Studerar du och funderar på hur det blir med dina bidrag och lån från CSN om dina studier påverkas av coronaviruset? Regeringen har meddelat att du får behålla ditt studiestöd även om din skola stänger på grund av det nya coronaviruset.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att Sveriges gymnasieskolor, kommunala vuxenutbildningar, yrkeshögskolor, högskolor och universitet går över till att bedriva fjärr- och distansundervisning.
Smittspridningen av covid-19 innebär en utmaning för hela samhället och landets skolor. Det kan uppstå en situation då det inte går att bedriva vanlig undervisning om exempelvis skolor behöver stängas. Därför har RISE, Skolverket, SKR, UR och Swedish Edtech Industry startat ett samarbete för att sammanställa stöd till skolor om distansundervisning på den nya webbplatsen skolahemma.se.
Regeringen har öppnat för en ökad flexibilitet för huvudmannen med anledning av spridningen av coronaviruset (covid-19). Den nya förordningen kan användas när en skola behöver stänga eller har hållit stängt till exempel på grund av att en stor del av personalen är frånvarande på grund av covid-19 eller efter samråd med smittskyddsläkare.
Universitets- och högskolerådet (UHR) har beslutat att ställa in högskoleprovet den 4 april. Högskoleprovet kommer inte att genomföras våren 2020. UHR har noga följt utvecklingen av coronaviruset och de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten ger.
– Därför har jag i dag som generaldirektör för UHR och ansvarig för högskoleprovet tagit beslutet att ställa in vårens prov. Det har inte varit ett lätt beslut att fatta eftersom det påverkar enskilda individer, säger Karin Röding, generaldirektör för UHR.
Regeringen genomför ingen masstängning av svenska skolor. Däremot ges huvudmän mandat att stänga eller omorganisera skolor efter behov – vilket kan innebära undervisning på helger och lov.
Se Anna Ekströms webbsända pressträff med anledning av coronaviruset >>
Regeringen vill ändra skollagen så att så kallade hemmasittare ska kunna få distansundervisning. Utbildningsminister Anna Ekström (S) ser distansundervisningen som en brygga tillbaka till skolan.
Läsåret 2019/20 går det totalt 355 000 elever i gymnasieskolan. Det är 2 700 fler elever i gymnasieskolan jämfört med föregående år, vilket motsvarar cirka en procent. Antalet elever som läser på ett högskoleförberedande program eller yrkesprogram har ökat. Antalet elever på introduktionsprogrammen fortsätter att minska för tredje året i rad.
Hösten 2019 hade cirka 75 procent av eleverna i gymnasieskolans årskurs 3 som läser på högskoleförberedande program planer på att läsa vidare, visar en ny rapport. Motsvarande andel bland elever på yrkesprogram är cirka 30 procent. Inga skillnader finns mellan kvinnor och män som läser högskoleförberedande respektive yrkesprogram.
Att klara skolan är en av de mest avgörande faktorerna för att få arbete och kunna vara en aktiv samhällsmedborgare. Regeringen har därför beslutat att en särskild utredare ska föreslå hur elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolans nationella program ska ges bättre förutsättningar att klara skolan, till exempel genom läxhjälpsgaranti, lovskola och förlängd skolplikt för nyanlända.
För att ge fler elever, framför allt i glesbygden, möjlighet att få undervisning av behöriga lärare beslutar regeringen i dag att fler ämnen som NO, SO, matte och teknik ska kunna erbjudas på distans via en dator.
– Vi vet att det allra viktigaste för att barn och elever ska kunna lära sig mycket i skolan är att man får undervisning av en utbildad och erfaren lärare. Nu ökar vi möjligheten för att fler barn ska få det, säger utbildningsminister Anna Ekström.
– Vid lärarbrist ska det finnas möjlighet att den behöriga läraren undervisar uppkopplad, säger hon.
På regeringens uppdrag tar UHR fram ett nationellt behörighetsprov som ska ge grundläggande behörighet för högskolestudier. Provet ska vända sig till personer som är minst 24 år och inte slutfört gymnasieutbildning eller motsvarande inom Komvux.
Trygghet och studiero är en förutsättning för att kunskapsresultaten i skolan ska fortsätta uppåt. Mer behöver göras för att alla elever ska vara trygga i skolan och lära sig mer. Nu inleds arbetet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för trygghet och studiero i skolan samt författningsförslag som säkerställer ett fungerande regelverk.
Uppdraget ska vara klart i december 2020
Nästan alltid handlar avhopp om att eleven inte känner sig välkommen eller inte får tillräckligt med pedagogiskt stöd. Det säger forskare som studerat orsakerna. Prata inte om avhoppare. Säg i stället utknuffade.
Sedan gymnasieexamen infördes 2011 har en relativt stor andel elever årligen gått ut gymnasiet utan att lyckas ta examen. I de första årskullarna efter reformen var det runt en tredjedel som inte tog examen. Sedan dess har siffrorna förbättrats, men fortfarande är det cirka en fjärdedel som inte fullföljer studierna på de nationella programmen i tid.
Räknar man på fyra år sjunker andelen som inte tar examen till 20 procent. Av dessa går 6-7 procent ut med studiebevis, vilket betyder att de klarat nästan alla kurser. Den gruppen fullföljer vanligtvis så småningom sin utbildning och kan etablera sig på arbetsmarknaden.
