Om Lennart Söderlund

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
Hittills har Lennart Söderlund skapat 1797 blogginlägg för.

Podcast: Studie- och yrkesvägledning av elever med IF

Lyssna till vårt avsnitt i Skolverkspodden som handlar om vägledning av elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada.

När elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada får riktigt bra stöd från vägledare och från sin omgivning, har de helt andra möjligheter att formulera och uppnå mål för sin framtid. Hur kan du som studie- och yrkesvägledare få stöd i ditt möte med dessa elever?

Lyssna på poddavsnittet på skolverket.se

Utbudet av gymnasial utbildning behöver förändras för att bättre matcha arbetsmarknadens behov

Idag är det brist på gymnasialt yrkesutbildade inom flera områden på arbetsmarknaden. Samtidigt tar det tid för många ungdomar och vuxna att få ett jobb efter sin gymnasiala utbildning. Om inte utbudet förändras riskerar den bristande matchningen att förvärras ytterligare. Men för att förändringar i utbildningsutbudet ska få effekt krävs också fler insatser, från fler aktörer. Det är slutsatserna i en ny rapport från Skolverket.

– De gymnasiala utbildningarna är viktiga, både för ungdomar och vuxnas möjlighet att bli delaktiga i samhället och för Sveriges kompetensförsörjning. Vår slutsats är att dagens utbud inte matchar behoven på arbetsmarknaden. Utbudet behöver bättre anpassas till den efterfrågan som finns, inte minst på yrkesutbildning. Men det är eleverna som väljer och då krävs att yrkesutbildningarna stärker sin attraktionskraft, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Läs hela artikeln på skolverket.se

Läs rapporten som pdf – Utbud och efterfrågan på gymnasial utbildning – en nationell bild

Aktuell information om ämnesbetygsreformen -Gy25

Det här innebär förändringarna i Gy25 (tidigare ämnesbetygsreformen)

  • Alla ämnesplaner utformas som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för dagens kurser. Ett ämne kan ha en eller flera nivåer.
  • I många ämnen kommer eleverna att kunna få undervisning under en längre sammanhållen period innan det slutliga betyget sätts.
  • Ämnen, examensmål, programmål och programstrukturer uppdateras för att passa framtidens studier och yrkesliv.

Gy25 gäller från 1 juli 2025

Följ hela arbetet med Gy25 på skolverket.se

Statistik om sökande till gymnasieskolan 2023/24

Statistik över elever som sökt till gymnasieskolan 2023/2024

Ekonomiprogrammet är nu det vanligaste förstahandsvalet följt av samhällsvetenskapsprogrammet. Det visar vår officiella statistik över hur elever sökte till gymnasieskolan inför läsåret 2023/24. Statistiken baseras på den slutliga antagningen bland samtliga sökande den 1 juli.

All statistik över sökande till gymnasieskolan 2023/2024 finns på skolverket.se

Läs rapporten som pdf – Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2023/24

Nu börjar läslovet!

Flicka sitter med en uppslagen bok i knät i ett bibliotek

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Läsning är också en lustfylld upplevelse som ger eleverna möjlighet att upptäcka nya världar och förstå både andra människor och sig själva. Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen.

 Mer om läslovet finns på regeringen.se

Brister på majoriteten av verksamheterna på yrkesförarutbildningen

Skolinspektionen har genomfört en tillsyn av yrkesförarutbildningen för tung lastbil och släp – inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå. 25 av 28 verksamheter som ingått i tillsynen har brister i utbildningen. Hälften av dessa verksamheter har brister inom mer än ett område.

