En av tre med funktionsnedsättning har känt sig diskriminerade i arbetslivet i samband med sin funktionsnedsättning. Den vanligaste formen av diskriminering är att inte få ett jobb man har meriter för.
Läs mer om diskriminering av personer med funktionsnedsättning på csn.se
För andra året i rad sker en tydlig minskning av intresset för att studera till lärare. Inför hösten minskade antalet sökande med drygt 11 procent. Även inför förra årets höstantagning skedde en minskning med 13 procent till lärarutbildningarna. Också sjuksköterskeutbildningarna har tappat i popularitet med 8 procent.
I slutet av september 2023 börjar Euroguidance kurs i Ivägledning för högskolans vägledare. Anmälan öppnar 31 augusti.
Den 31 maj – 1 juni 2023 anordnar UHR i samarbete med Skolverket och Arbetsförmedlingen en konferens för livslång vägledning under Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd.
Mycket har hänt sedan det senaste svenska EU-ordförandeskapet 2009, inte minst när det gäller utbildnings- och arbetsmarknadsområdena. Vi har en snabbt föränderlig arbetsmarknad, till följd av den tekniska utvecklingen och en utbildningsvärld där individen kontinuerligt förväntas lära sig nya färdigheter i ett livslångt perspektiv.
Andelen elever som får särskilt stöd är högst i årskurs nio, vilket innebär att stödet ofta sätts in i slutet av grundskolan. Mönstret har sett likadant ut de senaste åren. Det visar statistik från Skolverket om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2022/23.
– Särskilt stöd är en rättighet för elever som annars riskerar att inte nå tillräckliga kunskaper. För att eleven ska få rätt stöd i rätt tid är det viktigt att skolan har rutiner för hur man tidigt uppmärksammar och utreder elevens behov och sätter in det stöd som eleven behöver, säger enhetschef Ulrica Dahlén.
Läs mer om särskilt stöd i grundskolan på skolverket.se
Ladda ner rapporten som pdf – Särskild stöd i grundskolan läsår 2022/2023
Hösten 2023 erbjuder Skolverket kompetensutveckling inom vägledning för olika skolformer. Kurserna har olika fokusområden och omfattning. Mer om kursinnehåll och anmälan hittar du via länkarna nedan.
Att vägleda nyanlända vuxna
Utveckla dina kunskaper i karriärplanering för nyanlända vuxna för att underlätta deras väg in i arbetslivet. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare och arbetar med nyanlända vuxna. Vi välkomnar team från samma arbetsplats där även rektor kan ingå.
Introduktion till karriärlärande
Hur kan våra elever får mer av karriärlärande under sin utbildning? Utveckla dina kunskaper om karriärlärande och hur det kan bidra till elevernas valkompetens. Den här kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare på grund- eller gymnasieskolan. Vi välkomnar team från samma skola där även rektor kan ingå.
Kreativa metoder och verktyg för att underlätta övergångar
En kurs för dig som vill ha konkreta metoder och verktyg för att arbeta med elever som upplever olika svårigheter med att klara och fullfölja skolan. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare.
PATH – vägledning för elever med intellektuell funktionsnedsättning
En kurs för studie- och yrkesvägledare som vill lära sig nya färdigheter och metoder att framtidsplanera med elever som är i behov av förstärkt vägledning. PATH står för Planning Alternative Tomorrows with Hope.
Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
Hur kan vi öka elevernas motivation för skolan och för kommande studie- och yrkesval? Modulen presenterar hur lärare kan vidga elevernas perspektiv på sig själva och på omvärlden och hur man kan integrera och utveckla studie- och yrkesvägledningen i undervisningen.
Studie- och yrkesvägledning och interkultur – om att möta och mötas
Utveckla din kunskap om interkultur och interkulturellt förhållningssätt i studie- och yrkesvägledningen. Kursen är en seminarieserie med föreläsningar, workshops och praktiska övningar som syftar till att öka kunskap om interkultur i studie- och yrkesvägledningen, dela erfarenheter samt bygga nätverk. Denna kurs ersätter kursen Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning.
Tala om framtiden – om normer i vägledning och undervisning
Hur talar vi om framtiden med en större normmedvetenhet? Kursen erbjuder redskap för att utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars riskerar att begränsa elevernas föreställningar och tankar om framtiden.
Validering i praktiken, 7,5 hp HT 2023
Skolverket erbjuder under höstterminen 2023 en uppdragsutbildning vid Linköpings Universitet/Linnéuniversitetet.
Elever med hög frånvaro i skolan kan få svårt att klara målen i utbildningen och löper därmed större risk att hamna i utanförskap. För att förbättra tryggheten och studieron i skolan och för att öka elevernas närvaro i skolan satsar regeringen på skolsociala team. För 2023 har 75 miljoner kronor avsatts.
– Vi vet att skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, missbruk och ohälsa. För de elever som är borta under en längre tid från skolan, så kallade hemmasittare, kan tidiga insatser från skola och socialtjänst vara avgörande för att bryta en negativ utveckling. Därför är den här satsningen så viktig, säger skolminister Lotta Edholm.
Våren 2020 gav regeringen Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med en snabbare och mer flexibel väg till en yrkeshögskoleexamen – YH-flex. Nu är försöksverksamheten avslutad och resultaten har rapporterats till regeringen. Ett flexibelt snabbspår mot examen inom yrkeshögskolan för de som har betydande yrkeserfarenhet eller annat tidigare lärande med sig innebär fördelar från många perspektiv. Därför fattade myndighetens generaldirektör i höstas beslut om att YH-flex ska införas permanent i yrkeshögskolan.