Systemskiftet kan ändå inte helt förklara varför en fjärdedel av eleverna fortfarande, år efter år, inte lyckas med sina studier.
Det blir mindre pengar för många skolor i år, visar en undersökning som SVT Nyheter har gjort. Och var tionde kommun i undersökningen befarar att kvalitén i skolan kommer försämras.
Många kommuner i landet brottas med en vikande ekonomi. SVT Nyheter har därför frågat kommunerna hur det påverkar välfärden. Var tredje kommun i undersökningen lägger mindre pengar inom något välfärdsområde i budgeten för 2020 jämfört med året innan.
I hög grad handlar det om skolan. Nästan var femte kommun anger att budgeten inom förskola och skolbarnomsorg blir lägre 2020. Nästan lika många svarar att budgeten dras ned inom grundskolan, gymnasiet och övrig utbildning.
Varför just skolan?
– Skolorna är en väldigt stor del av kostnaderna i budgeten för kommunerna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner.
Arbetssökande med funktionsnedsättning löper större risk att fastna i arbetslöshet. Manuel Garcia, 22, har fått sitt första jobb genom ett rekryteringsföretag. Ungefär två procent av befolkningen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, förkortat NPF. Med det menas att hjärnan fungerar annorlunda. I begreppet ryms bland annat adhd och autismspektrumstörning.
Arbetslösheten i den här gruppen har länge varit högre än genomsnittet i befolkningen. Trots det har ett nytt begrepp fått fäste i arbetslivet – neurologisk mångfald. Med det menas att företagen rekryterar personer med neurologisk funktionsnedsättning. Syftet är att hitta arbetskraft som tänker annorlunda.
Lärare behöver få fokusera på sitt kärnuppdrag – att förbereda, genomföra och följa upp undervisningen. Därför presenterar Skolverket idag en utredning om vilka arbetsuppgifter lärarassistenter och andra yrkesgrupper kan utföra för att avlasta lärare. Samtidigt presenteras ett nytt stöd till skolor för att identifiera lärarnas avlastningsbehov och lärande exempel.
Antalet personer med studiemedel slog rekord förra året. Nästan 503 000 personer fick studiemedel – ökningen är störst inom vuxenutbildningen och yrkeshögskolan.
Inte sedan det nya studiemedelssystemet infördes 2001 har så många personer fått studiemedel. Under 2019 fick 502 800 personer studiemedel, knappt 27 000 personer fler än under 2018.
Antalet studerande som med studiemedel har varit högt de senaste åren, men under 2019 var ökningen större än tidigare. Det är inom vuxenutbildning på gymnasienivå som den största ökningen märks, där ökade antalet från 110 000 studiemedelstagare 2018 till 125 000 under 2019, visar CSN:s nya årsredovisning.
Projektet ”Kompetenta Gotland” har som mål att höja utbildningsnivån på ön. Inom utbildningssektorn har alla ansvar för elevernas framtid efter skolan – vilket bidrar till att studie- och yrkesvägledarna inte står ensamma.
– Jag kan se början på en förändring och en samsyn, säger Susanne Svensson, studie- och yrkesvägledare.
Vårdjobb fortsätter att dominera bland bristyrken. I en ny prognos listar Arbetsförmedlingen inom vilka yrken chansen till jobb är störst. Här kan du se hur det ser ut i ditt län fram till hösten 2020.
Drygt hälften av de utvärderade ämneslärarutbildningarna får omdömet hög kvalitet och knappt hälften ifrågasatt kvalitet när UKÄ idag släpper granskningen av ämneslärarutbildningarna för årskurs 7-9 och gymnasieskolan.
Hösten 2018 påbörjades en utvärdering av kvaliteten på ämneslärarutbildningar, grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan. Utvärderingen omfattar bild, dans, idrott och hälsa, matematik, musik, samhällskunskap och svenska. Av 103 utbildningar får 59 hög kvalitet och 44 ifrågasatt kvalitet. Resultaten som presenteras är inte slutgiltiga, lärosätena har ett år på sig att rätta till de brister som identifierats.
Resultatet i korthet
– I utvärderingen ingår 27 universitet och högskolor
– Sammanlagt har 103 utbildningar granskats. Av dessa får 59 hög kvalitet och 44 ifrågasatt kvalitet
– Bild: 8 utbildningar får hög kvalitet och 2 ifrågasatt kvalitet
– Dans: 1 utbildning får hög kvalitet och 2 ifrågasatt kvalitet
– Idrott och hälsa: 6 utbildningar får hög kvalitet och 4 ifrågasatt kvalitet
– Matematik: 9 utbildningar får hög kvalitet och 13 ifrågasatt kvalitet
– Musik: 6 utbildningar får hög kvalitet och 2 ifrågasatt kvalitet
– Samhällskunskap: 16 utbildningar får hög kvalitet och 6 ifrågasatt kvalitet
– Svenska: 13 utbildningar får hög kvalitet och 15 ifrågasatt kvalitet
Nyligen anordnade Svenska Ilera-föreningen ett seminarium om Valideringsdelegationens slutbetänkande. IFAU, LO, SACO, SKR, Svenskt Näringsliv och TCO kommenterade förslagen.
Alla var rörande överens om att validering är en viktig pusselbit i både kompetensförsörjning och livslångt lärande och att vi nu inte får tappa fart i arbetet.
