Folkbildningsrådet ingår tillsammans med fem folkhögskolor i Arbetsförmedlingens projekt Kompetensmatchning, som genomförs med stöd från Europeiska socialfonden (ESF).

Folkbildningens delprojekt ska vidareutveckla arbetet med att synliggöra och validera generella kompetenser kopplat till studie- och yrkesvägledning. Utifrån ett egenmaktsperspektiv ska projektet stärka deltagarnas förutsättningar att gå vidare till fortsatta studier och arbete.

De utbildningar som kommer att användas i delprojektet är studiemotiverande folkhögskolekurs och etableringskurs på folkhögskola. Under våren pågår projektplanering inför projektstart i höst. Projektet Kompetensmatchning planeras pågå i tre år.

Nästan inga kvinnor utbildar sig till rörmokare. Nästan inga män siktar på jobb i barnomsorgen. Unga väljer utbildning efter kön, alla kampanjer till trots. Är det ens rätt att uppmuntra dem att bryta mot normen?

Läs mer på kommunalarbetaren.se

Det finns idag ett stort behov att hitta bättre vägar för lågutbildade personer att få yrkes­utbildning som gör att de kan komma in på den svenska arbetsmarknaden. Nu prövas modellen Regionalt yrkesvux, som är tänkt att tillhandahålla yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå. Genom Europeiska Socialfonden kan Svenska ESF-rådet bidra till att den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå bättre kan möta arbetsmarknadens behov. Därför avsätter Svenska ESF-rådet 5 miljoner kronor för insatser som ska utgå från utbildningsdepartementets uppdrag att utreda och föreslå utformning av ett regionalt yrkesvux.

Läs mer på svenska ESF-rådets webbplats

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska göra en översyn av hela systemet för tillträde till sådan högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare och lämna förslag till ett öppnare och enklare system. Uppdraget ska vara klart att redovisas senast den 15 mars 2017.

Utredaren ska:
– ge förslag på nya bestämmelser för tillträde till högskolan
– ge förslag på hur grundläggande behörighet kan uppnås genom arbetslivserfarenhet
– ta ställning till högskoleprovets roll vid urvalet
– ta ställning till ett system med meritpoängens vara eller icke vara
– lämna författningsförslag

Läs direktivet här – ”Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå”

Regeringen har beslutat att fem kommuner i Östergötland ska få dispens att överlämna undervisning inom gymnasieskolans språkintroduktion till ett antal folkhögskolor.

Samtidigt som folkhögskolorna tar över undervisningen av eleverna är kommunen fortfarande huvudman, vilket betyder att de nyanlända eleverna får ta del av gymnasieskolans studie-och yrkesvägledning, elevhälsa och modersmålsundervisning samtidigt som de går på folkhögskola.

– För att alla ska klara gymnasieskolan måste vi vända på varje sten. Folkhögskolans pedagogik bygger på att se hela människan och den har god förmåga att lyfta människor. Jag tror att den kan vara ett bra alternativ för vissa nyanlända och kan bidra till att fler kan klara av skolan, säger Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Läs mer på www.folkbildning.se

Lagom till att det är dags att söka till högskolan har Arbetsförmedlingen gjort en prognos som visar inom vilka yrken man säkrast kan få jobb efter avklarad högskoleutbildning.

Dessa är de yrken på högskolenivå där det är lättast att få jobb om 5 och 10 år:
– Förskollärare och fritidspedagoger
– Gymnasielärare
– Ingenjörsyrken
– IT-yrken
– Läkare
– Lärare i grundskolan
– Sjuksköterskor
– Socialsekreterare
– Specialpedagoger
– Tandläkare

Läs mer på Arbetsförmedlingens webbplats

Rapporten om MOOCs som publicerades vid slutet av januari i år följs nu upp av ett webbinarium som sänds den 16 mars kl. 15.00-16.00

Det handlar om resultatet av UKÄ:s uppdrag att analysera möjligheter med och eventuella hinder för att införa öppen nätbaserad utbildning (så kallad MOOCs) i svensk högskola. Marie Kahlroth som ansvarat för utredningen kommer att presentera UKÄ:s syn på om, hur och i vilken omfattning MOOCs skulle kunna integreras i svensk högskola.

