Nominera till Vägledarpriset senast 25 augusti!

Passa på att nominera någon du tycker bör uppmärksammas till årets Vägledarpris!
Tremedia är stolt sponsor av ”Vägledarpriset”. Priset delas ut årligen under Sveriges Vägledarförenings Rikskonferens. På Tremedia hoppas vi på detta sätt kunna bidra till att uppmuntra, stödja och premiera engagerade vägledare runt om i landet. Prissumman är 15.000 kr.

Vem kan få priset?
Syftet med priset är att lyfta fram personer som har visat särskilt engagemang för vägledning inom skola, arbetsliv, främjat nationellt eller internationellt samarbete, samverkan mellan skola och arbetsliv, utvecklat vägledningen genom nya arbetsformer/metoder samt har gett goda exempel på vägledning.

Hur nominerar jag?
Enklast är att nominera direkt på Vägledarföreningens webbplats. Sista dag för nominering är 25 augusti 2019.

Formuläret hittar du här >>.

Har du frågor?
Ring Ann-Caroline Henriksson på Vägledarföreningen, anncaroline.henriksson@gmail.com

Hjälp oss genom att nominera
Vi vill gärna uppmuntra så många av er som möjligt att uppmärksamma kollegor och eldsjälar ute på alla skolor och arbetsplatser.
Ta chansen och nominera någon du tycker borde uppmärksammas!

Arbetsförmedlingen och Google ger ut kom igång-guide till livslångt lärande

Yrkesarbetande i Sverige kompetensutvecklar sig för lite och för sällan i förhållande till digitaliseringen och de snabba förändringarna på arbetsmarknaden, visar en ny undersökning från Kantar Sifo. För att råda bot på det har Arbetsförmedlingen och Google tagit fram guiden ”Kom igång med ditt vardagslärande”.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

Omvärldsrapport av Kantar SIFO – Kompetensutveckling i arbetslivet >>

Ladda ner guiden – Kom igång med ditt vardagslärande >>

 

 

 

 

8 000 ”tar studenten” genom UHR

I dagarna tar omkring 80 000 personer studenten i Sverige. Samtidigt får drygt 8 000 personer med utländsk gymnasieutbildning varje år möjlighet att komma vidare till studier eller arbete tack vare ett utlåtande från UHR.

Läs mer på uhr.se >>

Positiv trend

På Hovsjöskolan i Södertälje saknade tidigare hälften av eleverna i nian behörighet till gymnasiet. Men 2018 kom 8 av 10 elever in på ett gymnasieprogram, en fördubbling jämfört med 2011.

Hör reportage av Jonna Berglund från P1-programmet Tendens som besökte Hovsjöskolan första gången 2013 och igen i nu i våras.

Lyssna även på samtal med Henrik Ljungqvist, rektor på Ronnaskolan i Södertälje som också lyckats vända en negativ trend.

Lyssna på sverigesradio.se >>

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen på yrkesprogram i gymnasieskolan

Studie- och yrkesvägledningen har en central roll i att ge elever förutsättningar att kunna fatta viktiga beslut om framtida studier och yrkesliv. I denna rapport har Skolinspektionen granskat studie- och yrkesvägledningen i undervisningen på yrkesprogram i gymnasieskolan.

Läs mer på skolinspektionen.se >>

Ladda ner och läs rapporten – Studie- och yrkesvägledning i undervisningen på yrkesprogram i gymnasieskolan >>

 

 

 

120 000 nya jobb

Den svenska arbetsmarknaden utvecklas starkt de närmaste åren. Under 2019 och 2020 beräknar Arbetsförmedlingen att det skapas 120 000 nya jobb. Samtidigt visar prognosen att tillväxten bromsar in och att högkonjunkturen har passerat toppen.

Läs mer på arbetsförmedelingen.se >>

Omedelbara åtgärder krävs mot hemmasittandet

Avslutningstider och barn springer ut från skolgårdar mot ett långt sommarlov. Men det gäller inte alla – många är redan hemma sedan länge. De som kallas hemmasittare är ofta barn som inte kan vara i skolan eftersom skolan inte är tillgänglig och anpassad efter deras förutsättningar. Många av dessa barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som till exempel autism och ADHD.

