En artificiell studie- och yrkesvägledare kan bli en hjälp eftersom det råder brist på studie och yrkesvägledare. Men Nina Wendel, universitetsadjunkt på studie- och yrkesvägledarprogrammet på Umeå universitet, är skeptisk.
– AI kan fungera som ett komplement men det kan inte ersätta oss, säger hon.
Hösten 2024 kommer gymnasieskolor och utbildningsanordnare inom komvux kunna erbjuda det nya ämnet artificiell intelligens. Ämnet kommer främst fokusera på AI-utvecklingen ur ett samhällsperspektiv men även ge eleverna möjlighet att lära sig att använda AI för problemlösning.
För att öka sysselsättningen och möta kompetensbristen behövs nya idéer så att fler långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete. SKR anser att regeringens aktivitetskravsreform för ekonomiskt bistånd kan bli verkningsfull arbetsmarknadspolitik om den görs rätt. Under de kommande månaderna kommer vi därför presentera ett antal beslutsunderlag som stakar ut SKR:s syn på arbetsmarknadspolitiken och hur ett aktivitetskrav måste vara utformat.
Folkhögskolan spelar en viktig roll för att unga som varken arbetar eller studerar ska få möjlighet att fullfölja gymnasiestudier, särskilt gäller det för unga med funktionsnedsättningar. Det skriver Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i en ny rapport.
Arbetsmarknaden har varit överraskande motståndskraftig, men de senaste månaderna har arbetslösheten börjat öka. Nästa år väntas arbetslösheten fortsätta uppåt för att sedan minska sakta under 2025.
Arbetsmarknaden har under hösten börjat ge vika. Antalet varsel och arbetslösheten ökar samtidigt som antalet lediga jobb blir färre. Arbetsförmedlingens enkätundersökning visar att pessimismen bland arbetsgivare är lika stor nu som i samband med finanskrisen 2008. Samtidigt råder det fortfarande omfattande brist på arbetskraft med efterfrågade kompetensen, främst inom den offentliga sektorn, vilket delvis håller tillbaka uppgången av arbetslösheten. − Oavsett konjunkturläge kommer efterfrågan på utbildad arbetskraft vara stor, vilket framför allt beror på fler äldre i befolkningen. Det medför ett fortsatt stort behov av personal inom exempelvis inom vård och omsorg, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen.
Mer om utvecklingen på arbetsmarknaden finns på arbetsformedlingen.se
Arbetskraftsbarometern 2023 visar att bristen på arbetskraft är särskilt stor på yrkesutbildningar inom vård och teknik. På tre års sikt flaggar arbetsgivarna för ett ökat antal anställda civilingenjörer. Behovet av högskoleingenjörer med inriktning mot el, elektronik och datateknik väntas också öka.
– Bristen på arbetskraft med rätt utbildning är särskilt stor inom vård och teknik. Det saknas till exempel specialistsjuksköterskor inom anestesi och nyutexaminerade i automation, säger Karolina Eriksson, statistiker på SCB.
Regeringen har fattat beslut om de nio gymnasiegemensamma ämnena i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Ämnesplanerna är de första att bli beslutade i reformen Gy25 som bland annat innebär att ämnesbetyg ersätter kursbetyg 1 juli 2025.
Under andra halvåret 2022 och första halvåret 2023 omfattade kommunernas arbete med aktivitetsansvaret totalt 63 800 ungdomar. Av dessa ungdomar var 45 procent kvinnor och 55 procent män. Två tredjedelar av ungdomarna fyllde 18 eller 19 år under perioden.
Mer statistik om kommunernas aktivitetsansvar finns på skolverket.se
Under de senaste fem åren har 450 elever deltagit i branschskoleutbildning inom försöksverksamheten med branschskolor, och de flesta av eleverna har etablerat sig inom sitt yrkesområde. Försöket är en del av arbetet med att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom smala yrkesområden där efterfrågan är större än utbudet av arbetskraft.
Mer om försöksverksamheten med branschskolor finns på skolverket.se
Både antalet antagna till högskoleutbildningar och antalet behöriga sökande ökar med drygt fyra procent våren 2024 jämfört med våren 2023. Samtidigt är könsfördelningen oförändrad – två tredjedelar av både de behöriga sökande och de antagna är kvinnor.
Är du över 47 och funderar på att studera? Du är inte ensam. Det blir allt vanligare att studera längre fram i livet, och många gör det för att få ett yrke som de vill ha. Samhällsutvecklingen och höjd åldersgräns för att få studiemedel beskrivs som två bidragande orsaker.