Gymnasial yrkesutbildning den vanligaste utbildningsnivån som företagen letar efter när de ska rekrytera. Men efter två år med svag uppgång, minskade andelen elever som sökte ett yrkesprogram i första hand i höstas. Mer behöver göras för att öka yrkesprogrammens status och attraktionskraft, skriver företrädare för tolv branschförbund.
Allt fler ungdomar ser ljust på sin egen framtid – men synen på samhällets är däremot betydligt mer dyster. Det visar den årliga rapporten Ungdomsbarometern som släpps idag torsdag. Dessutom visar undersökningen att det politiska intresset är i nivå med intresset för att festa, och hoppet om att kunna påverka är större än någonsin.
– Detta bekräftar bilden av generation Z som en starkt individualistisk generation med en relativt negativ framtidssyn. De har vuxit upp i en värld som upplevs som allt mer osäker politiskt men också när det gäller den tekniska utvecklingen och förändringarna på arbetsmarknaden, säger Ulrik Hoffman, VD Ungdomsbarometern.
I januari 2018 infördes det arbetsmarknadspolitiska programmet etableringsinsatser för nyanlända invandrare med kort utbildning i syfte att underlätta och påskynda deras etablering i arbets- och samhällslivet. Vi har genomfört en kartläggning av den kommunala vuxenutbildningens erbjudande av utbildning till dessa elever.
De viktigaste iakttagelserna:
– Eleverna erbjuds ofta sfi-studier i kombination med orienteringskurser
– Brist på information om elevgruppen anges försvåra anpassning av utbildningsutbudet
– Behov av att utveckla undervisning och stöd
– Uppföljning av elevgruppens resultat görs inte
– Nya organisationsformer har uppstått kring elever som omfattas av utbildningsplikten
En rapport från Svenskt Näringsliv visar att så många som 1130 yrkeslärare behöver slutföra sina studier varje år för att det inte ska råda brist de kommande elva åren.
Lär mer på svensktnaringsliv.se
Läs rapporten som pdf – Hur kan alla yrkeslärare bli behöriga? >>
När lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare samarbetar blir vägledningen en naturlig del av utbildningen och undervisningen ger det ett stöd för eleverna att göra väl underbyggda val för framtiden. Att satsa på bra studie- och yrkesvägledning är också en väg att minska kostsamma avhopp och felval som påverkar både individen och samhället.
Skolverket erbjuder stöd till verksamheter som vill utveckla och höja kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen. Stödet kan omfatta allt från att organisera verksamhetens vägledning till fortbildningsinsatser och kurser om undervisning och metoder.
Läs mer om upplägg, omfattning och anmälan på skolverket.se >>
Får du frågor om exempelvis yrkeshögskoleutbildningar, konst- och kulturutbildningar, tolkutbildningar, validering eller SeQF?
I vår bjuder Myndigheten för yrkeshögskolan in dig som arbetar som vägledare till informationsträff. Den 18 mars och 27 maj välkomnar vi vägledare till en förmiddag med föreläsning och möjlighet till diskussion.
Datum: 18/3, 27/5
Tid: 09.00 – 12.00
Plats: Ingenjör Bååths gata 19, 722 12 Västerås
Nu har regeringen fattat beslut om förslag till ny lagstiftning för att stärka den kommunala vuxenutbildningen (komvux). För att fler vuxna ska få möjlighet att gå en yrkesutbildning som leder raka vägen till jobb har regeringen också beslutat att öka statens finansiering av den gymnasiala yrkesutbildningen inom komvux (regionalt yrkesvux). Syftet är att stärka kompetensförsörjningen, snabba på integrationen och öka omställningsförmågan på arbetsmarknaden.
– Komvux måste bli ett kraftfullare verktyg för att stärka kompetensförsörjningen. Genom dessa reformer får fler nyanlända och utrikesfödda möjlighet att få sitt första jobb i Sverige och möjligheterna att växla yrke eller bransch mitt i livet ökar. Så bygger vi ett starkt samhälle där alla bidrar till vår gemensamma välfärd, säger utbildningsminister Anna Ekström.
UHR bjuder in till en kursdag som är tänkt som en orientering för dig som inte jobbat så länge inom vuxenutbildningen. Här ser du programpunkterna under dagen. Du kan bara anmäla dig till ett datum.
Syftet med dagen är att ge dig verktyg för att kunna bedöma grundläggande och särskild behörighet inför kompletteringsstudier på gymnasial nivå, både för svenska och utländska meriter.
Välkommen på en introduktionsdag om UHR:s program för internationellt utbyte och samarbete inom högre utbildning. Dagen vänder sig till dig som nyligen börjat arbeta med frågorna.
Du kan till exempel arbeta som handläggare, administratör, studievägledare eller lärare, och har under det senaste året börjat arbeta med internationaliseringsfrågor på ett lärosäte.
På vilket sätt ett slutbetyg med reducerad omfattning kan kompletteras eller ersättas, beror på när slutbetyget är utfärdat.
Betydligt fler äldre studerar nu än tidigare. En hög andel av dem jobbar vid sidan av studierna och de studerar ofta deltid. Ofta upplevs studiemedlet vara otillräckligt, trots det är studiemedlen betydelsefulla för äldre.
CSN studerar i en ny rapport det livslånga lärandet. Allt fler personer över 40 år studerar med studiemedel: antalet har ökat från 31 300 till 36 000 personer mellan 2014 och 2018.