Läs mer på dagenssamhalle.se >>

Skev könsfördelning i 9 av de 10 vanligaste yrkena i Sverige

Sverige toppar ofta listor över världens mest jämställda länder. Nyligen fick vi t ex full poäng på Världsbankens jämställdhetsskala, som bl a jämför arbetsvillkor, pension och löner i världens länder. Men jämställdheten till trots – när det gäller de vanligaste yrkena på den svenska arbetsmarknaden är könsfördelningen väldigt ojämn.

Som exempel är andelen kvinnliga undersköterskor 93 % (2007) och 92 % (2017) och andelen kvinnliga snickare är 1 % (2007) och 1 % (2017).

Läs mer på duochjobbet.se >>

Analys: Hur är lönen fem år efter examen?

Olika examina från högskolan leder till väldigt olika inkomster. Fem år efter examen hade 25 procent av de med examen från läkarutbildningen inkomster över 600 000 kr per år medan bara 2 procent av de med examen från arbetsterapeututbildningen hade inkomster över 400 000 kr per år. Det finns också en tydlig könsskillnad i inkomster bland män och kvinnor som tagit samma examen. Kvinnor hade lägre inkomster på alla undersökta utbildningar. Utbildningar som leder till höga inkomster är inte nödvändigtvis mer populära. Det finns flera utbildningar som hade mycket lågt söktryck men som ändå ledde till höga inkomster. Det tydligaste exemplet på detta är högskoleingenjörsutbildningen.

Läs hela analysen på uka.se >>

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Allt fler elever väljer bort moderna språk, men det fattas ändå lärare. Och bristen på lärare bidrar till att ännu färre utbildar sig, i stället för tvärtom. Flera kommuner väljer att helt lägga ner undervisningen i franska eller tyska.
Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Läs mer på skolvarlden.se >>

Skolverkets digitala vertyg: ”Planeringsstöd vuxenutbildning”

På Skolverkets webbplats finns nu ett digitalt verktyg som talar om vilka kurser som kan ingå i en examen. Här kan du kan jämföra med gymnasieskolans program och kvalitetssäkra studieplaneringen.

”Planeringsstöd vuxenutbildning” är ett verktyg som hjälper dig att planera för att nå en gymnasieexamen inom vuxenutbildningen. Planeringsverktyget ger däremot inte stöd för planering av slutbetyg.

Gå till ”Planeringsstöd vuxenutbildning” på skolverket.se >>

Högre krav på sökande ska minska avhoppen från högskolan

UHR har på regeringens uppdrag tagit fram en modell med högre krav för särskild behörighet vid utbildningar som leder till yrkesexamen. Modellen är tänkt för bland annat lärarutbildningar och den ska göra studenterna bättre förberedda för studier, minska studieavhoppen och leda till att studenterna följer planerad studietakt.

Läs mer på uhr.se >>

Fler med funktionsvariation till högre studier

Digitala verktyg och minskat tabu kring diagnoser gör att fler personer med npf söker sig till högre studier. Förra året fick
17 000 personer på landets lärosäten pedagogiskt stöd.

– Tabut kring diagnoser har minskat drastiskt. Det är färre som skäms över sin diagnos. De kan inför andra vara helt öppna med sina svårigheter och därmed snabbt få hjälp, säger Sara Tapper, Funka-handläggare på studentavdelningen för Örebro universitet, som hjälper 500 studenter att få skolvardagen att gå ihop.

Läs mer på specialpedagogik.se >>

European Skills Week 2019

Den fjärde europeiska veckan för yrkeskompetens (European Skills Week) kommer att äga rum 14 – 18 oktober i Helsingfors. Veckan har dock redan dragit igång med en rad digitala event.

Delta utan fysisk närvaro
Eventet erbjuder flera sätt att delta på distans. Man kan exempelvis visa upp en händelse eller aktivitet genom att registrera den på arrangörens webbplats,  eller genom att dela sin egen berättelse på ingången Share your story.

Läs mer på uhr.se >>

Meritpoängskompensation

Eftersom det inte varit möjligt att ta fram en motsvarighet till meritpoäng för alla länders olika utbildningssystem, får sökande med utländsk gymnasieutbildning istället en kompensation baserad på betygets omräknade medelvärde – en så kallad meritpoängskompensation.

Läs mer på uhr.se >>

UHR: Fler får sina utbildningar bedömda

Under årets första fyra månader har 8 347 personer fått ett utlåtande över sin utländska utbildning av UHR. Det är 1 100 fler än under samma period förra året. Dessutom går det snabbare att få hjälp av myndigheten.

