Utbildningsdepartementet startar en särskild utredare ska analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola. Syftet är att öka likvärdigheten inom berörda skolformer.
Nu är det sommarlov för eleverna och semester för er och oss på Tremedia.
Vi stänger för semester vecka 27-30. Den 30 juli är vi åter på kontoret.
Under semestern kommer vi inte att göra några leveranser och om du gör en beställning kan det dröja innan du får en orderbekräftelse.
Ha en härlig sommar så hörs vi till hösten!
Visa på den akademiska nyttan med utbytesstudier, anpassa utbildningarna så att de lämpar sig för utbyten och utveckla studie- och yrkesvägledningen. Det är huvudförslagen i en ny rapport från UHR för att få fler studenter att studera utomlands.
Läs rapporten som pdf – Det akademiska värdet av mobilitet >>
Vet du inte vad du ska bli? Funderar du på att börja plugga eller vill du kanske byta karriär? Då får du inte missa Intresseguiden som snabbt ger förslag på yrken som passar dig utifrån just dina intressen.
Teorin bakom frågorna i Intresseguiden bygger på John. L. Hollands yrkesvalsteori (RIASEC)
1 juli 2018 träder flera förändringar ikraft som gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Förändringarna rör främst särskilt stöd och introduktionsprogrammen men även det kommunala aktivitetsansvaret. Det blir även förändringar för vissa gymnasieprogram och ämnen.
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.
De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.
I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.
Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.
Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.
Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Genom individanpassat stöd och tydliga rutiner för uppföljning kan antalet elever som gör studieavbrott minska. Det visar slutrapporten av SKL-projektet Plug in.
Sedan 2012 har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) drivit samverkansprojektet Plug In för att motverka studieavbrott i gymnasieskolan. Ett 70-tal kommuner har deltagit i projektet, som nu avslutats och sammanfattas i rapporten ”Studieavbrott – en fråga med konsekvenser långt utanför klassrummet”.
– Att fler unga fullföljer sin utbildning är en viktig fråga både på individnivå och på samhällsnivå. Därför har Plug In varit så viktigt för att få en större förståelse för vad som ligger bakom avbrotten, och kunskap om hur skolor och huvudmän ska arbeta för att förhindra dem, säger Per-Arne Andersson, chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.
Läs mer om framgångsfaktorer för att förhindra studieavbrott >>
Nu kan du som studerat i Syrien, Irak, Storbritannien, Tyskland eller Polen se vad din utbildning motsvarar i Sverige direkt på UHR:s webbplats. Det ger en snabb vägledning för dig som vill arbeta i Sverige.
Många lediga jobb kräver körkort. Riksdagen och regeringen har nu beslutat att det från och med den 1 september ska bli möjligt för vissa arbetslösa att låna pengar från CSN för att kunna ta körkort. Att införa ett statligt lån för körkort är en del i regeringens satsning på att förbättra jobbmatchningen på arbetsmarknaden.
Lånet kan användas till en B-körkortsutbildning vid en trafikskola som är godkänd av Transportstyrelsen. Som mest kan en person låna 15 000 kronor. Utbetalningarna görs i tre delbelopp om 5 000 kronor.
– Det första jobbet kan ofta vara det svåraste att få, eftersom man inte ännu fått visa vad man går för. Att vara lärling är därför en fantastisk start i arbetslivet. Nu förstärker vi ytterligare möjligheten för fler att få erfarenhet som lärling, genom att även elever på introduktionsprogram kan få lärlingsersättning, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2018.
Det går bra för Sverige. Arbetsförmedlingens nya prognos visar att sysselsättningen stiger och det skapas mängder av nya jobb.
– Vi surfar vidare på den starka konjunkturen som skapar en fortsatt urstark arbetsmarknad, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingens prognos visar att arbetslösheten fortsätter att sjunka. Samtidigt får totalt 145 000 fler sysselsättning under 2018 och 2019. Det innebär att sysselsättningsgraden landar på 79 procent nästa år vilket är den högsta nivån sedan början på 1990-talet.
– Sysselsättningen stiger både bland inrikes och utrikes födda. Samtidigt så ser vi att tillväxten av nya jobb nu börjar bromsa in så sakteliga, konstaterar Håkan Gustavsson.
DEBATT: Den stora bristen på studievägledare medför att tiotusentals elever får sämre chanser att göra välinformerade val som kan vara avgörande för deras framtid. Nu måste denna viktiga yrkesgrupp prioriteras, skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet och Erik Nordlund, ordförande Sveriges Elevråd.
Regeringen kommer inte att få igenom sitt förslag om utökade möjligheter att läsa in högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej när förslaget ska upp till beslut nästa vecka.