Våren 2023 påbörjar Arbetsmiljöverket inspektioner av grund- och gymnasieskolor. Fokus för inspektionerna är skolornas förebyggande arbete för att minska riskerna för hot och våld. Inspektionerna pågår till och med juni 2024.
Läs mer om den planerade tillsynen i grund- och gymnasieskolor runt om i landet på av.se
Skolinspektionen har under 2023 tagit emot 99 ansökningar om att starta eller utöka fristående skola. Det är mer än en halvering jämfört med fjolåret och den lägsta siffran sedan statistiken började sammanställas 2010. Även i år kommer majoriteten av ansökningarna från skolkoncerner.
Läs mer om minskade tillståndsansökningar på skolinspektionen.se
Skolminister Lotta Edholm (L) vill sätta press på friskolorna på grund av lägre lärarbehörighet.
Nu stämmer Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson in och vill se hundraprocentig behörighet – i alla skolformer.
Debatten om artificiell intelligens har pågått länge, men har definitivt tagit fart efter lanseringen av Chat GPT. Många har siat om både negativa och positiva effekter av ai-tekniken och nu har även en amerikansk storbank gett sig in i diskussionen.
Financial Times rapporterar att Goldman Sachs, den femte största banken i USA, har studerat vilka konsekvenser de stora framstegen inom artificiell intelligens som gjorts på senare tid kommer att få. Och slutsatsen är att vi, särskilt på arbetsmarknaden, kommer att få uppleva stora förändringar som en följd av tekniken.
Trots tuffa tider kommer högutbildade personer inom hälso- och sjukvård, utbildning och it vara fortsatt efterfrågade. Skaffar du dig en yrkesutbildning vid högskola eller universitet finns det stora möjligheter att få arbete både på kort och lång sikt. Här listar vi 15 yrken att satsa på.
Läs mer om yrken med liten konkurrens om jobben 2026 på arbetsformedlingen.se
Den femte mars i år trädde UNESCO:s globala konvention för erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning i kraft. Den kommer att underlätta för studenter att kunna använda sin utbildning för fortsatta studier eller för att söka arbete även om man rör sig från en världsdel till en annan.
Nu är påsklovet här för många och vi på Tremedia vill passa på och önskar er alla en riktigt Glad Påsk!
Efter påsk kommer vi att göra vårt stora pappersutskick för året. Då kommer broschyren om årets nya produkter som vänder sig till dig som ska informera om gymnasieskolan. Redan nu hittar du alla årets nya produkter här på webbplatsen.
Tremedias kontor kommer att ha stängt under påskhelgen och vi åter på kontoret tisdagen den 11 april.
Trevlig helg!
Elever med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan löpa större risk att misslyckas i skolan än andra elever. I vårändringsbudgeten för 2023 föreslår regeringen att 27, 5 miljoner satsas på förstärkt stöd och kompetensutveckling för specialpedagogiska insatser. Syftet är att förbättra utbildningen för barn och elever med NPF.
– Många elever som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får i dag inte det stöd de behöver för att klara skolarbetet. Skolan måste kunna se och möta de här elevernas behov. För att alla barn och elever ska få det stöd de har rätt till föreslår regeringen en satsning för att bland annat fler skolor ska kunna inrätta mindre undervisningsgrupper, för att bättre tillgodose elevers behov av särskilt stöd, säger skolminister Lotta Edholm.
Efter flera års svag nedgång ökar yrkesprogrammens attraktivitet bland åk 9 eleverna igen visar vår undersökning. I jämförelse med tidigare år syns stora ökningar i fråga om att yrkesprogrammen ger en bra utbildning, är ett smart val och ger många valmöjligheter efter gymnasiet
Andelen unga som tycker att ett yrkesprogram är ett smart val inför framtiden ökar, från 64% i fjol till 67% i år. De tycker också att det finns intressanta yrkesutbildningar, närmare 76% tycker att det finns något program som skulle kunna passa dem. På frågan om en yrkesutbildning leder till jobb svarade fyra av fem att detta stämmer.
Läs mer om det ökade intresset för yrkesprogram på worldskills.se
Hur går det för personer med utländsk examen som kompletterar sin utbildning i Sverige? Bra, visar en ny rapport från UKÄ.
– Vi kan se att det har gått bra för personer som går de här utbildningarna. Majoriteten av de som etablerar sig på arbetsmarknaden efter att ha gått en kompletterande utbildning får ett relevant jobb, säger Niklas Odelberg, utredare på UKÄ.
Det utmanande ekonomiska läget väntas innebära ändrade förutsättningar på arbetsmarknaden. Vuxna som saknar rätt utbildning behöver därför tillgång till utbildning för att snabbt komma i arbete. I vårändringsbudgeten för 2023 föreslås därför att 400 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning (komvux), att 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan samt att 249 miljoner kronor avsätts för studiestöd.
Läs mer om satsningen på yrkesutbildning för vuxna på regeringen.se
Rapporten, som är framtagen av forskare vid Örebro universitet på uppdrag av SKR, beskriver samband mellan resultaten på tidiga nationella prov och sannolikheten att uppnå gymnasiebehörighet. Studien och rapporten syftar till att stödja kommunernas arbete med att fler ungdomar ska fullfölja gymnasiet. Rapporten visar att betydelsen av tidiga insatser är stor, och även att det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra.
Läs rapporten som pdf – Resultat på nationella prov och gymnasiebehörighet
Trots vikande konjunktur kommer efterfrågan på högutbildade personer vara fortsatt hög. Hälso- och sjukvård, utbildning och it är några exempel på yrkesområden där det väntas finnas stora möjligheter att få arbete på både kort och lång sikt.
