Lagrådsremissen innehåller ett förslag till ändring i skollagen (2010:800). Förslaget innebär att det förtydligas att en elev har rätt att fullfölja introduktionsprogram efter flytt till en annan kommun. Rätten att fullfölja utbildningen avser såväl det påbörjade introduktionsprogrammet som ett annat introduktionsprogram.
Lagen om ändring i skollagen föreslås träda i kraft den 1 november 2017.
Skolverket har gjort flera filmer om vad APL är och vad som gäller för alla inblandade.
Arbetsplatsförlagt lärande, APL – en central del i elevens yrkesutbildning
Huvudmannens ansvar för arbetsplatsförlagt lärande, apl
Rektors ansvar för arbetsplatsförlagt lärande, apl
Bedömning under arbetsplatsförlagt lärande, apl
Arbetsplatsförlagt lärande, apl i systematiskt kvalitetsarbete
Arbetsmiljöansvar för elever på arbetsplatser
Handledaren är en nyckel till kvalitet i arbetsplatsförlagt lärande, apl
Arbetsplatsförlagt lärande, apl utomlands
Skolverkets tjänster för utveckling av arbetsplatsförlagt lärande, apl
Att använda meritpoängen som ett slags konstgjord andning innebär att ungdomar inte läser språk av egen kraft och vilja, utan av taktiska skäl, för att få extra poäng, skriver Jörgen Tholin, utredare i Tillträdesutredningen.
Regeringen har föreslagit att ett nytt rekryterande studiestöd ska införas i juli 2017. Det nya studiestartsstödet ska underlätta för arbetslösa med kort tidigare utbildning att utbilda sig för att kunna få ett jobb. Under april och maj 2017 bjuder CSN in till fyra nationella konferenser om studiestartsstödet.
CSN har tagit fram informationsblad om studiemedel och studiehjälp för utländska medborgare. De innehåller övergripande information om respektive stöd och är översatta till nio olika språk. Informationsbladen finns att ladda ner från csn.se. De går även att beställa i CSN Order.
Vad jobbar dagens gymnasie- och högskoleelever med om två decennier? Svaret är att ingen riktigt vet. Men så kallade ”Millennials”, generationen födda mellan 1980 och 2000, förväntas år 2025 utgöra 75 procent av arbetskraften. De är uppväxta i en digital och ständigt föränderlig värld och med förväntningar på en utbildning och arbetsmarknad som är tidsenlig, flexibel och innovativ.
ARBETSMARKNAD Drönarledare, GIS-designer, rymdturistpilot, robotutbildare. Svensk arbetsmarknad står inför en dramatisk förändring med nya jobb som vi ännu inte ens vet namnen på. Orsaken är digitaliseringen som ersätter jobb som tidigare bara människor kunnat utföra. Vilka yrken försvinner och vilka kommer till?
Det har Stefan Fölster, Reforminstitutet, granskat och analyserat i en ny bok, ”Framtidens jobb”. Svenskt Näringsliv bjöd in honom att tala om detta vid ett möte i Malmö som samlade företagare och skolföreträdare.
Här kan ni se ett inspelat seminarium från den 15 mars om vägledningens betydelse för karriärutveckling, omställning och livslångt lärande på en föränderlig arbetsmarknad. Arrangör för detta seminarium var TCO.
På en arbetsmarknad i snabb förändring räcker det inte att utbilda sig enbart i början av sin karriär utan det är nödvändigt att fylla på med ny kunskap och nya färdigheter genom hela arbetslivet för att matcha och möta arbetsmarknadens behov.
Studie- och yrkesvägledning utgör i det sammanhanget en nyckelfunktion och efterfrågan är stor. Hur stärker vi befintliga vägledningsresurser och hur säkrar vi en bred och kontinuerlig tillgång till kvalificerad vägledning genom hela arbetslivet för olika grupper? På vilket sätt kan kvaliteten i vägledningen främjas? Hur kan olika aktörer och intressenter bidra i det avseendet? Är det dags att komplettera regeringens kunskapslyft med ett vägledningslyft?
Den 6 april kl 09.00-10.00 bjuder Skolinspektionen in till ett kostnadsfritt webbinarie om språkintroduktion i gymnasieskolan.
Under webbinariet får du veta mer om Skolinspektionens nya granskning om språkintroduktion i gymnasieskolan och har möjlighet att ställa frågor till expertpanelen.
Intresset för yrkesutbildningar har minskat och vi riskerar en framtida brist på kompetent personal i många branscher. Nu skapas bättre möjligheter att erbjuda yrkesutbildningar på fler platser i landet. Det föreslås i en proposition som regeringen i dag har beslutat.
Regeringen har i dag beslutat om en proposition som innebär en skyldighet för huvudmän att erbjuda lovskola till vissa elever i grundskolans årskurs 8 och 9. – Behörighet till gymnasiet är den viktigaste biljetten in i framtiden. Alla barn ska ha möjligheter att nå de kunskaper man behöver för livet. Därför är det viktigt att alla elever som efter åttan och nian behöver det får möjligheten till extra skoltid på loven, säger Gustav Fridolin.
Bestämmelserna kommer börja gälla från 1 augusti 2017
Skolverket utsattes för överbelastningsattacker samtidigt som de nationella proven läckte.
Skolverket utsattes för två överbelastningsattacker samtidigt som myndigheten hanterade att nationella prov läckt ut. Det har nu polisanmälts och Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap har informerats.
Personer med kort utbildning löper betydligt högre risk för arbetslöshet än personer med högre utbildning. En särskild utmaning är därför att rusta den stora grupp vuxna som inte är etablerade på arbetsmarknaden med utbildning. För att förbättra denna grupps anställningsbarhet, förbättra kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden och underlätta matchningen till jobb föreslår regeringen ett studiestartsstöd.
Propositionen Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd(pdf)
Tillträdesutredningen föreslog den 15 mars flera förändringar i tillträdesbestämmelserna och vill göra tillträdessystemet enklare och mer överblickbart. Vägledande principer för förslaget har varit enkelhet, att tillträdet ska värnas, att flera vägar in ger fler chanser och att det ska finnas incitament för att tillträdet blir en strategisk lärosätesfråga.
Tillträdesutredningens seminarium
Utredningen har i sina överväganden kommit fram till att förändringar i tillträdesbestämmelserna bör kunna göras inom de befintliga ramarna för vårt nuvarande system.