Utredningen har haft i uppdrag att göra en bred översyn av myndigheterna på skolområdet i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur som effektivare än i dag kan bidra till en bättre skola.
I uppdraget ingick också att lämna förslag till ett lämpligt huvudmannaskap för Sameskolstyrelsen eller dess verksamheter.
Några av utredningens förslag:
Skolmyndigheten och Institutet för professioner i skolväsendet ska bli nya myndigheter.
Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten läggs ner.
Skolforskningsinstitutet och Skolväsendets överklagandenämnd ska finnas kvar.
Några kommuner ska bli huvudmän för specialskolorna.
Sametinget ska vara huvudman för sameskolorna vilket skulle betyda att Sameskolstyrelsen läggs ner.
Det går 471 elever på varje heltidsarbetande studie- och yrkesvägledare i gymnasiet, enligt Skolverkets senaste siffror. För årskurs 7-9 var siffran 498 elever.
– Det är fullständigt omöjligt att kunna göra ett gott arbete utifrån de siffrorna. Många har långt, långt många fler elever än det att hantera och vägleda, säger studie- och yrkesvägledaren Lena Hartvigsson.
Valideringsdelegationen 2015-2019 har överlämnat sin årliga redovisning om valideringens utveckling nationellt och regionalt till Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet.
Sedan 2014 har kommuner och huvudmän för fristående skolor kunnat söka bidrag från Skolverket för att anordna skola på loven. En sammanställning visar att antalet elever i lovskolan ökar men att skolorna har haft svårt att fylla de platser de planerat för under året och att hela statsbidraget därför inte går åt. Ungefär 82 miljoner, motsvarande en tredjedel av bidraget, inte har kunnat betalats ut under de senaste två åren.
– Många vill anordna lovskola men lyckas inte fylla platserna, vilket gör att en del av pengarna aldrig betalas ut. Skolverket har fått signaler om att det är svårt att locka elever till lovskolan och att det är svårt att få tag på behöriga lärare, säger Johanna Freed, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.
För att öka närvaron i skolan behöver eleverna få mer sammanhållna skoldagar. Det anser regeringen som därför har beslutat att skolorna ska arbeta för att förhindra håltimmar i schemaläggningen.
– Håltimmar är dåliga för både eleven, ordningen och skolförvaltningen. Därför ålägger vi huvudmännen att så långt som möjligt ge eleverna sammanhållna skoldagar, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Ändringen träder i kraft 1 juli 2018
En Smart Framtid är Svenska ESF-rådets och Socialfondens nya podd där vi djupdyker i ämnen och frågor som på olika sätt rör utmaningar och samhällsfenomen som är kopplade till våra områden.
Här får du möta experter, forskare och kunniga företrädare och lyssna till deras reflektioner kring nya rapporter och analyser.
Programledare är alltid Anna Olin Kardell, och podden produceras av Rundfunk Media.
Folkhögskolan kan anta en person som är yngre än 18 år till allmän kurs, om platsen finansieras på annat sätt än genom statsbidrag. Regeringen har nu fattat beslut om en ändring i regelverket för att förtydliga detta.
– Det svenska utbildningssystemet ska inte bestå av återvändsgränder. Vi vill göra det tydligare för alla inblandade att kommuner och folkhögskolor kan komma överens om att erbjuda ungdomar som har hoppat av gymnasiet en plats på folkhögskolan i stället, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
Ändringen i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen träder i kraft den 1 augusti 2018.
Arbetsmarknaden förändras i snabb takt och människor kommer att behöva byta jobb och bransch under sitt yrkesliv. Den insikten måste omvandlas till politik. Sverige behöver en reform som gör det möjligt för yrkesverksamma att vidareutbilda sig. Det kan dessutom ge förutsättningar för flexibla turordningsregler, skriver German Bender och Roger Mörtvik.
Nyanlända med kort utbildning ska få en utbildning som bättre svarar mot deras behov. Därför gör regeringen nu anpassningar i kursutbudet på grundläggande nivå inom komvux.
– Kortutbildade nyanlända måste rustas med utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. De nya kurserna på grundläggande nivå på komvux är ett viktigt led i att införa utbildningsplikten, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
Ändringen träder i kraft den 1 juli 2018 och innebär även ändringar i behörighetsförordningen för lärare.
20 000 gymnasieelever lämnar skolan med ofullständiga betyg. Ett stort misslyckande, menar Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer.
– Det är en fråga som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet.
Det råder stor brist på lärare och vårdpersonal. Men antalet sökande skulle behöva öka betydligt till många av utbildningarna. Det visar UKÄ:s årsrapport om trender i svensk högskola.