– Varje person som får en bedömning från UHR får möjlighet till en kortare väg till sysselsättning, säger Lars Petersson, avdelningschef på UHR. Att fler kan arbeta med det de är utbildade för har stor betydelse för både individen och samhället.

Läs mer på uhr.se >>

Ökat intresse för statsbidrag till lärlingsutbildning

144 kommuner och fristående skolor har ansökt om statsbidrag för över 13 300 elever i gymnasial lärlingsutbildning. Ansökningarna uppgår till 277 miljoner kronor och Skolverket har totalt 191 miljoner kronor att fördela i vår. Kommuner och fristående skolor kommer därmed inte få så mycket bidrag som de sökt.

Läs mer på skolverket.se >>

Ladda ner en lista över hur mycket statsbidrag kommuner och fristående skolor tilldelats >>

Rekordmånga sommarjobb i år

Det finns fortfarande lediga sommarjobb. Hittills har nära 110 000 sommarjobb rapporterats in till Platsbanken. Det är nytt rekord.

Sommarjobben fortsätter att strömma in till Arbetsförmedlingen. Bara under april månad anmäldes drygt 14 000 nya lediga sommarjobb till Arbetsförmedlingens platsbank.

– Det här ger goda möjligheter för ungdomar, men även nyanlända, att få in en fot på arbetsmarknaden. Sommarjobb är en bra chans att prova på ett yrke och en bra merit att ha på sitt cv framöver, säger Johan Eklöf, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Läs mer >>

Lärosäten kraftsamlar för att stärka svensk industri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För att hänga med när digitaliseringen ändrar industrins förutsättningar och möjligheter behövs ny kunskap, inspiration och innovation. Nu kraftsamlar fem lärosäten kring en ny nationell företagsforskarskola inom området Smart Industri.

Våren 2020 startar den nya företagsforskarskolan på Högskolan Väst, Högskolan i Skövde, Jönköping University, Högskolan i Halmstad och Mittuniversitetet i nära samarbete med KK-stiftelsen. Det blir den största företagsforskarskolan i Sverige inom området Smart Industri. Den riktar sig till företag som vill stärka sin konkurrenskraft genom att forma framtida nyckelpersoner för industriell utveckling med ny värdefull kompetens kopplat till Smart Industri.

Läs mer på mynewsdesk.com >>

Alla ska kunna studera oavsett ort

I ett starkt samhälle ska det gå att studera på bra utbildningar i hela landet oavsett var du bor, därför investerar regeringen nu i att förbättra kvaliteten på distansutbildningen. Det skriver Matilda Ernkrans (S) och Gunilla Svantorp (S).

Läs mer på regeringen.se >>

Nominera ledamöter till programråd för yrkesutbildning

Nu går det att nominera nya ledamöter till mandatperioden juli 2019 till juni 2022. Sista dagen att skicka in din nominering till Skolverket är den 24 maj 2019.

För varje yrkesprogram i gymnasieskolan finns det ett nationellt programråd. Programråden stärker samarbetet mellan gymnasieskolan och arbetslivet, för att yrkesutbildningarna bättre ska motsvara arbetslivets behov.

Läs mer om programråd på skolverket.se >>

Ladda ner information om nominering av ledarmöter >>

Elever nöjda med spetsutbildning

Eleverna som går spetsutbildning i grundskolan och gymnasieskolan är mycket nöjda med sin utbildning. Även de skolor som bedriver utbildningarna är nöjda. Samtidigt kostar spetsutbildningen mer än annan utbildning och den är i praktiken inte tillgänglig för elever i hela landet. Ett problem som skolorna lyfter fram är att spetsutbildningen fortfarande är en försöksverksamhet. Det visar Skolverkets utvärdering.

Läs mer på skolverket.se >>

Nu utreds generösare villkor för omskolning högre upp i åldrarna

Möjligheterna att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna ska förbättras. Enligt den sakpolitiska överenskommelse som skett mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna ska det ges mer generösa villkor för detta inom studiemedelssystemet, och förslagen ska presenteras senast i samband med budgetpropositionen för 2021. Nu har Regeringskansliet beslutat om ett sådant uppdrag.

