Sveriges välstånd har historiskt vilat på en stark innovationskraft hos individen och i näringslivet. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven, bland annat en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik.
I premiäravsnittet av Universitetskanslersämbetets podd ”Ämbetet” är fenomenet ”mikromeriter” i fokus. Mikromeriter är ett slags dokumenterade bevis eller intyg på vad en person har lärt sig i en kortare utbildning. Här får du en inblick i vad mikromeriter har för betydelse för det livslånga lärandet – och för att byta karriär.
Nära 100 000 av alla som studerade vid högskolan 2021 var i åldern 35–54 år och 71 procent av dem var kvinnor. Störst andel av mitt i livet-studenter hade högskolor som erbjöd påbyggnadsutbildningar med goda arbetsmarknadsutsikter: pedagogik-, lärar-, hälso- och sjuksköterskeutbildningar.
Regeringen vill underlätta för elever på yrkesprogram och påpekar vikten av vägledning – men borde ha tryckt mer på SYV på gymnasiet, där valet ska göras. Det skriver studie- och yrkesvägledaren Maria Bramme.
Mötesplats komvux vänder sig till dig som är lärare, studie- och yrkesvägledare eller rektor och vill veta mer om vad som sker inom komvux, ta del av aktuellt stöd från Skolverket och delta i fördjupande seminarier med koppling till komvux. Årets konferens äger rum digitalt via Teams den 18–22 september.
Sista anmälningsdag är fredagen den 8 september.
Intresset för det nya omställningsstudiestödet har varit större än väntat vilket har lett till långa handläggningstider hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). I höständringsbudgeten för 2023 föreslår regeringen därför att anslaget till CSN ökas med 10 miljoner kronor i år. I budgetpropositionen för 2024 föreslås att anslaget ökas med 50 miljoner kronor per år 2024 och 2025.
Läs mer om CSN och omställningsstudiestödet på regeringen.se
Under höstterminen tas 400 deltagare emot på femton folkhögskolor över hela landet inom det nystartade ESF-projektet Vägen. Genom projektet ska deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda få jobb eller börja en utbildning.
Är du intresserad av temat validering? Följ då gärna vårt webbinarium den 5 september där vi går igenom all validering som gjordes i fjol inom både arbetsliv och utbildning.
23 000 hoppfulla personer sökte det nya omställningsstudiestödet i våras. Tyvärr har bara drygt 3 000 av dem fått besked och endast 850 har blivit beviljade stödet. Ansvarig myndighet, CSN, har inte hunnit mer. Det är inte hållbart. Med tanke på att alla sektorer på arbetsmarknaden skriker efter rätt kompetens måste regeringen åtgärda situationen snarast så att fler kan ta del av omställningsstudiestödet.
Läs mer om behovet av snabbare omställningsstudiestöd på skr.se
Här får du som möter barn och elever med intellektuell funktionsnedsättning, IF, i ditt arbete i skolan stöd kring regler och möjliga vägar genom utbildningsystemet. Det finns flera möjliga vägar att gå i skolan för elever med IF. Det är viktigt att alla barn och elever utvecklas och har förutsättningar för att delta i samhällslivet på ett jämbördigt vis.
Läs om skola och arbetsliv för personer med IF på skolverket.se
Välkommen till ett webbinarium där vi går igenom Skolverkets webbplats för vägledning. Alla ska ha likvärdiga förutsättningar att göra ett välgrundat val av förskola, grundskola, gymnasieskola, utbildning för vuxna eller yrke. För att få det behöver användarna stöd att förstå hur utbildningssystemet fungerar.
För att underlätta ditt arbete och individens studieplanering påminner vi om webbinformation och verktyg för svensk respektive utländsk förutbildning.
Välkommen till digital informationsträff den 5 oktober för alla som är intresserade. Från 1 januari 2023 gäller nya bestämmelser för elever på yrkesprogram gällande grundläggande behörighet till universitet och högskola. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången för elever som påbörjar utbildning höstterminen 2023.
Nu har bestämmelser i skollagen trätt i kraft om att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Det europeiska och svenska kvalifikationsramverket, EQF/SeQF, är ett verktyg för att nivåplacera utbildningar och göra dem jämförbara över nationsgränserna. Siffran anger nivå på utbildningen, men den anger inte vilka rättigheter eller behörigheter som följer av utbildningen.
På Skolverkets hemsida hittar du information om de flesta aktuella ändringarna av lagar och regler inom skolområdet. Där kan du också läsa om ändringar i läroplaner. Datumen anger den tidpunkt då en ändring ska börja tillämpas.
Här nedan kan ni läsa om ändringarna för Vägledarkonferensen. Texten är hämtad från www.vagledarforeningen.se.
Bäste konferensdeltagare,
Vi är uppriktigt ledsna att behöva meddela er följande:
Efter beslut från Styrelsen i Sveriges Vägledarförening ändras datum för höstens Vägledarkonferens till våren 2024.
Nytt datum är torsdagen den 21/3 och fredagen 22/3, 2024.
Konferensen kommer att hållas fysiskt i Stockholm, mer information kommer under sommaren.
Ändringen sker med anledning av ovanligt få anmälda deltagare och den ekonomiska situationen i många kommuner och myndigheter.