Drygt 400 utbildningsplatser står tomma den här terminen på landets polisutbildningar. Detta trots ett kraftigt ökat behov av poliser i samband med att antalet anställda vid polismyndigheten ska öka med 10.000 till 2024.
Studie- och yrkesvägledaren Maria Järgenstedt tilldelas Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris för sitt engagemang för likvärdig studie- och yrkesvägledning.
– En bra vägledning kan göra skillnad för väldigt många elever, säger hon.
Tidigare har unga kunnat få det högre bidraget inom studiemedlen om de varit arbetslösa och haft ett utbildningskontrakt för att läsa på komvux eller folkhögskola. Reglerna för detta har ändrats och utbildningskontrakt är från och med den 1 januari 2020 inte längre en grund för att få det högre bidraget.
Stiftelsen Läxhjälpen har beviljats stöd från Vinnova på 1,8 miljoner kronor för att digitalisera läxhjälpsprogrammet, och därmed få elever i bruksorter och glesbygdsområden som riskerar att inte klara skolan att nå gymnasiebehörighet. Stiftelsen Läxhjälpen har i 12 år fått tusentals elever att klara skolan genom att bedriva ett gratis läxhjälpsprogram i skolor med låga resultat.
“Genom det här projektet kommer vi att nå elever med stora behov som vi inte kan nå med vår ordinarie verksamhet. Projektet kommer alltså göra att Läxhjälpen når ut till fler elever än någonsin, och det innebär ett jättekliv för hela organisationen.” – Matilda Svensson, operativ chef Läxhjälpen
Valideringsdelegationen har lämnat sitt betänkande till regeringen där de bland annat föreslår:
Nyligen avslutades ett utvecklingsprojekt om elevcoachning på en kommunal skola i Stockholm. Resultatet visar att de elever som blev coachade under två terminer generellt ökade både sin hälsa, närvaro och måluppfyllelse.
Riksdagen har nu beslutat att studiestartsstödet ska vara kvar. Syftet med stödet är att underlätta för arbetslösa med stora grundläggande utbildningsbehov att läsa in en gymnasieutbildning så att de kan få jobb.
För att göra det lättare för arbetsgivare ute i landet att hitta personal expanderar nu Yrkeshögskolan, YH och satsar på fler utbildningar på landsbygden.
– Den här förändringen handlar både om en expansion av YH och en spridning i hela landet. Den gör vi eftersom det finns ett behov i arbetslivet av den här typen av kompetens, säger Thomas Persson, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan.
Yrkeshögskolan, YH, erbjuder eftergymnasiala yrkesutbildningar med praktik, som ska leda till jobb. 2017 beslutade riksdagen att Yrkeshögskolan skulle expandera och att antalet årsplatser skulle öka med 45 procent till år 2022. Men nu satsar även Myndigheten för Yrkeshögskolan, MYH, på att sprida utbildningarna till fler orter.
Nu har Skolinspektionens årliga konferensserie Skolinspektionens dag avslutats. Årets konferens fokuserade på kvalitetsarbetet i gymnasieskolan, vuxenutbildningen och studievägledningen. Vi gjorde en djupdykning i hur organisation och styrning, undervisning och vägledning samverkar för att främja skolans viktiga roll i samhället – i en framtid med nya krav.
Nu är andra urvalet i antagningen till vårens högskoleutbildningar klart. Totalt 173 459 personer har antagits till program och kurser på högskolenivå – en ökning med drygt tio procent jämfört med vårterminen 2019.
Även antalet behöriga sökande blir fler och landar på 230 420 personer vårterminen 2020. Det är en ökning med runt 7 000 personer jämfört med den tidigare toppnoteringen 223 482 för vårterminen 2014.
Se föreläsningen från konferensen Bygga Broar där Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd, berättar om utredningen av en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Bland annat tar hon upp utredningens förslag på åtgärder för att ge alla elever möjlighet att göra väl underbyggda val av utbildning och inriktning. Hon ger också en bild av hur förslagen tagits emot och om Skolverkets insatser för att stärka och stödja vägledningsfrågorna. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.
Sverige hade tidigare ett av de mest jämlika och högpresterande skolsystemen i världen. Dit ska vi tillbaka. Då behöver samhället återta kontrollen över skolans utveckling. Nu ska staten ta ett större ansvar för digitaliseringen, skriver S-ministrarna Anna Ekström och Anders Ygeman.
Skolverket föreslår ändringar på åtta av gymnasieskolans yrkesprogram (BF, FT, HT, HV, NB, RL, VF och VO). Förslagen till förändringar i ämnesplaner, inriktningar och programfördjupningar är ute på remiss mellan 18 dec och 31 jan 2020. Förändringarna kan tillämpas från och med den 1 juli 2021.
Regeringen föreslår att den övre åldersgränsen för studiemedel höjs från 56 till 60 år. Det föreslås även att äldre studerande ska ges utökad möjlighet att få fler studiemedelsveckor.
Skolverket har sedan 2013 haft ett regeringsuppdrag att utveckla kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen inom skola och vuxenutbildning. I denna slutredovisning ges en presentation av uppdragets olika delar, vilka insatser som genomförts och avslutningsvis en sammanställning av gjorda erfarenheter och kvarstående arbete.
