fjärdedel av eleverna står utanför både studier och arbete efter några år.
Samverkan för framtiden
Svenskt Näringsliv har tagit fram en skrift för arbetsplatser som tar emot elever på prao, praktik och apl.
Syftet är att underlätta samarbetet mellan skola och arbetsliv så att fler elever kommer ut på arbetsplatser och företag under sin tid i skolan. Det underlättar deras studie- och yrkesval och de blir bättre förberedda för första jobbet. Förhoppningsvis gör det också företagens framtida rekryteringar enklare.
Rymdturistpilot och drönarledare – framtidens yrken?
I takt med att digitaliseringen tar plats i våra arbetsliv måste vi rusta för att möta utmaningarna och ta del av möjligheterna. Det kommer bli ett enormt förändringstryck på den svenska arbetsmarknaden och det handlar om att hur vi kan bli vinnare i den digitala revolutionen.
Läs artikeln på svensktnaringsliv.se
Kreativ processledarutbildning för studie- och yrkesvägledare
Skolverket erbjuder fortbildning för studie- och yrkesvägledare som vill stärka sin roll som processledare i arbetet med studie- och yrkesvägledning som hela skolans uppdrag. Kursens omfattning är fyra heldagar och ges under hösten 2017 på sex olika orter i landet.
Ny handbok för tillträde till yrkeshögskolan – upplaga 2
Handboken är uppdaterad utifrån de förändringar som skett i regelverket under det senaste året och som påverkar tillträdesprocessen inom yrkeshögskolan. Några av dessa förändringar finns under de här rubrikerna i förordning (2009:130) om yrkeshögskolan.
– Behörighet i övrigt
– Urval
Dessutom finns nu också möjlighet att anordna enstaka kurs och behörighetsgivande förutbildning, varav den senare regleras i en egen förordning (2017:13) om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan.
Nu har du möjlighet att besöka ett EU-projekt under 6-14 maj
Mitt Europa (Europe in My Region) är en informationssatsning i hela EU som ger projekt möjlighet att visa sin verksamhet. 2016 deltog mer än 2 500 projekt i 23 länder, med över 400 000 besökare.
I år är första året Sverige är med och det är mer än 80 projekt som är stolta och öppnar sina dörrar för att visa sin verksamhet.
Alla projekt, oavsett EU-fond eller verksamhet, visar tillsammans på den bredd av aktiviteter och möjligheter som finns, och hur det bidrar till samhällsutvecklingen.
Högskolorna måste bli bättre rustade för framtiden
Mer forskning i hela landet och fler studenter från hem utan studievana till högskolor och universitet. Det är några av önskemålen som regeringen har på den utredning som tillsätts i dag om hur styrningen av landets högskolor och universitet ska förändras.
– Det jag ser framför mig är att man ska kunna vara bättre rustad för de behov vi har framöver. Man kan ha olika profiler på olika högskolor och universitet runt om i landet och att vi klarar av det livslånga lärandet, att man kan komma tillbaka till universitetet mitt i livet och fylla på sin kunskap och kanske skaffa sig helt ny kunskap, säger Helene Hellmark Knutsson som är minister för högre utbildning.
Yrkespaket ska få fler att ta gymnasieexamen
Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på kortare yrkespaket. Yrkespaketen ska kunna kompletteras och leda till att fler elever tar en gymnasieexamen och får arbete.
– Vi bedömer att det här kommer att bli en bra möjlighet för de elever som inte blir färdiga med gymnasieexamen vid första försöket, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström till Ekot.
Avvikande krav för behörighet till polisutbildningen
UHR ber dig som är vägledare uppmärksamma de avvikande kraven för behörighet som tillämpas vid antagning till polisutbildningen. Det är Rekryteringsmyndigheten som fastställer kraven och anmälan till vårterminen 2018 öppnar 15 maj på Antagning.se.