Att studerandet blir allt vanligare bland äldre visar en ny undersökning från CSN. Utvecklingen tog fart under pandemin och har sedan dess fortsatt att ligga på en hög nivå. De senaste tio åren har antalet studerande i åldern 47–60 år ökat med hela 64 procent och de som tar studiemedel i den åldersgruppen har ökat med 130 procent. De allra flesta är kvinnor. Under andra halvåret 2022 studerade till exempel nästan 10 000 kvinnor i åldersgruppen med studiemedel, jämfört med 3 400 män.
För de allra flesta som tar en examen vid svenska högskolor och universitet är övergången från studier till att etablera sig på arbetsmarknaden relativt smidig. Däremot syns skillnader i etablering baserat på examina och ämnesinriktningar, enligt en ny rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ som undersökt etableringsgraden bland personer som tagit examen läsåren 2015/16–2019/20.
Läs mer om övergången från studier till arbetsmarknad på uka.se
Att arbeta med karriärvägledning inom sfi och svenska som andraspråk
Utveckla dina kunskaper i karriärplanering för elever som läser sfi och svenska som andraspråk för att underlätta deras väg in i arbetslivet. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare och arbetar inom komvux.
Tala om framtiden – om normer i vägledning och undervisning
Hur talar vi om framtiden med en större normmedvetenhet? Kursen erbjuder redskap för att utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars riskerar att begränsa elevernas föreställningar och tankar om framtiden.
Kreativa metoder och verktyg för att underlätta övergångar
En kurs för dig som vill ha konkreta metoder och verktyg för att arbeta med elever som upplever olika svårigheter med att klara och fullfölja skolan. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare. OBS! Anmäl dig senast den 12 december 2023.
PATH – vägledning för elever med funktionsnedsättning
En kurs för studie- och yrkesvägledare som vill lära sig nya färdigheter och metoder att framtidsplanera med elever som är i behov av förstärkt vägledning. PATH står för Planning Alternative Tomorrows with Hope. OBS! Anmäl dig senast den 12 december 2023.
Av de som för tre år sedan examinerats från gymnasieskolans yrkesprogram och nu arbetar har drygt hälften ett arbete som till stor del överensstämmer med deras utbildning. Bland dem tycker över hälften att de lärt sig det som behövs för jobbet och lika stor andel är mycket nöjda med sitt arbete.
Det framkommer i en enkätundersökning som genomfördes under våren 2023 och som riktade sig till de som tagit examen från gymnasieskolan tre år tidigare.
Av de som för tre år sedan examinerats från gymnasieskolans yrkesprogram hade ungefär 80 procent arbete som huvudsaklig sysselsättning under våren 2023.
– Andelen med arbete som huvudsaklig sysselsättning var större bland männen än bland kvinnorna medan kvinnorna studerade i större utsträckning än männen, säger Annica Wallerå, utredare på SCB.
Läs mer om de som är nöjda med jobbet efter yrkesprogrammet på scb.se
15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.
Läs allt om senaste resultatet från kunskapsmätningen PISA 2022 på skolverket.se
Vad kan det innebära för studie- och yrkesvägledningen inom komvux när arbetsmarknadens behov också ska vägas in när huvudmän för gymnasial utbildning bestämmer vilka utbildningar och hur många platser de ska erbjuda? I podden resonerar vägledare och Skolverkets medarbetare om reformens potential och eventuella konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen. Hur ska det fungera i praktiken?
Vad kan det innebära för studie- och yrkesvägledningen i grundskolan när arbetsmarknadens behov också ska vägas in när huvudmän för gymnasial utbildning bestämmer vilka utbildningar och hur många platser de ska erbjuda? I podden resonerar vägledare och Skolverkets medarbetare om reformens potential och eventuella konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen. Hur ska det fungera i praktiken?
Det här poddavsnittet fokuserar på kompetensförsörjning och gymnasial utbildning. Nu ska arbetsmarknadens behov vägas in när huvudmän för gymnasial utbildning bestämmer vilka utbildningar och hur många platser de ska erbjuda. De lagändringarna ska tillämpas på utbildning som inleds 2025. Målet är en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov. Men är antalet utbildningsplatser verkligen lösningen på kompetensförsörjningsutmaningen? Och hur ska det fungera i praktiken?
16 December – 16 January and 16 July -16 August you can apply for Jobbsprånget, a 4 month-long internship program for foreign academics. The internship takes place in, for example, industry, IT and telecom.
Read the article about Jobbssprånget at arbetsformedlingen.se
Idag, den 30 november, publiceras ett statistiskt meddelande om internationell studentmobilitet på grundnivå och avancerad nivå läsåret 2022/23. Rapporten innehåller ny statistik om utresande studenter samt även mer fördjupade beskrivningar och jämförelser av den officiella statistiken om inresande studenter som publicerades den 19 oktober.
Regeringen har nu beslutat om räntan på studielån för 2024. Den nya räntan blir 1,23 %.