Regeringen vill utveckla yrkeshögskolans flexibilitet och möjlighet att svara mot arbetslivets behov av kvalificerad yrkeskompetens. Därför får Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att förbereda införandet av korta utbildningar inom yrkeshögskolan.
– Kunskapslyftet har inneburit en kraftig utbyggnad av yrkeshögskolan. Nu vill vi fortsätta att utveckla yrkeshögskolan genom att möjliggöra för fler kurser eller kombinationer av kurser. Det stärker möjligheterna till kompetensutveckling och omställning i arbetslivet för den som redan har ett jobb men som behöver fördjupa eller bredda sin kompetens, säger utbildningsminister Anna Ekström.
Arbetsförmedlingens prognos för 2020 och 2021 visar på en fortsatt stark arbetsmarknad. Samtidigt blir avmattningen i ekonomin allt mer tydlig. Sammanlagt ökar antalet sysselsatta med 45 000 personer, vilket är en dämpning jämfört med tidigare år.
Från och med den 2 januari nästa år införs ett nytt ansöknings- och antagningsförfarande till polisutbildningen. Denna ändring innebär att den som vill söka till polisutbildningen göra det när som helst under året. Utbildningen startar två gånger per år, höst och vår.
Med start 10 februari 2020 erbjuder Euroguidance Sweden en kostnadsfri distanskurs i Ivägledning för dig som arbetar som vägledare eller internationell koordinator inom högskolan. Kursens syfte är att bidra till en proaktiv vägledning vid utlandsstudier för att få fler studenter att ta steget ut.
6 av 10 vill kunna distansutbilda sig, en av tre vill jobba till 67 år eller längre och hälften av männen kan tänka sig ett jobb i välfärden, enligt en ny studie från SKR och Sobona.
− Välfärden behöver ökade möjligheter att rekrytera och utveckla människor som är mitt i arbetslivet. Då ska det finnas förutsättningar för att ställa om, att vidareutbilda sig eller att skaffa sig en helt ny utbildning. Ett förlängt arbetsliv med höjda pensionsåldrar gör att möjligheten att yrkesväxla blir helt nödvändig för många, säger Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och Regioner.
Egenföretagare och entreprenör är 15-29 åringarnas vanligaste svar på frågan ”vilket är ditt drömjobb? ”. Sammantaget väljer dock majoriteten av unga ett drömjobb som har goda förutsättningar till trygghet och långsiktighet och som finns inom branscher som skriker efter arbetskraft. Det visar den nya undersökningen Ungdomsfokus 2019 som genomförts för femte året i rad av Rasmussen Analys och Nyheter24. Enkäten har besvarats av 1047 personer i Sverige, i åldersgruppen 15–29 år.
Andelen elever som får gymnasieexamen inom tre år på nationella program ökar något jämfört med 2018 – från 76,1 till 76,6 procent. Det är främst elever på högskoleförberedande program som står för en ökning. När det gäller yrkesprogrammen så minskar däremot andelen med examen. Detta visar Skolverkets statistik över betygen inom gymnasieskolan som även finns nedbruten på läns-, kommun- och skolnivå.
Regeringen har beslutat om justeringar av innehållet i flera av gymnasieskolans yrkesprogram. Bland annat utökas mängden programgemensamma ämnen inom vård- och omsorgsprogrammet för att svara mot kompetenskraven för arbete som undersköterska.
De nya bestämmelserna kan börja gälla för utbildningar som startar HT 2021
Första urvalet för vårterminen 2020 är klart. Antalet antagna ökar med knappt fem procent jämfört med den tidigare toppnoteringen från vårterminen 2019. Även antalet behöriga sökande ökar med nära fem procent och når nya höjder – totalt 230 420 jämfört med föregående toppnotering på 223 482 för vårterminen 2014.
Myndigheten för yrkeshögskolan publicerar ny statistik gällande YH-studerandes inträde på arbetsmarknaden. Siffrorna, som hämtats från SCB, visar att allt fler som läst på yrkeshögskola får rätt jobb efter examen.
Endast två av fem ungdomar som avregistreras från kommunernas aktivitetsansvar går vidare till studier. Det visar Skolverkets statistik över kommunernas aktivitetsansvar för perioden 2018/2019.
Aktivitetsansvaret ska i första hand motivera ungdomar till utbildning. Utifrån detta syfte är övergången till studier låg. Under perioden 2018/2019 var 71 400 ungdomar någon gång registrerade inom aktivitetsansvaret och av dessa avregistrerades 44 200 under samma period. Endast två av fem (39 procent) som avregistreras från aktivitetsansvaret går vidare till studier på i gymnasial nivå. Av dessa börjar 22 procent på ett nationellt program eller motsvarande, och 17 procent på ett introduktionsprogram.
Läs rapporten som pdf – Kommunernas aktivitetsansvar perioden 2018/2019 >>
PISA 2018 bekräftar att trendbrottet i PISA 2015 inte var en tillfällighet. Svenska 15-åringar presterar nu över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden som PISA undersöker. I läsförståelse är det bara fyra OECD-länder som har bättre resultat. De svenska resultaten är nu tillbaka på samma nivå som 2006, innan de började sjunka.
Intensivåret ska snabba på nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Nu har Arbetsförmedlingen lämnat ett förslag till regeringen på hur det kan utformas.
– Det finns en stor potential i uppdraget, säger uppdragsledare Arild Vågen.