Läs mer på regeringen.se >>

Ny rapport: Elever med funktionsnedsättning beskriver hur trygghet och stöd kan förbättras

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Flera tar upp att de blivit illa behandlade eller utsatta för mobbning, otrygghet påverkar studieron negativt och bristande anpassningar skapar stress. Så beskriver 31 elever med funktionsnedsättning sin skolsituation i en ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Eleverna har tydliga förslag på vad som skulle öka trygghet, studiero och motivation för skolarbetet.

Läs mer på spsm.se >>

Läs rapporten här >>

Här finns jobben efter högskolan

Det kommer att vara stor brist på utbildad arbetskraft även om fem år. De som söker in till högskolan nu har goda chanser att få jobb när de är klara, särskilt inom teknik, vård eller pedagogik.

Här blir det minst konkurrens om jobben 2024, yrken på högskolenivå:
– Barnmorskor
– Civilingenjörer, ingenjörer och tekniker
– Förskollärare
– Läkare och tandläkare
– Läraryrken
– Mjukvaru- och systemutvecklare
– Psykologer
– Sjuksköterskor
– Socialsekreterare
– Systemanalytiker och it-arkitekter

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

Valideringsarbete i teori och praktik – en introduktion

Nu har Skolverket tagit fram en webbutbildning för dig som är intresserad av att lära dig hur man kartlägger och bedömer individers kompetens. Utbildningen heter ”Validering i teori och praktik – en introduktion” och innehåller information och övningar, samt även en kunskapsbank.
Utbildningen är gratis och öppen för alla.  Du kan börja utbildningen när du vill och genomföra den i valfritt tempo. Utbildningen i sin helhet tar cirka 16 timmar att genomföra och avslutas med ett slutprov. Efter godkänd och avslutad utbildning får du ett intyg.

För att komma åt utbildningen behöver du skapa ett konto och logga in >>

Läs mer om valideringsutbildningen på skolverket.se >>

Här kan du se en film med övergripande information om utbildningen >>

Våga ta steget

Utbildningsradion (UR) har gjort serien ”Våga ta steget” där vi får möta personer som på teckenspråk berättar om hur de på olika sätt har vågat ta steget till att nå sina drömmar när det gäller utbildning och arbete.

Serien består av 9 avsnitt som bland annat handlar om att välja utbildning, studera, flytta, söka jobb och att starta eget företag.

Se alla avsnitt på urplay.se >>

Arbetsförmedlingens framtida kontorsnät

Arbetsförmedlingen har nu ett förslag till hur kontorsnätet ska utformas. Det omfattar 106 egna kontor med olika öppettider och att verksamheterna på 132 arbetsförmedlingskontor avvecklas successivt under 2019 och 2020.

Läs mer >>

Större andel elever tar examen inom tre år

Årets Öppna jämförelser – Gymnasieskola visar att andelen elever som tar examen inom tre år ökar för femte året i rad. Genomströmningen har alltså förbättrats i många kommuner. Årets rapport visar att 73 procent av eleverna som påbörjat ett yrkesprogram vid kommunala skolor år 2015 nådde examen 2018. Motsvarande andel för högskoleförberedande program var 79 procent.

Läs mer på skl.se >>

Läs rapporten Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2019 >>

Rekordmånga kvinnor sökte byggutbildningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Yrkeshögskolans utbildningar inom samhällsbyggnadsområdet har länge haft en kraftig övervikt av manliga sökande, men trenden håller på att vända och nu är mer än var tredje sökande en kvinna. På bara ett år har antalet kvinnor som sökt en utbildning inom samhällsbyggnad och byggteknik ökat med 45 procent.

Läs mer på myh.se >>

Att starta lärlingsutbildning

Skolverkets lärlingscentrum välkomnar dig som vill komma igång med gymnasial lärlingsutbildning och dig som vill komma igång med lärlingsliknande upplägg på introduktionsprogrammen.

Konferensen är på grundläggande nivå och syftar till att du ska få ökad kunskap om gymnasial lärlingsutbildning och konkreta exempel från andra skolor.

Läs mer om innehåll och anmälan på skolverket.se >>

Färre helårsstudenter i högskolan

Under 2018 minskade antalet helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå, trots en pågående utbyggnad av högskolan. Flera lärosäten uppger att de har svårt att rekrytera tillräckligt många studenter till de utbildningar som staten tillfört extra medel för att bygga ut. Det gäller framför allt vård- och lärarutbildningar.

Läs mer på uka.se >>

SSA rikskonferens 2019 – Matcha framtiden!