Räntan på studielån är rörlig, och i slutet av varje år fastställer regeringen räntan på studielånet för kommande år. Räntan beräknas utifrån statens upplåningskostnad de senaste tre åren och subventioneras sedan med 30 procent. De senaste åren har ränteläget stigit, vilket också har lett till en höjd studielåneränta. Under förra året höjdes räntan från historiska 0,00 % till 0,59 %. Från och med 2023 består studielåneräntan av årlig basränta och ett påslag för att täcka kreditförluster, det vill säga pengar som inte betalas tillbaka.
Regeringen har nu beslutat om studielåneräntan för 2024, vilket blir 1,23 %. Räntan består av en basränta på 0,80 % och ett räntepåslag på 0,43 %.
Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.
På skolverket.se kan du läsa allt om hur de svenska eleverna presterade på kunskapsprovet från ICCS.
Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Euroguidance nätverket bidrar till kompetensutveckling bland vägledare i Europa. Det är slutsatsen i en omfattande studie som genomfördes mellan oktober 2022 och juni 2023.
Läs rapporten som pdf – High Praise for Euroguidance: Stakeholder Survey Reveals Positive Impact on Competence Development
Artikeln om hur Euroguidance bidrar till vägledarnas kompetensutveckling finns på uhr.se
Den som vill studera utomlands gör klokt i att först undersöka om det går att göra det inom ramen för ett program – det är oftast enklare och mer lönsamt.
Inom ett programutbyte får man dessutom hjälp med praktiska frågor och det man läser kan för det mesta tillgodoräknas inom ramen för den utbildning man går.
Läsåret 2021/22 åkte 5 700 studenter ut inom ramen för något av utbytesprogrammen som organiserades av den högskola där de studerade. Dessutom reste 14 400 svenskar vid universitet och högskolor utomlands på egen hand, som så kallade freemovers. UHR erbjuder information för båda kategorierna av studerande.
Sveriges största mötesplats för val av eftergymnasial utbildning. Minst en tredjedel av Sveriges avgångselever besöker våra mässor för att inhämta fakta och inspiration hos våra utställare och på våra seminarier. Vi har både mässor på plats och digitala event – kombinerat med vår studievalsportal Sacomässan.se där man kan följa upp sina intryck från mässorna och planera studievalet från start till mål.
Det är drygt 366 600 elever som läser en utbildning i gymnasieskolan läsåret 2023/24. Sedan föregående läsår har antalet elever ökat med 2 200. Det visar Skolverkets preliminära statistik om elever i gymnasieskolan läsåret 2023/24.
All statistik om elevantalet på gymnasiet hittar du på skolverket.se
Tech-branschen efterlyser personal, och universiteten har i åratal försökt locka fler kvinnor till teknikämnen. Ny forskning visar att både elever och lärare i grundskolan tror att män är bättre på teknik, vilket leder till minskat självförtroende och intresse bland tjejer. Dessutom visade studien att skolans satsning på programmering sänker elevers intresse. Dock tycks det som att tjejer med utländsk bakgrund har en mer positiv syn på teknik.
Om du undrar över hur mycket bidrag och lån du kan få under 2024 så kan du nu se det här på webbplatsen. Vi har uppdaterat alla sidor som handlar om studiemedel och studiestartsstöd med beloppen för 2024.
Läs mer om 2024 års belopp för studiemedel och studiestartsstöd på csn.se
Nu kan du ta del av Skolverkets tredje remiss gällande ämnesbetygsreformen. I denna omgång remitteras återstående ämnesplaner, några helt nya ämnen samt att ett fåtal ämnesplaner från remissomgång två nu återremitteras. Fram till den 10 januari 2024 kan du lämna synpunkter.
Här publiceras ett statistiskt meddelande om sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2023. Det är en rapport som innehåller mer ingående beskrivningar av den senaste officiella statistiken som släpptes tidigare i höst, den 16 oktober 2023. Bland annat redovisas längre tidsserier och mer detaljerade beskrivningar av trender i statistiken.
Mer om sökande utan tidigare högskolestudier finns på uka.se
Läs statistikrapporten som pdf – Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2023
Vilket är det största problemet med dagens betygssystem? En av de största experterna på systemet, utredaren Jörgen Tholin, har sin uppfattning klar:
– Att vi underkänner 20 000 elever per år. Betyget F måste bort.
Läs hela artikeln om F-betyg och likvärdiga betygssystem på vilarare.se
Fler än någonsin examinerades från ett yrkeshögskoleprogram 2022. Samtidigt är examensgraden den lägsta på många år. Såväl kvinnors som mäns examensgrad minskade.
Mer statistik om hur många som tar examen från yrkeshögskolan finns på scb.se
El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket. Planeringsunderlag har tagits fram för samtliga program.