De senaste åren har problemen med kompetensförsörjningen inom skola och vård blivit allt mer uppenbara. Staten har därför gett universiteten och högskolorna ytterligare anslag för att öka antalet platser på lärarutbildningarna och utbildningarna till sjuksköterska och specialistsjuksköterska. Men intresset för de flesta av utbildningarna har inte ökat i takt med behoven av utbildade. Antalet nybörjarstudenter har ökat på bara ett fåtal av de utbildningar som behöver byggas ut.
– Att bygga ut utbildningarna kan vara en del av lösningen, men det krävs fler insatser för att öka intresset så att platserna inte ska stå tomma, säger UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm
Läs rapporten som pdf – Årsrapport 2018 för universitet och högskolor >>
Glöm inte att nominera till Vägledarpriset senast nu på fredag den 1 juni 2018!
Vägledarpriset består av 15000 svenska kronor, diplom i ram och blommor samt ett års medlemskap i Sveriges vägledarförening. Prisutdelning sker vid IAEVG-konferensen “A Need for Change” den 2-4 oktober 2018 i Göteborg till den/de som på ett särskilt förtjänstfullt sätt synliggjort studie- och yrkesvägledning. Tremedia står för prissumman.
På Universitets- och högskolerådets webbplats finns nu en sammanfattning i tabellform som visar skillnader i meritpoängsfördelning för gymnasieexamen och slutbetyg. Max 2,5 meritpoäng gäller får båda. Poängen läggs till jämförelsetalet.
I höst när anmälan till vårterminen 2019 öppnar kommer det att ha skett en förändring på Antagning.se. UHR har tillsammans med lärosätena beslutat att ändra antalet sökalternativ från nuvarande 20 till 12 i alla höst- och våromgångar. Sommarkurserna går från 20 sökalternativ till 6.
Utbildningsnivån bland de som påbörjar yrkeshögskolestudier har höjts enligt ny statistik från Myndigheten för yrkeshögskolan. Var tredje studerande som påbörjar en YH-utbildning har tidigare erfarenheter av eftergymnasiala studier. När det kommer till utrikes födda är utbildningsnivån ännu högre.
Det är en del belopps- och regeländringar som börjar gälla för studier från och med den 1 juli. Här får du en kort sammanfattning över de större ändringar som är på gång.
Elever som var obehöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan efter åk 9 deltar senare i livet i mindre utsträckning i eftergymnasiala studier. De som ändå slutför en gymnasieutbildning inom fyra år har senare en högre etableringsgrad på arbetsmarknaden än de som var behöriga efter åk 9 men inte slutförde sina gymnasiestudier.
Läs temarapporten som pdf – Hur gick det för eleverna som var obehöriga till gymnasieskolan? >>
Din trygghet är viktig för oss på Tremedia och därför är vi noggranna vid hanteringen av dina personuppgifter. GDPR (General Data Protection Regulation) gäller från den 25 maj 2018 i Sverige och resten av EU. Nuvarande och kommande kunder kan känna sig trygga med att vi på Tremedia hanterar personuppgifter säkert och noggrant, både idag och i framtiden.
Vi har här sammanställt en text med vår sekretesspolicy för dig som vill veta mer om hur dina personuppgifter hanteras hos oss på Tremedia.
Om det är något du undrar så bara hör av dig till oss med dina frågor.
Hälsningar Tremedia
Nästan hälften av de nyanlända elever som påbörjade språkintroduktion 2011 och 2012 gick över till någon form av vuxenutbildning. I och med det stora flyktingmottagandet 2015 finns det starka skäl att utgå ifrån att flödet till vuxenutbildningen kommer att vara fortsatt stort. Därför är det viktigt att kommunerna har beredskap att ta emot dessa elever i vuxenutbildningen. Det visar en ny rapport från Skolverket.
– Övergångarna från språkintroduktion till vuxenutbildningen är många idag och de kommer sannolikt att öka framöver. Därför är det viktigt att kommunerna har en beredskap att svara mot de behov som kommer att finnas och att de erbjuder studie- och yrkesvägledning av god kvalitet för att stötta eleverna på bästa sätt, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.
Skolinspektionen kommer att granska hur studie- och yrkesvägledningen genomförs på gymnasiala yrkesprogram med olika typer av könsfördelning i en kommande kvalitetsgranskning med fokus på vägledning inom undervisningen. Studie- och yrkesvägledningen har ett viktigt uppdrag för att vidga elevernas perspektiv och motverka begränsningar i val som grundar sig på föreställningar om kön samt social och kulturell bakgrund. Sverige har idag en starkt könsuppdelad arbetsmarknad. Gymnasieskolan präglas av samma tydliga könsuppdelning som den arbetsmarknad som den förbereder eleverna inför – störst är könsskillnaderna på yrkesprogrammen.