Ni som redan har betalat och vill behålla er plats behöver ej meddela, vi återkommer med mer information. Ni som vill återta er anmälan behöver mejla information om kontouppgifter för återbetalning av konferensavgift till vår kassör Jeanette Ekberg 4Xekberg(a)telia.com
Har ni ytterligare frågor och vill ha mer information vänligen kontakta info(a)vagledarforeningen.se
Mer information kommer att läggas ut fortlöpande via hemsidan, ni som redan är anmälda kommer att uppdateras personligen.
Vänliga hälsningar från konferensgruppen
Mer om vägledarkonferensen 2024 finns på vagledarforeningen.se
Den 20 juni träffades representanter för Sveriges kompetensförsörjning i ett samtal på Skolverket. Skolverket vill sätta fokus på den viktiga frågan om att matcha utbildning med arbetsmarknad och underlätta för unga och vuxna att etablera sig.
Läs mer från mötet om förbättrad kompetensförsörjning på skolverket.se
Kompetensförsörjning är en av de viktigaste frågorna i samhället idag. Samtidigt som stora delar av arbetsmarknaden har problem med att rekrytera rätt individer, står flera hundra tusen människor i arbetslöshet. Sverige har ingen brist på arbetskraft – det är brist på kompetens. En del av matchningsproblematiken grundar sig i att unga inte väljer utbildning och karriärväg utifrån vad som efterfrågas på arbetsmarknaden, skriver Amad Raja och Johan Trouvé på Västsvenska Handelskammaren.
Det finns i dag stora problem med olikvärdig betygssättning i svensk skola. Regeringen tillsätter därför en utredning som ska titta på hur betygssystemet kan förändras så att betygssättningen blir mer likvärdig och rättssäker.
– Det måste gå att lita på betygen. De ska på ett rättvisande sätt spegla elevens kunskapsnivå oavsett vilken skola eleven gått på eller vilken lärare som satt betyget. Felaktiga betyg drabbar både eleven och samhället i stort, det är mycket allvarligt. Det krävs ordentliga förändringar av betygssystemet och den här utredningen är ett viktigt första steg, säger skolminister Lotta Edholm.
Regeringen vill att särskilt begåvade och högpresterande elever ska få bättre möjligheter att utvecklas så långt som möjligt. Regeringen planerar därför att göra riksrekryterande spetsutbildningar till permanenta verksamheter. För att spetsutbildningarna ska kunna fortsätta till dess att den permanenta lösningen finns på plats förlänger regeringen försöksverksamheterna med spetsutbildning och ett statsbidrag på 25 miljoner kronor kommer att börja betalas ut under hösten 2023.
Den 20 juni samlar Skolverkets generaldirektör ett antal representanter för att diskutera matchningen mellan arbetsmarknadens behov och utbudet av utbildning i gymnasieskolan och komvux. Bakgrunden är en lagändring som träder i kraft i sommar.
Antalet studenter som läste en sommarkurs 2022 minskade jämfört med året innan, men har sammantaget mer än fördubblats sedan satsningarna på fler sommarkurser inleddes 2018. Om detta och mycket mer finns att läsa i UKÄ:s senaste uppföljning av regeringens satsningar på fler sommarkurser.
Mer om intresset för högskolornas sommarkurser finns på uka.se
Vilka krav ställs på dagens studie- och karriärvägledare i denna tid av förändringar? Detta diskuterade cirka 170 särskilt inbjudna experter och nyckelpersoner från hela Europa inom karriärvägledningsområdet på konferensen New Scenes for Career Guidance i Stockholm 31 maj – 1 juni 2023.
%20_MG_0218.jpg)
Det egna måendet, egna intresset och vad kompisarna gör är faktorer som påverkar huruvida elever på gymnasiet har ogiltig frånvaro eller ej. Det framgick när CSN undersökte hur rapporteringen av ogiltig frånvaro på gymnasiet kan förbättras.
För den som vill studera i höst men ännu inte sökt någon utbildning är valmöjligheterna ändå många. Det går nämligen fortfarande att söka till fler än 400 program inom yrkeshögskolan, var av 150 på distans.
Skolinspektionens granskning visar att det är en utmaning för gymnasieskolorna att säkerställa att elever får rättvisa och likvärdiga betyg. Dessutom pekar flera signaler på ett generöst förhållningssätt i betygssättningen när avvikelser mellan prov och betyg finns.
Läs mer om brister i gymnasieskolornas betygssättning på skolinspektionen.se
Personer med utländsk bakgrund kommer lättare in i samhället om de behärskar svenska och har ett jobb. Och den som har utländsk utbildning ökar sina chanser att få ett arbete på rätt nivå med ett utlåtande från UHR.
Mer om utlåtande för personer med utländsk utbildning finns på uhr.se
Studie- och yrkesvägledning handlar om att vidga elevernas perspektiv på vidare studier, yrken, och arbetsliv. Det handlar också om att bidra till att utveckla elevernas kunskap om sig själva och att kunna fatta och genomföra beslut som rör framtiden. Eleverna inom komvux har olika mål med sina studier och oavsett mål har många behov av vägledning. Studie- och yrkesvägledning är ett gemensamt ansvar där läraren har en viktig och central roll att i undervisningen vidga elevernas perspektiv på sig själva och omvärlden för att främja deras karriärlärande och valkompetens.
