Sedan flera år bedriver SKR ett arbete för att fler ungdomar ska fullfölja en gymnasieutbildning. Satsningen syftar till att stödja kommunernas arbete med det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. I det här materialet sammanfattas slutsatser om vad som kan göras för att förbättra arbetet med KAA och vilka förutsättningar som behövs för ett välfungerande arbete.

Ladda ner rapporten som pdf: Bättre förutsättningar för det kommunala aktivitetsansvaret

Nu är det klart att Den offentliga omställningsorganisationen kan börja erbjuda sina tjänster. Därmed kan även de utan kollektivavtal få hjälp av en omställnings­organisation innan man ansöker om omställnings­studiestöd.

Mer info om den offentliga omställningsorganisationen finns på csn.se

Nästan dubbelt så många som före pandemin upplever sin ställning på arbetsmarknaden som hotad. Bland dem uttrycker många ett behov av att vidareutbilda sig för att kunna behålla jobbet. Samtidigt erbjuds de inte kompetensutveckling i samma utsträckning som de som upplever sig som attraktiva på arbetsmarknaden. Det är några av resultaten från FIX, tankesmedjan Futurions årliga framtidssäkringsindex.

Mer om Framtidssäkringsindex 2022 hittar du på futurion.se

En ny studie från Folkbildningsrådet visar att deltagare med funktionsnedsättning är nöjda med studieförbundens verksamhet. Gemenskapen och möjligheten att utveckla kreativa intressen är särskilt viktigt. I anpassade kurser får deltagarna i större utsträckning sina behov tillgodosedda och kan delta utan begränsningar.

Läs mer om deltagare med funktionsnedsättning i studieförbundens verksamhet på folkbildningsradet.se

Skolinspektionen genomför nu en kvalitetsgranskning av hur skolor genom undervisning och studie- och yrkesvägledning arbetar i årskurs 4–6 för att vidga elevernas perspektiv på framtida utbildnings- och yrkesval utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Sverige har en starkt könsuppdelad utbildningssektor och arbetsmarknad. Könsstereotypa föreställningar och förhållningssätt till olika ämnen grundläggs i mycket tidig ålder och ökar sedan under grundskoleåren.

Läs mer om granskningen på skolinspektionen.se

Det vanligaste yrket i riket var Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende där fanns totalt 129 350 anställda, varav 89 procent var kvinnor och 11 procent var män. Det var även det vanligaste yrket för kvinnor. Vanligaste yrket för män var Lager- och terminalpersonal som var det fjärde vanligaste yrket totalt, med 76 procent män och 24 procent kvinnor.

Mer yrkesstatistik hittar du på scb.se

Omställningen mot ett klimatsmartare elektrifierat samhälle gör att många yrken blir särskilt bra att satsa på. Spana in vår lista och läs på om yrken som gör dig till en kugge i utvecklingen och stärker din jobbframtid.

Laddstolpar för elbilar, vindkraftverk, utbyggnad av elnätet är bara några exempel på prioriterade områden när Sverige elektrifieras för att minska belastningen på klimatet. När infrastrukturen för landets energiförsörjning ska byggas ut, drivas, energieffektiviseras, utvecklas och underhållas så blir jobbchanserna mycket goda inom en rad yrken. I vår lista kan du läsa på om lön, arbetsuppgifter utbildningsvägar och framtidsutsikter inom några av dessa yrken.

Exempel på olika klimatsmarta yrken hittar du på arbetsformedlingen.se

Regeringen ger den sittande Skolinformationsutredningen i uppdrag att utreda hur en insynsprincip kan införas samtidigt som utredningen fortsatt ska analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående förskolor, skolor och fritidshem.

Läs mer om att utreda ökad insyn i friskolor på regeringen.se

Efter en tids nedgång ökar yrkesprogrammens attraktivitet bland elever i årkurs nio. Men det är färre än hälften som vet att högskolebehörighet ingår som grund från i höst.

Det är WorldSkills Sweden som tillsammans med Ungdomsbarometern undersöker inställningen till yrkesprogram bland niondeklassare. Andelen unga som kan tänka sig att gå ett yrkesprogram har ökat från 53 till 56 procent det senaste året. Andelen som är positivt inställda till yrkesprogram på gymnasiet har ökat med en procentenhet jämfört med i fjol. Andelen är nu 58 procent. År 2020 var andelen dock 65 procent och därefter minskade andelen fram till nu.

Läs mer om ungdomars inställning till yrkesprogram på vilarare.se

En nyckelfaktor för att kunna arbeta tidigt med vägledning är att de som undervisar har kunskap och intresse för frågor om skola, arbetsliv och elevernas framtid. Det säger Anders Lovén, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.

Läs mer på webbplatsen Vi Vägledare

Det finns i dag stora skillnader mellan skolor när det gäller tillgången till läromedel. Regeringen har därför avsatt 685 miljoner kronor i statsbidrag för att skolhuvudmän ska kunna köpa in mer läroböcker och lärarhandledningar. Syftet är att skolan ska bli mer likvärdig och att öka undervisningens kvalitet.

– Sveriges elever behöver få fler läroböcker. Fysiska böcker är viktiga för elevers lärande, ändå finns det många skolor som inte har tillräckligt med aktuella läroböcker. Det har blivit ett allvarligt likvärdighetsproblem i svensk skola. Regeringen gör det nu möjligt för skolorna att köpa in fler böcker för att sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne, säger skolminister Lotta Edholm.