Den 9–11 april står Karlstads kommun som värd för Rikskonferens 2019. Konferensen riktar till dig som jobbar med att främja och stödja samverkan mellan skola och arbetsliv. Årets tema: Matcha Framtiden! Framtidens medarbetare finns i skolorna och i dagsläget ropar samhället efter dem som ett svar på kompetensförsörjningsbristen. Att matcha framtiden handlar om hur arbetsgivarna förbereder sig för att kunna attrahera framtidens medarbetare i till sina branscher. Framtidens medarbetare bär på kompetenser och framtida yrken som vi troligtvis inte ens kan föreställa oss. Hur förbereder sig arbetsgivare för att möta upp de ungas förmågor, önskemål och krav som framtida medarbetare?

Läs mer om anmälan och program på karlstad.se >>

Grundläggande behörig på annat sätt

För den som saknar slutbetyg, gymnasieexamen eller motsvarande meriter finns möjlighet att få grundläggande behörighet på två olika sätt: Genom högskolornas bedömning av reell kompetens och den bedömning som görs utifrån vissa kurser och arbetslivserfarenhet i antagningen.

Läs mer på uhr.se >>

Kommunerna nobbar mångmiljardbelopp till yrkesutbildningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.

Läs mer på skolvarlden.se >>

UHR övergår till digitalt utlåtande

Varje år utfärdar UHR upp emot 20 000 utlåtanden över utländsk utbildning. Utlåtandet visar vad en persons utländska utbildning motsvarar i Sverige och underlättar för den som vill arbeta eller studera vidare här. Nu blir utlåtandet digitalt, i form av en pdf-fil som skickas till den sökandes e-postadress,  vilket är både effektivare och mer miljövänligt.

Läs mer på uhr.se >>

10 yrken som är på väg att försvinna i Sverige

Fotomodeller, mellanchefer eller professorer? Vilka yrken är det som ryker först i en förändrande – och allt mer automatiserad – värld?

Med hjälp av SCB:s yrkesregister visar här SvD de 10 yrken som minskat mest i Sverige mellan åren 2014 och 2017:

1. Säljande butikschefer och avdelningschefer i butik
2. Fordonsmontörer
3. Telefonister
4. Doktorander
5. IT-chefer (nivå 1)
6. Professorer
7. Maskin- och processoperatörer vid stål- och metallverk
8. Gruv- och stenbrottsarbetare
9. Säljare (företag)
10. Specialistofficerare

Vissa yrken kan kopplas till en ökad automatisering, medan andra är lite mer svårförklarade.

Läs mer och få kommentarer till listan på svd.se >>

Allt fler ingripanden – sex svenska skolor stängdes

Antalet skarpa ingripanden, mot skolor med långvariga och allvarliga situationer, ökade under 2018 visar Skolinspektionens årsrapport. Bland annat ökade antalet skolor som fick viten efter konstaterade omfattande brister från 101 skolor år 2016 till 121 år 2017 och ytterligare till 125 förra året.

Läs mer på svd.se >>

Främja närvaro bästa metoden

Varje fall av långvarig frånvaro är unikt. Därför är det viktigt att undersöka orsakerna och anpassa åtgärderna därefter, konstaterar regeringens utredare Malin Gren Landell.

Hemmasittare har blivit ett välkänt begrepp de senaste åren. Men en sökning i mediearkivet visar att det är först i mitten av 2000-talet som ordet börjar användas i svenska tidningar för att beskriva barn som inte kommer till skolan. Det finns ingen statistik över hur många barn som stannar hemma, men de flesta bedömare är överens om att fenomenet ökar. När tv-programmet Kalla fakta i höstas granskade frågan kom man fram till att 5 500 elever varit borta mer än halva terminen från skolan.

Läs mer på chefochledarskap.se >>

Svårt för många unga utrikes födda att klara utbildning och komma in på arbetsmarknaden

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ser allvarligt på de skillnader som fortfarande finns mellan unga utrikes födda och unga inrikes födda när det gäller resultat i skolan och möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Det framkommer i myndighetens nya rapport Hitta vägen! Ung idag 2019 – en studie om ungas väg genom skolan till arbetslivet.

Läs mer på mucf.se >>

Läs rapporten här – Hitta vägen! >>

Skolverket: Elever behöver rustas bättre för högskolan

 

Skolverket har presenterat en kvalitativ studie om hur väl gymnasieskolan lyckas med sitt uppdrag. En viktig slutsats är att de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan måste bli bättre på att göra eleverna förberedda för högskolan, skriver generaldirektör Peter Fredriksson.