Läs mer om bristerna i komvux yrkesförarutbildning på skolinspektionen.se

Läs rapporten som pdf – Yrkesförarutbildningen för tung lastbil och släp

Tema läslov: Eleverna gillar att läsa – om de får intressanta texter

Två barn som ligger på golvet och läser i en bok

Höstlovet heter numera läslovet och snart är det dags för ett efterlängtat läslov igen. Varför är det viktigt att barn och unga läser? Och hur kan man öka deras läslust? Här berättar de som sammanställt Skolinspektionens rapport om läsfrämjande arbete varför det är så viktigt med just läsning och hur skolorna kan arbeta för att främja läsningen.

Läs hela artikeln på skolinspektionen.se

Läs rapporten som pdf: Läsfrämjande insatser i grundskolan

Regeringen genomför särskild satsning på regionalt yrkesvux i expansiva regioner

Under nästa år inför regeringen ett nytt statsbidrag för yrkesinriktad utbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå vid företagsetableringar eller företagsexpansioner, främst i glest befolkade län. Regeringen avser att föreslå att 125 miljoner kronor ska avsättas för ändamålet under 2024, vilket motsvarar cirka 2 000 årsstudieplatser.

Läs mer om satsningen på yrkesvux på regeringen.se

Berit Haugen: ”SYV är ett elevhälsoarbete!”

Berit Haugen - SYV i Krokom

I över 30 år har ­Berit Haugen varit ­studie-­ och yrkes­väg­ledare. I takt med över 30 års rutin och ett växande fackligt ­engagemang har Berit Haugens idéer formats kring hur ­yrkesrollen ska kunna stärkas. Vi besöker hennes jobbvardag i Krokom.

Det pågår lektion i sal A7 på Ås skola i Krokom, långt in i korridoren på andra våningen i A-huset med utsikt över ortens kyrkogård. Det är Berit Haugen, studie- och yrkesvägledare på skolan, som har en av veckans sex schemalagda vägledar-lektioner. I dag är niorna på plats och de arbetar med boken ”Välja karriärväg – Träna din valkompetens”, ett läromedel som Berit själv står som författare till.

– Det var på mitt initiativ som boken kom till, säger hon. Det fanns inget material för eleverna tidigare, men nu har vi den här sedan ett år tillbaka. Det känns fint. Tidigare hade jag materialet på lösa blad i många år.

Läs hela artikeln om Berit Haugen på vilärare.se

Hälsorisker på yrkesprogrammen bör ses över

Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska produkter vid hårfärgning eller att andas in cementdamm på byggutbildning, berättar yrkeshygieniker Helena Fornstedt.

Yrkesprogrammen behöver rikta ökad uppmärksamhet mot utbildningar med arbetsmoment som innebär kemisk och/eller fysikalisk exponering. Exponeringen kan ge livslånga sjukdomar och påverka möjligheter på arbetsmarknaden. Uppmaningen kommer efter erfarenheter från Arbets- och miljömedicinska kliniker i Sverige.

Helena Fornstedt, yrkeshygieniker på Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättade om olika risker i en föreläsningsserie arrangerad av ”Jobba Frisk”.

Läs mer om yrkesprogram och hälsorisker på vilärare.se

På jobbafrisk.se finns mer information om yrken och hälsorisker

Både arbetslösheten och varslen ökar

Arbetslösheten fortsätter att stiga samtidigt som antalet varsel ökar markant. Arbetsförmedlingen bedömer nu att arbetsmarknaden är på väg att vända.

I slutet av september var 332 000 personer inskrivna som arbetslösa, vilket är ungefär lika många som för ett år sedan. Däremot har arbetslösheten stigit de senaste månaderna. Även antalet varsel ökade i september och antalet nya lediga jobb i Platsbanken minskade.

Mer statistik om varsel och arbetslöshet finns på arbetsförmedlingen.se

Regeringen föreslår att elevens val tas bort

En förutsättning för att lyckas i skolan är att det finns tillräckligt med undervisningstid. För lite tid kan leda till stress för både elever och lärare. Lärare kan också tvingas prioritera bort vissa delar av innehållet som undervisningen ska behandla. Regeringen föreslår därför att elevens val tas bort för att frigöra undervisningstid till ämnen som behöver mer tid.

