I denna boken träffar du företrädare för 10 olika företag. De berättar om företagens verksamhet och beskriver hur de resonerar när de vill anställa nya medarbetare.

Läs mer >>

Ladda ner kostnadsfritt >>

När drygt 5000 elever i Sverige väljer att stanna hemma från skolan måste man fråga sig varför. Tierps kommun i Norduppland har både ställt frågan och agerat. Under en temadag i Specialpedagogiska skolmyndighetens lokaler i Fredhäll i Stockholm fick projektgruppen i kommunen berätta hur de med framgång numera arbetar förebyggande istället för åtgärdande med att få eleverna tillbaka till skolan.

Läs mer på spsm.se >>

Näringslivet måste bli mer direkt involverat i de gymnasiala yrkesprogrammen och i högre utsträckning än i dag vara med och både ut­forma och driva dessa program. Det är ett av våra förslag för en reformerad gymnasie­skola där vi haft företagens kompetensförsörjning och Sveriges välståndsutveckling som utgångspunkt, skriver Gymnasiekommissionen.

Lär mer på dn.se >>

I första hand är boken skriven som en hjälp för dem som planerar att implementera och leda en gruppvägledningsprocess med syftet att förebygga avhopp från grund- och gymnasiestudier. Den kan även användas som ett stöd inom andra utbildningsinsatser för ungdomar.

Boken är tänkt som en handbok för gruppledare men även som ett stöd i en lärandeprocess. För vägledaren kan boken dessutom betraktas som en kompetenshöjning av vägledarprofessionen i samband med genomförandet av programmets struktur och innehåll.

Detta är WATCH:

• WATCH är en detaljerad handbok i gruppvägledning.
• WATCH är ett stödprogram för lärande.
• WATCH-programmet övertygar i sin struktur och systematik genom att visa på individens kraft att växa av gemenskap och samhörighet.
• WATCH-programmet inbjuder till, både formmässigt och innehållsmässigt, att användas vid olika stödinsatser för barn, unga och unga vuxna.
• WATCH är ett genomgripande program som stöd för individens lärande, utveckling, och förändring.
• WATCH är ett förebyggande program – en stödinsats för potentiella av­hoppare med målet att få individen att stärka sin identitet inför val av framtid.

Erbjudandet gäller under februari 2019

Läs mer och beställ >>

Provläs introduktionskapitlet >>

Provläs kapitel 3 ”Vilka alternativ finns? Tänka – Välja – Handla” >>

Arbetsförmedlingen har beslutat att varsla 4500 medarbetare om uppsägning på grund av ett minskat ekonomiskt anslag. Varslet berör verksamheter över hela landet. Förhandlingar med de fackliga parterna, om neddragningen av antal anställda och vilka orter som blir berörda, inleds omgående.

– Det är ett tungt beslut vi har tagit. Vi kommer att göra allt för att de som sägs upp får det stöd de behöver, bland annat genom Trygghetsstiftelsen, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör, Arbetsförmedlingen.

Läs mer >>

Ekonomiska satsningar på arbetsförmedling är kopplad till lägre arbetslöshet i Sverige och i 18 andra välfärdsstater. Det visar en ny avhandling i sociologi gjord på Stockholms Universitet.

Läs mer om avhandlingen >>

Ladda ner avhandlingen >>

Lärarnas Riksförbund har ställt en enkät till knappt 2 000 yrkesverksamma medlemmar om bland annat hur de ser på möjligheterna att göra karriär som studie- och yrkes­väg­ledare. För att möta bristen krävs högre löner, bättre arbetssituation och inte minst möjlig­heten att utvecklas och göra karriär inom yrket. Det visar den här under­sökningen som besvarats av drygt 660 studie- och yrkesvägledare.

Läs mer om undersökningen och dess resultat på Lärarnas Riksförbunds webbplats >>

Ladda ner undersökningen >>

Beställ ett tryckt exemplar från Lärarnas Riksförbund >>

”Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle” visar att det finns en enad syn på behovet av ett förstärkt väglednings- och arbetsmarknadsperspektiv i skolan. Det är viktigt både för enskilda individer och för samhällets fortsatta kompetensförsörjning. Utifrån den brist på studie- och yrkesvägledare som finns är frågan dock om förslagen kommer att kunna genomföras.