Utredningen anser att den viktigaste åtgärden är att rensa systemet från sådant som gör dagens system komplicerat och oöverblickbart. Att göra systemet enklare och mer överblickbart är ett mål. Därför har också en högre grad av enkelhet varit en styrande princip då olika avvägningar har behövt göras. Sådant som inte direkt fyller någon funktion för tillträdet till högskoleutbildning bör tas bort.
Bestämmelserna måste utformas så att de kan hantera olika grupper av sökande med olika slags meriter. Det behövs även tydligare och enklare vägar in i högskolan för personer som inte har en traditionell studiebakgrund. För att undvika att vi får ett system som behöver lappas och lagas för att kunna hantera olika grupper av sökande och meriter, förändringar i vår omvärld m.m., behöver vi ett system som inte är alltför statiskt utan kan hantera förändrade förutsättningar och nya grupper framöver. Det ökar möjligheterna att göra systemet mer hållbart över tid. Vägledande principer för förslaget har således varit enkelhet, att tillträdet ska värnas, att flera vägar in ger fler chanser och att det ska finnas incitament för att tillträdet blir en strategisk lärosätesfråga.
Utredningen föreslår att de nya tillträdesbestämmelser i huvudsak träder i kraft den 1 januari 2022 och gäller för utbildning som påbörjas efter den 31 juli 2022.
Utredningen anser att det är viktigt att tillträdesbestämmelserna utvärderas och följs upp. UHR bör få i uppdrag att utvärdera de nya tillträdesbestämmelserna i samband med att de införs och under en period framåt. I en sådan utvärdering bör det ingå att utvärdera effekter, bland annat för universitet och högskolor, gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen och de sökande. Myndigheten bör också ha i uppdrag att kontinuerligt följa upp olika delar av bestämmelserna.
Se Tillträdesutredningens slutseminarium (video), TCO-konferensen
Sedan 2013 har Skolverket haft ett regeringsuppdrag att genomföra olika insatser för att stärka och utveckla studie- och yrkesvägledningen i skolan. De har nu sammanställt en redovisning som beskriver vad Skolverket har gjort under 2016 inom uppdraget att genomföra insatser för att förbättra kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen samt en kort beskrivning av vilka insatser som planeras.
Reglerna kring den kommunala vuxenutbildningen, komvux, ska ses över och regeringen har låtit uppdraget gå till Roger Mörtvik, med bakgrund som bland annat statssekreterare i utbildningsdepartementet.
Gymnasieskolan växer igen för första gången sedan 2008. Och det program som växer i särklass mest är språkintroduktion för nyanlända elever.
För alla som har beställt JOBBKORT så kan vi berätta att de kommer att skickas från Borås tisdagen den 14 mars. Om du har beställt och de inte dykt upp under veckan så mejla oss så ser vi vad som hänt och hjälper dig. Mejla anna@tremedia.se.
Utbildningsdepartementet skickar nu ut en promemoria med förslag på nya regler för behörighetsgivande basår på remiss. Syftet är att skapa fler vägar till högskolestudier och öka flexibiliteten för studenter och lärosäten. Förslaget går ut på att basårsutbildningar ska utformas bredare än i dag så att de ger behörighet till fler än en enskild högskoleutbildning.
Sedan starten 2003 har konferensen varit i olika städer och nu är det Kungsbackas tur. Tema för 2017 är #Levla samverkan – Alla kan levla samverkan! Konferensen har fokus på lärande exempel, inspiration, nya kunskaper, möten och prova på.
Konferensen kommer att hållas 19-21 april 2017.
Att skapa bättre möjligheter att synliggöra och erkänna människors kompetens, oavsett hur de skaffat sig den, är en avgörande fråga för Sverige. Nu lämnar Valideringsdelegationen förslag på en nationell strategi för validering till regeringen.
Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.
I ”jagmed ingår insatser riktade till unga mellan 15 och 24 år som antingen redan hoppat av skolan eller som ligger i riskzonen för att lämna gymnasiet utan examen.
– Målet är att ta fram arbetsmetoder i gymnasieskola eller i det kommunala aktivitetsansvaret som gör att ungdomar går klart sitt gymnasium och får examen, och att de som lämnat vill återvända eller få möjligheter på annat sätt att komma in på arbetsmarknaden, säger Lars Jonsson, huvudprojektledare.
Samverkansplattformen DELTA Blekinge har nu lanserats. Plattformen är ett unikt koncept som bygger på nära samarbete mellan näringslivet, skola och regionala branschaktörer inom teknikområdet.
I september 2016 hölls en första kick-off inför lanseringen där företag, branschorganisationer, utbildningssamordnare och aktörer inom teknik- och industrisektorn fanns på plats för att diskutera samverkansformer. Diskussionerna har nu landat i verkstad genom lanseringen av en gemensam IT-plattform.
– Blekinges arbetsliv skriker efter arbetskraft såsom gymnasieingenjörer med god motivation och teknisk kompetens. Genom samverkan stärker vi konkurrenskraften och säkrar framtida kompetensförsörjningen, säger Mats Svensson, en av projektledarna för Delta Blekinge.
– Det är i mötet mellan skola och arbetsliv som intresse och motivation för teknikämnena kan skapas hos eleverna. Delta Blekinge är en av alla arenor som möjliggör för dessa möten, sa Mikaela Zelmerlööw, Skolverket, som också var en av föredragshållarna vid lanseringen.
Läs hela artikeln på svensktnäringliv.se
Idag drabbas många unga människor av kroppsliga eller psykiska besvär redan tidigt i arbetslivet, ibland till och med under yrkesutbildningen i gymnasieskolan. Syftet med projektet Hälsosam yrkesdebut är att minska arbetsrelaterade sjukdomar och skador. Det vill vi göra genom att ge skolorna bättre förutsättningar att vägleda ungdomar till ett hälsosamt studie- och yrkesval.
Tydligare riktlinjer för medicinsk studie- och yrkesvägledning, mer kunskap kring yrkens hälsorisker och ökat samarbete mellan skolsköterskor och studie- och yrkesvägledare. Det är tre faktorer som minskar risken för att elever väljer ett yrkesprogram på gymnasiet som riskerar deras hälsa, enligt rapporten från projektet ”Hälsosam yrkesdebut”.
Våren 2013 startade projektet ”Hälsosam yrkesdebut” och nu publiceras den andra och sista delrapporten från projektet.