– Den här regeringen satsar stort för att återupprätta en stark kunskapsskola där alla elever blir ordentligt rustade med grundläggande färdigheter. Nu föreslår vi att elevens val tas bort. Kvaliteten i den undervisning som bedrivs inom elevens val har varierat mellan skolor och tiden ska i stället kunna läggas på ämnen som behöver mer tid, säger skolminister Lotta Edholm.

Mer om förslaget att ta bort elevens val finns på regeringen.se

Här finns jobben efter högskolan

Nu när konjunkturen vänder är det ett bra tillfälle att studera vidare. Hälso- och sjukvård, utbildning och it är några exempel på yrkesområden där det väntas finnas stora möjligheter att få arbete på både kort och lång sikt.

Den 16 oktober är sista ansökningsdagen till vårens utbildningar på universitet och högskolor. En högskoleutbildning är ett bra sätt att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

– En universitets- och högskoleutbildning är viktig för att vara motståndskraftig när konjunkturen viker som i nuläget, säger John Andersson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Läs mer om jobben efter högskolan på arbetsformedlingen.se

Forskning: Vägledare har nyckelroll redan i grundskolan

Hur stöttar man bäst unga genom riskfyllda övergångar? Det har Lisbeth Lundahl och hennes medforskare tittat närmare på. ”Vägledarna har en mycket viktig roll”, säger hon.

Lisbeth Lundahl är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och har tillsammans med sina medarbetare länge bedrivit forskning om ungas utbildningsvägar och riskfyllda övergångar i skolan. Hon poängterar studie- och yrkesvägledarnas viktiga roll, och då redan i grundskolan.

– Att få en bild av vägar framåt stärker elevernas motivation, och motivationen är en viktig faktor.

Läs mer om vad SYV kan ta med sig av forskningen på vilarare.se

Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier efter gymnasieskolan

Årets publicering redovisar etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2021 då covid-19-pandemin fortsatt påverkade arbetsmarknaden. Statistiken visar på en liten uppgång av andelen etablerade ungdomar på arbetsmarknaden medan ingen större förändring skett av andelen studerade vid högskolan ett år efter examen.

Ny rapport: Studievägledning viktig på skolor i kommuner med låg utbildningsnivå

Det finns betydande skillnader mellan skolor beroende på var i landet de ligger. Skolor i kommuner med låg utbildningsnivå har ett viktigt uppdrag i att stärka elevernas tillit till den egna förmågan och ge dem en bred bild av möjliga studie- och yrkesval.

Skolinspektionen har granskat hur 30 grundskolor i kommuner med låg utbildningsnivå arbetar för att genom undervisning och studie- och yrkesvägledning stärka elevernas tillit till den egna förmågan och ge dem möjlighet till utveckling. Samtliga granskade skolor har behov av att utveckla det granskade området.

Rapporten som pdf – Skolor i kommuner med låg utbildningsnivå

Läs mer om granskningen på skolinspektionen.se

Sveriges Lärare kräver satsning på vägledare

Bristen på studie- och yrkesvägledare har varit ett problem i många år. På sina håll kan en enskild vägledare behöva ansvara för uppåt tusen elever. Problemet blir nu än mer akut med de nya ändringarna i skollagen där arbetsgivarnas behov kommer att väga tyngre vid gymnasieprogrammens dimensionering, menar Åsa Fahlén.

– Nu måste också elevernas möjligheter att göra välgrundade val stärkas genom en rejäl satsning på studie- och yrkesvägledning. Du kan aldrig tvinga en elev att välja ett visst program, men du kan ge eleven bättre förutsättningar att kunna göra ett bra val.

Läs mer om krav på SYV-satsning på vilarare.se

Allt fler har ett psykiskt ansträngande arbete

En majoritet av alla förvärvsarbetande i Sverige upplever arbetet som psykiskt ansträngande, visar ny statistik från SCB. Det är den största andelen som uppmätts sedan mätningarna startade för över 40 år sedan.

I Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) ställs flera frågor om människors arbetsmiljö. Den senaste omgången, från 2022, visar att 52 procent av Sveriges förvärvsarbetande personer i åldrarna 16–74 år upplever arbetet som psykiskt ansträngande. År 2020 var motsvarande andel 45 procent.

– Andelen har aldrig tidigare varit över 50 procent sedan frågan började ställas 1980–1981. Samtidigt svarar allt fler att de har svårt att koppla bort jobbet när de är lediga, säger Anne Danielsen Rackner, utredare på SCB.

Läs mer om psykiskt ansträngande arbete på scb.se

Studerande väljer YH för att byta yrke

Viljan att byta yrke är den vanligaste anledningen för studier på yrkeshögskolan visar en ny rapport från Statistiska Centralbyrån (SCB). ”Yrkeshögskolan erbjuder korta utbildningar som leder till jobb. Därför är det ett bra alternativ för den som vill karriärväxla”, säger Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.

Läs mer om utbildning för yrkesbyte på myh.se

Fler platser på yrkesutbildningar som leder till jobb

Det utmanande ekonomiska läget har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Regeringen ser att det fortsatt finns en hög efterfrågan på yrkesutbildningar. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 att 1362 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux och att 385 miljoner kronor tillförs för yrkeshögskoleutbildning för 2024. Totalt föreslår regeringen att 1 747 miljoner kronor tillförs inklusive studiemedel.

Läs om satsningen på yrkesutbildningar på regeringen.se

Regeringen kraftsamlar för att stärka ingenjörslandet Sverige

Sveriges välstånd har historiskt vilat på en stark innovationskraft hos individen och i näringslivet. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven, bland annat en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik.

Läs mer om regeringens satsning på utbildning och forskning

Premiär för UKÄ:s podd ”Ämbetet”: Vad är mikromeriter och hur kan de hjälpa dig att få ett nytt jobb?

I premiäravsnittet av Universitetskanslersämbetets podd ”Ämbetet” är fenomenet ”mikromeriter” i fokus. Mikromeriter är ett slags dokumenterade bevis eller intyg på vad en person har lärt sig i en kortare utbildning. Här får du en inblick i vad mikromeriter har för betydelse för det livslånga lärandet – och för att byta karriär.

Lyssna på podden Ämbetet på uka.se

Mötesplats komvux 2023 – konferens

Mötesplats komvux vänder sig till dig som är lärare, studie- och yrkesvägledare eller rektor och vill veta mer om vad som sker inom komvux, ta del av aktuellt stöd från Skolverket och delta i fördjupande seminarier med koppling till komvux. Årets konferens äger rum digitalt via Teams den 18–22 september.

Sista anmälningsdag är fredagen den 8 september.

Läs mer om anmälan och program på skolverket.se

CSN får ökade resurser för att möta intresset för omställningsstudiestödet

Intresset för det nya omställningsstudiestödet har varit större än väntat vilket har lett till långa handläggningstider hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). I höständringsbudgeten för 2023 föreslår regeringen därför att anslaget till CSN ökas med 10 miljoner kronor i år. I budgetpropositionen för 2024 föreslås att anslaget ökas med 50 miljoner kronor per år 2024 och 2025.

Läs mer om CSN och omställningsstudiestödet på regeringen.se

SKR: Regeringen måste se till att fler får tillgång till omställningsstudiestödet

23 000 hoppfulla personer sökte det nya omställningsstudiestödet i våras. Tyvärr har bara drygt 3 000 av dem fått besked och endast 850 har blivit beviljade stödet. Ansvarig myndighet, CSN, har inte hunnit mer. Det är inte hållbart. Med tanke på att alla sektorer på arbetsmarknaden skriker efter rätt kompetens måste regeringen åtgärda situationen snarast så att fler kan ta del av omställningsstudiestödet.