Exempel på yrken med liten konkurrens om jobben 2026
– Ingenjörsyrken
– Läkare
– Lärare
– Mjukvaru- och systemutvecklare
– Sjuksköterska
– Systemanalytiker och it-arkitekt
Exempel på yrken med stor konkurrens om jobben 2026
– Banktjänsteman
– Fastighetsmäklare
– Finansanalytiker och investeringsrådgivare
– Fotograf
– Informatör, kommunikatör och PR-specialist
– Musiker, sångare och kompositör
Läs mer om efterfrågan på högutbildade på arbetsformedlingen.se
Kunskaper i svenska språket är en viktig förutsättning för att kunna få jobb och ha möjlighet att försörja sig i Sverige. Regeringen vill därför att kommunerna ska kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för personer med skydd av det så kallade massflyktsdirektivet. Målgruppen är de som har flytt från kriget i Ukraina. Regeringen föreslår därför i propositionen om vårändringsbudgeten för 2023 att kommunerna ska få 100 miljoner kronor i statsbidrag.
Gymnasievalet är svårt. Var tredje 20-åring saknar examen. ”Studievägledningen måste fungera bättre och reformtempot öka”, säger Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv.
Elever i gymnasiesärskolan har stort behov av kontakt med arbetslivet, men arbetsgivare har ofta svårt att ta emot dem. Det gäller både möjligheten till apl och jobb efter skolan.
– Restaurangbranschen är tacksam, många är öppna för personer med olika typer av funktionshinder, säger yrkesläraren Bernth Nyström.
Läs mer om gymnasiesärskolans kontakt med arbetslivet på vilarare.se
Den 1 april öppnar ansökan för omställningsstudiestöd för höstterminen 2023. CSN förväntar sig ett högt söktryck och rekommenderar alla som tänker söka att titta igenom villkoren och sedan ta kontakt med en omställningsorganisation innan man skickar in sin ansökan.
Mer om villkor och ansökan till omställningsstödet finns på csn.se
Välkommen till Mötesplats anpassade skolformer ‒ en fullmatad konferensvecka där du själv väljer bland olika föreläsningar. Konferensen äger rum den 13‒16 juni och arrangeras av Skolverket och SPSM tillsammans.
Matematikämnet ska anpassas så att fler väljer att fördjupa sig, ett nationellt frisör- och stylistprogram ska införas och naturkunskap ska ingå i teknikprogrammet. Det är några av de förslag för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som regeringen lägger fram i en proposition till riksdagen.
Mer om förändringarna för gymnasieutbildningarna hittar du på regeringen.se
Hälften av de granskade skolorna under 2022 följer inte lagens krav. Extra anpassning och särskilt stöd är de vanligaste bristerna, visar Skolinspektionens årsrapport.
Tillsammans med barnrättsorganisationen Friends har SCB tagit fram affischer med statistik som berättar om hur elever har det i skolan. Affischerna är tänkta att sättas upp i klassrummen, eller till exempel i korridorer, och har olika teman: trygghet, vänskap och mående i skolan.
De riktar sig till elever på mellan- och högstadiet. I paketet ingår också en affisch som ska sitta i lärarrummet och ett stödmaterial.
Affischer och stödmaterial kan du ladda ner gratis på scb.se
Nära 1,4 miljoner människor i Sverige bor i utanförskapsområden, som karaktäriseras av att en större andel av befolkningen är arbetslösa, har låg ekonomisk standard och låg utbildningsnivå jämfört med rikssnittet. För att motverka utanförskapet och dess effekter har en utredare fått i uppdrag att föreslå förbättringar av informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och landets kommuner. Utbytet ska underlätta övergången från arbetslöshet till studier i vuxenutbildning.
Läs mer om övergången från arbetslöshet till studier på regeringen.se
Sedan flera år bedriver SKR ett arbete för att fler ungdomar ska fullfölja en gymnasieutbildning. Satsningen syftar till att stödja kommunernas arbete med det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. I det här materialet sammanfattas slutsatser om vad som kan göras för att förbättra arbetet med KAA och vilka förutsättningar som behövs för ett välfungerande arbete.
Ladda ner rapporten som pdf: Bättre förutsättningar för det kommunala aktivitetsansvaret
Nu är det klart att Den offentliga omställningsorganisationen kan börja erbjuda sina tjänster. Därmed kan även de utan kollektivavtal få hjälp av en omställningsorganisation innan man ansöker om omställningsstudiestöd.
Mer info om den offentliga omställningsorganisationen finns på csn.se
Nästan dubbelt så många som före pandemin upplever sin ställning på arbetsmarknaden som hotad. Bland dem uttrycker många ett behov av att vidareutbilda sig för att kunna behålla jobbet. Samtidigt erbjuds de inte kompetensutveckling i samma utsträckning som de som upplever sig som attraktiva på arbetsmarknaden. Det är några av resultaten från FIX, tankesmedjan Futurions årliga framtidssäkringsindex.
En ny studie från Folkbildningsrådet visar att deltagare med funktionsnedsättning är nöjda med studieförbundens verksamhet. Gemenskapen och möjligheten att utveckla kreativa intressen är särskilt viktigt. I anpassade kurser får deltagarna i större utsträckning sina behov tillgodosedda och kan delta utan begränsningar.
Läs mer om deltagare med funktionsnedsättning i studieförbundens verksamhet på folkbildningsradet.se
El, kyla, värme och VVS är inte bara viktigt vid byggande och fastighetsförvaltning utan även delar av lösningen på några av våra mest aktuella samhällsutmaningar. I en ny områdesanalys från Myndigheten för yrkeshögskolan beskrivs behovet av kompetens inom installationsbranschen på tre till fem års sikt.