Allt färre unga går klart skolan och det leder till utanförskap. Därför satsar Västra Götalandsregionen över 85 miljoner kronor på en rad olika projekt och aktiviteter för att vända den negativa trenden.
– Detta är en av de absolut viktigaste satsningarna som Västra Götalandsregionen kan göra, säger folkhälsochef Elisabeth Rahmberg.
1) Samverkan
Med komplexa problem krävs samverkan mellan flera aktörer. För att undvika friktion och gränskonflikter behövs det fungerande metoder för kommunikation och tillit.
2) Psykisk hälsa
Psykisk ohälsa i barndomen leder till sämre skolresultat och sämre framtidsutsikter i vuxenlivet. Dagens hälsofrämjande insatser når inte alla familjer, barn och unga. Hur fångar vi upp dem?
3) Livsvillkor och levnadsvanor
Hur kan vi hjälpas åt för att i möten med familjer eller barn och unga identifiera riskfaktorer och istället erbjuda sammanhang som utvecklar? Med rätt stöd till barn och föräldrar med svår livssituation kan negativa mönster mellan generationerna brytas.
4) Studiemotivation
Ungdomar som hoppar av upplever ofta skolan som meningslös, eftersom de har svårt att se samband mellan sina studier och framtida mål. Tillsammans kan vi stärka kopplingarna mellan studier och arbetsliv.
5) Migrationsbakgrund
Barn och unga med migrationsbakgrund står inför särskilda utmaningar genom till exempel kortare tid i skolan, trauman eller att de saknar kontaktnät. Genom att möta upp med hälso- och sjukvårdsinsatser och kontakt med näringslivet kan vi visa på framtidsmöjligheter.
I dag har regeringen fattat beslut om ett lagförslag som ska stoppa utvisningen av ensamkommande som går gymnasiet. ”Det här är en grupp som vi har all anledning att ge den här chansen”, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
”Hemmasittare”. Så kallas närmare 70 000 unga människor som dragit sig bort från utbildning och jobb i Sverige.
– Vi vill locka tillbaka dem till arbetsmarknaden med hjälp av dataspel, säger Jimmy Andersson, på Skövde högskola.
Leif Andergren, författaren till böckerna Samtala, Vägleda och Vägledarens val arbetar med kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare, coacher och andra som arbetar professionellt med samtal. Han erbjuder inspirationsföreläsningar, seminarier och handledning inom vägledningsområdet. Han kan också ge dig träning i samtalsmetodik på både grundläggande och mer avancerad nivå. Allt kan utformas efter dina behov och önskemål.
Kontakta Leif för en förutsättningslös diskussion – ring eller mejla tel. 070-750 24 91, leif@andergren.se.
Mer information finns på www.andergren.se
Asylsökande elever som fyllt 18 år har rätt att få fortsätta på introduktionsprogram i gymnasieskolan även efter att de flyttat till en annan kommun. Den bedömningen gör Skolverket. Bedömningen omfattar även andra elevgruppers rätt att få fortsätta sin utbildning på introduktionsprogram efter flytt till annan kommun.
Behovet av förändringar i regleringen av vuxenutbildningen gäller huvudsakligen kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). Den särskilda utredaren ska bland annat se över bestämmelser gällande urval, betygsskala, högskoleförberedande examen och särvuxelevernas möjlighet till utbildning efter sina behov och förutsättningar. Utredaren ska också se över om lärare inom vuxenutbildningen får tillgång till den kompetensutveckling de behöver.
Regeringen har utsett Roger Mörtvik till utredare.
154 skolor, över 2 600 kurser och massor av möjligheter! Nu är folkhögskola.nu uppdaterad med Sveriges alla folkhögskolors kurser för 2017/2018. Dessutom är årets Folkhögskolebroschyr och Sommarkurskatalog här.
Myndigheten för yrkeshögskolan bjuder in till kostnadsfria seminarier för dig som är studie- och yrkesvägledare i vår. Seminarierna arrangeras i samarbete med Studentum och Metro och vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare och vill ha mer information om yrkeshögskolestudier.
Seminarietillfällen:
Örebro: 2 mars
Göteborg: 9 mars, 27 mars
Malmö: 15 mars
Stockholm: 29 mars, 4 april
Även nyanlända elever kan driva företag i skolan. Det visar nu flera regioner runt om i Sverige. Ållebergsgymnasiet i Falköping var först i Sverige med att låta nyanlända driva UF-företag på introduktionsprogrammen.
Färre sökande med svensk gymnasieexamen hade antagits till vårens högmeritutbildningar på högskolan utan den tillfälliga urvalsgruppen BIex, enligt vårens trendrapport från Universitets- och högskolerådet (UHR). BIex fasas nu ut och UHR har därför ändrat meritvärderingen av utländska gymnasiebetyg från och med hösten 2017. Detta gör att sökande med svensk gymnasieexamen även i fortsättningen ska kunna hävda sig i konkurrensen vid antagning till högmeritutbildningar.
Nackademin och LinkedIn har lanserat en ny plattform som ska göra det enklare för arbetsgivare och studenter att hitta varandra. Plattformen, som heter Redo för Jobb, ger möjligheten för arbetsgivare att enkelt lägga upp praktikplatser på LinkedIn.
Framförallt riktar sig initiativet till arbetsgivare som söker studenter med yrkeshögskolebakgrund. Det är första gången LinkedIn samarbetar med en svensk yrkeshögskola för att förbättra jobbmatchningen mellan arbetsgivare och studenter.
Regeringen har gett Arbetsförmedlingen och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar i gemensamt uppdrag att utifrån existerande analyser och dataunderlag ta fram en sammanvägd bild av hur kompetensförsörjningsbehoven inom olika utbildnings- och yrkeskategorier kan förutses utvecklas till år 2040. Utgångspunkten för genomförandet har varit ett underlag som tagits fram till Långtidsutredningen 2015, Demografins regionala utmaningar (SOU 2015:101). Samråd har vid två tillfällen skett med Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan, SCB, Socialstyrelsen samt Universitetskanslersämbetet.
Uppdraget har varit att försöka ge en sammanvägd och generell bild av kompetensförsörjningsbehoven på nationell och regional nivå. I uppdraget har det även ingått att göra vissa fördjupade analyser avseende industrins kompetensförsörjningsbehov och hur vår bild av kompetensförsörjningsbehoven 2040 kommer att förändras med nya migrationsantaganden.