Andelen som påbörjade högskolestudier inom ett år ökade betydligt för de som examinerats från gymnasieskolan våren 2020 jämfört med läsåret innan. Det kan till stor del förklaras av att många kvinnor som läst högskoleförberedande program började läsa vidare tidigare än tänkt på grund av coronapandemin.
Statistik om ökat antal högskolestuderande under pandemin finns på scb.se
Många högskolestudenter avslutar sin utbildning i förtid. En stor andel avhopp sker från utbildningar till bristyrken, som lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. Avhoppen är kostsamma för både samhället och studenterna. Riksrevisionen genomför därför en granskning av lärosätenas och regeringens åtgärder för att motverka avhopp från grundutbildningar till bristyrken.
Mer om bakgrunden och syftet med granskningen finns på riksrevisionen.se
YH-utbildningar inom säkerhet är populära och leder ofta till jobb. Nu publicerar MYH en ny områdesanalys som beskriver den växande efterfrågan på säkerhetskompetens i samhället.
Utbildningsområdet Säkerhet omfattar utbildningsinriktningar it-säkerhet, säkerhetssamordning och övriga utbildningar inom arbetsmiljö och arbetarskydd. Inriktningen it-säkerhet är den största av de tre och omfattar årligen 250-300 utbildningsplatser. Utbildningarna inom inriktningen har få outnyttjade platser och hög andel i jobb. Samtidigt anser myndighetens analytiker att examensgraden och andelen i ”rätt jobb” skulle kunna vara högre.
Sverige deltar i flera internationellt jämförande kunskapsmätningar. De är en del av den nationella utvärderingen av den svenska skolan. De ger oss en bild av svenska elevers kunskaper i relation till andra länder och utbildningssystem. Framför allt ger de oss en möjlighet att följa elevernas kunskapsutveckling över tid. Här hittar du information om vad som är på gång i de olika studierna.
Allt om de internationella kunskapsmätningarna finns på skolverket.se
Sverige behöver utbildad arbetskraft för att klara kompetensförsörjningen och UHR:s bedömningar av utländska utbildningar bidrar till att möta behovet. Många personer med utländsk bakgrund kompletterar sin utbildning eller byter inriktning mot bristyrken för att etablera sig på arbetsmarknaden.
Läs mer om bedömning av utländsk utbildning och karriärväxling till bristyrken på uhr.se
Läs rapporten som pdf – Erkännande av utländsk utbildning och vidare studier – en väg till arbete?
Idag, den 8 november, firas Läromedlets dag, en temadag instiftad av intresseorganisationen Läromedelsförfattarna. Syftet är att lyfta läromedlets betydelse och belysa olikvärdigheten i svensk skola.
– Läromedel borde vara en självklarhet i svensk skola, men det är det inte idag. Läromedel gynnar inte bara elever, det gynnar även föräldrar som vill hjälpa sina barn med läxorna och lärare som ska planera sin undervisning. Idag samlar vi allas röster för att lyfta betydelsen av läromedel, säger Embla Jernstig, projektledare för Läromedlets dag.
Från och med nu kan sökande till högskoleutbildningar legitimera sig med e-legitimation på Antagning.se. Den som redan skapat ett konto/profil med personnummer och engångskod som verifiering kommer fortsättningsvis att kunna logga in på samma sätt.
Lyssna till vårt avsnitt i Skolverkspodden som handlar om vägledning av elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada.
När elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada får riktigt bra stöd från vägledare och från sin omgivning, har de helt andra möjligheter att formulera och uppnå mål för sin framtid. Hur kan du som studie- och yrkesvägledare få stöd i ditt möte med dessa elever?
Hur talar vi om framtiden med en större normmedvetenhet? Kursen erbjuder redskap för att utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars riskerar att begränsa elevernas föreställningar och tankar om framtiden.
Idag är det brist på gymnasialt yrkesutbildade inom flera områden på arbetsmarknaden. Samtidigt tar det tid för många ungdomar och vuxna att få ett jobb efter sin gymnasiala utbildning. Om inte utbudet förändras riskerar den bristande matchningen att förvärras ytterligare. Men för att förändringar i utbildningsutbudet ska få effekt krävs också fler insatser, från fler aktörer. Det är slutsatserna i en ny rapport från Skolverket.
– De gymnasiala utbildningarna är viktiga, både för ungdomar och vuxnas möjlighet att bli delaktiga i samhället och för Sveriges kompetensförsörjning. Vår slutsats är att dagens utbud inte matchar behoven på arbetsmarknaden. Utbudet behöver bättre anpassas till den efterfrågan som finns, inte minst på yrkesutbildning. Men det är eleverna som väljer och då krävs att yrkesutbildningarna stärker sin attraktionskraft, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Läs hela artikeln på skolverket.se
Läs rapporten som pdf – Utbud och efterfrågan på gymnasial utbildning – en nationell bild
Det här innebär förändringarna i Gy25 (tidigare ämnesbetygsreformen)
Gy25 gäller från 1 juli 2025
Ekonomiprogrammet är nu det vanligaste förstahandsvalet följt av samhällsvetenskapsprogrammet. Det visar vår officiella statistik över hur elever sökte till gymnasieskolan inför läsåret 2023/24. Statistiken baseras på den slutliga antagningen bland samtliga sökande den 1 juli.