Läs mer på Skolbloggen på skl.se >>

Läs SKLs metodstöd om studie- och yrkesvägledning >>

Till Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm kommer unga människor med yrkesrelaterade skador trots att vissa av dem fortfarande går i skolan, tex yrkesutbildningar eller praktiska program. Det saknas ofta kompetens och rutiner på skolorna för att förebygga den här typen av skador. Det säger Marina Jonsson som utbildar studie- och yrkesvägledare i de medicinska förutsättningarna som kan vara viktiga att känna till när man coachar en ung människa inför studie- och yrkesval. I Didaktorn berättar hon hur man bäst förebygger att elever skadas eller blir sjuka under utbildningen eller när de börjar jobba.

Lyssna här på reportaget från urskola.se >>

Med de beslut som Myndigheten för yrkeshögskolan nu presenterar tas det andra stora steget i den historiska expansionen av yrkeshögskolan. Till 2022 kommer antalet årsplatser öka med ca 45 procent, från ca 30 000 till 44 000 årsplatser. Antalet studerande förväntas växa från dagens 50 000 till 70 000 studerande.

Här presenteras resultatet i den ansökningsomgång som stängde hösten 2018. Av de totalt 1 105 inkomna ansökningarna om att bedriva YH-utbildning har myndigheten beviljat 496. Det innebär en beviljandegrad på 45%, den högsta någonsin. Sett till antalet nya utbildningsplatser rör det sig om 14 171 med start redan 2019.

Läs mer om resultaten i årets ansökningsgenomgång >>

I detta betänkande redovisas uppdraget att lämna förslag som syftar till att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning så att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra väl övervägda val utifrån goda kunskaper om utbildningsvägar och arbetsliv.

Utredningen föreslår bland annat ett paket av fem huvudsakliga åtgärder:

• Ett förtydligande av vad vägledning är, att den kan vara både individuell och generell och ska benämnas karriärvägledning.
• Ett förtydligande av elevers tillgång till individuell karriärvägledning.
• Tydligare krav på att individuell karriärvägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen.
• Förstärkning av det generella karriärvägledningsperspektivet i olika ämnen.
• Ett nytt obligatoriskt inslag med tilldelad tid, benämnt framtidsval, ska införas i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

Ladda ner betänkandet (pdf) på regeringen.se >>

Elever i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters gymnasieval jämfört med hög- och lågpresterande elever. Det visar Erik Rosenqvist som undersökt hur elever i nionde klass och gymnasieelever påverkar varandras utbildningsval.

Avhandlingen är en kvantitativ studie i fyra delar som övergripande handlar om hur elever i årskurs 9 påverkas av sina skolkamrater i valet av gymnasieutbildning. Avhandlingen bygger på registerdata över samtliga elever i klass 9 mellan åren 1998 till 2010.

Läs mer på skolporten.se >>

Lär mer och ladda ner avhandlingen ”Social Influence and Educational Decisions: Studies on Peer Influence in Secondary Education” >>

Hur kan skolans personal arbeta med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck? Detta stödmaterial från Skolverket beskriver ett arbete som omfattar fyra nivåer – från skolans uppdrag i läroplanen att bedriva sex- och samlevnadsundervisning och att verka för att samarbetet med hemmen utvecklas, till den akuta situationen då eleven är utsatt för hot.

Ladda ner materialet ”Hedersrelaterat våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter” från skolverket.se >>

Huvudmän som vill ansöka om riksrekryterande utbildningar, särskilda varianter och nationellt godkända idrottsutbildningar med start 2020 måste lämna sin ansökan senast den 31 januari 2019.

Läs mer på skolverket.se >>

UHR tipsar om två möjligheter för dig som vill ha kompetensutveckling inom vägledning med fokus på digitala kanaler. Båda utbildningarna ger högskolepoäng.

Läs mer om anmälan på uhr.se >>

UHR har beslutat om föreskrifter om särskild behörighet och områdesbehörigheter. De första som berörs av de nya föreskrifterna är de elever som ska söka till gymnasieskolan till hösten 2019.

Läs mer på uhr.se >>

”Framtidens förebilder” är ett projekt i Borlänge. Här är första avsnittet av programmet FOKUSERA som är en del av projektet. Kolla gärna och inspireras😄

Inget stopp för vinster i friskolor och fritt fram för betyg från årskurs fyra. Som ny utbildningsminister tvingas Anna Ekström driva en politik som hon delvis varit motståndare till.

”I januariavtalet finns en hel del åtgärder som är tydlig socialdemokratisk politik men också några riktigt beska piller”, säger hon.