Ladda ner hela Långtidsutredningen 2015, Demografins regionala utmaningar (SOU 2015:101)
I dag presenterar Arbetsförmedlingen en ny rapport om framtidsutsikterna för omkring 200 yrken. Den visar en fortsatt stark tillväxt av jobb inom många yrken under 2017.
Listan över yrkesområden som är, och kommer att vara, heta på arbetsmarknaden i år toppas av pedagogiskt arbete, bygg- och anläggning, tekniskt och naturvetenskapligt arbete, data/IT och hälso- och sjukvård. Det är yrken som vanligtvis kräver en gymnasieutbildning eller högre utbildning.
Läs mer på Arbetsförmedlingens webbplats
Ladda ner prognosen ”Var finns jobben”
Ladda ner Arbetsförmedlingens PowerPoint-presentation ”Var finns jobben”
Ladda ner Arbetsförmedlingens ”Yrkesprognoser med bristindex” som excell-fil
BRIST PÅ ARBETSKRAFT OCH LÄTT ATT FÅ JOBB
Exempel inom yrken på högskolenivå:
– Försskollärare
– Sjuksköterskor, både specialistsjuksköterskor och grundutbildade
– Speciallärare och specialpedagoger
– Grundskollärare och lärare i yrkesämnen
– Civilingenjörer och ingenjörer inom bygg och anläggning samt elektronik
– Socialsekreterare
– Läkare
– Mjukvaru- och systemutvecklare, systemanalytiker och IT-arkitekter
– Psykologer
Exempel på yrken inom övriga utbildningsnivåer:
– Kockar och kallskänkor
– VVS-montörer
– Byggnads- och ventilationsplåtslagare
– Installations- och serviceelektriker
– Undersköterskor, hemtjänst och äldreboende
– Träarbetare, snickare och andra byggnadsmedarbteare som målare, murare
– Motorfordonsmekaniker
– Lasbilsförare
– Medicinska sekreterare, vårdadministratörer
ÖVERSKOTT PÅ ARBETSKRAFT OCH SVÅRT ATT FÅ JOBB
Exempel på yrken på högskolenivå:
– Journalister och fotografer
– Musiker, sångare och kompositörer
– Grafisk formgivare
– Finansanalytiker, investeringsrådgivare och banktjänsteman
Exempel på yrken inom övriga utbildningsnivåer:
– Kassapersonal och butikssäljare
– Vaktmästare
– Kontorsassistenter, receptionister och sekreterare
– Telefonister
Skolverket erbjuder i samarbete med Arbetsförmedlingen och landets regioner och län under 2014-2018 en processutbildning på temat skola-arbetsliv som handlar om hur studie- och yrkesvägledning kan integreras i undervisningen som hela skolans ansvar.
I Sörmland har utbildningen pågått under hösten 2016 med 130 deltagare från olika skolor i Sörmland. Under utbildningen har lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare utvecklat undervisningsupplägg alternativt utvecklat en röd tråd genom skolans alla år för området och tagit del av olika verktyg och material att använda i olika åldrar och ämnen. Detta med utgångspunkt i LGR 11,GY 11 samt allmänna råd för studie- och yrkesvägledning.
I ett häfte har man inom projektet sammanställt det man kommit fram till och lärt sig. På så sätt vill man dela med sig och inspirera andra.
Rapport: Perspektiv på arbetslösheten i olika grupper
Svensk arbetsmarknad är stark. Fler är sysselsatta och arbetslösheten sjunker. Men gruppen långtidsarbetslösa minskar inte.
Antalet arbetslösa som saknar gymnasieutbildning – eller inte ens har klarat grundskola – har ökat mycket kraftigt och uppgår idag till 120 000 personer, vilket är 40 000 fler än 2006. I rapporten Perspektiv på arbetslösheten i olika grupper analyserar Arbetsförmedlingen hur denna utveckling ska brytas.
– Det är en sak som oroar mig dels för ungdomarnas skull och dels för att yrkena behövs. Till exempel för bostadsbyggandet och för att ta hand om våra äldre. Jag tror att när högskolebehörigheten togs bort fick programmen dåligt rykte säger hon.
Nu finns ett förslag att yrkesprogrammen skall ges högskolebehörighet. Det är ute på remiss och så fort remissinstanserna är klara kommer Anna Ekström att gå vidare. Hon hoppas på en förändring inom en snar framtid, men hon kan inte säga när än.
– Det här en viktig fråga för mig, ungdomarna skall känna att yrkesprogrammen inte är en återvändsgränd, utan en väg framåt. Men arbetsgivarna måste också göra sitt för att få jobben attraktiva.
Programpunkt 5 på UHR:s konferens ”Högskoleutbildade på flykt – hur tar lärosäten emot dem?”
Från den 28 oktober 2016 i Stockholm.
Åsa Sundlin som har skrivit avhandlingen ”Att skapa framtid. En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration” talar om ämnet tillsammans med Carina Bäckström från Malmö högskola där man jobbat fram en pilotmodell.
Skolverket erbjuder, i samarbete med GR Skola Arbetsliv och Arbetsförmedlingen, Utbildningspaketet skola-arbetsliv för att utveckla arbetet med att integrera studie- och yrkesvägledning och skola-arbetsliv i undervisningen.
Målgruppen är skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare i gymnasiet och grundskolan i GR-regionen.
Tid och plats:
1 mars 2017 kl. 08.30–15.30, Lindholmen Conference center, Göteborg
19 sep 2017 kl. 08.30–15.30, Ullevi Lounge, Göteborg
Läs mer om dessa utbildningstillfällen och anmäl dig
Läs mer om ”Utbildningspaketet Skola – Arbetsliv”
Två gånger per år anordnar UHR regionala informationsdagar för vägledare.
Den 24 mars hålls informationsdagen i Göteborg i aulan i Vasaparken på universitetsområdet. Anmälan öppnar 15 februari. Nytt är att man tar ut en mindre avgift för att täcka kostnader för administration och måltider.
I höst håller sedan informationsdagen att hållas i Stockholm och våren 2018 är det södra Sveriges tur.
På sin webbplats vill UHR påminna om att den som en gång uppnått grundläggande behörighet, också fortsättningsvis är grundläggande behörig till högskolestudier. När de skärpta reglerna träder i kraft 1 januari 2020, påverkas bara de som saknar grundläggande behörighet. Inga andra.