Läs mer om regeringens statsbidrag till läroböcker på regeringen.se

För många äldre kan låga inkomster avskräcka från studier. Men om studiemedlet inte räcker till finns möjligheten till tilläggslån. En ny studie från CSN visar att en fjärdedel av alla studerande med studielån har rätt till kompletterande tilläggslån, men att det bara utnyttjas av hälften av dem.

– Tilläggslånet kom till för att möjliggöra studier för äldre, just eftersom de har en annan ekonomisk situation än yngre, säger William Wedenberg, analytiker på CSN.

Läs mer om tilläggslån på csn.se

Från och med 1 juli i år blir undersköterska en skyddad yrkestitel. Det är Socialstyrelsen som kommer att pröva ansökningar om skyddad yrkestitel för undersköterskor.

Läs mer om skyddad yrkestitel för undersköterskor på uhr.se

Cirka hälften av deltagarna som fått grundläggande behörighet från folkhögskolans allmänna kurs påbörjar någon form av eftergymnasiala studier inom ett år. Det är en ökning med tio procentenheter jämfört med år 2014 då de här uppgifterna började att tas fram av SCB. Allra vanligaste utbildningen efter folkhögskola är på högskola och universitet.

På vilarare.se finns mer om att fler läser vidare efter allmän kurs på folkhögskola

Anmäl dig till Skolverkets nätverk om gymnasieskolans introduktionsprogram. Nätverket har fokus på styrning och riktar sig till representanter från skolförvaltningen och rektorer som vill utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram.

Anmäl ditt intresse för nätverket

Arbetsförmedlingen behöver arbeta med ökat individuellt stöd med inriktning på fler arbetsplatsnära insatser för den grupp som står längst från arbetsmarknaden. Det konstaterar myndigheten i en återrapport till regeringen om långtidsarbetslösa som står särskilt långt från arbetsmarknaden. Utöver mer resurser krävs också utökat samarbete med andra samhällsaktörer för att bryta långtidsarbetslösheten.

Läs mer om arbetsplatsnära insatser på arbetsformedlingen.se

I den områdesanalys som Myndigheten för yrkeshögskolan presenterar idag belyses järnvägsbranschens breda kompetensbehov. ”Kompetensfrågan är avgörande för att framtidens järnväg ska fungera på rätt sätt”, det säger analytikern Karin Åkerman som tillsammans med sin kollega Joel Junros har skrivit analysen.

Läs mer om kompetensbehovet för framtidens järnväg på myh.se

Har du en akademisk examen kan du komplettera med kurser inom våra uppdragsutbildningar. Syftet är att göra det lättare för dig att få arbete inom ditt yrke eller öka chansen för dig att klara kunskapsprovet i ett legitimationsyrke.

Allt om uppdragsutbildningar för akademiker hittar du på arbetsformedlingen.se

Regeringen vill att alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan. Därför gör regeringen det möjligt för skolor att erbjuda elever i låg- och mellanstadiet undervisning under skollov. På lovskolan får elever mer tid och möjlighet att ta igen kunskaper för att nå målen med utbildningen.

Läs mer om lovskola för elever på låg- och mellanstadiet på regeringen.se

Den som överväger att börja studera eller genomgå prövning inom komvux har rätt till en inledande kartläggning av sitt kunnande. En inledande kartläggning kan visa på att validering kan vara aktuell för individen. Här hittar du som arbetar med studie- och yrkesvägledning stöd och verktyg för inledande kartläggning och validering.

Läs mer om stöd för kartläggning och validering på skolverket.se

Under försöksperioden kan den som är minst 24 år och saknar grundläggande behörighet till högskolestudier skriva ett prov för att styrka sin kompetens.

Nästa prov ges 30 september 2023. Anmälan öppnar 23 augusti.

Läs mer på studera.nu

Sök i utbudet av korta kurser på Antagning.se.

Många vägledare och individer undrar om ett godkänt resultat på behörighetsprovet också ger behörighet i Engelska 6, Matematik 1 eller Svenska 3 eller någon annan enskild kurs. Svaret är nej, då kunskaperna prövas på en övergripande nivå där bedömningen görs på helheten.

Behörighetsprovet kan inte jämställas med prövningar i kurser vid gymnasieskolan eller komvux, utan prövar förutsättningar att tillgodogöra sig högskoleutbildning. Ett godkänt resultat ger grundläggande behörighet till högskolestudier, men inte några motsvarandebedömningar eller behörigheter i specifika ämnen.

Läs mer på studera.nu

Kombinationsutbildningar på komvux, där den studerande kombinerar yrkesutbildning och språkstudier, kan vara ett framgångsrikt sätt för nyanlända att snabbare komma ut på arbetsmarknaden. Men utbildningarnas utformning och kvalitet varierar mellan kommunerna. I en ny rapport lyfter Skolverket fram behovet av nationella riktlinjer och planerar att påbörja arbetet med dem under 2023.

Läs mer om kombinationsutbildningar på skolverket.se

Den 7 februari bjuder UKÄ, MYH och Skolverket in till frukostseminarium. Seminariet har sin utgångspunkt i rapporten Fler vägar till vårdyrken.

Ladda ner rapporten (pdf) – Fler vägar till vårdyrken

Läs mer om anmälan på uka.se

Riksdagen har beslutat om en omfattande reform för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Reformen handlar om nya bestämmelser för planering och dimensionering av den gymnasiala utbildningen. SKR har här sammanställt svar på vanliga frågor om reformen.