Läs mer om jobben som möjliggör energiomställningen på myh.se
Skolinspektionen genomför nu en kvalitetsgranskning av hur skolor genom undervisning och studie- och yrkesvägledning arbetar i årskurs 4–6 för att vidga elevernas perspektiv på framtida utbildnings- och yrkesval utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Sverige har en starkt könsuppdelad utbildningssektor och arbetsmarknad. Könsstereotypa föreställningar och förhållningssätt till olika ämnen grundläggs i mycket tidig ålder och ökar sedan under grundskoleåren.
Det vanligaste yrket i riket var Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende där fanns totalt 129 350 anställda, varav 89 procent var kvinnor och 11 procent var män. Det var även det vanligaste yrket för kvinnor. Vanligaste yrket för män var Lager- och terminalpersonal som var det fjärde vanligaste yrket totalt, med 76 procent män och 24 procent kvinnor.
Omställningen mot ett klimatsmartare elektrifierat samhälle gör att många yrken blir särskilt bra att satsa på. Spana in vår lista och läs på om yrken som gör dig till en kugge i utvecklingen och stärker din jobbframtid.
Laddstolpar för elbilar, vindkraftverk, utbyggnad av elnätet är bara några exempel på prioriterade områden när Sverige elektrifieras för att minska belastningen på klimatet. När infrastrukturen för landets energiförsörjning ska byggas ut, drivas, energieffektiviseras, utvecklas och underhållas så blir jobbchanserna mycket goda inom en rad yrken. I vår lista kan du läsa på om lön, arbetsuppgifter utbildningsvägar och framtidsutsikter inom några av dessa yrken.
Exempel på olika klimatsmarta yrken hittar du på arbetsformedlingen.se
Regeringen ger den sittande Skolinformationsutredningen i uppdrag att utreda hur en insynsprincip kan införas samtidigt som utredningen fortsatt ska analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående förskolor, skolor och fritidshem.
Läs mer om att utreda ökad insyn i friskolor på regeringen.se
Efter en tids nedgång ökar yrkesprogrammens attraktivitet bland elever i årkurs nio. Men det är färre än hälften som vet att högskolebehörighet ingår som grund från i höst.
Det är WorldSkills Sweden som tillsammans med Ungdomsbarometern undersöker inställningen till yrkesprogram bland niondeklassare. Andelen unga som kan tänka sig att gå ett yrkesprogram har ökat från 53 till 56 procent det senaste året. Andelen som är positivt inställda till yrkesprogram på gymnasiet har ökat med en procentenhet jämfört med i fjol. Andelen är nu 58 procent. År 2020 var andelen dock 65 procent och därefter minskade andelen fram till nu.
Läs mer om ungdomars inställning till yrkesprogram på vilarare.se
Det finns i dag stora skillnader mellan skolor när det gäller tillgången till läromedel. Regeringen har därför avsatt 685 miljoner kronor i statsbidrag för att skolhuvudmän ska kunna köpa in mer läroböcker och lärarhandledningar. Syftet är att skolan ska bli mer likvärdig och att öka undervisningens kvalitet.
– Sveriges elever behöver få fler läroböcker. Fysiska böcker är viktiga för elevers lärande, ändå finns det många skolor som inte har tillräckligt med aktuella läroböcker. Det har blivit ett allvarligt likvärdighetsproblem i svensk skola. Regeringen gör det nu möjligt för skolorna att köpa in fler böcker för att sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne, säger skolminister Lotta Edholm.
Läs mer om regeringens statsbidrag till läroböcker på regeringen.se
För många äldre kan låga inkomster avskräcka från studier. Men om studiemedlet inte räcker till finns möjligheten till tilläggslån. En ny studie från CSN visar att en fjärdedel av alla studerande med studielån har rätt till kompletterande tilläggslån, men att det bara utnyttjas av hälften av dem.
– Tilläggslånet kom till för att möjliggöra studier för äldre, just eftersom de har en annan ekonomisk situation än yngre, säger William Wedenberg, analytiker på CSN.
Från och med 1 juli i år blir undersköterska en skyddad yrkestitel. Det är Socialstyrelsen som kommer att pröva ansökningar om skyddad yrkestitel för undersköterskor.
Cirka hälften av deltagarna som fått grundläggande behörighet från folkhögskolans allmänna kurs påbörjar någon form av eftergymnasiala studier inom ett år. Det är en ökning med tio procentenheter jämfört med år 2014 då de här uppgifterna började att tas fram av SCB. Allra vanligaste utbildningen efter folkhögskola är på högskola och universitet.
På vilarare.se finns mer om att fler läser vidare efter allmän kurs på folkhögskola
Arbetsförmedlingen behöver arbeta med ökat individuellt stöd med inriktning på fler arbetsplatsnära insatser för den grupp som står längst från arbetsmarknaden. Det konstaterar myndigheten i en återrapport till regeringen om långtidsarbetslösa som står särskilt långt från arbetsmarknaden. Utöver mer resurser krävs också utökat samarbete med andra samhällsaktörer för att bryta långtidsarbetslösheten.
Läs mer om arbetsplatsnära insatser på arbetsformedlingen.se
I den områdesanalys som Myndigheten för yrkeshögskolan presenterar idag belyses järnvägsbranschens breda kompetensbehov. ”Kompetensfrågan är avgörande för att framtidens järnväg ska fungera på rätt sätt”, det säger analytikern Karin Åkerman som tillsammans med sin kollega Joel Junros har skrivit analysen.