Ladda ner UHRs checklistor:
Checklista för grundläggande behörighet, slutbetyg 2010 och senare (pdf)
Checklista för grundläggande behörighet, slutbetyg före 2010 (pdf)
Checklista för grundläggande behörighet, avgångsbetyg (pdf)
”Sommarjobba” finns som app för både telefoner med iOS och Android och finns att ladda ner gratis via Google Play eller App store. Appen innehåller lediga sommarjobb samt tips och råd om vad man bör tänka på när man söker jobb.
Eleverna får bland annat tips om:
• Var man kan hitta sommarjobb, både i Sverige och utomlands
• Hur det är att jobba utomlands och vad som kan vara bra att tänka på
• Vad som är bra att tänka på innan, under och efter en anställning
• Vad man ska tänka på när man skriver ditt avtal och får din lön
• Att skicka en ansökan (personligt brev, cv och anställningsintervjun)
Läs mer om appen ”Sommarjobba”
Nu finns en uppdaterad version av handledningen till alla som använder för powerpoint-presentationen ”Eftergymnasiala studievägar”.
Ladda ner den den nya versionen av handledningen som word- eller pdf-dokument:
Handledning Eftergymnasiala studievägar.pdf
Handledning Eftergymnasiala studievägar.doc
Läs mer om powerpoint-presentationen ”Eftergymnasiala studievägar” och beställ på order@tremedia.se
Pris 475 kr exkl. moms. Digital leverans= Ingen fraktkostnad
Hösten 2015 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att göra en kartläggning och föreslå åtgärder, och nu i januari 2017 överlämnades den till regeringen.
Utredare är psykologen Malin Gren Landell, men hon vänder sig starkt emot ordet ”hemmasittare” som hon menar lägger problemet hos eleven.
– Det får det att låta som ett aktivt val, men i de berättelser jag hört så finns det ingen som velat hamna i detta. Att lägga problemet hos individen gynnar ingen. Det löser inte frågan och får oss också att agera för sent, eftersom det antyder att man stannat hemma länge. Men vi måste agera även på lite frånvaro, säger hon.
20 procent av gymnasieeleverna i landet hoppar av sin utbildning och siffrorna i Kronoberg ser lika mörka ut. På tisdagen hölls därför ett seminarium i Växjö för att diskutera hur man får fler att fullfölja gymnasiet.
Enligt Lennart Axelsson jobbar med projektet Plug In för att få fler att fullfölja gymnasieutbildningen, så ser siffrorna för hur många som hoppar av gymnasiet ungefär likadana ut i hela landet. Han tycker att man måste börja se skolan på ett nytt sätt för att komma till rätta med avhoppen.
– Man måste se att skolan är något mer än ett kunskapsuppdrag. Då behöver vi kanske få in nya grupper i skolan. Det kan vara beteendevetare, arbetsterapeuter eller andra som kan stötta och coacha personer. De måste jobba parallellt med lärarna, så att de gemensamt kan få elever att se att det är viktigt att de klarar av gymnasiet, säger han.
Folkhögskolans Allmänna kurs har länge varit ett alternativ till gymnasiet och komvux och är en parallell väg till högre studier.
Journalisten Josefin Patzauer står bakom UR-podcasten ”Allmännare” med åtta olika avsnitt.
Teknikföretagens succésamarbete med youtubern Therese Lindgren har blivit ett fenomen bland unga tjejer. Miniserien ”Therese testar teknik” har nu hela två miljoner visningar.
Yrkeskurser på folkhögskola är ett uppdrag från regeringen till Arbetsförmedlingen att genom Folkbildningsrådet fördela medel till de folkhögskolor som ansöker om att genomföra verksamhet. Kurserna kan vara 6 till 24 månader långa.
Målet är att erbjuda deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin plats på yrkeskurser på folkhögskola under max 24 månader. Målsättningen är att 1 000 personer ska gå dessa kurser årligen.
Sedan hösten 2015 har en särskild utredare arbetat med uppdraget att kartlägga och analysera den problematiska elevfrånvaron i den obligatoriska skolan. I uppdraget ingick också att förslå hur skolan ska arbeta närvarofrämjande och förebygga elevfrånvaro. Syftet med utredningen var att säkerställa alla elevers rätt till en likvärdig utbildning.
Utredningen har kommit fram till att det finns brister i elevhälsans främjande och förebyggande arbete i stort och inte enbart när det gäller frånvaro som ingår i utredningens uppdrag. Det här gör att utredningen har bedömt att det inte går att lägga förslag utifrån uppdraget och att frågan behöver utredas i ett bredare perspektiv. Motsvarande problematik har utredningen även identifierat när det gäller studie- och yrkesvägledning.
Här är utredningen (pdf-format): Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera
Elever som går en lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram kan få en tidsbegränsad gymnasial lärlingsanställning. Det här är webbinariet för dig som vill veta mer om det.
Webbinariet sänds den 18 januari kl. 14.00-15.00.
Urvalsgruppen BIex introducerades inför antagningen till hösten 2014 för att kompensera sökande med gymnasieexamen som har svårare än tidigare grupper att nå högsta betyg.
När BIex tas bort inför antagningen till (sommarkurser och) höstterminen 2017 räknar man med att de flesta sökande från tidigare grupper redan påbörjat sina studier och att skillnaderna mellan grupperna inte längre behöver kompenseras.
I samband med att urvalsgruppen tas bort justeras också flera skalor för sökande med utländska gymnasiebetyg, som annars skulle gynnats på felaktiga grunder.
Under inledningen av 2017 kommer omkring 100 000 unga att göra sitt val till gymnasieskolan. Antagningsprocessen påbörjas i regel i februari och pågår under ett halvårs tid. För de som arbetar med gymnasieantagningen finns en nu en uppdaterad handbok med gällande regelverk tillsammans med kommentarer som förtydligar och förklarar. Handboken är sammanställd av SKL (Sveriges kommuner och landsting) och finns att ladda ner som PDF-fil.
Här kan du ladda ner den senaste handboken för gymnasieantagningen som PDF
På gymnasieskolans nationella program får 74 procent av eleverna examen inom tre år. Det visar Skolverkets nya betygsstatistik som också finns på skol- och kommunnivå. Vid en uppföljning av tidigare elevkullar har andelen med examen ökat efter fyra eller fem år i gymnasieskolan. Men fortfarande är det bland dessa elever var femte som inte har fått examen.