Mer om SYV i undervisningen på komvux finns på skolverket.se
Till 2025 väntar flera förändringar inom komvux som gäller sammanhållna yrkesutbildningar, så kallade yrkespaket. På denna sida kan du läsa mer om vad förändringarna innebär och följa arbetet fram till de nya bestämmelserna och yrkespaketen ska tillämpas.
Välkommen till digital informationsträff den 14 juni för dig som är syv, rektor eller huvudman. Från 1 januari 2023 gäller nya bestämmelser för elever på yrkesprogram gällande grundläggande behörighet till universitet och högskola. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången för elever som påbörjar utbildning höstterminen 2023.
Skolverket inleder Yrkesutbildningsveckan 2023 med vår stora digitala konferens. Där tar vi upp frågor om kvalitet i yrkesutbildning, med eleverna i fokus.
Studie- och yrkesvägledningen bör ha kompetensförsörjningen i fokus. Det skulle gynna både eleverna och arbetslivet, skriver Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning.
Välkommen till ett öppet webbinarium i serien Skolverket fördjupar med utgångspunkt från två aktuella studier om komvux. Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson leder samtal och reflektioner om utmaningarna och möjligheterna för skolformen som i dag har drygt 400 000 elever.
Elever ges inte likvärdiga möjligheter att lära sig grundläggande svenska, eftersom undervisningen skiftar i kvalitet. Detta ser Skolinspektionen i en ny granskning. Bedömningen är att totalt 24 av 30 verksamheter behöver utveckla undervisningen.
CSN har sammanställt statistik för omställningsstudiestödet från 1 oktober fram till vecka 16. Statistiken innefattar ansökningar från 32 000 personer och innehåller uppgifter så som utbildningsval, skolform och inkomst före studier.
Du hittar mer information och statistik om omställningsstudiestödet på csn.se
Betyg har stora fördelar som urvalsprincip för högre studier. Men svenska betyg är inte likvärdiga, och marknadsmekanismer är bara en liten del av problemet. Subjektiva tolkningar kan inte avgöra elevernas framtid. I stället krävs ett helt nytt system där lärarnas betyg normeras i efterhand utifrån skolans resultat som helhet, skriver tre nationalekonomer.
SYV FÖR LÄGRE ÅLDRAR
I Forshaga är man noga med att inte glömma de yngre skolåldrarna i arbetet med målinriktad studie- och yrkesvägledning. Häng med på en ”yrkeslunch” för tredjeklassarna!
Förväntningarna är höga i Karin Ohlssons tredjeklass. En gång i månaden har skolan, Forshaga lärcenter, ”yrkeslunch” och får besök från olika delar av arbetslivet. I dag är det Christian Ryberg och Annika Aude från vård- och omsorgsförvaltningen som kommit för att äta och prata med lågstadieeleverna.
– Många unga känner till hemtjänsten och att vi arbetar med äldrevård, men vårt uppdrag är ju så mycket mer! säger Annika Aude. Att komma ut så här och få berätta om bredden i vilka jobb vi faktiskt har är fantastiskt.
Den 9 oktober 2022 genomfördes det första av två provtillfällen inom den försöksverksamhet som Universitets- och högskolerådet bedriver fram till och med 2023: myndigheten ska ta fram och genomföra ett prov som prövar grundläggande behörighet till högskolestudier. Andra provtillfället är 30 september 2023.
Mer om behörighetsprovets första provomgång hittar du på uhr.se
Regeringen överväger att införa en ny yrkesskola för elever som inte har tillräckligt många godkända betyg för att komma in på ett nationellt program i gymnasieskolan.
Europass ger information om de yrkeskvalifikationer som en person har efter att ha avslutat ett yrkesprogram på gymnasial nivå. Skolor behöver skriva ut och bifoga tillägget Europass till elevernas examen.
Skillnaderna i läsförståelse i årskurs 4 ökar mellan elevgrupper och mellan skolor. Svenska elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående mätning 2016, medan läsförståelsen bland resurssvaga elever sjunker. Sammantaget sjunker svenska elevers resultat. Sjunkande resultat ses även för Norden och flertalet länder i EU/OECD. Svenska elever presterar dock fortfarande över genomsnittet för de deltagande länderna. Det visar den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021.
En stor undersökning bland elever visar att trivseln i skolan minskar, samtidigt som skolstressen ökar. Allt fler unga har också en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, så som adhd eller allergi. Flera av resultaten i undersökningen presenteras även på regional nivå och kan utgöra underlag för beslut om olika åtgärder och insatser.
Behöver du förbättra dina språkkunskaper i svenska för att kunna gå en arbetsmarknadsutbildning eller arbeta. Då kan du få gå yrkessvenska för att lära dig viktiga ord inom ett visst yrkesområde.
Skolverket bjuder in till digital informationsträff den 25 maj för dig som är syv, rektor eller huvudman. Från 1 januari 2023 gäller nya bestämmelser för elever på yrkesprogram gällande grundläggande behörighet till universitet och högskola. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången för elever som påbörjar utbildning höstterminen 2023.