Förändringarna innebär bland annat krav på att minst tre kommuner ska ingå primär samverkan om planering, dimensionering och erbjudande av vissa utbildningar i gymnasieskolan och yrkesinriktad utbildning i den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Arbetsmarknadens behov ska vägas in i större utsträckning vid beslut om utbildningsutbudet. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Läsa mer om frågor och svar om reformen på skr.se

Nu har den första statistiken för dem som beviljats omställningsstudiestöd publicerats. Sjuksköterskeprogrammet, medicinsk sekreterare och masterprogram är de tre vanligaste utbildningarna som de sökande beviljats för.

Hittills har cirka 700 personer fått godkänt för omställningsstudiestöd för studier under vårterminen. Nu presenterar CSN den första statistiken för dem som hittills fått godkänt. Den publicerade statistiken är än så länge tidig, och sträcker sig fram till och med vecka 3 med ungefär 600 godkända beslut.

All statistik för omställningsstudiestödet hittar du på csn.se

Regeringen vill öka likvärdigheten vid bedömning av nationella prov, motverka betygsinflation och minska lärares arbetsbörda. Därför ger regeringen Skolverket i uppdrag att förbereda införandet av central rättning av uppsatsdelarna i digitala nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska.

Läs mer om central rättning av NP på regeringen.se

Under de kommande veckorna pågår gymnasievalet för landets drygt 120 000 elever i årkurs nio. En nyhet i år är att även yrkesprogrammen ger grundläggande högskolebehörighet. Här har vi samlat tips från våra studie- och yrkesvägledare, samt användbara länkar.

På skolverket.se hittar du en samling goda tips och råd tips inför gymnasievalet

Skolverket skickar idag ut drygt 500 ämnesplaner och programstrukturer på remiss. Remissen är en del av uppdraget att förbereda införande av ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och komvux. Remissinstanser är skolväsendet, myndigheter, organisationer och andra berörda aktörer.

Läs mer om remissomgången för nya ämnesplaner på skolverket.se

Sveriges nya studiestöd omställningsstudiestödet får ett delat anslag för de två ansökningsperioderna. Högst 50 % får delas ut till dem som börjar studera under vårterminen och resten går till dem som börjar under höstterminen.

– Med ett delat anslag riskerar inte pengarna att ta slut för dem som börjar studera andra halvan av året, säger Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN.

Läs mer om hur omställningsstudiestödet delas ut på csn.se

Här finns information till hjälp för dig som arbetar med prao. Du kan ladda ner färdiga brev för att berätta för vårdnadshavare vad prao är och varför det är viktigt. Informationen finns på flera olika språk.

Mer om hur du kan informera vårdnadshavare om prao finns på skolverket.se

Drygt 8 000 fler har sökt höstens internationella masterutbildningar jämfört med hösten 2022, en ökning med knappt tio procent. Även höstens internationella kurser och program på grundnivå får fler sökande jämfört med förra året – nära 1 900 fler har anmält sig, en ökning på elva procent jämfört med förra året.

Läs mer om intresset för höstens internationella utbildningar på uhr.se

Folkbildningsrådet får stöd från Europeiska Socialfonden för projektet VÄGEN – Folkhögskolevägen till arbetet och fortsatta studier. Projektet syftar till att motverka långvarigt utanförskap.

VÄGEN är ett omfattande projekt med en budget på över 150 miljoner, varav ESF-rådet bidrar med 85 miljoner kronor. Projektet ska pågå under tre år och fokusera på att individer som står långt från arbetsmarknaden, till exempel personer med funktionsnedsättning eller utrikes födda, ska kunna komma i arbete eller fortsätta till andra studier. Detta ska åstadkommas bland annat genom coachning och stärkt självledarskap. Folkbildningsrådet är projektägare och arbetet genomförs i samverkan med folkhögskolornas intresseorganisationer och 15 folkhögskolor runtom i landet.

Läs mer om projektet VÄGEN på folkbildningsradet.se

Här hittar du information om de flesta aktuella ändringarna av lagar och regler inom skolområdet. Vi berättar också om ändringar i läroplaner här. Datumen anger den tidpunkt då en ändring ska börja tillämpas.

Läs mer om aktuella lagändringar inom skolområdet på skolverket.se

Varje år saknar många elever som går ut årskurs nio i grundskolan behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen ger nu Skolverket i uppdrag att förbereda en utökning av undervisningstiden i lågstadiet för att elever ska få tillräckligt med undervisningstid för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål.

Läs mer om utökad undervisningstid i lågstadiet på regeringen.se

Om dina föräldrar är akademiker och du bor i närheten av ett universitet eller en högskola är det betydligt mer troligt att du kommer att studera vidare efter gymnasiet. Skillnaderna är dock stora mellan landets kommuner, även när det gäller hur lång tid det tar innan högskolestudierna påbörjas.

Läs mer om faktorer för högskolestudier på scb.se

Den 10 januari klockan 08.00 öppnar anmälan till vårens högskoleprov som genomförs den 25 mars. Antalet platser är inte begränsat och det går att anmäla sig till och med den 17 januari.

Läs mer om anmälan till vårens högskoleprov på uhr.se

Från 2023 gäller nya bestämmelser som ska göra det lättare för elever på yrkesprogram att nå grundläggande behörighet till högskolan. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången för elever som påbörjar utbildning höstterminen 2023.