– Det visar att det finns ett stort behov av att skolorna jobbar mer med stöd till elever. Det handlar bland annat om att tidigt fånga upp de elever som riskerar att halka efter och tappa motivationen, säger Torun Rudin, enhetschef på Skolverket.
Vi på Tremedia vill önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
Vi vill också passa på att tacka för all hjälp, respons och uppskattning som vi fått under året som gått.
Öppet i juletid
Tremedias kontor kommer att hålla stängt från den 22 december till den 9 januari.
Har du brådskande ärende så skicka ett mejl till anna@tremedia.se eller tala in ett meddelande på vår telefonsvarare så hör vi av oss så fort vi kan.
Trevlig helg!
Skolverket har tagit fram ny statistik över vad ungdomar gör efter gymnasieskolan. Statistiken visar att det tredje året i gymnasieskolan var avgörande för etablering på arbetsmarknaden och vidare studier.
Statistiken bygger på ungdomar som gick ut gymnasieskolan läsåren 2008/09, 2010/11 och 2012/13. Dessa ungdomar gick ut skolan enligt det tidigare regelverket (Lpf-94). Statistiken redovisas i rikstabeller och i programblad för vart och ett av de nationella programmen.
Här finns flera kurser för er som vill bygga på er kompetens. Kurserna startar våren 2017. Klicka på önskad kurs för uppgifter om kursinnehåll och sista anmälningdag.
Malin Gren Landell är regeringens utredare i frågan om problematisk frånvaro. Hennes utredning ska landa på Utbildningsdepartementets bord i slutet av december. Här ger hon några råd om hur skolan kan minska frånvaron och främja närvaron.
Här finns flera kurser för er som vill bygga på er kompetens. Kurserna startar våren 2017. Klicka på önskad kurs för uppgifter om kursinnehåll och sista anmälningdag.
– Kreativa vägledningsmetoder inom grund- och särskolan
– Migration, nyanlända och vägledning, förlängd anmälningstid
– Studie- och yrkesvägledning i migration – Nyanländas övergångar och inkludering
– Studie- och yrkesvägledning i en ny tid
– Normkritisk pedagogik för vägledning – Tala om arbetslivet, förlängd anmälningstid
Malin Gren Landell är regeringens utredare i frågan om problematisk frånvaro. Hennes utredning ska landa på Utbildningsdepartementets bord i slutet av december. Här ger hon några råd om hur skolan kan minska frånvaron och främja närvaron.
Med sex medaljplatser gjorde det svenska yrkeslandslaget succé i helgens Yrkes-EM i Göteborg. Guldmedaljören Lovisa Petri är sprudlande glad över vinsten. ”Efter yrkes-VM i Leipzig 2013 där jag tog brons ville jag ta revansch.”
Den svenska arbetsmarknaden är fortsatt stark även om utvecklingen avtar i styrka. Under 2017 och 2018 ökar sysselsättningen med 101 000 personer, men bristen på arbetskraft bromsar utvecklingen. Arbetslösheten minskar från 7,0 procent i år till 6,8 2017. År 2018 sker ett än större tillskott av personer i arbetskraften och arbetslösheten ökar till 6,9 procent.
Sveriges gymnasieskolor måste ge fler yrkeselever möjlighet till praktik utomlands. Utlandspraktik ger unga en efterfrågad kompetens, utveckling på ett personligt plan och de blir mer anställningsbara. Det bidrar till att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft och underlättar för svenska företag att hävda sig globalt, menar Universitets- och högskolerådet, LO och Svenskt Näringsliv.
De studenter som inte hunnit läsa upp sina gamla slutbetyg från gymnasiet ska får ytterligare tre år på sig av regeringen.
– Vi har fått signaler att många inte kommer hinna läsa upp sina gamla kursbetyg innan 1 januari 2017, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S).
Kostsamma skolavhopp och felval bland ungdomar ska minskas med hjälp av stärkt studie- och yrkesvägledning. Syv:aren Karin Bolin vill att syv införs i betydligt tidigare ålder – redan på lågstadiet.
– Det grundar sig i att vi träffar många ungdomar som inte har ägnat en tanke åt framtiden, säger hon.
Regeringen har beslutat att ge Universitets- och högskolerådet (UHR) ett uppdrag med syfte att skapa en långsiktigt hållbar struktur för universitets och högskolors bedömning av reell kompetens.
– Att bedöma reell kompetens är viktigt för individen men även för hela samhällsbygget. Den som har skaffat sig kompetens inom ett område, till exempel genom ett långt arbetsliv, ska kunna få den kompetensen bedömd på ett bra sätt vid högskolan, säger Helene Hellmark Knutsson.
UHR får i uppdrag att samordna pilotverksamheten för bedömning av reell kompetens som ska påbörjas under 2016 och bedrivas till och med 2018. Därefter ska den struktur som pilotverksamheten resulterar i kunna användas av universitet och högskolor till stöd för verksamheten med bedömning av reell kompetens.
Nu har riksdagen sagt ja till regeringen förslag om att fler vuxna ska få rätt att läsa på komvux, kommunal vuxenutbildning. Regeringens förslag innebär att alla vuxna över 20 år får rätt att gå en utbildning på komvux för att bli behöriga att söka in till högskolor eller yrkeshögskolor. Det här gäller alla som uppfyller kraven för att få delta i komvux på gymnasienivå.
Förslaget innebär att det inte längre krävs en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan för att få läsa på komvux på gymnasienivå. Har man uppnått grundläggande behörighet till högskolan har man också rätt att läsa på komvux för att uppnå särskild behörighet till högskolan. Det finns heller ingen begränsning i hur många olika behörigheter någon får läsa in.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.
Här kan du ladda ner det senaste uppdaterade (21/11) programmet för Euroskills 2016, Göteborg 1-3 december.
Förra läsåret fick 7 800 studerande lärlingsersättning på gymnasiet, det innebär en kraftig ökning jämfört med läsåret före. Högst andel elever får lärlingsersättning i Västerbotten och Västernorrland.
CSN har undersökt hur lärlingsersättningen utvecklats sedan den infördes 1 januari 2014. Sedan införandet har allt fler elever inom gymnasiet påbörjat en lärlingsutbildning.