Basårsutbildningen ska moderniseras så att den kan kombineras med andra högskoleintroducerande utbildningar. Det är förslaget som Utbildningsdepartementet nu skickar ut på remiss.
Förslaget är att den gamla förordningen upphävs och ersätts av en ny förordning som träder i kraft den 1 januari 2019 och som kan användas för utbildningar som startar efter den 30 juni 2019.
När blivande yrkeslärare söker till högskolan måste deras yrkeskunskaper valideras. UHR:s verktyg Valda stödjer det arbetet, genom att underlätta kontakten mellan sökande, bedömare och lärosäte.
Fortsatta studier krävs för att avgöra om bedömning av lämplighet bör användas som en grund när blivande lärare antas till utbildningen. Det är UHR:s slutsats från den försöksverksamhet som nu redovisas till regeringen.
Just nu planeras programmet för höstens informationsdagar och här ser du ett preliminärt program. Syftet med informationsdagarna är att dela aktuell information från UHR:s verksamhet och närliggande områden med relevans för dig som arbetar med vägledning.
Rekryteringsföretaget TNG ska ta hjälp av en AI-robot för att kunna hitta de mest lämpade kandidaterna.
– Roboten kommer att assistera våra rekryterare så att de i sin tur kan fokusera mer på det personliga mötet, säger Åsa Edman Källströmer, VD på TNG till Platsjournalen.
Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.
– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.
De tre största programmen är fortsatt samhällsvetenskapsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet. Det visar uppföljningen av gymnasieskolan sedan införandet av Gy 2011. För första gången har elever som har slutfört gymnasieskolan enligt Gy 2011 också kunnat följas upp efter avslutade studier.
Här är rapporten som pdf – Uppföljning av gymnasieskolan 2018 >>
Betyg ska spegla faktiska kunskaper, främja lärande och uppmuntra elever att anstränga sig. Men dagens system med kursbetyg har flera brister för både elever och lärare. Därför tillsätter regeringen nu en utredning som bland annat ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Utredningens förslag ska redovisas 30 november 2019
Nu kan bransch i samverkan med yrkeslärare medverka i försöksverksamhet med yrkesprov inom utbildning på gymnasial nivå. Försöksverksamheten påbörjas senast hösten 2018 och ska pröva om yrkesprov kan bidra till att stärka yrkesutbildningens arbetsmarknadsrelevans, öka samverkan mellan skola och arbetsliv och tydliggöra vad yrkesutbildningarna leder till.
Psykisk ohälsa bland unga har ökat mellan 1985–2014. Folkhälsomyndigheten har undersökt tänkbara orsaker till ökningen av psykisk ohälsa. Brister i skolans funktion och förändringar på arbetsmarknaden kan vara två av orsakerna.
Gymnasieval – Tjejers bristande tro på sin kompetens bidrar till att de gör könstypiska studieval, visar ny forskning. För killar finns inte alls det mönstret.
Gymnasieskolan är en viktig plats i unga tjejers liv och val av skola görs utifrån en informell men samstämmig rangordning av stadens skolor. Det visar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv i Malmö.
Senaste numret av Vägledaren innehöll en positiv recension om konceptet (bok och handledning) ”Choice & Brainy möter framtiden”.
Läs och inspireras 😉
Stolt presenterar vi en två sidor lång recension av Hanna Lindqvist, direkt ur tidningen Vägledaren.
Här hittar du verktyg som ger stöd i kartläggning av yrkeskunskaper samt planering av examen på gymnasial nivå inom komvux. Du som har bäst nytta av verktygen är studie- och yrkesvägledare, yrkeslärare, ämneslärare eller handläggare på Arbetsförmedlingen.
Inom kort kommer årets Programväljarutskick att hitta till din brevlåda.
Du kan också läsa utskicket online:
Programväljarbroschyr >>
Nyhetsbrev >>
UHR har en film om bedömning av utländsk utbildning, hur ansökan går till och vad man ska tänka på. Filmen är på svenska men finns nu även med engelsk och arabisk textning.
Är du intresserad av fortbildning inom studie- och yrkesvägledning. Utveckla din kompetens med Skolverkets kurser som startar till hösten. Anmälan öppnar i april.
Delbetänkandet syftar till att förbättra förutsättningarna för generösa, flexibla och rättvisa erkännanden av tidigare lärande, oberoende av var, när och hur individen har utvecklat sin kompetens. Fungerande validering för tillgodoräknande är centralt för att realisera möjligheter till livslångt lärande inom högskolan och för att främja mobilitet och internationalisering. Det är också av stor betydelse för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden.