Läs mer om webbinariet på UKA:s webbplats

Här kan du läsa rapporten som pdf – ”Öppna nätbaserade kurser (MOOCs) i svensk högskola”

Skolverket har gjort en uppföljning av gymnasiesärskolans sedan den reformerades och har då kommit fram till att det är svårt för skolorna att hitta APL-platser för eleverna.

– En bra apl kan bli en biljett in i arbetslivet för gymnasiesärskolans elever. Därför måste arbetsgivare, inte minst de offentliga, fundera på hur de kan ta emot fler elever. Dessutom visar vår uppföljning att skolorna behöver ännu mer stöd från kommunerna eller den enskilda huvudmannen när det gäller samverkan med arbetslivet, säger Anna Mannikoff, undervisningsråd på Skolverket.

Läs mer på Skolverkets webbplats

Ladda ner rapporten som pdf här: ”Gymnasiesärskolan – Uppföljning och analys av 2013 års reform”

Den 17 mars kl. 11-12 sänder Skolinspektionen ett webbinarium om kommunernas arbete med det kommunala aktivitetsansvaret.

Skolinspektionen har granskat arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret hos 16 utvalda kommuner. Granskningen har genomförts i kommuner där andelen arbetslösa ungdomar och ungdomar som står utanför gymnasieskolan under perioder senare år varit hög.

Läs mer om webbinariet på Skolinspektionens webbplats

Statistiska Centralbyrån har genomfört enkät bland gymnasiets avgångselever som visa att sex av tio elever i gymnasieskolans årskurs 3 planerar att inom tre år påbörja en högskoleutbildning. Bland kvinnorna är det omkring 65 procent som planerar att läsa vidare jämfört med runt 55 procent av männen.

Intresset för att studera vidare har varit ungefär detsamma sedan läsåret 2003/04. Andelen män med studieplaner ökade dock mellan läsåren 2013/14 och 2015/16, vilket gör att skillnaden mellan kvinnor och män ser ut att ha minskat något.

I SCB:s temarapport om gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/16 så finns mycket att läsa kring ungdomarnas tankar kring vad de vill läsa och varför, var de vill bo, vad studierna ska leda till, om utlandsstudier och om att kombinera studier med arbete.

Läs mer på SCB: webbplats

Läs temarapporten här – Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016

Åtta av tio företagare vill ta emot praoelever, visar en färsk studie av Svenskt Näringsliv. Två av tre har också gjort det under senaste året. Men det skulle kunna vara fler, för många får inga elever på grund av skolans ointresse, uppger företagen i undersökningen.

– Företagen känner ett starkt ansvar för ungdomarnas framtid och försöker göra en insats. Men skolan och kommunerna är inte tillräckligt intresserade, säger Fredrik Skälstad, skolexpert på Svenskt Näringsliv. De tar inte kontakt med företagen eller är krångliga att samarbeta med.

Läs artikeln på Svenskt Näringslivs webbplats

Läs rapporten här – ”Prao – vägen till det första jobbet”

Tusentals studerande på komvux avbryter helt eller delvis studierna varje år. Män i de yngre åldrarna är den grupp som oftast avbryter sina studier.

Vanligaste orsakerna till avbrotten är bristande motivation eller ett arbete konkurrerar med studierna, visar en ny rapport från CSN.

Läs mer på CSN:s webbplats

Skolinspektionen har fått 300 ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2017/18.  Det är en ökning med 10 procent jämfört med förra året. Ökningen beror på att fler vill starta ny skola än förra året. Ansökningar om att utöka befintliga skolor har minskat något. Det visar Skolinspektionens slutliga statistik över årets ansökningar.

Läs mer på Skolinspektionens webbplats

Statistik över friskoleansökningar inför läsåret 2017/18 (Excel-fil)

Arbetsförmedlingen föreslår en ny form av subventionerad sysselsättningsinsats inom statlig sektor, organisationer och föreningar. Målgruppen är långtidsarbetslösa som helt saknar gymnasieutbildning och som inte kan eller vill studera vidare på gymnasienivå. Insatsen ska även bidra till avvecklingen av sysselsättningsfasen.

Läs mer på Arbetsförmedlingens webbplats