All statistik över sökande till gymnasieskolan 2023/2024 finns på skolverket.se
Läs rapporten som pdf – Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2023/24
Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Läsning är också en lustfylld upplevelse som ger eleverna möjlighet att upptäcka nya världar och förstå både andra människor och sig själva. Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen.
Skolinspektionen har genomfört en tillsyn av yrkesförarutbildningen för tung lastbil och släp – inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå. 25 av 28 verksamheter som ingått i tillsynen har brister i utbildningen. Hälften av dessa verksamheter har brister inom mer än ett område.
Läs mer om bristerna i komvux yrkesförarutbildning på skolinspektionen.se
Läs rapporten som pdf – Yrkesförarutbildningen för tung lastbil och släp
Höstlovet heter numera läslovet och snart är det dags för ett efterlängtat läslov igen. Varför är det viktigt att barn och unga läser? Och hur kan man öka deras läslust? Här berättar de som sammanställt Skolinspektionens rapport om läsfrämjande arbete varför det är så viktigt med just läsning och hur skolorna kan arbeta för att främja läsningen.
Läs hela artikeln på skolinspektionen.se
Läs rapporten som pdf: Läsfrämjande insatser i grundskolan
En bra skolgång stärker barn och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. Regeringen har gjort satsningar och vidtagit åtgärder som syftar till att fler ska klara skolan.
Under nästa år inför regeringen ett nytt statsbidrag för yrkesinriktad utbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå vid företagsetableringar eller företagsexpansioner, främst i glest befolkade län. Regeringen avser att föreslå att 125 miljoner kronor ska avsättas för ändamålet under 2024, vilket motsvarar cirka 2 000 årsstudieplatser.
Antalet sökande som valde program bland vårens högskoleutbildningar ökar med fem procent jämfört med våren 2023. Det kan tyda på ett ökat intresse för yrken med goda arbetsmarknadsutsikter, som ingenjörer och psykologer.
Välkommen till ett webbinarium där vi fördjupar oss i frågan om regional planering av utbildning som passar både eleverna och arbetsmarknadens kompetensbehov. Webbinariet leds av Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
I över 30 år har Berit Haugen varit studie- och yrkesvägledare. I takt med över 30 års rutin och ett växande fackligt engagemang har Berit Haugens idéer formats kring hur yrkesrollen ska kunna stärkas. Vi besöker hennes jobbvardag i Krokom.
Det pågår lektion i sal A7 på Ås skola i Krokom, långt in i korridoren på andra våningen i A-huset med utsikt över ortens kyrkogård. Det är Berit Haugen, studie- och yrkesvägledare på skolan, som har en av veckans sex schemalagda vägledar-lektioner. I dag är niorna på plats och de arbetar med boken ”Välja karriärväg – Träna din valkompetens”, ett läromedel som Berit själv står som författare till.
– Det var på mitt initiativ som boken kom till, säger hon. Det fanns inget material för eleverna tidigare, men nu har vi den här sedan ett år tillbaka. Det känns fint. Tidigare hade jag materialet på lösa blad i många år.
Verktyget är i första hand ett stöd för studie- och yrkesvägledare för planering av gymnasieexamen inom komvux.
Detta verktyg ger stöd vid inledande och fördjupad kartläggning av personer som har behov av att få sitt kunnande synliggjort. Verktyget vänder sig främst till dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare och ska kartlägga elevers kunnande i gymnasieskolan eller komvux på gymnasial nivå.
Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska produkter vid hårfärgning eller att andas in cementdamm på byggutbildning, berättar yrkeshygieniker Helena Fornstedt.
Yrkesprogrammen behöver rikta ökad uppmärksamhet mot utbildningar med arbetsmoment som innebär kemisk och/eller fysikalisk exponering. Exponeringen kan ge livslånga sjukdomar och påverka möjligheter på arbetsmarknaden. Uppmaningen kommer efter erfarenheter från Arbets- och miljömedicinska kliniker i Sverige.
Helena Fornstedt, yrkeshygieniker på Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättade om olika risker i en föreläsningsserie arrangerad av ”Jobba Frisk”.