Läs mer om kompetensbehovet för framtidens järnväg på myh.se
Unga ser mörkt på samtiden och framtiden – samhället är på väg åt fel håll och färre ser möjlighet att påverka sitt liv
Nästan varannan ung person (45 procent) ser samhällets framtid som mörk och 53 procent tror att deras generation kommer att få det sämre än tidigare generationer. Trots detta ser tre av fyra ljust på sin egen framtid. Samtidigt upplever för första gången en majoritet (55 procent) av unga att samhället är på väg åt fel håll och färre anser att de har möjlighet att påverka sitt liv. Oron innebär bland annat att familj och vänner blivit viktigare, ändå sjunker vikten av att i framtiden hitta den rätte och skaffa barn. Det visar en ny rapport från Ungdomsbarometern med svar från 16 000 unga mellan 15-24 år.
Har du en akademisk examen kan du komplettera med kurser inom våra uppdragsutbildningar. Syftet är att göra det lättare för dig att få arbete inom ditt yrke eller öka chansen för dig att klara kunskapsprovet i ett legitimationsyrke.
Allt om uppdragsutbildningar för akademiker hittar du på arbetsformedlingen.se
Regeringen vill att alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan. Därför gör regeringen det möjligt för skolor att erbjuda elever i låg- och mellanstadiet undervisning under skollov. På lovskolan får elever mer tid och möjlighet att ta igen kunskaper för att nå målen med utbildningen.
Läs mer om lovskola för elever på låg- och mellanstadiet på regeringen.se
Vägledning av alla, för alla – vägledningens kompensatoriska uppdrag
Ett av studie- och yrkesvägledares större uppdrag är att arbeta kompensatoriskt för att främja likvärdighet och ge individer självkänsla, identitet och framtidshopp. Men hur ser det egentligen ut runt omkring i vårt land? Den svenska modellen gör att Sverige är möjligheternas land. Här kan du få både en andra och tredje chans att ombestämma dig, reparera tidigare skolgång och att hitta nya möjligheter genom hela livet. Hur bidrar vi studie- och yrkesvägledare till det livslånga lärandet och till att Sverige ska fortsätta vara möjligheternas land?
Den som överväger att börja studera eller genomgå prövning inom komvux har rätt till en inledande kartläggning av sitt kunnande. En inledande kartläggning kan visa på att validering kan vara aktuell för individen. Här hittar du som arbetar med studie- och yrkesvägledning stöd och verktyg för inledande kartläggning och validering.
Läs mer om stöd för kartläggning och validering på skolverket.se
Kombinationsutbildningar på komvux, där den studerande kombinerar yrkesutbildning och språkstudier, kan vara ett framgångsrikt sätt för nyanlända att snabbare komma ut på arbetsmarknaden. Men utbildningarnas utformning och kvalitet varierar mellan kommunerna. I en ny rapport lyfter Skolverket fram behovet av nationella riktlinjer och planerar att påbörja arbetet med dem under 2023.
Den 7 februari bjuder UKÄ, MYH och Skolverket in till frukostseminarium. Seminariet har sin utgångspunkt i rapporten Fler vägar till vårdyrken.
Riksdagen har beslutat om en omfattande reform för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Reformen handlar om nya bestämmelser för planering och dimensionering av den gymnasiala utbildningen. SKR har här sammanställt svar på vanliga frågor om reformen.
Förändringarna innebär bland annat krav på att minst tre kommuner ska ingå primär samverkan om planering, dimensionering och erbjudande av vissa utbildningar i gymnasieskolan och yrkesinriktad utbildning i den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Arbetsmarknadens behov ska vägas in i större utsträckning vid beslut om utbildningsutbudet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.
Nu har den första statistiken för dem som beviljats omställningsstudiestöd publicerats. Sjuksköterskeprogrammet, medicinsk sekreterare och masterprogram är de tre vanligaste utbildningarna som de sökande beviljats för.
Hittills har cirka 700 personer fått godkänt för omställningsstudiestöd för studier under vårterminen. Nu presenterar CSN den första statistiken för dem som hittills fått godkänt. Den publicerade statistiken är än så länge tidig, och sträcker sig fram till och med vecka 3 med ungefär 600 godkända beslut.
All statistik för omställningsstudiestödet hittar du på csn.se
Regeringen vill öka likvärdigheten vid bedömning av nationella prov, motverka betygsinflation och minska lärares arbetsbörda. Därför ger regeringen Skolverket i uppdrag att förbereda införandet av central rättning av uppsatsdelarna i digitala nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska.
Under de kommande veckorna pågår gymnasievalet för landets drygt 120 000 elever i årkurs nio. En nyhet i år är att även yrkesprogrammen ger grundläggande högskolebehörighet. Här har vi samlat tips från våra studie- och yrkesvägledare, samt användbara länkar.
På skolverket.se hittar du en samling goda tips och råd tips inför gymnasievalet
Skolverket skickar idag ut drygt 500 ämnesplaner och programstrukturer på remiss. Remissen är en del av uppdraget att förbereda införande av ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och komvux. Remissinstanser är skolväsendet, myndigheter, organisationer och andra berörda aktörer.
Läs mer om remissomgången för nya ämnesplaner på skolverket.se
Sveriges nya studiestöd omställningsstudiestödet får ett delat anslag för de två ansökningsperioderna. Högst 50 % får delas ut till dem som börjar studera under vårterminen och resten går till dem som börjar under höstterminen.
– Med ett delat anslag riskerar inte pengarna att ta slut för dem som börjar studera andra halvan av året, säger Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN.