Skolverket har nu publicerat två filmer för att förklara detta:

• Den första filmen vänder sig till huvudman, rektor, studie- och yrkesvägledare eller dig som på annat sätt planerar utbildning på yrkesprogram.
• Den andra filmen vänder sig till elever och föräldrar.

Film för dig som arbetar med att planera grundläggande behörighet på yrkesprogram

I denna filmen får du information om hur undervisningen för yrkesprogram ska planeras till hösten 2023 då alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskola och universitet.

Länk till filmen – Att planera för grundläggande behörighet på yrkesprogram

Film för elever och föräldrar om grundläggande behörighet på yrkesprogram

I filmen träffar vi ungdomar som berättar vad ett yrkesprogram ger behörighet till och hur du genom ett yrkesprogram både blir redo för ett arbete och har möjlighet att plugga på högskola- eller universitet direkt efter gymnasiet.

Länk till filmen – Grundläggande behörighet på yrkesprogram för elever och föräldrar

Vi på Tremedia vill önska alla våra kunder en riktigt god jul och ett gott nytt år! I år väljer vi på Tremedia att skänka en stor julgåva till Bris. 

Vi vill också passa på att tacka för all hjälp, respons och uppskattning som vi fått under året som gått. Er input och feedback är ovärderlig för oss!

Öppet i juletid
Tremedias kontor kommer att hålla stängt från den 22 december till den 9 januari. Har du brådskande ärende så skicka ett mejl till anna@tremedia.se så hör vi av oss så fort vi kan.

Leveranser i juletid
Alla som beställer innan jul kommer att få sin faktura innan årsskiftet. Dock kommer vi att hålla på leveranserna av brev och paket mellan den 20 december 2022 till den 9 januari 2023, då vi vet att det kan vara problem för skolor att ta emot god i mellandagarna.

Ta hand om varandra och era nära och kära!

Väl mött 2023!

Anna och Lennart på Tremedia

Den 15 mars öppnar anmälan till höstens kurser och program på Sveriges universitet och högskolor inför HT23. Välj bland presentationer, faktablad och webbinformation som stöd för ditt arbete.

Allt informationsmaterial hittar du på uhr.se

Försöksverksamheten YH-flex påbörjades 2020 och ska återrapporteras till regeringen i april nästa år. Den 7 december arrangerade Myndigheten för yrkeshögskolan en slutkonferens med medverkande anordnare för att sammanfatta verksamheten så här långt och ta sikte mot hur YH-flex kan utvecklas framöver.

Läs mer om YH-flex på myh.se

Trots att svensk skola i stort har stått stark genom pandemin har frånvaro, restriktioner och undervisning på distans i flera fall gjort att barn och elever inte fått de kunskaper de normalt skulle ha fått. Ämnena matematik och moderna språk tycks ha påverkats särskilt och elever som redan hade utmaningar i skolan har många gånger fått det ännu tuffare. Det är några av slutsatserna i Skolverkets slutredovisning som idag lämnats över till regeringen.

Läs mer om konsekvenserna av pandemin för svensk skola på skolverket.se

Arbetslösheten kommer att öka under nästa år. Samtidigt väntas uppgången i arbetslösheten bromsas tack vare den historiskt höga bristen på arbetskraft. Den bedömningen gör Arbetsförmedlingen i sin nya prognos.

Läs mer om den historiskt höga arbetskraftsbristen på arbetsformedlingen.se

Vid 25 års ålder hade 46 procent i årskullen födda 1996 påbörjat högskolestudier. Och den övergångsandelen har varit ungefär densamma för födelsekullarna 1984–1996. Andelen som påbörjar en högskoleutbildning ökar med föräldrarnas utbildningsnivå.

Läs mer om hur föräldrarnas utbildningsnivå påverkar högskolestudier på uka.se

Arbetskraftsbarometern 2022 visar att det råder stor brist på yrkeslärare och yrkesutbildade. Bland yrkeslärare är det 9 av 10 arbetsgivare som uppger att det är svårt att hitta personal. Det är även stor brist på nyutexaminerade med gymnasiala yrkesutbildningar inom bland annat teknik- och tillverkningsområdet, men även inom transport. Bristen är också fortsatt mycket stor inom flera vårdutbildningar såsom specialist- och röntgensköterskor, men även bland vissa civil- och högskoleingenjörsutbildningar.

Läs mer om bristen på yrkeslärare och yrkesutbildade på scb.se

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen. Lagen kommer att ställa krav på att kommuner samverkar och väger in arbetsmarknadens behov när utbildningar inom gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå planeras, dimensioneras och erbjuds. Skolverket har i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd för huvudmäns planering, dimensionering och erbjudande av utbildning.

Läs mer om skollagsändringarna på skolverket.se

Skolverket har fått i uppdrag att förbereda ett införande av ämnesbetyg. Det gäller alla ämnesplaner för alla skolformer inom gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Ämnesbetyg ska tillämpas från 1 juli 2025. De första eleverna som ges ämnesbetyg påbörjar därmed sina studier i det nya systemet efter 30 juni 2025.

Läs det senaste om ämnesbetygsreformen på skolverket.se

Passa på att beställa våra produkter innan året är slut.

Rabatten gäller nu samtliga produkter på ordinariepris, även arbetsböckerna ”Välja karriärväg” och Choice & Brainy möter framtiden”!