Mötesplats komvux vänder sig till dig som är lärare, studie- och yrkesvägledare eller rektor och vill veta mer om vad som sker inom komvux, ta del av aktuellt stöd från Skolverket och delta i fördjupande seminarier med koppling till komvux. Årets konferens äger rum digitalt via Teams den 18–22 september.
Inte sedan i mars 2009 har arbetslösheten varit så låg som den är just nu. Det visar Arbetsförmedlingens senaste statistik.
Den minskande trenden har pågått under en lång period och i slutet av april var antalet inskrivna arbetslösa ungefär 327 000 personer, vilket är det lägsta antalet på 14 år. Det motsvarar en arbetslöshet på 6,3 procent.
Mer om den låga arbetslösheten hittar du på arbetsformedlingen.se
Studie- och yrkesvägledningen är viktig för eleverna och för näringslivet. Elevernas valkompetens behöver stärkas så att de kan göra bättre och mer välgrundade studie- och yrkesval. Med bättre valkompetens hos eleverna minskar också risken för felval och studieavbrott.
Från och med 2025 ska såväl ungdomars efterfrågan som arbetsmarknadens behov vägas in i beslut om utbud av nationella program på gymnasieskolan. Vad betyder det för studie- och yrkesvägledningen? Ofta sägs att studie- och yrkesvägledningen ska stärkas. Men det verkar vara lättare sagt än gjort. Så hur ska det gå till? Behövs det reformer?
Betygsnivåerna i gymnasieskolan har ökat under lång tid och fortsatte att öka initialt under pandemin fram till och med 2021, liksom de gjorde i årskurs 9. Det visar en ny rapport från Skolverket som har undersökt betygsutvecklingen i gymnasieskolan.
Mer om betygsutvecklingen i gymnasieskolan finns på skolverket.se
En överväldigande majoritet niondeklassare vet inte vilka jobb som det industritekniska programmet kan ge. Teknikföretagens strategi är nu att försöka göra både programmet och industrin mer kända.
Läs mer om arbetet med att öka intresset för industrin på vilarare.se
Det har skett en ökning av andelen elever som går i grundsärskola. Enligt pedagogikprofessor Daniel Östlund kan det försämrade ekonomiska läget vara en av förklaringarna. I Göteborg har antalet barn i den kommunalt drivna grundsärskolan ökat med drygt 60 procent på bara några år.
Elever som inte klarar de nationella proven i trean riskerar att missa behörighet till gymnasiet, visar en ny undersökning.
– Sätter inte skolan in tidigt stöd blir det jättedyrt i längden, både för individen och samhället, säger forskaren Elin Vimefall.
Läs mer om tidiga åtgärder och gymnasiebehörighet på vilarare.se
En av tre med funktionsnedsättning har känt sig diskriminerade i arbetslivet i samband med sin funktionsnedsättning. Den vanligaste formen av diskriminering är att inte få ett jobb man har meriter för.
Läs mer om diskriminering av personer med funktionsnedsättning på csn.se
För andra året i rad sker en tydlig minskning av intresset för att studera till lärare. Inför hösten minskade antalet sökande med drygt 11 procent. Även inför förra årets höstantagning skedde en minskning med 13 procent till lärarutbildningarna. Också sjuksköterskeutbildningarna har tappat i popularitet med 8 procent.
I slutet av september 2023 börjar Euroguidance kurs i Ivägledning för högskolans vägledare. Anmälan öppnar 31 augusti.
Den 31 maj – 1 juni 2023 anordnar UHR i samarbete med Skolverket och Arbetsförmedlingen en konferens för livslång vägledning under Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd.
Mycket har hänt sedan det senaste svenska EU-ordförandeskapet 2009, inte minst när det gäller utbildnings- och arbetsmarknadsområdena. Vi har en snabbt föränderlig arbetsmarknad, till följd av den tekniska utvecklingen och en utbildningsvärld där individen kontinuerligt förväntas lära sig nya färdigheter i ett livslångt perspektiv.
Andelen elever som får särskilt stöd är högst i årskurs nio, vilket innebär att stödet ofta sätts in i slutet av grundskolan. Mönstret har sett likadant ut de senaste åren. Det visar statistik från Skolverket om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2022/23.
– Särskilt stöd är en rättighet för elever som annars riskerar att inte nå tillräckliga kunskaper. För att eleven ska få rätt stöd i rätt tid är det viktigt att skolan har rutiner för hur man tidigt uppmärksammar och utreder elevens behov och sätter in det stöd som eleven behöver, säger enhetschef Ulrica Dahlén.
Läs mer om särskilt stöd i grundskolan på skolverket.se
Ladda ner rapporten som pdf – Särskild stöd i grundskolan läsår 2022/2023
Hösten 2023 erbjuder Skolverket kompetensutveckling inom vägledning för olika skolformer. Kurserna har olika fokusområden och omfattning. Mer om kursinnehåll och anmälan hittar du via länkarna nedan.
Att vägleda nyanlända vuxna
Utveckla dina kunskaper i karriärplanering för nyanlända vuxna för att underlätta deras väg in i arbetslivet. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare och arbetar med nyanlända vuxna. Vi välkomnar team från samma arbetsplats där även rektor kan ingå.