Smartmatte är namnet på den nya digitala mattebok som lanserats i Skövdes skolor. Skillnaden mot en vanlig mattebok är att här finns uppgifter kopplade till hur matematik fungerar praktiskt i verkliga livet. Skövde värmeverk är ett av företagen som valt att stödja projektet och medverka i boken.
Andelen elever som tar examen i gymnasieskolan ökar. Samtidigt kvarstår problemet att nästan var tredje elev inte når hela vägen fram. Det visar en ny rapport från SKL.
Årets Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2018 visar att mellan 2015 och 2017 ökade andelen elever med examen inom fyra år från 69 till 71 procent. I relation till föregående läsår märktes våren 2017 en förbättring om minst 1 procentenhet i 86 av 222 kommuner med egen kommunal gymnasieskola.
Alltfler elever når också grundläggande högskolebehörighet. Förbättringar sker såväl på yrkesprogram som på högskoleförberedande program och både bland män och kvinnor.
Nu är påsklovet här för många och vi på Tremedia vill passa på och önskar er alla en riktigt Glad Påsk!
Efter påsk kommer vi att göra vårt stora pappersutskick för året. Då kommer foldern om årets nya produkter som vänder sig till dig som ska informera om gymnasieskolan. Utskicket kommer även att innehålla ett tryckt Nyhetsbrev.
Då kommer vi även att lägga upp alla nya produkter här på webbplatsen.
Tremedias kontor kommer att ha stängt under påskhelgen och vi åter på kontoret tisdagen den 3 april.
Trevlig helg!
Från och med den 1 juli 2018 kan studerande som läst ett introduktionsprogram på gymnasiet få rätt till det högre bidraget inom studiemedlen. Det gäller studerande i åldern 20-24 som fortsätter att studera på programmet eller fortsätter sina studier på komvux eller folkhögskola. Syftet är att öka antalet som fullföljer sin gymnasieutbildning.
De nya regler för omräkning av utländska betyg som UHR införde 2016 har fått avsedd effekt – sökande med svensk gymnasieexamen har inte missgynnats vid de senaste antagningarna till studier på högskolan.
Myndigheten för yrkeshögskolan presenterar en ny studie som visar hur nöjda arbetslivet är med den kompetens som fås av yrkeshögskoleutbildningarna inom de fem stora utbildningsområdena: Data/IT, Ekonomi, administration och försäljning, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Teknik och tillverkning.
Studien visar att 94 procent av de arbetsgivare som rekryterat från yrkeshögskolan anser att de examinerades kompetens i hög grad motsvarar de behov som krävs.
-Yrkeshögskolans uppdrag är att kompetensförsörja arbetslivet. Därför är det glädjande att vi i år fått kvitto på att de studerande får jobb efter examen och att de som anställer personer med YH-examen också är nöjda med vad de får, säger Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.
Läs studien som pdf – Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som fås av yrkeshögskolan >>
Skolverket vill gärna få in synpunkter på ett framtaget förslag till konsekvensbeskrivning som ingår i ett pågående uppdrag om revideringar av ett antal gymnasieprogram. Ändringarna berör flera olika program och i olika omfattning, men eftersom det i nuläget handlar om ett förslag så finns det möjligheter för berörda målgrupper att påverka uppdraget.
Förslaget kommer lite längre fram att presenteras vid en så kallad regeringsredovisning. Arbetet kommer sedan att forsätta efter att beslut har fattats av regering och riksdag.
Senast 12 april vill Skolverket ha in eventuella synpunkter.
Läs mer om detta och hur du lämnar förslag på skolverket.se >>
Sedan slutet av 00-talet har elevernas socioekonomiska bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i grundskolan. Även skolsegregationen har ökat – elever med olika bakgrund möts mer sällan i skolan idag. Skillnaderna mellan skolors betygsresultat har också ökat och skolans socioekonomiska elevsammansättning har fått större betydelse för elevers betyg. Det visar en ny rapport från Skolverket.
– Det är en oroväckande utveckling men den går att bryta. Skolan är en spegel av samhället men det innebär inte att vi kan kapitulera för utvecklingen. Kommuner och ansvariga för fristående skolor behöver göra allt de kan för att förbättra likvärdigheten. På Skolverket arbetar vi nu på bred front med att stötta dem i det arbetet, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Elevantalet i grundskolan har ökat med drygt 25 000 elever från föregående läsår. Det beror dels på att en större kull elever började i årskurs 1, dels på att det har tillkommit elever även i övriga årskurser. Det visar statistik över elever i grundskolan per den 15 oktober 2017.