Allt som är beställt innan jul faktureras innan nyår!

Använd rabattkoden Jul2022 när du kommer till kassan i webbshopen här på hemsidan så dras rabatten innan du skickar din beställning. Du kan också skicka ett mejl med din beställning direkt till order@tremedia.se.

Observera!
Priserna som visas i webbshoppen är ordinariepriser och rabatten dras först efter du lagt in rabattkoden i kassan. Ej rabatt på fraktkostnad.

Gå till webbshop >>

Enligt skollagen ska huvudmannen för komvux erbjuda validering om en elev behöver det. En inledande kartläggning kan visa på individens behov av validering.

Från den 1 januari 2023 gäller följande:

1. Hemkommunen ska se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom komvux erbjuds en inledande kartläggning.
2. Om en elev behöver en validering och valideringen görs inom ramen för en eller flera kurser eller nivåer som bekostas av elevens hemkommun ska huvudmannen för komvux erbjuda det.
3. Det införs en ny definition av begreppet validering. Det förtydligas även vilken dokumentation som är aktuell efter en validering.

Läs mer om kartläggning och validering på komvux på skolverket.se

Första december ändras instruktionen för Universitets- och högskolerådet och en ny paragraf tillkommer. I den anges att myndigheten ska samverka med flera andra myndigheter inom sektorn kring kompetensförsörjning.

Det gemensamma målet inom samverkansuppdraget är att stärka kompetensförsörjningen och det livslånga lärandet på nationell nivå och det genomförs inom ett antal samverkansområden och arbetsgrupper.

Läs mer om myndighetssamverkan för kompetensförsörjning på uhr.se

NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) är samlingsnamnet för olika tillstånd/diagnoser som har gemensamt att det finns en annorlunda utveckling av hjärnan. Dessa förändringar har samband med ett annorlunda sätt att tänka, uppfatta och uppleva som inte är anpassat till samhällets krav och förväntningar. Detta leder till att vägledningssituationen vid NPF behöver hanteras med extra omsorg.

Läs mer om NPF för vägledare på jobbafrisknpf.se

Under flera år har andelen elever på nationella program i gymnasieskolan som tagit examen inom tre år ökat stadigt. Nu har ökningen stannat av. På de högskoleförberedande programmen minskar andelen elever med examen inom tre år för första gången medan den fortsätter att öka på de flesta yrkesprogrammen.

– Elevkullen som började i gymnasieskolan 2019 och som gick ut våren 2022 har varit påverkade av pandemin under alla sina tre år. Det handlar framför allt om undervisningen på distans som har påverkat både studierna och elevernas sociala situation, säger Christina Sandström, enhetschef Skolverket.

Läs det senaste om andelen elever som tar gymnasieexamen på skolverket.se

Regeringen har beslutat om en ny valideringsförordning. Syftet är att skapa en grund för gemensam förståelse och enhetlighet när det gäller validering inom hela utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. Även Myndigheten för yrkeshögskolans instruktion gällande att följa och stödja utvecklingsarbetet inom valideringsområdet blir permanent.

Läs mer om enhetlighet och förbättrad validering på myh.se

Betygen sjunker eller ligger stilla i nästan alla ämnen i årskurs nio. Störst är nedgången i svenska.
– I kärnämnena är förklaringen troligen att de nationella proven är tillbaka efter pandemin, säger Björn Öckert, professor i nationalekonomi.

Läs mer om betygsnedgången i årskurs 9 på lararen.se

Enligt en ny rapport från branschorganisationen Transportföretagen behövs 150 000 nya medarbetare rekryteras till de olika yrkena inom transportbranschen fram till 2035.
– Företagen behöver nyanställa omkring 11 000 personer per år, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjningen på Transportföretagen.

Läs mer om rekryteringsbehovet inom transportbranschen på arbetsformedlingen.se 

Webbinarium den 9 december för dig som är syv, rektor eller huvudman. Från 1 januari 2023 gäller nya bestämmelser för elever på yrkesprogram som gäller grundläggande behörighet till universitet och högskola. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången för elever som påbörjar utbildning höstterminen 2023.

Läs mer om innehåll och anmälan till informationsträffen på skolverket.se

Att vägleda nyanlända vuxna
Utveckla dina kunskaper i karriärplanering för nyanlända vuxna för att underlätta deras väg in i arbetslivet. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare och arbetar med nyanlända vuxna. Vi välkomnar team från samma arbetsplats där även rektor kan ingå.

Introduktion till karriärlärande
Hur kan våra elever får mer av karriärlärande under sin utbildning? Utveckla dina kunskaper om karriärlärande och hur det kan bidra till elevernas valkompetens. Den här kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare på grund- eller gymnasieskolan. Vi välkomnar team från samma skola där även rektor kan ingå.

Kreativa metoder och verktyg för att underlätta övergångar
En kurs för dig som vill ha konkreta metoder och verktyg för att arbeta med elever som upplever olika svårigheter med att klara och fullfölja skolan. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare.

PATH – vägledning för elever med intellektuell funktionsnedsättning
En kurs för studie- och yrkesvägledare som vill lära sig nya färdigheter och metoder att framtidsplanera med elever som är i behov av förstärkt vägledning. PATH står för Planning Alternative Tomorrows with Hope.