%20Prao_illustrationer_4.png)
Här finns information till hjälp för dig som arbetar med prao. Du kan ladda ner färdiga brev för att berätta för vårdnadshavare vad prao är och varför det är viktigt. Informationen finns på flera olika språk.
Mer om hur du kan informera vårdnadshavare om prao finns på skolverket.se
Drygt 8 000 fler har sökt höstens internationella masterutbildningar jämfört med hösten 2022, en ökning med knappt tio procent. Även höstens internationella kurser och program på grundnivå får fler sökande jämfört med förra året – nära 1 900 fler har anmält sig, en ökning på elva procent jämfört med förra året.
Läs mer om intresset för höstens internationella utbildningar på uhr.se
Folkbildningsrådet får stöd från Europeiska Socialfonden för projektet VÄGEN – Folkhögskolevägen till arbetet och fortsatta studier. Projektet syftar till att motverka långvarigt utanförskap.
VÄGEN är ett omfattande projekt med en budget på över 150 miljoner, varav ESF-rådet bidrar med 85 miljoner kronor. Projektet ska pågå under tre år och fokusera på att individer som står långt från arbetsmarknaden, till exempel personer med funktionsnedsättning eller utrikes födda, ska kunna komma i arbete eller fortsätta till andra studier. Detta ska åstadkommas bland annat genom coachning och stärkt självledarskap. Folkbildningsrådet är projektägare och arbetet genomförs i samverkan med folkhögskolornas intresseorganisationer och 15 folkhögskolor runtom i landet.
Här hittar du information om de flesta aktuella ändringarna av lagar och regler inom skolområdet. Vi berättar också om ändringar i läroplaner här. Datumen anger den tidpunkt då en ändring ska börja tillämpas.
Läs mer om aktuella lagändringar inom skolområdet på skolverket.se
Varje år saknar många elever som går ut årskurs nio i grundskolan behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen ger nu Skolverket i uppdrag att förbereda en utökning av undervisningstiden i lågstadiet för att elever ska få tillräckligt med undervisningstid för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål.
Läs mer om utökad undervisningstid i lågstadiet på regeringen.se
Om dina föräldrar är akademiker och du bor i närheten av ett universitet eller en högskola är det betydligt mer troligt att du kommer att studera vidare efter gymnasiet. Skillnaderna är dock stora mellan landets kommuner, även när det gäller hur lång tid det tar innan högskolestudierna påbörjas.
Den 10 januari klockan 08.00 öppnar anmälan till vårens högskoleprov som genomförs den 25 mars. Antalet platser är inte begränsat och det går att anmäla sig till och med den 17 januari.
Den 15 mars öppnar anmälan till höstens kurser och program på Sveriges universitet och högskolor inför HT23. Välj bland presentationer, faktablad och webbinformation som stöd för ditt arbete.
Försöksverksamheten YH-flex påbörjades 2020 och ska återrapporteras till regeringen i april nästa år. Den 7 december arrangerade Myndigheten för yrkeshögskolan en slutkonferens med medverkande anordnare för att sammanfatta verksamheten så här långt och ta sikte mot hur YH-flex kan utvecklas framöver.
Trots att svensk skola i stort har stått stark genom pandemin har frånvaro, restriktioner och undervisning på distans i flera fall gjort att barn och elever inte fått de kunskaper de normalt skulle ha fått. Ämnena matematik och moderna språk tycks ha påverkats särskilt och elever som redan hade utmaningar i skolan har många gånger fått det ännu tuffare. Det är några av slutsatserna i Skolverkets slutredovisning som idag lämnats över till regeringen.
Läs mer om konsekvenserna av pandemin för svensk skola på skolverket.se
Arbetslösheten kommer att öka under nästa år. Samtidigt väntas uppgången i arbetslösheten bromsas tack vare den historiskt höga bristen på arbetskraft. Den bedömningen gör Arbetsförmedlingen i sin nya prognos.
Läs mer om den historiskt höga arbetskraftsbristen på arbetsformedlingen.se
Vid 25 års ålder hade 46 procent i årskullen födda 1996 påbörjat högskolestudier. Och den övergångsandelen har varit ungefär densamma för födelsekullarna 1984–1996. Andelen som påbörjar en högskoleutbildning ökar med föräldrarnas utbildningsnivå.
Läs mer om hur föräldrarnas utbildningsnivå påverkar högskolestudier på uka.se
Arbetskraftsbarometern 2022 visar att det råder stor brist på yrkeslärare och yrkesutbildade. Bland yrkeslärare är det 9 av 10 arbetsgivare som uppger att det är svårt att hitta personal. Det är även stor brist på nyutexaminerade med gymnasiala yrkesutbildningar inom bland annat teknik- och tillverkningsområdet, men även inom transport. Bristen är också fortsatt mycket stor inom flera vårdutbildningar såsom specialist- och röntgensköterskor, men även bland vissa civil- och högskoleingenjörsutbildningar.
Läs mer om bristen på yrkeslärare och yrkesutbildade på scb.se
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen. Lagen kommer att ställa krav på att kommuner samverkar och väger in arbetsmarknadens behov när utbildningar inom gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå planeras, dimensioneras och erbjuds. Skolverket har i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd för huvudmäns planering, dimensionering och erbjudande av utbildning.
Skolverket har fått i uppdrag att förbereda ett införande av ämnesbetyg. Det gäller alla ämnesplaner för alla skolformer inom gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Ämnesbetyg ska tillämpas från 1 juli 2025. De första eleverna som ges ämnesbetyg påbörjar därmed sina studier i det nya systemet efter 30 juni 2025.