Svenskt Näringslivs gymnasierapport 2018 ”Attityder, antal och etablering” har just släppts.
Den yngre generationen har alltid skiljt sig från den äldre men när vi pratar om dagens unga vuxna, de mellan 20 till 34 år, ofta kallade ”the Millennials” eller ”Generation Y” tycks kontrasten vara tydligare än tidigare. På ett seminarium bjöd Svenskt in företagare för att diskutera hur detta påverkar arbetsmarknaden.
– Utländska läkare eller ingenjörer ska inte köra taxi, utan arbeta med det de utbildat sig till. Sverige har inte råd att gå miste om all den kunskap som finns hos personer med utländsk utbildning. Därför ser regeringen nu till att de kompletterande utbildningarna blir mer funktionella och enklare för den som vill komplettera sin utländska utbildning, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Statistik från SCB visar att sex av tio elever i gymnasieskolans årskurs 3 planerade hösten 2017 att inom tre år påbörja en högskoleutbildning. På högskoleförberedande program planerade omkring 80 procent av eleverna att läsa vidare medan det bland eleverna på yrkesprogram var cirka 25 procent.
Temarapport som pdf – Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2017/18 >>
Utredningen ”Planering och dimensionering av gymnasial utbildning” presenteras snart. Utredningen ska ta fram förslag på hur utbildningen kan planeras och dimensioneras bättre på regional nivå, och hur en ny ansvarsfördelning mellan stat, kommun och andra aktörer bör se ut.
Representanter för Lärarförbundets syv var inbjudna till Regeringskansliet för ett möte angående den pågående statliga utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Många viktiga frågor som rör elevernas studie- och yrkesvägledning genom skolsystemet diskuterades.
Arbetsmarknadens behov av gymnasialt utbildad yrkeskompetens är stort. En fullföljd gymnasieutbildning är också ofta en förutsättning för arbete. För att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknadens behov, säkerställa att resurser används effektivt och öka likvärdigheten vill regeringen nu utreda en regional planering och dimensionering av gymnasieskolan.
Uppdraget ska redovisas den 3 februari 2020
Debattartikel i DN 12 mars – Staten behöver ta ett större ansvar för gymnasieskolan
Direktiv 2018:17 -Planering och dimensionering av gymnasial utbildning
Antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att öka inom både högskoleförberedande program och yrkesprogram. Av alla nationella program är det barn- och fritidsprogrammet som ökar procentuellt mest bland de elever som går första året i gymnasieskolan. Det visar Skolverkets gymnasiestatistik som också finns på läns-, kommun- och skolnivå.
– Att intresset för barn- och fritidsprogrammet har ökat så mycket är glädjande eftersom det finns ett stort behov av utbildad personal inom den sektorn. Men det är också många fler yrkesprogram som ökar. Vi vet att chanserna till jobb är stora direkt efter en yrkesexamen och det är säkerligen en av orsakerna till ökningen, säger Torun Rudin, enhetschef på Skolverket.
Nätverket för Vuxnas Lärande (NVL) har gett ut en rapport om vägledningens roll för valideringsarbetet i Norden, ‘Vejledning i validering i Norden’.
I rapporten efterlyser arbetsgruppen för vidareutveckling av vägledning inom validering bland annat följande åtgärder:
Regeringen och arbetsmarknadens parter är överens om att etableringsjobb bör införas. Syftet är att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska etablera sig på arbetsmarknaden, samt att underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning.
Vid ett införande av etableringsjobb 2019 kommer arbetsgivarens totala lönekostnad för anställningen att uppgå till 8 400 kronor per månad. Den statliga individersättningen kommer att uppgå till högst 9 870 kronor per månad. Arbetsmarknadens parter och regeringen avser att gemensamt arbeta för att satsningen, fullt utbyggd, ska omfatta minst 10 000 individer.
”TOLV teorier” är ett material på 28 sidor av Leif Andergren. Den innehåller ett urval teorier med övningar och samtalsaktiviteter för dig som jobbar med människors möjligheter och väljande för framtiden.
En allt större andel av dem som söker utbildningar på högskolenivå är kvinnor. Mellan åren 2008 och 2017 har kvinnorna stått för drygt 60 procent av de sökande och inför vårterminen ökade skillnaderna mellan könen ytterligare. Det visar Universitets- och högskolerådets (UHR:s) analys av vårens antagningsstatistik.
De folkhögskolor som beviljats statsbidrag för nya utbildningar är:
Sociala medier och ny teknologi skapar nya sätt att vägleda. Men detta ställer också nya krav på vägledaren. Detta är en studie som undersöker detta. Hur ska vi på ett framgångsrikt sätt använda sociala medier och ny teknologi när det gäller vägledning i praktiken?