Introduktion till karriärlärande
Hur kan våra elever får mer av karriärlärande under sin utbildning? Utveckla dina kunskaper om karriärlärande och hur det kan bidra till elevernas valkompetens. Den här kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare på grund- eller gymnasieskolan. Vi välkomnar team från samma skola där även rektor kan ingå.
Kreativa metoder och verktyg för att underlätta övergångar
En kurs för dig som vill ha konkreta metoder och verktyg för att arbeta med elever som upplever olika svårigheter med att klara och fullfölja skolan. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare.
PATH – vägledning för elever med intellektuell funktionsnedsättning
En kurs för studie- och yrkesvägledare som vill lära sig nya färdigheter och metoder att framtidsplanera med elever som är i behov av förstärkt vägledning. PATH står för Planning Alternative Tomorrows with Hope.
Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
Hur kan vi öka elevernas motivation för skolan och för kommande studie- och yrkesval? Modulen presenterar hur lärare kan vidga elevernas perspektiv på sig själva och på omvärlden och hur man kan integrera och utveckla studie- och yrkesvägledningen i undervisningen.
Studie- och yrkesvägledning och interkultur – om att möta och mötas
Utveckla din kunskap om interkultur och interkulturellt förhållningssätt i studie- och yrkesvägledningen. Kursen är en seminarieserie med föreläsningar, workshops och praktiska övningar som syftar till att öka kunskap om interkultur i studie- och yrkesvägledningen, dela erfarenheter samt bygga nätverk. Denna kurs ersätter kursen Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning.
Tala om framtiden – om normer i vägledning och undervisning
Hur talar vi om framtiden med en större normmedvetenhet? Kursen erbjuder redskap för att utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars riskerar att begränsa elevernas föreställningar och tankar om framtiden.
Validering i praktiken, 7,5 hp HT 2023
Skolverket erbjuder under höstterminen 2023 en uppdragsutbildning vid Linköpings Universitet/Linnéuniversitetet.
Elever med hög frånvaro i skolan kan få svårt att klara målen i utbildningen och löper därmed större risk att hamna i utanförskap. För att förbättra tryggheten och studieron i skolan och för att öka elevernas närvaro i skolan satsar regeringen på skolsociala team. För 2023 har 75 miljoner kronor avsatts.
– Vi vet att skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, missbruk och ohälsa. För de elever som är borta under en längre tid från skolan, så kallade hemmasittare, kan tidiga insatser från skola och socialtjänst vara avgörande för att bryta en negativ utveckling. Därför är den här satsningen så viktig, säger skolminister Lotta Edholm.
Våren 2020 gav regeringen Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med en snabbare och mer flexibel väg till en yrkeshögskoleexamen – YH-flex. Nu är försöksverksamheten avslutad och resultaten har rapporterats till regeringen. Ett flexibelt snabbspår mot examen inom yrkeshögskolan för de som har betydande yrkeserfarenhet eller annat tidigare lärande med sig innebär fördelar från många perspektiv. Därför fattade myndighetens generaldirektör i höstas beslut om att YH-flex ska införas permanent i yrkeshögskolan.
Våren 2023 påbörjar Arbetsmiljöverket inspektioner av grund- och gymnasieskolor. Fokus för inspektionerna är skolornas förebyggande arbete för att minska riskerna för hot och våld. Inspektionerna pågår till och med juni 2024.
Läs mer om den planerade tillsynen i grund- och gymnasieskolor runt om i landet på av.se
Skolinspektionen har under 2023 tagit emot 99 ansökningar om att starta eller utöka fristående skola. Det är mer än en halvering jämfört med fjolåret och den lägsta siffran sedan statistiken började sammanställas 2010. Även i år kommer majoriteten av ansökningarna från skolkoncerner.
Läs mer om minskade tillståndsansökningar på skolinspektionen.se
Skolminister Lotta Edholm (L) vill sätta press på friskolorna på grund av lägre lärarbehörighet.
Nu stämmer Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson in och vill se hundraprocentig behörighet – i alla skolformer.
Debatten om artificiell intelligens har pågått länge, men har definitivt tagit fart efter lanseringen av Chat GPT. Många har siat om både negativa och positiva effekter av ai-tekniken och nu har även en amerikansk storbank gett sig in i diskussionen.
Financial Times rapporterar att Goldman Sachs, den femte största banken i USA, har studerat vilka konsekvenser de stora framstegen inom artificiell intelligens som gjorts på senare tid kommer att få. Och slutsatsen är att vi, särskilt på arbetsmarknaden, kommer att få uppleva stora förändringar som en följd av tekniken.
Trots tuffa tider kommer högutbildade personer inom hälso- och sjukvård, utbildning och it vara fortsatt efterfrågade. Skaffar du dig en yrkesutbildning vid högskola eller universitet finns det stora möjligheter att få arbete både på kort och lång sikt. Här listar vi 15 yrken att satsa på.
Läs mer om yrken med liten konkurrens om jobben 2026 på arbetsformedlingen.se
Den femte mars i år trädde UNESCO:s globala konvention för erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning i kraft. Den kommer att underlätta för studenter att kunna använda sin utbildning för fortsatta studier eller för att söka arbete även om man rör sig från en världsdel till en annan.
Nu är påsklovet här för många och vi på Tremedia vill passa på och önskar er alla en riktigt Glad Påsk!