– Utvecklingen tyder på att lärlingsersättningen har bidragit till att öka attraktionskraften för dessa utbildningar. Antalet studerande med lärlingsersättning har ökat samtidigt som antalet studerande på gymnasiet har minskat, säger Andreas Dahlkvist, utredare vid CSN:s utvärderings- och statistikkontor.
Myndigheterna har svarat väl mot regeringens krav på praktikplatser till nyanlända och funktionsnedsatta. Det tycker Statskontoret som gjort en enkätundersökning. Bäst är Skogsstyrelsen som tagit emot 150 nyanlända under april till augusti.
Statskontoret tror att det finns goda möjligheter att nå det uppställda målet på 1 000 nyanlända praktikanter per år.
”Det finns en utbredd vilja bland statliga myndigheter att bidra till att uppfylla regeringens mål om att ta emot praktikanter”, kommenterar Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson i ett pressmeddelande.
Den 23 november kl 9.00-10.00 bjuder Skolinspektionen in till ett kostnadsfritt webbinarium om omfattande frånvaro.
Under webbinariet får du veta mer om Skolinspektionens nya granskning om Omfattande frånvaro och har möjlighet att ställa frågor till vår projektledare.
Kursen är ett stöd i förskolans och skolans arbete med att motverka och bemöta rasism och främlingsfientlighet genom kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Kursen har en verksamhetsnära uppbyggnad och utgår ifrån skolans demokratifrämjande uppdrag. Anmälningstiden löper fram till den 9 december.
Kursen riktar sig till
Lärare i grundskola och gymnasieskola, fritidspersonal i skola och fritidshem, förskollärare, förskolechefer, rektorer, skolhuvudmän, personal i elevhälsa och vägledning/SYV.
Arbetslösheten fortsätter att minska. Samtidigt har allt fler inskrivna arbetslösa varit utan jobb en längre tid. Sedan förra året har antalet långtidsarbetslösa ökat med 2 000 personer, till 146 000.
– Vi ser att utbildning är en nyckel för att komma in på svensk arbetsmarknad. Det är nu ännu viktigare att matcha fler mot utbildning som leder till jobb, i samverkan med kommunerna och utbildningsväsendet, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Den 31 oktober 2016 presenterades Gymnasieutredningen, ”En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning”. I avsnittet som handlar om att förebygga studieavbrott lyfts i stort sett uteslutande PlugInnovations slutsatser fram.
Nu kan du som arbetar med studie- och yrkesvägledning söka tre nya kurser till våren 2017.
Observera att ansökan ska vara inlämnad senast den 1 december 2016.
Här kan du läsa mer om innehåll och anmälan för var och en av kurserna.
Migration, nyanlända och vägledning
Studie- och yrkesvägledning i migration – Nyanländas övergångar och inkludering
Ämnesbetygen ska återinföras och yrkesprogrammen ge grundläggande högskolebehörighet – men gymnasieskolan ska inte vara obligatorisk. Det föreslår regeringens utredare för att få alla unga att fullfölja utbildningen.
”Ingen ungdom ska behöva falla mellan stolarna”, säger utredaren Helén Ängmo.
Läs hela artikeln om gymnasieutredningen på svt.se
Gymnasieutredningen i sin helhet (SOU 2016:77) – En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning
I många kommuner är de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna hotade när elevunderlaget minskar. I Kramfors lyckas man vända trenden med att låta eleverna ha individanpassad skoltid hos företag.
Nu betalar Skolverket ut 85 miljoner kronor till de kommuner och fristående skolor som bedrivit sommarskola. Nytt för i år är att bidraget också omfattar gymnasieelever. Förra året deltog 10 000 elever i undervisning på sommarlovet och i år var det över 25 000.
Sommarskolan är en möjlighet för elever att ta igen det man har missat under terminen. Det är också en chans för nyanlända elever att fortsätta lära sig svenska.
– Vi tycker det är bra om bidraget kan användas till att ge nyanlända elever mer undervisning i svenska, om kommuner och fristående skolor bedömer att det behovet finns. Ju bättre språkkunskaper ju större är möjligheten för eleverna att nå kunskapsmålen även i andra ämnen, säger Johanna Freed, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.
– Om man har en högutbildad arbetslös förälder är man helt plötsligt jämförbar med någon som har föräldrar som bara är grundskoleutbildade. Så hela den här skyddseffekten försvinner om föräldern inte får jobb trots sin utbildning, säger Torun Österberg, en av forskarna bakom studien och docent i Socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Om en elev saknar dokumentation över delar eller hela sin utländska akademiska utbildning kan han/hon ansöka om att få en ”Beskrivning av utländsk utbildningsbakgrund” från UHR istället för ett utlåtande.
Beskrivningen av utbildningsbakgrund baseras dels på de uppgifter eleven anger i ansökan och dels på den kunskap UHR har om utbildning från det land där han/hon har studerat. Det är inte samma sak som ett utlåtande, där UHR också har granskat utbildningsdokumenten och bedömt om de är äkta.
Naric-portalen
Du kan skapa ett konto och ställa frågor direkt till UHR i Naric-portalen. Där hittar du också utbildningsbeskrivningar för olika länder och i databasen kan du söka efter tidigare bedömningar. Informationen rör främst akademiska utbildningar och forumet är till för dig som arbetar vid exempelvis universitet och högskolor i Sverige samt för dig som arbetar med nyanlända asylsökande vid exempelvis Migrationsverket, Arbetsförmedlingen eller vid Sveriges kommuner. Forumet riktar sig även till dig som arbetsgivare och som arbetar med rekrytering.
Nu på torsdag är det dags för Sveriges vägledarförenings 40e konferens – ännu ett jubileum!
Platser finns om du ännu inte har hunnit anmäla dig via www.vagledarforeningen.se
Gymnasieminister Anna Ekström (S) känner sig trygg med hur Skolinspektionen granskar skolornas betygssättning. Men hon ser skolornas marknadsföring som ett stort bekymmer.
– Jag är bekymrad över att det finns ett sådant betygsinflationstryck i systemet. I den mån skolor, och i första hand gymnasieskolor, arbetar med marknadsföring i stället för att satsa på kunskap och bildning tycker jag förstås att det är väldigt bekymmersamt, säger Anna Ekström.