Läs mer om yrkesprogram och hälsorisker på vilärare.se
På jobbafrisk.se finns mer information om yrken och hälsorisker
Att alla elever ska ha tillgång till läromedel av hög kvalitet är en prioriterad fråga för regeringen. Som ett led i detta arbete föreslår regeringen att det ska definieras i skollagen vad läroböcker, läromedel och lärverktyg är. Det ska också förtydligas att elever ska ha tillgång till sådant material.
Arbetslösheten fortsätter att stiga samtidigt som antalet varsel ökar markant. Arbetsförmedlingen bedömer nu att arbetsmarknaden är på väg att vända.
I slutet av september var 332 000 personer inskrivna som arbetslösa, vilket är ungefär lika många som för ett år sedan. Däremot har arbetslösheten stigit de senaste månaderna. Även antalet varsel ökade i september och antalet nya lediga jobb i Platsbanken minskade.
Mer statistik om varsel och arbetslöshet finns på arbetsförmedlingen.se
Det totala antalet sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå har ökat jämfört med förgående hösttermin. Samtidigt har antalet behöriga förstahandssökande och antalet antagna till yrkesexamensprogram minskat. Det visar ny officiell statistik över sökande och antagna till höstterminen 2023.
Mer om minskningen av antagna till yrkesexamensprogram på uka.se
Här hittar du några yrken som förväntas leda till goda möjligheter till arbete efter studierna. Det gäller både på kort och lång sikt, enligt Arbetsförmedlingen. Vi informerar också om vilka högskoleutbildningar som kan leda till yrket.
Förra året gick 17 900 elever ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet.
Samtidigt råder stora skillnader mellan olika bostadsorter – och skolor.
– Den svenska skolan ger inte elever likvärdiga förutsättningar, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.
En förutsättning för att lyckas i skolan är att det finns tillräckligt med undervisningstid. För lite tid kan leda till stress för både elever och lärare. Lärare kan också tvingas prioritera bort vissa delar av innehållet som undervisningen ska behandla. Regeringen föreslår därför att elevens val tas bort för att frigöra undervisningstid till ämnen som behöver mer tid.
– Den här regeringen satsar stort för att återupprätta en stark kunskapsskola där alla elever blir ordentligt rustade med grundläggande färdigheter. Nu föreslår vi att elevens val tas bort. Kvaliteten i den undervisning som bedrivs inom elevens val har varierat mellan skolor och tiden ska i stället kunna läggas på ämnen som behöver mer tid, säger skolminister Lotta Edholm.
Mer om förslaget att ta bort elevens val finns på regeringen.se
Nu när konjunkturen vänder är det ett bra tillfälle att studera vidare. Hälso- och sjukvård, utbildning och it är några exempel på yrkesområden där det väntas finnas stora möjligheter att få arbete på både kort och lång sikt.
Den 16 oktober är sista ansökningsdagen till vårens utbildningar på universitet och högskolor. En högskoleutbildning är ett bra sätt att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.
– En universitets- och högskoleutbildning är viktig för att vara motståndskraftig när konjunkturen viker som i nuläget, säger John Andersson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.
Från och med 1 juli 2025 införs ämnesbetyg på gymnasiet och i vuxenutbildningen. Inför övergången har UHR i uppdrag att ta fram föreskrifter för grundläggande och särskild behörighet, men också tillämpningar och anpassningar för antagningssystemet.
Mer om UHR:s förberedelser inför övergången till ämnesbetyg finns på uhr.se
ESF-projektet Fast care of folkbildningen är en satsning som syftar till att förbättra situationen för ukrainska flyktingar på den svenska arbetsmarknaden. Genom projektet ska man öka möjligheterna till egen försörjning och social delaktighet.
Hur stöttar man bäst unga genom riskfyllda övergångar? Det har Lisbeth Lundahl och hennes medforskare tittat närmare på. ”Vägledarna har en mycket viktig roll”, säger hon.
Lisbeth Lundahl är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och har tillsammans med sina medarbetare länge bedrivit forskning om ungas utbildningsvägar och riskfyllda övergångar i skolan. Hon poängterar studie- och yrkesvägledarnas viktiga roll, och då redan i grundskolan.
– Att få en bild av vägar framåt stärker elevernas motivation, och motivationen är en viktig faktor.
Läs mer om vad SYV kan ta med sig av forskningen på vilarare.se
Nu finns UHR:s föreskrifter (2013:1) om grundläggande behörighet och urval i en konsoliderad version. Alla ändringar sedan 2013 finns alltså samlade i en pdf.
Den konsoliderade versionen innehåller ändringar som gjorts fram till den senaste ändringen UHRFS 2023:2.
Årets publicering redovisar etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2021 då covid-19-pandemin fortsatt påverkade arbetsmarknaden. Statistiken visar på en liten uppgång av andelen etablerade ungdomar på arbetsmarknaden medan ingen större förändring skett av andelen studerade vid högskolan ett år efter examen.