Efter påsk kommer vi att göra vårt stora pappersutskick för året. Då kommer broschyren om årets nya produkter som vänder sig till dig som ska informera om gymnasieskolan. Redan nu hittar du alla årets nya produkter här på webbplatsen.
Tremedias kontor kommer att ha stängt under påskhelgen och vi åter på kontoret tisdagen den 11 april.
Trevlig helg!
Elever med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan löpa större risk att misslyckas i skolan än andra elever. I vårändringsbudgeten för 2023 föreslår regeringen att 27, 5 miljoner satsas på förstärkt stöd och kompetensutveckling för specialpedagogiska insatser. Syftet är att förbättra utbildningen för barn och elever med NPF.
– Många elever som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får i dag inte det stöd de behöver för att klara skolarbetet. Skolan måste kunna se och möta de här elevernas behov. För att alla barn och elever ska få det stöd de har rätt till föreslår regeringen en satsning för att bland annat fler skolor ska kunna inrätta mindre undervisningsgrupper, för att bättre tillgodose elevers behov av särskilt stöd, säger skolminister Lotta Edholm.
Efter flera års svag nedgång ökar yrkesprogrammens attraktivitet bland åk 9 eleverna igen visar vår undersökning. I jämförelse med tidigare år syns stora ökningar i fråga om att yrkesprogrammen ger en bra utbildning, är ett smart val och ger många valmöjligheter efter gymnasiet
Andelen unga som tycker att ett yrkesprogram är ett smart val inför framtiden ökar, från 64% i fjol till 67% i år. De tycker också att det finns intressanta yrkesutbildningar, närmare 76% tycker att det finns något program som skulle kunna passa dem. På frågan om en yrkesutbildning leder till jobb svarade fyra av fem att detta stämmer.
Läs mer om det ökade intresset för yrkesprogram på worldskills.se
Hur går det för personer med utländsk examen som kompletterar sin utbildning i Sverige? Bra, visar en ny rapport från UKÄ.
– Vi kan se att det har gått bra för personer som går de här utbildningarna. Majoriteten av de som etablerar sig på arbetsmarknaden efter att ha gått en kompletterande utbildning får ett relevant jobb, säger Niklas Odelberg, utredare på UKÄ.
Det utmanande ekonomiska läget väntas innebära ändrade förutsättningar på arbetsmarknaden. Vuxna som saknar rätt utbildning behöver därför tillgång till utbildning för att snabbt komma i arbete. I vårändringsbudgeten för 2023 föreslås därför att 400 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning (komvux), att 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan samt att 249 miljoner kronor avsätts för studiestöd.
Läs mer om satsningen på yrkesutbildning för vuxna på regeringen.se
Rapporten, som är framtagen av forskare vid Örebro universitet på uppdrag av SKR, beskriver samband mellan resultaten på tidiga nationella prov och sannolikheten att uppnå gymnasiebehörighet. Studien och rapporten syftar till att stödja kommunernas arbete med att fler ungdomar ska fullfölja gymnasiet. Rapporten visar att betydelsen av tidiga insatser är stor, och även att det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra.
Läs rapporten som pdf – Resultat på nationella prov och gymnasiebehörighet
Trots vikande konjunktur kommer efterfrågan på högutbildade personer vara fortsatt hög. Hälso- och sjukvård, utbildning och it är några exempel på yrkesområden där det väntas finnas stora möjligheter att få arbete på både kort och lång sikt.
Exempel på yrken med liten konkurrens om jobben 2026
– Ingenjörsyrken
– Läkare
– Lärare
– Mjukvaru- och systemutvecklare
– Sjuksköterska
– Systemanalytiker och it-arkitekt
Exempel på yrken med stor konkurrens om jobben 2026
– Banktjänsteman
– Fastighetsmäklare
– Finansanalytiker och investeringsrådgivare
– Fotograf
– Informatör, kommunikatör och PR-specialist
– Musiker, sångare och kompositör
Läs mer om efterfrågan på högutbildade på arbetsformedlingen.se
Kunskaper i svenska språket är en viktig förutsättning för att kunna få jobb och ha möjlighet att försörja sig i Sverige. Regeringen vill därför att kommunerna ska kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för personer med skydd av det så kallade massflyktsdirektivet. Målgruppen är de som har flytt från kriget i Ukraina. Regeringen föreslår därför i propositionen om vårändringsbudgeten för 2023 att kommunerna ska få 100 miljoner kronor i statsbidrag.
Gymnasievalet är svårt. Var tredje 20-åring saknar examen. ”Studievägledningen måste fungera bättre och reformtempot öka”, säger Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv.
Elever i gymnasiesärskolan har stort behov av kontakt med arbetslivet, men arbetsgivare har ofta svårt att ta emot dem. Det gäller både möjligheten till apl och jobb efter skolan.
– Restaurangbranschen är tacksam, många är öppna för personer med olika typer av funktionshinder, säger yrkesläraren Bernth Nyström.
Läs mer om gymnasiesärskolans kontakt med arbetslivet på vilarare.se
Den 1 april öppnar ansökan för omställningsstudiestöd för höstterminen 2023. CSN förväntar sig ett högt söktryck och rekommenderar alla som tänker söka att titta igenom villkoren och sedan ta kontakt med en omställningsorganisation innan man skickar in sin ansökan.