Läs mer om behovet av snabbare omställningsstudiestöd på skr.se

Att gå i skolan med intellektuell funktionsnedsättning

Artikel om intellektuell funktionsnedsättning

Här får du som möter barn och elever med intellektuell funktionsnedsättning, IF, i ditt arbete i skolan stöd kring regler och möjliga vägar genom utbildningsystemet. Det finns flera möjliga vägar att gå i skolan för elever med IF. Det är viktigt att alla barn och elever utvecklas och har förutsättningar för att delta i samhällslivet på ett jämbördigt vis.

Läs om skola och arbetsliv för personer med IF på skolverket.se

Nytt datum för Vägledarkonferensen

Här nedan kan ni läsa om ändringarna för Vägledarkonferensen. Texten är hämtad från www.vagledarforeningen.se.

Bäste konferensdeltagare,

Vi är uppriktigt ledsna att behöva meddela er följande:
Efter beslut från Styrelsen i Sveriges Vägledarförening ändras datum för höstens Vägledarkonferens till våren 2024.
Nytt datum är torsdagen den 21/3 och fredagen 22/3, 2024.
Konferensen kommer att hållas fysiskt i Stockholm, mer information kommer under sommaren.

Ändringen sker med anledning av ovanligt få anmälda deltagare och den ekonomiska situationen i många kommuner och myndigheter.
Ni som redan har betalat och vill behålla er plats behöver ej meddela, vi återkommer med mer information. Ni som vill återta er anmälan behöver mejla information om kontouppgifter för återbetalning av konferensavgift till vår kassör Jeanette Ekberg 4Xekberg(a)telia.com

Har ni ytterligare frågor och vill ha mer information vänligen kontakta info(a)vagledarforeningen.se
Mer information kommer att läggas ut fortlöpande via hemsidan, ni som redan är anmälda kommer att uppdateras personligen.

Vänliga hälsningar från konferensgruppen

Mer om vägledarkonferensen 2024 finns på vagledarforeningen.se

DEBATT: Skolorna måste hjälpa eleverna att välja yrkesprogram som ger jobb

Kompetensförsörjning är en av de viktigaste frågorna i samhället idag. Samtidigt som stora delar av arbetsmarknaden har problem med att rekrytera rätt individer, står flera hundra tusen människor i arbetslöshet. Sverige har ingen brist på arbetskraft – det är brist på kompetens. En del av matchningsproblematiken grundar sig i att unga inte väljer utbildning och karriärväg utifrån vad som efterfrågas på arbetsmarknaden, skriver Amad Raja och Johan Trouvé på Västsvenska Handelskammaren.

Läs debattartikeln på gp.se

Regeringen tillsätter utredning för att stoppa betyginflationen

Det finns i dag stora problem med olikvärdig betygssättning i svensk skola. Regeringen tillsätter därför en utredning som ska titta på hur betygssystemet kan förändras så att betygssättningen blir mer likvärdig och rättssäker.

– Det måste gå att lita på betygen. De ska på ett rättvisande sätt spegla elevens kunskapsnivå oavsett vilken skola eleven gått på eller vilken lärare som satt betyget. Felaktiga betyg drabbar både eleven och samhället i stort, det är mycket allvarligt. Det krävs ordentliga förändringar av betygssystemet och den här utredningen är ett viktigt första steg, säger skolminister Lotta Edholm.

Mer information om betygsutredningen finns på regeringen.se

Regeringen satsar på spetsutbildningar för elever i högstadiet och gymnasiet

Regeringen vill att särskilt begåvade och högpresterande elever ska få bättre möjligheter att utvecklas så långt som möjligt. Regeringen planerar därför att göra riksrekryterande spetsutbildningar till permanenta verksamheter. För att spetsutbildningarna ska kunna fortsätta till dess att den permanenta lösningen finns på plats förlänger regeringen försöksverksamheterna med spetsutbildning och ett statsbidrag på 25 miljoner kronor kommer att börja betalas ut under hösten 2023.