Enligt skollagen ska huvudmannen för komvux erbjuda validering om en elev behöver det. En inledande kartläggning kan visa på individens behov av validering.
Från den 1 januari 2023 gäller följande:
Läs mer om kartläggning och validering på komvux på skolverket.se
Första december ändras instruktionen för Universitets- och högskolerådet och en ny paragraf tillkommer. I den anges att myndigheten ska samverka med flera andra myndigheter inom sektorn kring kompetensförsörjning.
Det gemensamma målet inom samverkansuppdraget är att stärka kompetensförsörjningen och det livslånga lärandet på nationell nivå och det genomförs inom ett antal samverkansområden och arbetsgrupper.
Läs mer om myndighetssamverkan för kompetensförsörjning på uhr.se
NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) är samlingsnamnet för olika tillstånd/diagnoser som har gemensamt att det finns en annorlunda utveckling av hjärnan. Dessa förändringar har samband med ett annorlunda sätt att tänka, uppfatta och uppleva som inte är anpassat till samhällets krav och förväntningar. Detta leder till att vägledningssituationen vid NPF behöver hanteras med extra omsorg.
Under flera år har andelen elever på nationella program i gymnasieskolan som tagit examen inom tre år ökat stadigt. Nu har ökningen stannat av. På de högskoleförberedande programmen minskar andelen elever med examen inom tre år för första gången medan den fortsätter att öka på de flesta yrkesprogrammen.
– Elevkullen som började i gymnasieskolan 2019 och som gick ut våren 2022 har varit påverkade av pandemin under alla sina tre år. Det handlar framför allt om undervisningen på distans som har påverkat både studierna och elevernas sociala situation, säger Christina Sandström, enhetschef Skolverket.
Läs det senaste om andelen elever som tar gymnasieexamen på skolverket.se
Regeringen har beslutat om en ny valideringsförordning. Syftet är att skapa en grund för gemensam förståelse och enhetlighet när det gäller validering inom hela utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. Även Myndigheten för yrkeshögskolans instruktion gällande att följa och stödja utvecklingsarbetet inom valideringsområdet blir permanent.
Betygen sjunker eller ligger stilla i nästan alla ämnen i årskurs nio. Störst är nedgången i svenska.
– I kärnämnena är förklaringen troligen att de nationella proven är tillbaka efter pandemin, säger Björn Öckert, professor i nationalekonomi.
Enligt en ny rapport från branschorganisationen Transportföretagen behövs 150 000 nya medarbetare rekryteras till de olika yrkena inom transportbranschen fram till 2035.
– Företagen behöver nyanställa omkring 11 000 personer per år, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjningen på Transportföretagen.
Läs mer om rekryteringsbehovet inom transportbranschen på arbetsformedlingen.se
Webbinarium den 9 december för dig som är syv, rektor eller huvudman. Från 1 januari 2023 gäller nya bestämmelser för elever på yrkesprogram som gäller grundläggande behörighet till universitet och högskola. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången för elever som påbörjar utbildning höstterminen 2023.
Läs mer om innehåll och anmälan till informationsträffen på skolverket.se
Att vägleda nyanlända vuxna
Utveckla dina kunskaper i karriärplanering för nyanlända vuxna för att underlätta deras väg in i arbetslivet. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare och arbetar med nyanlända vuxna. Vi välkomnar team från samma arbetsplats där även rektor kan ingå.
Introduktion till karriärlärande
Hur kan våra elever får mer av karriärlärande under sin utbildning? Utveckla dina kunskaper om karriärlärande och hur det kan bidra till elevernas valkompetens. Den här kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare på grund- eller gymnasieskolan. Vi välkomnar team från samma skola där även rektor kan ingå.
Kreativa metoder och verktyg för att underlätta övergångar
En kurs för dig som vill ha konkreta metoder och verktyg för att arbeta med elever som upplever olika svårigheter med att klara och fullfölja skolan. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare.
PATH – vägledning för elever med intellektuell funktionsnedsättning
En kurs för studie- och yrkesvägledare som vill lära sig nya färdigheter och metoder att framtidsplanera med elever som är i behov av förstärkt vägledning. PATH står för Planning Alternative Tomorrows with Hope.
Studie- och yrkesvägledning i migration – att stödja nyanländas karriärprocesser
En kurs för att utveckla studie- och yrkesvägledningen med syfte att skapa goda förutsättningar för nyanlända och flerspråkiga elever att orientera sig inom utbildning och arbetsliv.
Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
Hur kan vi öka elevernas motivation för skolan och för kommande studie- och yrkesval? Modulen presenterar hur lärare kan vidga elevernas perspektiv på sig själva och på omvärlden och hur man kan integrera och utveckla studie- och yrkesvägledningen i undervisningen.
Studie- och yrkesvägledning och interkultur – om att möta och mötas
Utveckla din kunskap om interkultur och interkulturellt förhållningssätt i studie- och yrkesvägledningen. Kursen är en seminarieserie med föreläsningar, workshops och praktiska övningar som syftar till att öka kunskap om interkultur i studie- och yrkesvägledningen, dela erfarenheter samt bygga nätverk. Denna kurs ersätter kursen Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning.
Att ta bort F skulle hota rätten till särskilt stöd. Det menar skolministern.
– Jag kommer aldrig att medverka till att F-betyget tas bort, säger Lotta Edholm (L) när Läraren träffar henne för en intervju.
Att studera på högskola efter att ha läst in behörighet på komvux har varit lönsamt även för äldre personer med arbetslivserfarenhet. Än mer lönsamt kan det bli med nya omställningsstudiestödet, skriver forskaren Linn Karlsson i en ny SNS-rapport.