Mer om villkor och ansökan till omställningsstödet finns på csn.se
Välkommen till Mötesplats anpassade skolformer ‒ en fullmatad konferensvecka där du själv väljer bland olika föreläsningar. Konferensen äger rum den 13‒16 juni och arrangeras av Skolverket och SPSM tillsammans.
Matematikämnet ska anpassas så att fler väljer att fördjupa sig, ett nationellt frisör- och stylistprogram ska införas och naturkunskap ska ingå i teknikprogrammet. Det är några av de förslag för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som regeringen lägger fram i en proposition till riksdagen.
Mer om förändringarna för gymnasieutbildningarna hittar du på regeringen.se
Hälften av de granskade skolorna under 2022 följer inte lagens krav. Extra anpassning och särskilt stöd är de vanligaste bristerna, visar Skolinspektionens årsrapport.
Tillsammans med barnrättsorganisationen Friends har SCB tagit fram affischer med statistik som berättar om hur elever har det i skolan. Affischerna är tänkta att sättas upp i klassrummen, eller till exempel i korridorer, och har olika teman: trygghet, vänskap och mående i skolan.
De riktar sig till elever på mellan- och högstadiet. I paketet ingår också en affisch som ska sitta i lärarrummet och ett stödmaterial.
Affischer och stödmaterial kan du ladda ner gratis på scb.se
Nära 1,4 miljoner människor i Sverige bor i utanförskapsområden, som karaktäriseras av att en större andel av befolkningen är arbetslösa, har låg ekonomisk standard och låg utbildningsnivå jämfört med rikssnittet. För att motverka utanförskapet och dess effekter har en utredare fått i uppdrag att föreslå förbättringar av informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och landets kommuner. Utbytet ska underlätta övergången från arbetslöshet till studier i vuxenutbildning.
Läs mer om övergången från arbetslöshet till studier på regeringen.se
Sedan flera år bedriver SKR ett arbete för att fler ungdomar ska fullfölja en gymnasieutbildning. Satsningen syftar till att stödja kommunernas arbete med det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. I det här materialet sammanfattas slutsatser om vad som kan göras för att förbättra arbetet med KAA och vilka förutsättningar som behövs för ett välfungerande arbete.
Ladda ner rapporten som pdf: Bättre förutsättningar för det kommunala aktivitetsansvaret
Nu är det klart att Den offentliga omställningsorganisationen kan börja erbjuda sina tjänster. Därmed kan även de utan kollektivavtal få hjälp av en omställningsorganisation innan man ansöker om omställningsstudiestöd.
Mer info om den offentliga omställningsorganisationen finns på csn.se
Nästan dubbelt så många som före pandemin upplever sin ställning på arbetsmarknaden som hotad. Bland dem uttrycker många ett behov av att vidareutbilda sig för att kunna behålla jobbet. Samtidigt erbjuds de inte kompetensutveckling i samma utsträckning som de som upplever sig som attraktiva på arbetsmarknaden. Det är några av resultaten från FIX, tankesmedjan Futurions årliga framtidssäkringsindex.
En ny studie från Folkbildningsrådet visar att deltagare med funktionsnedsättning är nöjda med studieförbundens verksamhet. Gemenskapen och möjligheten att utveckla kreativa intressen är särskilt viktigt. I anpassade kurser får deltagarna i större utsträckning sina behov tillgodosedda och kan delta utan begränsningar.
Läs mer om deltagare med funktionsnedsättning i studieförbundens verksamhet på folkbildningsradet.se
El, kyla, värme och VVS är inte bara viktigt vid byggande och fastighetsförvaltning utan även delar av lösningen på några av våra mest aktuella samhällsutmaningar. I en ny områdesanalys från Myndigheten för yrkeshögskolan beskrivs behovet av kompetens inom installationsbranschen på tre till fem års sikt.
Läs mer om jobben som möjliggör energiomställningen på myh.se
Skolinspektionen genomför nu en kvalitetsgranskning av hur skolor genom undervisning och studie- och yrkesvägledning arbetar i årskurs 4–6 för att vidga elevernas perspektiv på framtida utbildnings- och yrkesval utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Sverige har en starkt könsuppdelad utbildningssektor och arbetsmarknad. Könsstereotypa föreställningar och förhållningssätt till olika ämnen grundläggs i mycket tidig ålder och ökar sedan under grundskoleåren.
Det vanligaste yrket i riket var Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende där fanns totalt 129 350 anställda, varav 89 procent var kvinnor och 11 procent var män. Det var även det vanligaste yrket för kvinnor. Vanligaste yrket för män var Lager- och terminalpersonal som var det fjärde vanligaste yrket totalt, med 76 procent män och 24 procent kvinnor.
Omställningen mot ett klimatsmartare elektrifierat samhälle gör att många yrken blir särskilt bra att satsa på. Spana in vår lista och läs på om yrken som gör dig till en kugge i utvecklingen och stärker din jobbframtid.
Laddstolpar för elbilar, vindkraftverk, utbyggnad av elnätet är bara några exempel på prioriterade områden när Sverige elektrifieras för att minska belastningen på klimatet. När infrastrukturen för landets energiförsörjning ska byggas ut, drivas, energieffektiviseras, utvecklas och underhållas så blir jobbchanserna mycket goda inom en rad yrken. I vår lista kan du läsa på om lön, arbetsuppgifter utbildningsvägar och framtidsutsikter inom några av dessa yrken.