Studien ”Career practitioners’ conceptions of social media and competency for social media in career services” är skriven av Jaana Kettunen, University of Jyväskylä, Finnish Institute for Educational Research, 2017.
DIG som jobbat med Choice & Brainy!I höst ska UR och ”Lärlabbet” göra fyra avsnitt med SYV-tema. Nu har UR visat intresse för konceptet Choice & Brainy och vi söker någon som jobbat med boken och som kan dela med sig av sina erfarenheter.
TVEKA INTE – hör av dig till oss så snart du kan! Det är superbråttom!
Mejla mig lennart@tremedia.se
Den som kompletterar med Gy11/Vux12-kurser i ett slutbetyg eller annat äldre betyg, får meritpoäng enligt det tidigare systemet. Här framgår vilka Gy11-kurser som motsvarar vad och vilken meritpoäng den sökande får i moderna språk, engelska respektive matematik.
Universitets- och högskolerådet bedömer utländsk utbildning som ett stöd för den som söker arbete i Sverige, vill studera vidare eller är arbetsgivare och vill anställa en person med utländsk utbildning. Ett utlåtande från UHR visar vad den utländska utbildningen motsvarar i det svenska utbildningssystemet.
Under 2017 ansökte nära 25 000 personer om att få sin utländska utbildning bedömd av UHR — en ökning med 5,9 procent jämfört med 2016. Av dessa ledde 19 000 till ett positivt utlåtande, som ger människor möjlighet att gå vidare till arbete eller fortsatta studier.
Inom ramen för Erasmus+ programmet (s k TCA – transnational cooperative activities) anordnar Danmark ett seminarium för vägledare den 6-9 maj i Köpenhamn. Som svensk vägledare har du möjlighet att delta och få både resa, boende och avgift betald av UHR.
För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.
OBS! Sista anmälningsdag 4 mars
Sedan starten 2003 har konferensen varit i olika städer och nu är det Sundsvallstur. Tema för 2018 är Möten som förändrar. Konferensen har fokus på lärande exempel, inspiration, nya kunskaper, möten och prova på.
SSA 2018 är en konferens som innehåller en blandning av olika möten. Här varvas inspirationsföreläsningar, lärande exempel och aktuell forskning med reflektioner och samtal om hur vi tillsammans kan skapa mer av den samverkan vi vill ha mer av.
Konferensen kommer att hållas 11-13 april 2018.
Rapporten är en del av Skolverkets löpande uppföljning av gymnasieskolan efter reformen Gy 2011. Här har Skolverket för första gången undersökt hur övergången till högskolan har fungerat för den grupp gymnasieelever som gick direkt från gymnasieskolan till högskolan.
Tufft första år på högskolan för elever med lägre betyg
Nära hälften av studenterna med lägre betyg från högskoleförberedande program har svårt att klara högskolan det första läsåret. Vanligast med låg prestation är det bland studenter från teknikprogrammet och från naturvetenskapsprogrammet. Det visar Skolverkets undersökning av hur övergången direkt från gymnasieskola till högskola fungerar för olika grupper.
Bättre för elever från kommunala skolor
Elever från kommunala gymnasieskolor har något lägre betygsgenomsnitt än elever från fristående gymnasieskolor men visar ändå generellt högre prestation under första året i högskolan. Dessa skillnader finns oavsett vilket gymnasieprogram studenterna kommer ifrån eller på vilken betygsnivå de befinner sig.
Läs mer på skolverket.se >>
Ladda ner rapporten Från gymnasieskola till högskola – en registerstudie >>
Läs mer om rapporten >>
Namnet och temat för konferensen är A Need for Change och den anordnas av Sveriges Vägledarförening tillsammans med IAEVG (= International Association for Educational and Vocational Guidance).
Stora konflikter och miljökatastrofer runt om i världen har gjort att väldigt många människor har varit tvugna att fly till nya länder med nya kulturer. Arbetskraftsinvandringen och utvandringen är ytterligare en utmaning i vår tid och tillsammans med den digitala utvecklingen kan vi vara säkra på att arbetsmarknaden kommer att genomgå stora förändringar i framtiden.
Hur ska man som vägledare förhålla sig till allt detta? Vilka utmaningar ligger framför oss? Vad kommer att krävas av framtidens vägledare? Detta är frågeställningar som kommer att vara i fokus på konferensen. Konferensen hålls på engelska.
När? 2-4 oktober
Var? Svenska Mässan i Göteborg
Föreläsare: Linda S. Gottfredson, Jim Sampson m.fl.