I somras fick Arbetsförmedlingen i uppdrag av regeringen att förbereda ett intensivår för deltagare i etableringsprogrammet. Det ska bestå av språkintensiva och yrkesnära insatser riktade mot en bransch eller yrke och målet är att deltagaren ska kunna få arbete inom ett år.
– Insatserna ska pågå parallellt och deltagarna ska även erbjudas aktiviteter utöver heltid, säger Arild Vågen som lett utredningen med Jennica Alsén.
Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering. För att komma tillrätta med de ojämlika förutsättningarna mellan huvudmän och mellan skolor tänker sig Björn Åstrand en förflyttning av ekonomiskt ansvarstagande i tre steg:
– Det är steg i en process. Det kommer att kräva tid, och det kan krävas skatteväxling och andra saker. Men det är viktigt att göra något i närtid också. Så ett litet sektorsbidrag kan komma på plats snabbt, i väntan på det stora som behövs, säger han.
Senast den 30 mars 2020 lämnar Björn Åstrand över sitt betänkande till regeringen med förslag på förändringar i grundskolans finansiering och skolvalssystemet.
Intresset är stort för planerna att pröva korta yrkeshögskoleutbildningar från nästa år. Regeringen har hörsammat att många av yrkeshögskolans externa intressenter uttryckt att det finns behov av kortare utbildningar som syftar till att erbjuda kompetensutveckling i syfte att ge förutsättningar att klara omställning, digitalisering och automatisering på svensk arbetsmarknad.
Den 4 december bjuder Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, in till ett frukostseminarium om problematisk skolfrånvaro med fokus på hur vi kan främja närvaro och förebygga frånvaro i skolan.
Frukostseminariet kommer att direktsändas och du kan följa sändningen via vår Youtube-kanal. Tid för sändningen är 08:00-09:00. Sändningen teckenspråkstolkas och textas.
En inspelad version kommer även att publiceras i efterhand på www.spsm.se/frukostseminarier.
Nyheter i antagningsreglerna till högskolan, utländska gymnasiebetyg och möjligheter till internationellt utbyte. Det var några programpunkter när 200 vägledare möttes i Stockholm för Universitets- och högskolerådets (UHR:s) årliga informationsdag.
Det är viktigt att följa hur det lokala urvalet vid antagning till högskolan används och att det sker på ett rättssäkert och transparent sätt. Nu får Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet tillsammans i uppdrag att kartlägga och analysera hur universitet och högskolor använder lokalt beslutade urvalsgrunder vid antagning till högre utbildning.
Inför hösten 2019 sökte 126 000 personer utan tidigare högskolestudier till utbildningar vid universitet och högskolor. Det var en ökning med 3 procent jämfört med föregående höst då antalet var 122 000. Bland de sökande utan tidigare högskolestudier var 59 procent kvinnor och 41 procent män.
Valideringsdelegationen har drivit på utvecklingen på valideringsområdet under fyra år. Vad händer sedan, när vi lämnat vårt uppdrag? Den 27-28 januari 2020 bjuder Region Kronoberg in till nationell valideringskonferens i Växjö.
Medarrangörer är Skolverket, Universitets- och högskolerådet, Myndigheten för yrkeshögskolan, Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen och svenska ESF-rådet.
Syftet med konferensen är att diskutera det fortsatta arbetet med validering som ett verktyg för kompetensförsörjning på nationell, regional och lokal nivå.
Konferensen riktar sig till dig som arbetar i region eller lärosäte, och till dig som är yrkeshögskoleanordnare, arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare eller arbetar med vuxenutbildning.
En ny utredning från Myndigheten för yrkeshögskolan visar att tillgodoräknande inom yrkeshögskolan genomförs i begränsad omfattning. ”Om vi blir bättre på det här kommer studerande komma ut i jobb snabbare”, säger utredaren Anna Kahlson.
Denna registerstudie har undersökt sysselsättningen fem år efter gymnasiestarten hos samtliga de 9 540 elever som började på något av de fyra introduktionsprogrammen 2012; programinriktat individuellt val, preparandutbildning, yrkesintroduktion samt individuellt alternativ.
Läs rapporten som pdf >> Introduktionsprogram, eleverna och deras sysselsättning framåt
David Spak tilldelas diplom av Anna Stenberg på Tremedia
Vägledarprisets syfte
Varje år utser Sveriges Vägledarförening en person som ska tilldelas Vägledarpriset. Syftet med priset är att lyfta fram personer som har visat särskilt engagemang för vägledning inom skola, arbetsliv, främjat nationellt eller internationellt samarbete, samverkan mellan skola och arbetsliv, utvecklat vägledningen genom nya arbetsformer/metoder samt har gett goda exempel på vägledning.
I år fick David Spak Vägledarpriset med motiveringen:
David är väldigt engagerad i vägledningen i landet och genom sitt arbete ökar han kunskapen om studie- och yrkesvägledning i skolvärlden, inom olika branscher och organisationer samt hos allmänheten genom bland annat sin blogg (Syvbloggen.nu) samt tidningen Skolvärlden.
Genom sitt engagemang bidrar David till att utveckla och stärka studie- och yrkesvägledningen, både regionalt och nationellt. Han visar på hur samarbetet mellan vägledare och lärare kan se ut, stärkas och utvecklas.