Läs mer om behörighetskraven till polisutbildningen på uhr.se
Läs mer om polisutbildningen på rekryteringsmyndigheten.se
AF listar framtidsjobben
Den 18 april är sista dagen att söka högskoleutbildning och i samband med detta så går Arbetsförmedlingen ut med en prognos över vilka yrken som är mest attraktiva på arbetsmarknaden framöver. Bäst chans till jobb inom en tioårsperiod är ingenjörsyrken, läraryrken, IT-yrken och vårdyrken.
Yrken på högskolenivå där det är lättast att få jobb om 5 och 10 år (i riket).
- Förskollärare och fritidspedagoger
- Gymnasielärare
- Ingenjörsyrken
- IT-yrken
- Läkare
- Lärare i grundskolan
- Sjuksköterskor
- Specialpedagoger
- Tandläkare
Rätt att fullfölja IM på gymnasiet efter flytt till annan kommun
Lagrådsremissen innehåller ett förslag till ändring i skollagen (2010:800). Förslaget innebär att det förtydligas att en elev har rätt att fullfölja introduktionsprogram efter flytt till en annan kommun. Rätten att fullfölja utbildningen avser såväl det påbörjade introduktionsprogrammet som ett annat introduktionsprogram.
Lagen om ändring i skollagen föreslås träda i kraft den 1 november 2017.
Skolverkets filmer om arbetsplatsförlagt lärande, APL
Skolverket har gjort flera filmer om vad APL är och vad som gäller för alla inblandade.
Arbetsplatsförlagt lärande, APL – en central del i elevens yrkesutbildning
Huvudmannens ansvar för arbetsplatsförlagt lärande, apl
Rektors ansvar för arbetsplatsförlagt lärande, apl
Bedömning under arbetsplatsförlagt lärande, apl
Arbetsplatsförlagt lärande, apl i systematiskt kvalitetsarbete
Arbetsmiljöansvar för elever på arbetsplatser
Handledaren är en nyckel till kvalitet i arbetsplatsförlagt lärande, apl
Arbetsplatsförlagt lärande, apl utomlands
Skolverkets tjänster för utveckling av arbetsplatsförlagt lärande, apl
Utredaren: ”Därför bör meritpoängen på gymnasiet avskaffas”
Att använda meritpoängen som ett slags konstgjord andning innebär att ungdomar inte läser språk av egen kraft och vilja, utan av taktiska skäl, för att få extra poäng, skriver Jörgen Tholin, utredare i Tillträdesutredningen.
Konferenser om studiestartsstödet
Regeringen har föreslagit att ett nytt rekryterande studiestöd ska införas i juli 2017. Det nya studiestartsstödet ska underlätta för arbetslösa med kort tidigare utbildning att utbilda sig för att kunna få ett jobb. Under april och maj 2017 bjuder CSN in till fyra nationella konferenser om studiestartsstödet.
Information från CSN på flera språk
CSN har tagit fram informationsblad om studiemedel och studiehjälp för utländska medborgare. De innehåller övergripande information om respektive stöd och är översatta till nio olika språk. Informationsbladen finns att ladda ner från csn.se. De går även att beställa i CSN Order.
Statens ansvar för flexibla utbildningsvägar
Vad jobbar dagens gymnasie- och högskoleelever med om två decennier? Svaret är att ingen riktigt vet. Men så kallade ”Millennials”, generationen födda mellan 1980 och 2000, förväntas år 2025 utgöra 75 procent av arbetskraften. De är uppväxta i en digital och ständigt föränderlig värld och med förväntningar på en utbildning och arbetsmarknad som är tidsenlig, flexibel och innovativ.
Vägledning på en föränderlig arbetsmarknad
Här kan ni se ett inspelat seminarium från den 15 mars om vägledningens betydelse för karriärutveckling, omställning och livslångt lärande på en föränderlig arbetsmarknad. Arrangör för detta seminarium var TCO.
På en arbetsmarknad i snabb förändring räcker det inte att utbilda sig enbart i början av sin karriär utan det är nödvändigt att fylla på med ny kunskap och nya färdigheter genom hela arbetslivet för att matcha och möta arbetsmarknadens behov.