Lärarnas Riksförbunds undersökning visar att syv-tätheten och behörigheten över landet varierar mycket. Lena Hartvigsson ordförande för Lärarnas Riksförbunds Forum för studie- och yrkesvägledning kan se flera anledningar till varför det ser ut som det gör. Hon menar att den varierande syv-tätheten och behörigheten över landet bland annat kan vara en resursfråga.
För att förbättra integreringen av nyanlända flyktingar skulle Sverige behöva mer av de tyska arbetsgivarnas lärlingssystem. Det anser gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
– Det är framförallt när det gäller samarbetet med arbetsgivare och arbetsmarknaden som det svenska skolsystemet har mycket att lära av Tyskland. Det är ett bra sätt för elever att komma in på arbetsmarknaden, säger Anna Ekström.
Nu är det dags att söka in till högskolan. Ingenjörer, lärare och vårdyrken är fortsatt heta på arbetsmarknaden framöver. Det visar Arbetsförmedlingens prognoser på fem och tio års sikt.
Framtidsyrken på högskolenivå:
– Förskollärare och fritidspedagoger
– Gymnasielärare
– Ingenjörsyrken
– IT-yrken
– Läkare
– Lärare i grundskolan
– Sjuksköterskor
– Specialpedagoger
– Tandläkare
Under 2015 påbörjades arbetet med en försöksverksamhet för att stötta anordnare att använda validering för tillträde till och tillgodoräknande inom yrkeshögskolan (YH). Försöksverksamheten genomfördes i form av en pilotstudie: Riktat statsbidrag för validering inom YH.
Passa tider, följa regler, visa intresse för arbetet och samarbeta med kollegor. Det är några av de förmågor som arbetsledare från fyra branscher lyfter fram som mycket viktiga för att unga medarbetare ska klara arbetet. Det visar Skolverkets undersökning Arbetslivet efter skolan. Arbetsledarna kommer från byggverksamhet, handel, restaurang samt vård och omsorg – branscher där många ungdomar arbetar åren efter gymnasieskolan.
– Undersökningen bekräftar den bild vi sett tidigare. För att bli attraktiv på arbetsmarknaden krävs mer än goda kunskaper och betyg. Därför är det viktigt att skolan arbetar med att utveckla elevernas förmågor som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Thomas Rotter, chef för skola- och arbetslivsenheten på Skolverket.
Här kan du läsa rapporten som pdf – Arbetslivet efter skolan
Universitets- och högskolerådet (UHR) har på regeringens uppdrag kartlagt hur universitet och högskolor använder områdesbehörigheter – 17 standardpaket som anger antagningskraven för nybörjare på grundnivåutbildningar. UHR konstaterar att systemet fungerar ganska väl, med undantag för de konstnärliga utbildningarna.
Regeringen har i dag gett flera lärosäten i uppdrag att bygga upp nya kompletterande utbildningar för personer med utländsk utbildning till apotekare, arkitekt, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ekonom, fysioterapeut, ingenjör, psykolog, sjuksköterska, socionom och systemvetare.
– Många utrikes födda i Sverige har fortfarande svårt att hitta ett arbete som motsvarar deras kompetens och utbildningsnivå. Människor som kommer till Sverige ska snabbt komma i arbete. Men det räcker inte att få ett jobb utan nyanlända ska naturligtvis arbeta med sådant som motsvarar deras utbildning och kompetens, säger ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson.
Menar vi allvar med att bredda ungdomarnas val och ge dem bättre kunskaper om arbetslivet behövs en hel arsenal av åtgärder. Undervisning om arbetsliv måste väsentligt utökas och leva upp till läroplanens krav, skriver forskaren Anders Lovén.
Arbetsförmedlingen har infört ett nytt ratingsystem för val av leverantörer som erbjuder stöd och matchning. Syftet är att underlätta för arbetssökande att välja de företag som lyckas bäst.
OBS! Kursen är fulltecknad, men du kan ställa dig på reservlista
Kursen som ges av Högskolan Dalarna är en nätbaserad distanskurs och riktar sig till studie- och yrkesvägledare i grundskolan och på gymnasiet.
Kursen startar hösten vecka 45, 2016 och pågår till och med vecka 13, 2017. Kvartsfart. Deltagare väljer själva att antingen ta ut 7,5 högskolepoäng eller ett intyg, vid godkänd examination.
Sista anmälningsdag är den 21 oktober 2016
Läs mer om kursinnehåll och anmälan på Skolverkets webbplats
Skolverkets statistik för gymnasiet visar att elevminskning har stannat upp och istället kommer elevantalet öka. Enligt Skolverkets prognos kommer cirka 45 000 fler elever läsa i gymnasieskolan år 2023/24. Det är en ökning från 323 000 elever till 368 000 elever på mindre än 10 år.
Över 7 000 avgiftsskyldiga studenter antogs till svenska lärosäten i höst, enligt siffror en sammanställning av nyhetsbyrån Siren. Siffrorna bygger på statistik över anmälningsavgifter som Universitets- och högskolerådet (UHR) har presenterat dels i slutet av april, dels början av augusti.
79 procent av de som har en utländsk utbildning och som kompletterat sina utbildningar i Sverige var etablerade på arbetsmarknaden 3 år efter utbildningens slut.
– Den nya studien visar att över tid når de upp till nästan samma andel etablerade, 85 procent, som läst hela sin motsvarande grundutbildning i Sverige, säger Staffan Nilsson, utredare på Universitetskanslersämbetet.
De återkommande gymnasiekonferenser som arrangeras i Stockholm, Malmö och Göteborg ger en överblick, utblick och inblick om gymnasieskolans aktuella frågor.
Teman för årets konferenser:
– Mer kunskap om undervisning och lärande.
– Hur får vi vind i yrkesutbildningen?
– Gymnasieutbildning för nyanlända.
Anna Ekström (idag generaldirektör för Skolverket) efterträder Aida Hadzialic (S) på posten som gymnasieminister. Det meddelade statsminister Stefan Löfven idag på riksmötets öppnande.
– Tack för det mycket stora förtroendet som jag tar emot med en stor portion ödmjukhet, säger Anna Ekström under en presskonferens strax efter utnämnandet, och tillägger att hon ser fram emot att göra återinträde i politiken.
Friskoleaktiebolagens avkastning ska ligga under 10 procent, enligt regeringens välfärdsutredare Ilmar Reepalu.
– Blir det så är det risk att Academedia avvecklas, säger företagsekonomen Joachim Landström som har tagit fram underlag till utredningen.