David är drivande i arbetet med att utveckla vägledningen och startade i maj SYVupproret, som syftar till att stärka vägledarnas profession. SYVupproret ställer även krav på att det skapas hållbara tjänster för vägledare, så att landets vägledning kan bli mer likvärdig och kvalitativ.
UKÄ har i en ny rapport tittat närmare på framtidens kompetensbehov för 15 bristyrken inom den offentliga sektorn. Rapporten visar ett behov av ett årligt antal nybörjare på cirka 37 000 för utbildningar kopplade till bristyrken för att kunna möta behoven fram till 2035.
Läs rapporten som pdf : Framtidens behov av högskoleutbildade >>
Ta chansen till kostnadsfri kompetensutveckling våren 2020! Delta i ett givande utbyte under en vecka, där du lär dig mer om vägledningen i landet du besöker och dessutom får träffa kollegor från ett flertal europeiska länder.
Sista ansökningsdag är den 15 november
Andelen förstahandssökande till högskoleförberedande program ökar inför läsåret 2019/20 efter att ha minskat de senaste två läsåren. Samhällsvetenskapsprogrammet är det vanligaste förstahandsvalet följt av ekonomiprogrammet. Det visar vår officiella statistik över hur elever sökte till gymnasieskolan inför läsåret 2019/20. Statistiken baseras på den slutliga antagningen bland samtliga sökande den 1 juli.
I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen inom ramen för Kunskapslyftet att MYH ska få i uppdrag att utveckla yrkeshögskolan med fler korta, flexibla yrkeshögskoleutbildningar. Syftet är att underlätta kompetensutveckling för redan yrkesverksamma.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) och David Spak, studie- och yrkesvägledare, i samtal. Foto: Fredrik Wallin
Här möts Skolmarschens initiativtagare och utbildningsminister Anna Ekström för att diskutera den rykande frågan om nedskärningarna i skolan.
Ett värdefullt möte, menar Anna Ekström.
– En sak som verkligen kom fram var den samvetsstress som riskerar att leda till ohälsa för många lärare, säger hon.
En majoritet av eleverna som börjat på gymnasieskolans introduktionsprogram får jobb eller studerar vidare men det skiljer sig stort mellan olika program. De flesta av eleverna som arbetar är sysselsatta inom vård och omsorg. Det visar en studie från Skolverket som följt upp elevernas sysselsättningsgrad fem år efter påbörjat introduktionsprogram.
Nu har UHR:s nya bedömningstjänst funnits i snart ett halvår. Så här lätt är det att använda den för att hjälpa sökande att se vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige.
84 procent. Så många var etablerade på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen vilket är den högsta siffran hittills. Allra bäst går det för de studenter som tagit en yrkesexamen, framför allt inom hälso- och sjukvård. Det visar en ny rapport som UKÄ tagit fram.
Läs rapporten här: Etablering på arbetsmarknaden efter studier i högskolan >>
Jobben förändras…
Globalisering, snabb teknikutveckling och digitalisering driver på strukturomvandlingen i det svenska näringslivet. Vissa jobb försvinner, andra kommer till samtidigt som innehållet i många jobb förändras. Denna utveckling påverkar företagen på ett genomgripande sätt och gör att många svenska företag idag är mer konkurrensutsatta än tidigare.
…och därför blir kompetensutveckling än viktigare.
Den 13 november anordnar Myndigheten för yrkeshögskolan en träff för vägledare och välkomnar deltagarna till en förmiddag med föreläsning och möjlighet till diskussion kring olika frågor.
Innehållet i vägledningsmaterialet är i första hand tänkt för elever i grundskolan och gymnasiet, men går mycket väl att använda även för vuxna i behov av vägledning. Med hjälp av statistik, fakta, intervjuer, listor, filmer, tester, diskussionsfrågor och uppgifter kan eleverna analysera och formulera sina framtidsdrömmar, kunskaper och färdigheter. Och identifiera vilken väg de vill gå. Vi presenterar också vad Arbetsförmedlingen gör och vilket stöd hen kan få av oss.
Tamara var inställd på ett jobb som spårvagnschaufför, och hade inga planer på att studera mer. Men folkhögskolan i Angered öppnade hennes ögon för andra möjligheter.
Digitaliseringens intåg på den svenska arbetsmarknaden är sedan länge här. Utvecklingen går snabbt och både företag och politiker måste vara proaktiva för att hänga med. Det gäller även arbetstagare som får ett allt större personligt ansvar, säger Mårten Blix på Institutet för näringslivsforskning.
Läsåret 2018/19 ökade antalet registrerade studenter i högskolan för andra läsåret i rad. Kvinnorna stod för den största ökningen.
Totalt var det 410 200 registrerade studenter under läsåret, vilket var en ökning med 4 700 studenter eller drygt 1 procent jämfört med läsåret innan. Det visar ny statistik från UKÄ.
Kvinnorna fortsätter att vara i klar majoritet och stod också för den största ökningen. Det totala antalet kvinnor var 250 600 personer medan antalet män var 159 600 personer.
Även antalet nybörjare i högskolan fortsatte att öka. Totalt var det knappt 87 900 nybörjare i högskolan läsåret 2018/19, av dessa var 50 900 kvinnor och 37 000 män. UKÄ kommer att publicera en analys av nybörjare i högskolan läsåret 2018/19 senare i höst.