Studie- och yrkesvägledning i migration – att stödja nyanländas karriärprocesser
En kurs för att utveckla studie- och yrkesvägledningen med syfte att skapa goda förutsättningar för nyanlända och flerspråkiga elever att orientera sig inom utbildning och arbetsliv.

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
Hur kan vi öka elevernas motivation för skolan och för kommande studie- och yrkesval? Modulen presenterar hur lärare kan vidga elevernas perspektiv på sig själva och på omvärlden och hur man kan integrera och utveckla studie- och yrkesvägledningen i undervisningen.

Studie- och yrkesvägledning och interkultur – om att möta och mötas
Utveckla din kunskap om interkultur och interkulturellt förhållningssätt i studie- och yrkesvägledningen. Kursen är en seminarieserie med föreläsningar, workshops och praktiska övningar som syftar till att öka kunskap om interkultur i studie- och yrkesvägledningen, dela erfarenheter samt bygga nätverk. Denna kurs ersätter kursen Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning.

Att ta bort F skulle hota rätten till särskilt stöd. Det menar skolministern.
– Jag kommer aldrig att medverka till att F-betyget tas bort, säger Lotta Edholm (L) när Läraren träffar henne för en intervju.

Läs mer om skolministerns besked om F-betyget på lararen.se

Att studera på högskola efter att ha läst in behörighet på komvux har varit lönsamt även för äldre personer med arbetslivserfarenhet. Än mer lönsamt kan det bli med nya omställningsstudiestödet, skriver forskaren Linn Karlsson i en ny SNS-rapport.

Läs mer om det lönar sig med högskolestudier efter komvux på sns.se

Läs rapporten som pdf – Lönar sig högskolestudier efter komvux

De allra flesta som studerar vidare efter gymnasiet har examinerats från ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Hur stor andel som läser på högskoleförberedande- respektive yrkesprogram varierar mellan olika delar av landet. Därmed skiljer sig även andelen som studerar vidare efter gymnasiet beroende på var man bor. Andelen är störst i storstäderna och lägst i landsbygdskommuner med besöksnäring.

Läs mer på scb.se om var det är vanligast att studera vidare efter gymnasiet

Studerande på yrkeshögskola lyckas väl med sina studier och har en ljus bild av framtiden. Däremot är det en utmaning att få ekonomin att gå ihop. Det visar CSN:s rapport Yrkeshögskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2022.

Läs artikeln om situationen för  yrkeshögskolestuderande 2022 på csn.se

Läs rapporten som pdf – Yrkeshögskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2022

Tabellbilaga till rapporten om yrkeshögskolestuderande 2022

Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan redovisar i detta betänkande uppdraget att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan, samt andra alternativ som stärker statens ansvar för skolan utöver att staten blir huvudman.

Utredningen lägger fram två möjliga alternativ för att utveckla ett nytt skolsystem:

Alternativ 1 – ett fullgånget förstatligande med statligt huvudmannaskap för skolan

Alternativ 2 – ett system där staten förstärker sitt ansvar men utan att ta över huvudmannaskapet för skolan

Läs mer om förslagen i utredningen på regeringen.se

Interagency Career Guidance Working Group anordnar den första globala karriärmånaden, mellan 8 november och 13 december. Under denna period kommer de internationella byråerna att främja en rad globala och regionala evenemang, i samarbete med nationella och regionala och globala sammanslutningar som arbetar kring karriärutveckling för både ungdomar och vuxna.

Läs mer på skillsforemployment.org

Samhället förändras i högt tempo. Människor rör sig mellan olika yrken, branscher och geografier. På framtidens arbetsmarknad är kompetens en stark framgångsfaktor.

Läs artikeln om framtidens arbetsmarknad på trr.se

Kursen Career Guidance for the 21st Century är en flexibel, fritt tillgänglig e-kurs för yrkesverksamma vägledare över hela Europa, som fötts ur ett tidigare Erasmus+ projekt.

Kursen är kostnadsfri, du kan ta den i din egen takt och du väljer om du vill följa kursen på engelska eller norska.

Läs mer om e-kursen för vägledare på uhr.se

Välkommen till Skolverkets webbinarium den 23 november om grön omställning och en hållbar framtid. Ett inspirationsseminarium om hur lärare och studie- och yrkesvägledare kan samarbeta för att utveckla undervisningen och motivera eleverna att se möjligheter att välja yrkesområden som främjar en hållbar utveckling.

Läs mer om program och anmälan på skolverket.se

Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetslösheten kommer att öka under 2023 och under första halvåret 2024 och kulminera kring 360 000 inskrivna arbetslösa för att sedan tryckas tillbaka igen under andra halvan av 2024.

– Utvecklingen hänger i hög grad ihop med den pågående energikrisen i Europa samt hur snabbt världens riksbanker lyckas bekämpa den höga inflationen, säger Anders Ljungberg, enhetschef på analysavdelningen.

Läs mer om hur arbetslösheten utvecklar sig på arbetsformedlingen.se

SCB har på uppdrag av Sveriges 21 regioner tagit fram regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser. I de regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoserna presenteras framskrivningar över tillgång och efterfrågan på utbildade samt bedömningar av arbetsmarknadsläget år 2035 per län. Länsvisa prognoser och bedömningar görs för 22–55 utbildningsgrupper. Denna rapport innehåller en sammanfattning av bedömningarna år 2035 för ett urval av utbildningsgrupper.