Välkommen till ett frukost-webbinarium där vi presenterar vår digitala utbildning om att integrera och utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Du som rektor på komvux har en viktig roll att skapa förutsättningar för det arbetet.
Det finns betydande skillnader mellan skolor beroende på var i landet de ligger. Skolor i kommuner med låg utbildningsnivå har ett viktigt uppdrag i att stärka elevernas tillit till den egna förmågan och ge dem en bred bild av möjliga studie- och yrkesval.
Skolinspektionen har granskat hur 30 grundskolor i kommuner med låg utbildningsnivå arbetar för att genom undervisning och studie- och yrkesvägledning stärka elevernas tillit till den egna förmågan och ge dem möjlighet till utveckling. Samtliga granskade skolor har behov av att utveckla det granskade området.
Rapporten som pdf – Skolor i kommuner med låg utbildningsnivå
Skolan ger elever ämneskunskaper, men vem undervisar elever om skolan? Vägledningscentrum i Göteborg identifierade skolans blinda fläck – och tog själva på sig ansvaret att fylla igen kunskapsluckan.
Den 31 maj – 1 juni 2023 anordnade UHR i samarbete med Skolverket och Arbetsförmedlingen en konferens om livslång vägledning under Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd.
Välkommen till ett frukost-webbinarium där vi presenterar vår digitala utbildning om att integrera och utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Du som rektor har en viktig roll att skapa förutsättningar för det arbetet.
Välkommen till ett webbinarium där vi fördjupar oss i frågan om regional planering av utbildning, som passar både eleverna och arbetsmarknadens kompetensbehov. Webbinariet leds av Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är i princip oförändrad. 85,2 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,0 procent år 2022. Det visar Skolverkets nya statistik.
Klockan 00.00 den 1 oktober öppnar en ny ansökansomgång för omställningsstudiestödet. Mellan kl. 22.30 och 23.59 kommer ett digitalt väntrum att finnas på csn.se. Där kan du gå in och vänta på att ansökan ska öppna.
Bristen på studie- och yrkesvägledare har varit ett problem i många år. På sina håll kan en enskild vägledare behöva ansvara för uppåt tusen elever. Problemet blir nu än mer akut med de nya ändringarna i skollagen där arbetsgivarnas behov kommer att väga tyngre vid gymnasieprogrammens dimensionering, menar Åsa Fahlén.
– Nu måste också elevernas möjligheter att göra välgrundade val stärkas genom en rejäl satsning på studie- och yrkesvägledning. Du kan aldrig tvinga en elev att välja ett visst program, men du kan ge eleven bättre förutsättningar att kunna göra ett bra val.
På uppdrag av regeringen redovisar Skolverket hur central rättning av de nationella proven kan tidigareläggas och införas i svensk skola redan år 2026. Skolverket konstaterar att bemanningen av provbedömare är en stor utmaning och samtidigt avgörande för att lyckas med tidigareläggningen av centralt rättade nationella prov.
Allt om central rättning av nationella prov finns på skolverket.se
En majoritet av alla förvärvsarbetande i Sverige upplever arbetet som psykiskt ansträngande, visar ny statistik från SCB. Det är den största andelen som uppmätts sedan mätningarna startade för över 40 år sedan.
I Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) ställs flera frågor om människors arbetsmiljö. Den senaste omgången, från 2022, visar att 52 procent av Sveriges förvärvsarbetande personer i åldrarna 16–74 år upplever arbetet som psykiskt ansträngande. År 2020 var motsvarande andel 45 procent.
– Andelen har aldrig tidigare varit över 50 procent sedan frågan började ställas 1980–1981. Samtidigt svarar allt fler att de har svårt att koppla bort jobbet när de är lediga, säger Anne Danielsen Rackner, utredare på SCB.
I dag öppnar 39 universitet och högskolor anmälan till drygt 10 000 kurser och program. Ett gott råd till alla sökande är att förbereda sig väl och att anmäla sig i god tid innan anmälan stänger den 16 oktober.
Läs mer om högskolans sökbara utbildningar våren 2024 på uhr.se
Viljan att byta yrke är den vanligaste anledningen för studier på yrkeshögskolan visar en ny rapport från Statistiska Centralbyrån (SCB). ”Yrkeshögskolan erbjuder korta utbildningar som leder till jobb. Därför är det ett bra alternativ för den som vill karriärväxla”, säger Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.
Vill du gå en kort utbildning som gör det lättare att få ett jobb? Anmäl dig då till vår digitala mässa den 24 oktober. Där får du veta allt om arbetsmarknadsutbildning. Det vill du inte missa!
Det utmanande ekonomiska läget har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Regeringen ser att det fortsatt finns en hög efterfrågan på yrkesutbildningar. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 att 1362 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux och att 385 miljoner kronor tillförs för yrkeshögskoleutbildning för 2024. Totalt föreslår regeringen att 1 747 miljoner kronor tillförs inklusive studiemedel.