Läs mer på dagenssamhalle.se >>

Läs Skolverkets rapport som pdf – Gymnasieskolans högskoleförberedelse – en intervjustudie på tre lärosäten >>

Lärarbehörigheten minskar i grundskolan men ökar i gymnasiet

Sedan förra läsåret har andelen behöriga lärare i gymnasieskolan ökat, från 80,6 procent förra läsåret till 81,4 procent i år. Samtidigt minskar andelen behöriga lärare i grundskolan från 71,4 procent förra året till 70,5 procent. Det visar Skolverkets nya statistik om pedagogisk personal i skolan. Statistiken finns även på läns-, kommun- och skolenhetsnivå.

– Det är glädjande med ökningen i gymnasieskolan men att behörigheten minskar i grundskolan från en redan låg nivå är allvarligt. Lärarbristen är en ödesfråga som alla med ansvar för den svenska skolan måste samlas kring. Det behövs ett helhetsgrepp. Därför efterlyser vi en nationell strategi för att säkra lärarförsörjningen, säger Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör.

Läs mer på skolverket.se >>

Unga i kris: Vi saknar stöd från samhället

Fler barn och unga ringer till Bris om mobbning, självdestruktivitet och självmordstankar. Alarmerande många uttrycker också att de inte får något stöd av samhället.

Enligt Bris handlar samtalen om allt allvarligare ämnen. De senaste tre åren har unga som ringer om självmordstankar ökat med 66 procent, självdestruktivitet med 64 procent och ätstörningar med 47 procent. Det handlar om tusentals kontakter per år.

– Den situation vi har är oerhört allvarlig. En röd tråd i de här samtalen är svårigheten att få hjälp, och det kan också vara en förklaring till varför allvarsgraden ökar, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

Läs mer på svt.se >>

Läs Bris rapport som pdf  – ”Hur har barn det?” >>

Pojkar mår bättre än flickor i tonåren

Flickor och pojkar mår ungefär lika bra i mellanstadiet och är ungefär lika nöjda med livet. Men under högstadiet försämras framför allt flickors självskattade hälsa, visar undersökningen Skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten.

I den senaste undersökningen Skolbarns hälsovanor, 2017/18, uppger 88 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna i 11-årsåldern att de är nöjda med livet. Några år senare sjunker andelen, framför allt bland flickor. Andelen 15-åriga flickor som är nöjda med livet är då 77 procent och bland pojkarna i samma ålder 86 procent.

Läs mer på folkhalsomyndigheten.se >>

Läs rapporten som pdf – Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport

Ny satsning ska stärka samarbetet mellan lärare och syv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt.
Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan.
– Jag tror generellt att man har väldigt dålig insyn i varandras yrken, säger David Spak, studie- och yrkesvägledare.

Läs mer på skolvarlden.se >>

Folkhögskolan är en viktig utbildningsform för deltagare med funktionsnedsättning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Folkhögskolan lyfts ofta fram som ett gott exempel på utbildning som fungerar för personer med funktionsnedsättning. I en ny rapport har man undersökt vad det är som gör att folkhögskolan lyckas möta behoven hos de här deltagarna.

Läs rapporten här – Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar >>

Läs mer på folkbildningsradet.se >>

Kravet: Inför syv redan på mellanstadiet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd.
– Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.

Läs mer på skolvarlden.se >>

Skolministeriet: Vad vill Anna Ekström med skolan?

Vilket handlingsutrymme har en minister när stora delar av hennes politikområde är bundet i ett blocköverskridande avtal? Skolministeriet träffar utbildningsminister Anna Ekström för ett samtal om vad som väntar skolan under de kommande åren, och om vilka möjligheter Januariavtalet mellan S, MP, L och C ger henne att driva en skolpolitik som hon tror på.

Lyssna på reportaget >>

Starta utvecklingsarbete för att förebygga avhopp från gymnasieskolan

Skolverket presenterar nu framgångsfaktorer för huvudman för att planera, genomföra och utveckla arbete med att förebygga avhopp från gymnasieskolan.