Läs mer på lararnastidning.se >>

I höst påbörjades för första gången ett samarbete mellan Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium och Vuxenutbildningen i Söderort. Tillsammans kommer de hålla en kombinationsutbildning kallad SFI + lastbilstekniker. Målet är att studerande ska utveckla sin svenska och samtidigt läsa yrkesinriktade kurser.

Läs mer på svensktnaringsliv.se >>

– Det är glädjande är att kommuner och regioner visar ett fortsatt stort engagemang i att ordna feriejobb för ungdomar, och att så många unga är intresserade av dessa. Det är ett viktig sätt att visa upp välfärdsverksamheterna för unga, inte minst utifrån de stora rekryteringsbehov som finns, säger Leif Klingensjö, sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Läs mer på skl.se >>

Skolverkets publikation Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen innehåller fem inspirationsexempel från olika verksamheter som visar hur en varierad vägledning kan bredda elevernas kunskaper om sig själva och om yrkes- och utbildningsalternativ.

Läs mer på skolverket.se >>

Ladda ner publikationen som pdf-fil >>

I Skolverkets film träffar vi två huvudmän, från Lerums kommun och från Academedia. Dessa har arbetat systematiskt för att förebygga avhopp från gymnasieskolan.

Skolverkets allmänna råd ger rekommendationer om mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan, samt om hur huvudmän bör arbeta vid urval till gymnasiesärskolans nationella program.

Läs mer på skoverket.se >>

Ladda ner publikation som pdf-fil >>

Vi erbjuder nu 50% rabatt på Riksväljaren. Nu 298 kr/st (Ordinarie pris 595 kr/st) exkl. moms och frakt
Lättast mejlar du din beställning till order@tremedia.se

Läs mer >>

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Så hur kunde situationen vända? Hanna Karlsson är biträdande enhetschef på arbetsmarknadsenheten på Gotland och började i samband med att bristen var som störst på ön. Hon menar att det är flera faktorer som spelat in.

– En stor del handlar om de fantastiska studie- och yrkesvägledare som vi har haft på Gotland. Flera av de som nu studerar till syvare beskriver hur de har träffat någon av våra studie- och yrkesvägledare som förmedlat vilket kul jobb det är. Sen är det viktigt att knyta kontakt med studenterna, erbjuda praktik, handledning och kanske en deltidstjänst. Det har vi gjort, förklarar Hanna Karlsson.

Läs hela artikeln på skolvarlden.se >>

Arbetslösheten fortsatte att sjunka under 2018, till 7 procent. Senast arbetslösheten var så låg var 2008. Det innebär att 344 000 personer var inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen vid slutet av 2018. Samtidigt var antalet personer som varslades om uppsägning fortsatt mycket få.

Läs mer >>

Vi har startat det nya året med flera innovativa och inspirerande samtal om vad vi på Tremedia vill göra och vad vi kan göra. En av idéerna har vi valt ut och gjort verklighet av och vi kallar den för Programväljarkollen. Detta är en betaversion men den är fullt användbar och gratis – vi bjussar!

Bygger på Programväljarens Elevarbetsfolder
Programväljarkollen är ett quiz i digital form för elever som ska söka till gymnasiet. Vår tanke och ambition är att den ska användas av elever som vill förbereda sig och öka sina möjligheter att göra ett väl underbyggt gymnasieval. Frågorna i Programväljarkollen är hämtade från vår Elevarbetsfolder, som har funnits i många år för gratis nedladdning här på webbplatsen.

Programväljarkollen kan du öppna och besvara i din dator, mobil eller surfplatta. Frågorna är indelade i olika avsnitt som du enkelt kan förflytta dig emellan och avslutningsvis finns en funktion för att mejla ditt quizresultat och de rätta svaren till dig själv. Du kan även välja att bara visa resultaten utan att mejla dem till dig själv direkt i webbläsaren. Frågorna passar de som närmar sig gymnasievalet, dvs. alla elever på högstadiet och deras föräldrar.

Hjälp oss testa
Vi har testat och tycker att det funkar, men det viktigaste är att det funkar för dig och dina elever. Frågorna behöver vara relevanta och välformulerade, så vill vi gärna att ni testar och ger oss feedback. Med hjälp av dina expertkunskaper och elevernas insikter kan vi göra Programväljarkollen ännu bättre.

Mejla era synpunkter till lennart@tremedia.se.