Exempel på olika klimatsmarta yrken hittar du på arbetsformedlingen.se
Regeringen ger den sittande Skolinformationsutredningen i uppdrag att utreda hur en insynsprincip kan införas samtidigt som utredningen fortsatt ska analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående förskolor, skolor och fritidshem.
Läs mer om att utreda ökad insyn i friskolor på regeringen.se
Efter en tids nedgång ökar yrkesprogrammens attraktivitet bland elever i årkurs nio. Men det är färre än hälften som vet att högskolebehörighet ingår som grund från i höst.
Det är WorldSkills Sweden som tillsammans med Ungdomsbarometern undersöker inställningen till yrkesprogram bland niondeklassare. Andelen unga som kan tänka sig att gå ett yrkesprogram har ökat från 53 till 56 procent det senaste året. Andelen som är positivt inställda till yrkesprogram på gymnasiet har ökat med en procentenhet jämfört med i fjol. Andelen är nu 58 procent. År 2020 var andelen dock 65 procent och därefter minskade andelen fram till nu.
Läs mer om ungdomars inställning till yrkesprogram på vilarare.se
Det finns i dag stora skillnader mellan skolor när det gäller tillgången till läromedel. Regeringen har därför avsatt 685 miljoner kronor i statsbidrag för att skolhuvudmän ska kunna köpa in mer läroböcker och lärarhandledningar. Syftet är att skolan ska bli mer likvärdig och att öka undervisningens kvalitet.
– Sveriges elever behöver få fler läroböcker. Fysiska böcker är viktiga för elevers lärande, ändå finns det många skolor som inte har tillräckligt med aktuella läroböcker. Det har blivit ett allvarligt likvärdighetsproblem i svensk skola. Regeringen gör det nu möjligt för skolorna att köpa in fler böcker för att sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne, säger skolminister Lotta Edholm.
Läs mer om regeringens statsbidrag till läroböcker på regeringen.se
För många äldre kan låga inkomster avskräcka från studier. Men om studiemedlet inte räcker till finns möjligheten till tilläggslån. En ny studie från CSN visar att en fjärdedel av alla studerande med studielån har rätt till kompletterande tilläggslån, men att det bara utnyttjas av hälften av dem.
– Tilläggslånet kom till för att möjliggöra studier för äldre, just eftersom de har en annan ekonomisk situation än yngre, säger William Wedenberg, analytiker på CSN.
Från och med 1 juli i år blir undersköterska en skyddad yrkestitel. Det är Socialstyrelsen som kommer att pröva ansökningar om skyddad yrkestitel för undersköterskor.
Cirka hälften av deltagarna som fått grundläggande behörighet från folkhögskolans allmänna kurs påbörjar någon form av eftergymnasiala studier inom ett år. Det är en ökning med tio procentenheter jämfört med år 2014 då de här uppgifterna började att tas fram av SCB. Allra vanligaste utbildningen efter folkhögskola är på högskola och universitet.
På vilarare.se finns mer om att fler läser vidare efter allmän kurs på folkhögskola
Arbetsförmedlingen behöver arbeta med ökat individuellt stöd med inriktning på fler arbetsplatsnära insatser för den grupp som står längst från arbetsmarknaden. Det konstaterar myndigheten i en återrapport till regeringen om långtidsarbetslösa som står särskilt långt från arbetsmarknaden. Utöver mer resurser krävs också utökat samarbete med andra samhällsaktörer för att bryta långtidsarbetslösheten.
Läs mer om arbetsplatsnära insatser på arbetsformedlingen.se
I den områdesanalys som Myndigheten för yrkeshögskolan presenterar idag belyses järnvägsbranschens breda kompetensbehov. ”Kompetensfrågan är avgörande för att framtidens järnväg ska fungera på rätt sätt”, det säger analytikern Karin Åkerman som tillsammans med sin kollega Joel Junros har skrivit analysen.
Läs mer om kompetensbehovet för framtidens järnväg på myh.se
Unga ser mörkt på samtiden och framtiden – samhället är på väg åt fel håll och färre ser möjlighet att påverka sitt liv
Nästan varannan ung person (45 procent) ser samhällets framtid som mörk och 53 procent tror att deras generation kommer att få det sämre än tidigare generationer. Trots detta ser tre av fyra ljust på sin egen framtid. Samtidigt upplever för första gången en majoritet (55 procent) av unga att samhället är på väg åt fel håll och färre anser att de har möjlighet att påverka sitt liv. Oron innebär bland annat att familj och vänner blivit viktigare, ändå sjunker vikten av att i framtiden hitta den rätte och skaffa barn. Det visar en ny rapport från Ungdomsbarometern med svar från 16 000 unga mellan 15-24 år.
Har du en akademisk examen kan du komplettera med kurser inom våra uppdragsutbildningar. Syftet är att göra det lättare för dig att få arbete inom ditt yrke eller öka chansen för dig att klara kunskapsprovet i ett legitimationsyrke.
Allt om uppdragsutbildningar för akademiker hittar du på arbetsformedlingen.se