Läs mer om satsningen på spetsutbildningar på regeringen.se

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen på komvux

Studie- och yrkesvägledning handlar om att vidga elevernas perspektiv på vidare studier, yrken, och arbetsliv. Det handlar också om att bidra till att utveckla elevernas kunskap om sig själva och att kunna fatta och genomföra beslut som rör framtiden. Eleverna inom komvux har olika mål med sina studier och oavsett mål har många behov av vägledning. Studie- och yrkesvägledning är ett gemensamt ansvar där läraren har en viktig och central roll att i undervisningen vidga elevernas perspektiv på sig själva och omvärlden för att främja deras karriärlärande och valkompetens.

Mer om SYV i undervisningen på komvux finns på skolverket.se

SYV-snilleblixt: Yrkesluncher för treorna

SYV FÖR LÄGRE ÅLDRAR
I Forshaga ­är man noga med att inte glömma de yngre skolåldrarna i ­arbetet med målinriktad studie- och yrkes­vägledning. Häng med på en ”yrkes­lunch” för tredjeklassarna!

Förväntningarna är höga i Karin Ohlssons tredjeklass. En gång i månaden har skolan, Forshaga lärcenter, ”yrkeslunch” och får besök från olika delar av arbetslivet. I dag är det Christian Ryberg och Annika Aude från vård- och omsorgsförvaltningen som kommit för att äta och prata med lågstadieeleverna.

– Många unga känner till hemtjänsten och att vi arbetar med äldrevård, men vårt uppdrag är ju så mycket mer! säger Annika Aude. Att komma ut så här och få berätta om bredden i vilka jobb vi faktiskt har är fantastiskt.

Läs mer om yrkeslunch för treorna på vilarare.se

Stora skillnader i läsförståelsen bland fjärdeklassare

Skillnaderna i läsförståelse i årskurs 4 ökar mellan elevgrupper och mellan skolor. Svenska elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående mätning 2016, medan läsförståelsen bland resurssvaga elever sjunker. Sammantaget sjunker svenska elevers resultat. Sjunkande resultat ses även för Norden och flertalet länder i EU/OECD. Svenska elever presterar dock fortfarande över genomsnittet för de deltagande länderna. Det visar den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021.

Läs mer om resultatet från PIRLS 2021 på skolverket.se

Informationsträff om grundläggande behörighet på yrkesprogram 25 maj och 14 juni

Skolverket bjuder in till digital informationsträff den 25 maj för dig som är syv, rektor eller huvudman. Från 1 januari 2023 gäller nya bestämmelser för elever på yrkesprogram gällande grundläggande behörighet till universitet och högskola. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången för elever som påbörjar utbildning höstterminen 2023.

Mer om informationsträffen hittar du på skolverket.se

SEMINARIUM: Vem vill vad med studie- och yrkesvägledningen?

Svenskt Näringsliv anordnar seminariet: Vem vill vad med studie- och yrkesvägledningen?

Studie- och yrkesvägledningen är viktig för eleverna och för näringslivet. Elevernas valkompetens behöver stärkas så att de kan göra bättre och mer välgrundade studie- och yrkesval. Med bättre valkompetens hos eleverna minskar också risken för felval och studieavbrott.

Från och med 2025 ska såväl ungdomars efterfrågan som arbetsmarknadens behov vägas in i beslut om utbud av nationella program på gymnasieskolan. Vad betyder det för studie- och yrkesvägledningen? Ofta sägs att studie- och yrkesvägledningen ska stärkas. Men det verkar vara lättare sagt än gjort. Så hur ska det gå till? Behövs det reformer?

Mer om innehåll och anmälan finns på svensktnaringsliv.se

Till toppen