Läs mer om det lönar sig med högskolestudier efter komvux på sns.se
Läs rapporten som pdf – Lönar sig högskolestudier efter komvux
De allra flesta som studerar vidare efter gymnasiet har examinerats från ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Hur stor andel som läser på högskoleförberedande- respektive yrkesprogram varierar mellan olika delar av landet. Därmed skiljer sig även andelen som studerar vidare efter gymnasiet beroende på var man bor. Andelen är störst i storstäderna och lägst i landsbygdskommuner med besöksnäring.
Läs mer på scb.se om var det är vanligast att studera vidare efter gymnasiet
Studerande på yrkeshögskola lyckas väl med sina studier och har en ljus bild av framtiden. Däremot är det en utmaning att få ekonomin att gå ihop. Det visar CSN:s rapport Yrkeshögskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2022.
Läs artikeln om situationen för yrkeshögskolestuderande 2022 på csn.se
Läs rapporten som pdf – Yrkeshögskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2022
Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan redovisar i detta betänkande uppdraget att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan, samt andra alternativ som stärker statens ansvar för skolan utöver att staten blir huvudman.
Utredningen lägger fram två möjliga alternativ för att utveckla ett nytt skolsystem:
Alternativ 1 – ett fullgånget förstatligande med statligt huvudmannaskap för skolan
Alternativ 2 – ett system där staten förstärker sitt ansvar men utan att ta över huvudmannaskapet för skolan
Interagency Career Guidance Working Group anordnar den första globala karriärmånaden, mellan 8 november och 13 december. Under denna period kommer de internationella byråerna att främja en rad globala och regionala evenemang, i samarbete med nationella och regionala och globala sammanslutningar som arbetar kring karriärutveckling för både ungdomar och vuxna.
Samhället förändras i högt tempo. Människor rör sig mellan olika yrken, branscher och geografier. På framtidens arbetsmarknad är kompetens en stark framgångsfaktor.
Kursen Career Guidance for the 21st Century är en flexibel, fritt tillgänglig e-kurs för yrkesverksamma vägledare över hela Europa, som fötts ur ett tidigare Erasmus+ projekt.
Kursen är kostnadsfri, du kan ta den i din egen takt och du väljer om du vill följa kursen på engelska eller norska.
Välkommen till Skolverkets webbinarium den 23 november om grön omställning och en hållbar framtid. Ett inspirationsseminarium om hur lärare och studie- och yrkesvägledare kan samarbeta för att utveckla undervisningen och motivera eleverna att se möjligheter att välja yrkesområden som främjar en hållbar utveckling.
Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetslösheten kommer att öka under 2023 och under första halvåret 2024 och kulminera kring 360 000 inskrivna arbetslösa för att sedan tryckas tillbaka igen under andra halvan av 2024.
– Utvecklingen hänger i hög grad ihop med den pågående energikrisen i Europa samt hur snabbt världens riksbanker lyckas bekämpa den höga inflationen, säger Anders Ljungberg, enhetschef på analysavdelningen.
Läs mer om hur arbetslösheten utvecklar sig på arbetsformedlingen.se
SCB har på uppdrag av Sveriges 21 regioner tagit fram regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser. I de regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoserna presenteras framskrivningar över tillgång och efterfrågan på utbildade samt bedömningar av arbetsmarknadsläget år 2035 per län. Länsvisa prognoser och bedömningar görs för 22–55 utbildningsgrupper. Denna rapport innehåller en sammanfattning av bedömningarna år 2035 för ett urval av utbildningsgrupper.
Sammanfattning av regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser – Med sikte på år 2035 (pdf)
Så redovisas resultaten i de regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoserna (pdf)
Regionala prognoser fram till 2035 per utbildningsgrupp (xlsx)
Antalet sökande till vårens högskoleutbildningar minskar med fem procent jämfört med våren 2022. Intresset för vissa utbildningar som leder till yrkesexamen minskar generellt, men 22 procent fler vill bli högskoleingenjörer.
Läs mer om intresset för vårens högskoleutbildningar på uhr.se
Studie- och yrkesvägledningssamtal med nyanlända elever kan innehålla utmaningar. I fyra artiklar resonerar Åsa Sundelin kring samtalsmetodiska ideal, frågor om lärande och om språkliga asymmetrier.
Efterfrågan på personal är stor inom flera branscher, och många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens i Sverige. Arbetsförmedlingen Eures bidrar till att matcha sökande i hela Europa med lediga jobb i Sverige, och den 27 oktober anordnas en digital rekryteringsmässa. Cirka 20 arbetsgivare erbjuder tjänster i sju olika branscher.
Sedan nya omställningsstudiestödet lanserades 1 oktober har över 14 000 ansökningar kommit till CSN. Många vill ta chansen att vidareutbilda sig, och trots det stora söktrycket finns det fortfarande anledning att söka.
– Alla ansökningar kommer inte att beviljas. Det innebär att det inte är slut på pengar eller fullt och finns goda skäl till att ansöka så länge man uppfyller villkoren, säger Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN.
Tio procent färre sökte högskoleutbildning hösten 2022 jämfört med under pandemin hösten 2021. Men redan nästa år kommer sannolikt intresset för högskolestudier att öka igen, enligt UHR.
Många anställda är under- eller överkvalificerade för det arbete de utför. Felmatchningen på arbetsmarknaden kostar. ”I slutändan är det företagen som får ta notan”, säger Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning.
Läs mer om felmatchningen på arbetsmarknaden på svensktnaringsliv.se