Här kan du läsa hela artikeln >>

Har kan du läsa de delar i artikeln som du är särskilt intresserad av

Framgångsfaktorer i arbetet för att minska avhopp >>
Alla vinner på att elever går ut gymnasiet >>
Organisera för goda förutsättningar att minska avhoppen >>
Exempel på arbete med att förebygga avhopp från gymnasiet >>
Beprövade metoder med positiva resultat >>

Fler betalar avgift för svensk högskoleutbildning

Intresset för svensk högskoleutbildning på engelska ökar. I vår sökte 17 procent fler till internationella kurser och program på grundnivå och antalet sökande till de internationella masterprogrammen ökade med 20 procent. Universitets- och högskolerådet konstaterar att sökande som ska betala avgift är den grupp som ökar mest.

Läs mer på uhr.se >>

Lyckad slutkonferens för projektet Vägledning för Livet

Vägledning för livet

Vi på Tremedia fick en inbjudan till slutkonferensen för det ESF-finansierade projektet Vägledning för livet i Göteborg den 7 februari.

Det var en välbesökt konferens med ett mycket intressant innehåll som dessutom gav oss och alla andra deltagare möjlighet att träffas och knyta kontakter. Konferensen hade cirka 150 deltagare från kommunalförbunden i Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen.

Projektets huvudmål har varit att stödja och lyfta studie- och yrkesvägledningen i de tre kommunalförbunden, så att den synliggörs, får högre mandat, blir prioriterad och kan bidra till att individer matchas till utbildningar som leder till arbete på den regionala arbetsmarknaden.

Läs mer om projektet Vägledning för livet och ladda ner bildpresentationerna från konferensen >>

UR Samtiden – Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Problematisk skolfrånvaro eller hemmasittande är ett stort och kostsamt problem. Det påverkar elevens självbild och relationer och kan leda till långvarigt utanförskap. I Sverige uppskattas ungefär 20.000 elever i grundskolan ha en problematisk skolfrånvaro och lika många i gymnasiet. Långvarig skolfrånvaro riskerar att leda till ett livslångt utanförskap som innebär både personligt lidande och stora kostnader för samhället. Här diskuteras den senaste forskningen kring orsaker och arbete med hemmasittande.
Inspelat den 11-12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm.
Arrangör: Akademi Magelungen.

Se alla nio programavsnitt på urskola.se >>

Sportlovstider!

Nu är vi mitt uppe i veckorna för skolornas sportlov. Förra veckan hade vi sportlov här i Borås där vi på Tremedia har vårt kontor och kanske märkte ni att även vi tog ledigt några dagar ;-).

Vi önskar er alla ett härligt sportlov ute på skolorna!

Så här ser sportlovstiderna ut i landet:

Sportlovet infaller vecka 7 i dessa kommuner/orter/städer
Göteborg
Jönköpings län
Sjuhärad
Skaraborg
Ydre

Sportlovet infaller vecka 8 i dessa kommuner/orter/städer
Blekinge län
Fyrbodal
Hallands län
Kalmar län
Kronobergs län
Skåne län
Södermanlands län
Uppsala län
Örebro län
Östergötalands län

Sportlovet infaller vecka 9 i dessa kommuner/orter/städer
Dalarnas län
Gnesta
Gotland
Stockholms län
Södra Hälsingland
Värmlands län
Västmanlands län
Älvkarleby

Sportlovet infaller vecka 10 i dessa kommuner/orter/städer
Idre
Norra Hälsingland
Norrbotten
Jämtlands län
Västerbotten
Västernorrlands län

Sportlovet infaller vecka 11 i dessa kommuner/orter/städer
Jokkmokk

 

Kursdag för dig som är ny vägledare på vux

Universitets- och högskolerådet erbjuder kursdag för dig som är ny vägledare inom vuxenutbildningen. Kursen ges den 11 april och har plats för 22 deltagare.

Syftet med dagen är att ge dig verktyg för att kunna bedöma grundläggande och särskild behörighet inför kompletteringsstudier på gymnasial nivå, både för svenska och utländska meriter.

Du som har dator eller surfplatta kan gärna ta med den. Men det går också bra att delta utan.

Läs mer om kursinnehåll och anmälan på uhr.se >>

Normkritisk vägledning

I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. ”Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut”, säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.

Läs mer på urplay.se >>

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

Läs mer på svensktnaringsliv.se >>

Läs rapporten som pdf – ”Kampen mot klockan – en undersökning av nyinvandrade elevers prestationer” >> 

Till toppen