Sammanfattning av regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser – Med sikte på år 2035 (pdf)

Så redovisas resultaten i de regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoserna (pdf)

Regionala prognoser fram till 2035 per utbildningsgrupp (xlsx)

Antalet sökande till vårens högskoleutbildningar minskar med fem procent jämfört med våren 2022. Intresset för vissa utbildningar som leder till yrkesexamen minskar generellt, men 22 procent fler vill bli högskoleingenjörer.

Läs mer om intresset för vårens högskoleutbildningar på uhr.se

Studie- och yrkesvägledningssamtal med nyanlända elever kan innehålla utmaningar. I fyra artiklar resonerar Åsa Sundelin kring samtalsmetodiska ideal, frågor om lärande och om språkliga asymmetrier.

Läs Åsa Sundelins artiklar på skolverket.se

Efterfrågan på personal är stor inom flera branscher, och många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens i Sverige.  Arbetsförmedlingen Eures bidrar till att matcha sökande i hela Europa med lediga jobb i Sverige, och den 27 oktober anordnas en digital rekryteringsmässa. Cirka 20 arbetsgivare erbjuder tjänster i sju olika branscher.

Läs mer om den digitala jobbmässan på arbetsformedlingen.se

Sedan nya omställningsstudiestödet lanserades 1 oktober har över 14 000 ansökningar kommit till CSN. Många vill ta chansen att vidareutbilda sig, och trots det stora söktrycket finns det fortfarande anledning att söka.

– Alla ansökningar kommer inte att beviljas. Det innebär att det inte är slut på pengar eller fullt och finns goda skäl till att ansöka så länge man uppfyller villkoren, säger Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN.

Läs mer om omställningsstödet på csn.se

Tio procent färre sökte högskoleutbildning hösten 2022 jämfört med under pandemin hösten 2021. Men redan nästa år kommer sannolikt intresset för högskolestudier att öka igen, enligt UHR.

Läs mer om intresset för högskolestudier 2023 på uhr.se

Många anställda är under- eller överkvalificerade för det arbete de utför. Felmatchningen på arbetsmarknaden kostar. ”I slutändan är det företagen som får ta notan”, säger Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning.

Läs mer om felmatchningen på arbetsmarknaden på svensktnaringsliv.se

Är du ny vägledare vid vuxenutbildningen och behöver fördjupa dina kunskaper om olika betygstyper inför kompletteringsstudier? Välkommen att anmäla dig till höstens tvådelade webbutbildning.

Läs mer om UHR:s kurser för vägledare på uhr.se

Den 9 oktober var det premiär för det grundläggande behörighetsprovet. Provskrivarna kan se sitt resultat på kontot för behörighetsprovet i början av december. Den som skrivit provet med godkänt resultat blir alltså grundläggande behöriga till högskolestudier.

Läs mer om det första genomförda behörighetsprovet på uhr.se

Under Yrkesutbildningsveckan, vecka 42, vill vi och Worldskills Sweden lyfta och visa upp landets yrkesutbildning. Alla initiativ är välkomna! Det kan handla om att ta emot elever under öppet hus, diskutera kvalitet i undervisningen eller knyta nya kontakter. Passa på ett engagera dig och ta del av tips på vad du kan göra på din skola.

Läs mer om Yrkesutbildningsveckan 2022 på skolverket.se

Allt om Yrkesutbildningsveckan 2022 finns på Worldskills Sweden

Välkommen till vårt webbinarium om studie- och yrkesvägledningens betydelse för nyanlända elever. Under webbinariet kommer du bland annat att få veta mer om aktuell forskning på området samt ta del av Östra Göinge kommuns erfarenheter av vägledning inom kombinationsutbildningar.

Lä mer om program och anmälan på skolverket.se

Andelen utrikesfödda i arbetsför ålder med minst en gymnasieutbildning växer i nästan hela landet, visar statistik från SCB. I många kommuner är det även vanligare med högre utbildningar bland utrikesfödda än bland inrikesfödda.

Befolkningens utbildningsnivå har stigit kraftigt i Sverige sedan millennieskiftet. Ett mått på det är hur stor andel av alla personer i åldern 20–64 år som har minst en gymnasieutbildning. Där är utvecklingen mellan år 2000 och 2020 tydlig bland såväl inrikes- som utrikesfödda, visar SCB:s registerdata för integration.

– I hela landet har andelen utrikesfödda personer i arbetsför ålder med minst en gymnasieutbildning ökat från 68,6 procent år 2000 till 72,7 procent år 2020, säger Daniel Kruse, statistiker på SCB.

Läs mer om befolkningens utbildningsnivå på scb.se

Arbetslösheten bland ungdomar fortsätter att minska. I slutet av september var 39 000 unga inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, en minskning med 11 000 på ett år.

I september var 333 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det är en minskning med närmare 55 000 personer jämfört med samma månad förra året. Därmed har arbetslösheten minskat till 6,6 procent från 7,5 procent på ett år. Bland ungdomar 18–24 år har arbetslösheten minskat till 8,3 procent från 9,8 procent under samma period.

– Den stora efterfrågan på arbetskraft har inte klingat av och det ger många jobböppningar, inte minst för ungdomar som har en gymnasieutbildning men som har liten eller ingen arbetslivserfarenhet, säger Anders Ljungberg, enhetschef på Arbetsförmedlingens analysavdelning.