Studie- och yrkesvägledning utgör i det sammanhanget en nyckelfunktion och efterfrågan är stor. Hur stärker vi befintliga vägledningsresurser och hur säkrar vi en bred och kontinuerlig tillgång till kvalificerad vägledning genom hela arbetslivet för olika grupper? På vilket sätt kan kvaliteten i vägledningen främjas? Hur kan olika aktörer och intressenter bidra i det avseendet? Är det dags att komplettera regeringens kunskapslyft med ett vägledningslyft?
Webbinarie om Språkintroduktion
Den 6 april kl 09.00-10.00 bjuder Skolinspektionen in till ett kostnadsfritt webbinarie om språkintroduktion i gymnasieskolan.
Under webbinariet får du veta mer om Skolinspektionens nya granskning om språkintroduktion i gymnasieskolan och har möjlighet att ställa frågor till expertpanelen.
Branschskolor ska ge ökade möjligheter till yrkesutbildning i hela landet
Intresset för yrkesutbildningar har minskat och vi riskerar en framtida brist på kompetent personal i många branscher. Nu skapas bättre möjligheter att erbjuda yrkesutbildningar på fler platser i landet. Det föreslås i en proposition som regeringen i dag har beslutat.
Huvudmän skyldiga att erbjuda lovskola
Regeringen har i dag beslutat om en proposition som innebär en skyldighet för huvudmän att erbjuda lovskola till vissa elever i grundskolans årskurs 8 och 9. – Behörighet till gymnasiet är den viktigaste biljetten in i framtiden. Alla barn ska ha möjligheter att nå de kunskaper man behöver för livet. Därför är det viktigt att alla elever som efter åttan och nian behöver det får möjligheten till extra skoltid på loven, säger Gustav Fridolin.
Bestämmelserna kommer börja gälla från 1 augusti 2017
Nytt rekryterande studiestartstöd
Personer med kort utbildning löper betydligt högre risk för arbetslöshet än personer med högre utbildning. En särskild utmaning är därför att rusta den stora grupp vuxna som inte är etablerade på arbetsmarknaden med utbildning. För att förbättra denna grupps anställningsbarhet, förbättra kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden och underlätta matchningen till jobb föreslår regeringen ett studiestartsstöd.
Propositionen Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd(pdf)
Skolverkets insatser för en förbättrad studie- och yrkesvägledning
Sedan 2013 har Skolverket haft ett regeringsuppdrag att genomföra olika insatser för att stärka och utveckla studie- och yrkesvägledningen i skolan. De har nu sammanställt en redovisning som beskriver vad Skolverket har gjort under 2016 inom uppdraget att genomföra insatser för att förbättra kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen samt en kort beskrivning av vilka insatser som planeras.
Basårsutbildningar ska ge behörighet till fler högskoleutbildningar
Utbildningsdepartementet skickar nu ut en promemoria med förslag på nya regler för behörighetsgivande basår på remiss. Syftet är att skapa fler vägar till högskolestudier och öka flexibiliteten för studenter och lärosäten. Förslaget går ut på att basårsutbildningar ska utformas bredare än i dag så att de ger behörighet till fler än en enskild högskoleutbildning.
Fler i arbete med nationell strategi för validering
Att skapa bättre möjligheter att synliggöra och erkänna människors kompetens, oavsett hur de skaffat sig den, är en avgörande fråga för Sverige. Nu lämnar Valideringsdelegationen förslag på en nationell strategi för validering till regeringen.
#jagmed-projekt ska minska gymnasieavhopp
Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.
I ”jagmed ingår insatser riktade till unga mellan 15 och 24 år som antingen redan hoppat av skolan eller som ligger i riskzonen för att lämna gymnasiet utan examen.
– Målet är att ta fram arbetsmetoder i gymnasieskola eller i det kommunala aktivitetsansvaret som gör att ungdomar går klart sitt gymnasium och får examen, och att de som lämnat vill återvända eller få möjligheter på annat sätt att komma in på arbetsmarknaden, säger Lars Jonsson, huvudprojektledare.