Hälften av landets kommuner har i år gjort besparingar inom skolan. I var fjärde kommun har det blivit färre anställda inom skolan räknat per elev. Det visar en enkät som Sveriges Radio genomfört.
Grattis alla vägledare runtom i Sverige!
Idag, 8 oktober, firar vi alla Vägledningens dag, som är instiftad av Sveriges Vägledarförening.
Hur firar du? På Tremedia firar vi med kaffe och ett gäng drömmar (Läs: en massa goda idéer för framtiden)
IAEVG står för International Association for Educational and Vocational Guidance, och de arrangerar årligen en stor internationell vägledarkonferens. Där träffas vägledare, forskare och myndighetsfolk för att utbyta erfarenheter runt aktuella, vägledningsrelaterade frågor.
Temat 2019 var Career Guidance for an Inclusive Society (Karriärvägledning för ett inkluderande samhälle) och nu finns allt material från konferensen samlat som pdf:r, presentationer och filmer på uhr.se >>
Blivande gymnasielever väljer skola efter kvaliteten på utbildning, men inte bara. Elever med lägre betyg har en större benägenhet att välja skola utifrån var deras kompisar ska gå eller om de får en surfplatta. Det visar forskning från Uppsala universitet.
Att vägledningen prioriteras bort är inte bara allvarligt, det är rent av oansvarigt. Studie- och yrkesvägledare förtjänar bättre än att återigen bli svikna av politiken, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.
Skolverket bjuder in till en konferens för dig som vill veta mer om vad lärlingsutbildning innebär och vad som krävs för att starta utbildningen. Konferensen pågår under två dagar och är kostnadsfri. Skolverket står för på mat, fika och logi under konferensen.
Målgrupp
Konferensen riktar sig till rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare, lärlingskoordinatorer på skolor eller hos utbildningsanordnare.
Tid och plats
6-7 november 2019, Blommenhof, Nyköping
Sista anmälningsdag
15 oktober 2019
Det fortsätter vara stora regionala skillnader i övergången till högskolestudier, både mellan län och mellan kommuner. I samtliga län var övergången högst för personer med högutbildade föräldrar. Men det finns fler faktorer än social bakgrund som påverkar om personer påbörjar högskolestudier – för trots högutbildade föräldrar är det fortsatt stora regionala skillnader.
Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.
Utredningen ska bland annat:
– Föreslå en modell för ämnesbetyg för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
– Analysera om, och i så fall föreslå hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet.
– Föreslå sätt att synliggöra och dokumentera elevens kunskapsutveckling när kunskapsnivån inte motsvarar ett godkänt betyg.
– Kartlägga tillämpningen av lärarnas skyldighet att ta hänsyn till all tillgänglig information vid betygssättningen och vid behov förslå förändringar.
Du kan följa arbetet på betygsutredningens facebooksida.
Nu kan du anmäla dig till Skolinspektionens dag 2019. Årets konferens lyfter kvalitetsarbetet i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vi gör en djupdykning i hur organisation och styrning, undervisning och vägledning samverkar för att främja skolans viktiga roll i samhället – i en framtid med nya krav.
Hej!
Nu är det bara en månad kvar till Sveriges Vägledarförenings konferens,Vägledarkonferensen ”Allt är möjligt – En vägledning i framkant”, den 24-25 oktober i Stockholm. På Stora Essingen, som vanligt igen.
Det finns fortfarande platser kvar, det är inte för sent att anmäla sig.
Hela programmet och anmälan hittar du på vår hemsida, www.vagledarforeningen.se.
Sprid gärna informationen om konferensen till dina kolleger.
Hoppas vi ses i oktober.
Med vänlig hälsning
Konferensgruppen
Sveriges Vägledarförening
Skolverket har beslutat att det från och med den 1 juli 2020 inte längre får erbjudas kurser i hudvård inom hantverksprogrammet för nya elever. Beslutet har vi fattat eftersom vi anser att eleverna hamnar i en återvändsgränd när gymnasieutbildningen inte godtas på vidareutbildningar som är godkända av den dominerande branschorganisationen. Elever som redan påbörjat hudvårdsutbildningen innan 1 juli 2020 får gå klart utbildningen som planerat.
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan är i princip oförändrad. Skillnaden i behörighet varierar dock mycket mellan olika elevgrupper. Behörigheten bland elever med högutbildade föräldrar är 17,1 procentenheter högre än bland elever vars föräldrar har kortare utbildning. Samtidigt minskar skillnaderna mellan pojkar och flickor. Det visar Skolverkets nya statistik som också finns uppdelad på skolor, kommuner och län.
År 2018 uppgick den totala kostnaden för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och kommunal vuxenutbildning till 291,3 miljarder kronor. Det visar Skolverkets officiella statistik om kostnader för kalenderåret 2018.
Regeringen föreslår i sin budgetproposition att studiestartsstödet ska vara kvar de närmaste tre åren. Detta är en förändring jämfört med budgeten som beslutades i våras, där inga pengar var avsatta för studiestartsstödet 2020.
Nu är en ny termin i full gång i landets gymnasieskolor. I skolvardagen möter personal elever som vi vet har stora förhoppningar och lust att lära, men som också lätt kan känna stress och oro för betyg. Gymnasieskolan är idag avgörande för elevers framtidschanser. Därför är styrningen för att alla elever ska kunna lyckas mycket viktig.