Från 2024 höjs prisbasbeloppet och därmed höjs också studiemedlet med omkring 1 100 kronor till 2024. Även fribeloppet höjs vilket innebär att en studerande med fullt studiemedel under 20 veckor får tjäna omkring 111 000 kronor det halvåret.
Stockholms universitet har satsat på åtgärder för att minska avhoppen och skapa förutsättningar för de studerande att komma tillbaka efter studieuppehåll på Rektorsprogrammet. Det har gett goda resultat.
Läs mer om vägledning på rektorsprogrammet på skolledaren.se
Sveriges välstånd har historiskt vilat på en stark innovationskraft hos individen och i näringslivet. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven, bland annat en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik.
I premiäravsnittet av Universitetskanslersämbetets podd ”Ämbetet” är fenomenet ”mikromeriter” i fokus. Mikromeriter är ett slags dokumenterade bevis eller intyg på vad en person har lärt sig i en kortare utbildning. Här får du en inblick i vad mikromeriter har för betydelse för det livslånga lärandet – och för att byta karriär.
Nära 100 000 av alla som studerade vid högskolan 2021 var i åldern 35–54 år och 71 procent av dem var kvinnor. Störst andel av mitt i livet-studenter hade högskolor som erbjöd påbyggnadsutbildningar med goda arbetsmarknadsutsikter: pedagogik-, lärar-, hälso- och sjuksköterskeutbildningar.
Regeringen vill underlätta för elever på yrkesprogram och påpekar vikten av vägledning – men borde ha tryckt mer på SYV på gymnasiet, där valet ska göras. Det skriver studie- och yrkesvägledaren Maria Bramme.
Mötesplats komvux vänder sig till dig som är lärare, studie- och yrkesvägledare eller rektor och vill veta mer om vad som sker inom komvux, ta del av aktuellt stöd från Skolverket och delta i fördjupande seminarier med koppling till komvux. Årets konferens äger rum digitalt via Teams den 18–22 september.
Sista anmälningsdag är fredagen den 8 september.
Intresset för det nya omställningsstudiestödet har varit större än väntat vilket har lett till långa handläggningstider hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). I höständringsbudgeten för 2023 föreslår regeringen därför att anslaget till CSN ökas med 10 miljoner kronor i år. I budgetpropositionen för 2024 föreslås att anslaget ökas med 50 miljoner kronor per år 2024 och 2025.
Läs mer om CSN och omställningsstudiestödet på regeringen.se
Under höstterminen tas 400 deltagare emot på femton folkhögskolor över hela landet inom det nystartade ESF-projektet Vägen. Genom projektet ska deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda få jobb eller börja en utbildning.
Är du intresserad av temat validering? Följ då gärna vårt webbinarium den 5 september där vi går igenom all validering som gjordes i fjol inom både arbetsliv och utbildning.
23 000 hoppfulla personer sökte det nya omställningsstudiestödet i våras. Tyvärr har bara drygt 3 000 av dem fått besked och endast 850 har blivit beviljade stödet. Ansvarig myndighet, CSN, har inte hunnit mer. Det är inte hållbart. Med tanke på att alla sektorer på arbetsmarknaden skriker efter rätt kompetens måste regeringen åtgärda situationen snarast så att fler kan ta del av omställningsstudiestödet.
Läs mer om behovet av snabbare omställningsstudiestöd på skr.se
Här får du som möter barn och elever med intellektuell funktionsnedsättning, IF, i ditt arbete i skolan stöd kring regler och möjliga vägar genom utbildningsystemet. Det finns flera möjliga vägar att gå i skolan för elever med IF. Det är viktigt att alla barn och elever utvecklas och har förutsättningar för att delta i samhällslivet på ett jämbördigt vis.
Läs om skola och arbetsliv för personer med IF på skolverket.se
Välkommen till ett webbinarium där vi går igenom Skolverkets webbplats för vägledning. Alla ska ha likvärdiga förutsättningar att göra ett välgrundat val av förskola, grundskola, gymnasieskola, utbildning för vuxna eller yrke. För att få det behöver användarna stöd att förstå hur utbildningssystemet fungerar.
För att underlätta ditt arbete och individens studieplanering påminner vi om webbinformation och verktyg för svensk respektive utländsk förutbildning.
Välkommen till digital informationsträff den 5 oktober för alla som är intresserade. Från 1 januari 2023 gäller nya bestämmelser för elever på yrkesprogram gällande grundläggande behörighet till universitet och högskola. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången för elever som påbörjar utbildning höstterminen 2023.
Nu har bestämmelser i skollagen trätt i kraft om att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