Hur anmäler jag mig? Fyll i formuläret här >>
Pris: Medlemmar i SVF: 5 000 kr. Ej medlemmar: 6 000 kr (exkl. moms)
Passa på! ”Early bird”: T.o.m. 30 april 2018: 4 200 kr (exkl. moms)
Läs mer på konferensen webbplats >>
Nära hälften av studenterna med lägre betyg från högskoleförberedande program har svårt att klara högskolan det första läsåret. Vanligast med låg prestation är det bland studenter från teknikprogrammet och från naturvetenskapsprogrammet. Det visar Skolverkets undersökning av hur övergången direkt från gymnasieskola till högskola fungerar för olika grupper.
Yrkesprogrammen ska ge grundläggande behörighet till högre utbildning. Målet är att fler elever ska välja gymnasiets yrkesutbildningar och att öka Sveriges konkurrenskraft. Lagrådsremissen beslutades av regeringen torsdagen den 15 februari.
Förändringen träder i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2019
Konstnärliga uttryck och estetiska ämnen är viktiga för både bildning och kreativitet. Därför föreslår regeringen nu i en lagrådsremiss att ett estetiskt ämne ska ingå i de nationella programmen i gymnasieskolan.
Drygt 17.600 personer fick sina utländska examensbevis godkända hos Universitets- och högskolerådet förra året, en ökning med 5,9 procent. Samtidigt utvecklas valideringen av praktiska kunskaper i allt snabbare takt. 230 kockar testades förra året. DN har träffat kocken Mahmoud El Khalil i Malmö.
DEBATT. Gymnasieskolor borde flytta fokus och resurser från osund marknadsföring tillbaks till elevernas undervisning. Även om skolor måste ha friheten att profilera sig själva är det också skolans ansvar att säkerställa att eleverna vet vad utbildningen innebär i praktiken. Slogans marknadsföringsknep och vassa armbågar har tagit över vilket ökar behovet av tydlig information till eleverna. Detta skriver Jakob Amnér som är förbundsordförande för Sveriges elevråd.Läs mer på altinget.se
Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.
Regeringen ger ett uppdrag till Vinnova att ta fram flexibla, korta högskolekurser på avancerad nivå för redan yrkesverksamma specialister. Kurserna ska utvecklas i samverkan mellan lärosäten, näringsliv och offentlig verksamhet och fokusera på att fylla kompetensbehov som identifieras, bland annat i regeringens samverkansprogram.
Missa inte Plug In:s slutkonferens den 26 mars på Clarion Sign i Stockholm. Det blir en konferens utöver det vanliga med ungdomars egna berättelser och forskaranalys i fokus.
Regeringen vill att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning och föreslår därför en rad förbättringar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Förslagen i lagrådsremissen handlar till stor del om ett ökat fokus på helheten i elevens utbildning och tydligare krav på introduktionsprogram.
Inför höstterminen 2018 har UHR tillsammans med flera lärosäten skapat en ny antagningsomgång för yrkesverksamma personer som vill vidareutbilda sig. Den nya antagningsomgången innebär tidigare antagningsbesked än vanligt.
Tillgången till professionell studie- och yrkesvägledning i grundskolan är en förutsättning för att minska avhoppen i gymnasiet och se till att alla elever har lika möjligheter till en god gymnasieutbildning oavsett bakgrund, skriver Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer.
Yrkeshögskolan har nått sitt bästa resultat hittills. Enligt en ny rapport har 93 procent av de som examinerades 2016 fått jobb ett år senare. Ökningen har framförallt skett inom utbildningsområdena Data/IT och Teknik och tillverkning.
Detta är en ny uppdaterad ”anniversary edition” av den bästsäljande boken!
Boken är en helt ny omarbetad edition av Dr. Norman E. Amundson.
Boken har undertiteln The Being and Doing of Career Counselling och detta är den fjärde upplagan.
Format: 170×247 mm
ISBN: 978-91-984540-0-0
Författare: Norman E. Amundson
Språk: Engelska
Antal sidor: 358
IT-specialister, ingenjörer, sjuksköterskor och pedagoger är hett eftertraktade. Och kommer att fortsätta vara det.
I dag presenterar Arbetsförmedlingen en ny rapport om framtidsutsikterna för 200 yrken.
Regeringen har tagit beslut om obligatorisk prao. Kopplingen mellan skola och arbetsliv ska stärkas genom att huvudmän för grundskolor och specialskolor ansvarar för att anordna prao. I grundskolan ska prao omfatta minst tio dagar sammanlagt under årskurs 8 och 9. I specialskolan gäller samma omfattning som grundskolan, men för elever i årskurs 9 och 10.