Läs mer om minskad ungdomsarbetslöshet på arbetsformedlingen.se

Den senaste syv-rapporten visar ett fortsatt ansträngt läge för studie- och yrkesvägledarna.
Catharina Niwhede, syv och föreningsombud för Lärarnas Riksförbund i Malmö, sammanfattade läget i åtta åtgärdspunkter punkter och får nu stöd av LR:s förbundsordförande Åsa Fahlén.
– Jag tycker rapporten tydligt visar vikten av att förbättra studie- och yrkesvägledarnas arbetsmiljö och status, säger hon.

Läs hela artikeln om syv-rapporten på skolvarlden.se

Läs rapporten som pdf – Studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö 2022

8 oktober, firar vi alla Vägledningens dag, som är instiftad av Sveriges Vägledarförening.

I år infaller dagen på en lördag. Fira den ordentligt på din skola hela nästa vecka!

Grattis hälsningar från Tremedia!

Breddad rekrytering och breddat deltagande är prioriterade områden inom högre utbildning. Utbyggnaden av högskolorna har gett en generellt bredare rekrytering till högre utbildning. Samtidigt finns det större sociala skillnader i rekrytering mellan utbildningar och lärosäten.

Läs mer om den breddade rekryteringen till högskolan på uhr.se

I denna promemoria redovisas statistik över etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier efter gymnasieskolan. Årets publicering är den första som avser perioden då covid-19-pandemin har påverkat arbetsmarknaden. Vi redovisar bland annat skillnader i etableringsstatus ett år efter examen för ungdomar som tog examen de senaste läsåren.

Läs mer gymnasieelevers etablering på arbetsmarknaden på skolverket.se

Läs rapporten som pdf – Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier år 2020 efter gymnasieskolan

Nu finns ny officiell statistik över sökande och antagna till universitet och högskola på grund- och avancerad nivå höstterminen 2022. Efter att ha ökat under pandemin visar den senaste statistiken för höstterminen 2022 att antalet sökande och antagna till högskolan nu har minskat.

Mer statistik om intresset för högskolestudier finns på uka.se

På söndag den 9 oktober genomförs det grundläggande behörighetsprovet för första gången i Sverige. Totalt 931 studiemotiverade har anmält sig till provorterna Göteborg, Luleå, Lund, Stockholm och Sundsvall.

– Det här behörighetsprovet är till för alla som inte gått ut gymnasiet men nu vill läsa vidare efter några år i arbetslivet, säger Eino Örnfeldt, generaldirektör för Universitets- och högskolerådet. Det är en ny möjlighet att fördjupa sina kunskaper eller växla karriär.

Läs mer om premiären för behörighetsprovet på uhr.se

Tre fjärdedelar av alla yrkesarbetare inom privat sektor är positiva till att ta del av omställningsstudiestödet visar en undersökning som Svenskt Näringsliv har låtit göra. ”Det är en nödvändig förändring som nu görs på den svenska arbetsmarknaden”, säger Mia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Läs mer om undersökningen på svensktnaringsliv.se

Tremedia har gjort en sammanställning på en A4-sida över vanliga nationella studievägskoder.

Du vet väl att Tremedia har en en sajt som vänder sig direkt till eleverna? På programvaljaren.se kan även eleverna hitta samtliga Programstrukturer och studievägskoder.

Ladda ner en pdf-fil över nationella studievägskoder

Besök programväljaren.se och se samtliga Programstrukturer

Vi får många frågor angående vår onlinetjänst Riksväljaren som vi sålt tidigare år. Tyvärr har vi beslutat att lägga ner den så intresset dalat med året och beställningarna blivit färre.

Vi kommer inför nästa år att se över hur vi kommer att göra i framtiden. Har du tankar kring detta får du gärna mejla dem till anna@tremedia.se.

Välkommen till Skolverkets regionala träffar för lärlingsnätverk. Detta är träffar om lärande och lärlingsutbildning. Fokus för träffarna är hur vi kan få fler elever att välja och bli kvar i sin lärlingsutbildning.

Eleverna i grundskolan behöver stöd att göra väl underbyggda val till gymnasieskolan, därmed vill vi ge möjligheten till ett erfarenhetsutbyte mellan de som jobbar med lärlingsutbildning och studie- och yrkesvägledare i grundskolan.

Lärlingsnätverk öst – program och anmälan på skolverket.se

Lärlingsnätverk väst – program och anmälan på skolverket.se

15 procent av eleverna som lämnar årskurs nio saknar behörighet till gymnasiet, visar Skolverkets nya statistik. Andelen behöriga har minskat med 1,2 procentenheter jämfört med föregående år.

– Att femton av hundra elever som går ut nian inte kommer in på gymnasiet är oacceptabelt. Därför måste vi satsa på fler behöriga lärare och göra det möjligt för dem att utföra sitt viktiga uppdrag, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet (som den 1 januari 2023 bildar Sveriges Lärare tillsammans med Lärarnas Riksförbund).

Läs mer om niondeklassarnas gymnasiebehörighet på lr.se

Studiebevis med enstaka kurser eller samlat betygsdokument från gymnasiet ger inte grundläggande behörighet till högskolestudier.

I antagningen till högskolan ser vi att sökande som fått studiebevis från gymnasieskolan och sedan kompletterat på vuxenutbildningen blir obehöriga. Anledningen är att de inte tagit ut ett examensbevis från vuxenutbildningen, något som vi gärna ser att du som vägleder elever vid vux betonar betydelsen av.

Läs mer studiebevis från gymnasiet på uhr.se