Gå till Programväljarkollen och testa >>

Tack på förhand! 😉

Föräldrarna till nästan fyra av tio 14- och 15-åringar säger att gymnasievalet helt är barnets beslut. . Men i majoriteten av familjerna är det ett gemensamt beslut, även om barnets röst väger tyngst i de allra flesta fallen. Detta kan du läsa i en ny rapport från Svenskt Näringsliv, När föräldrarna själva får välja – Attityder och åsikter om barnens gymnasieval.

Läs mer på svensktnaringsliv.se >>

Ladda ner rapporten >>

Ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. Det är några av de förbättringar av kurs- och ämnesplaner som Skolverket vill göra. Arbetet går nu in i en ny fas och den 8 janurai presenterade Skolverket konkreta exempel på hur förändringarna kan se ut. De bygger på förslag till riktlinjer som alla lärare erbjuds att lämna synpunkter på.

Från 8 januari till 27 januari ges lärare och andra möjlighet att ge synpunkter via en enkät på Skolverket.se.

Förslag till nya kurs- och ämnesplaner och kunskapskrav kommer att läggas fram under 2019. Förutsatt att regeringen fattar beslut kan de börja gälla från och med höstterminen 2020.

Läs pressmeddelandet på skolverket.se >>

Läs mer om förslag till riktlinjer och exempel på förändringar >>

UHR har vi satt ihop kort information om vad niondeklassare och deras föräldrar behöver veta inför eventuella högskolestudier med start hösten 2022.

Ladda ner pdf-filen Nya regler 2022: Vad ska man tänka på.pdf >>

Läs en snabbfakta på uhr.se >>

SCBs statistik visar stora skillnader i inkomster beroende på vilket program man gått på gymnasieskolan. Statistisken utgår från elever som gick ut gymnasiskolan för 10 år sedan. Svenskt Näringsliv kommenterar på DN Dabatt.

Läs artikeln på DN Debatt >>

God fortsättning! ✨✨✨

Hoppas att ni haft en bra jullovsledighet och att ni laddat batterierna för en ny termin. På Tremedia är vi tillbaka på kontoret och det är redan full fart. Under jullovet har vi inte skickat ut några beställningar så om du har beställt så kommer dina varor att skickas inom kort.

Väl mött under 2019!

Arbetsförmedlingen inför stopp på anvisningar till extratjänster och moderna beredskapsjobb från och med den 1 januari 2019. Förhandlingar med de fackliga organisationerna har också inletts om personalneddragningar. Det som en följd av den statsbudget som riksdagen beslutade om förra veckan.

Läs mer >>

En ny undersökning visar att 50% av de barn som har en diagnos inom autismspektrat går ut 9:an med ofullständiga betyg. För många barn märks tecken på svårigheter i väldigt tidig ålder. Men många får inte det särskilda stöd de behöver.

Vilka orsaker det här har och framför allt hur vi kan agera kraftfullt för att stoppa utslagningen och ge varje barn förutsättningar att lyckas och trivas i skolan pratar vi om i dagens avsnitt.

Gäster är Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund och Åsa Karle Specialpedagogiska Skolmyndigheten.

Programledare: Anna Olin Kardell

Lyssna på poddavsnittet här >>

Projektet Yrk In är en ESF-finansierad satsning som ska öka intresset för gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet är också att underlätta ungas etablering i arbetslivet, genom förbättrad yrkesutbildning.

Projektets övergripande mål
Yrk In:s övergripande projektmål är att fler unga killar och tjejer

• ska få möjlighet att delta i aktiviteter eller kurser som ökar deras anställningsbarhet
• ska bli behöriga till, söka och påbörja en utbildning på gymnasieskolans yrkesprogram
• ska slutföra gymnasieskolans yrkesprogram med en examen eller en plan för yrkeslivet

Läs mer på skl.se >>

Under hösten 2018 har det skett förändringar i hur betygsmedelvärdet räknas ut för vissa utländska gymnasiebetyg.

För den som söker utbildning genomförs förändringarna i tre steg. Sökande med gymnasiebetyg från de första länderna som berörs får sina betygsmedelvärden beräknade enligt den nya metoden till antagningen inför vårterminen 2019. Ändringar införs sedan stegvis för övriga länder till och med antagningen inför vårterminen 2020.

Ändringarna berör 73 länder, en dryg tredjedel av världens länder. Många utbildningar har ett framräknat medelvärde på sina gymnasiebetyg som inte kommer att räknas om.

Läs mer på uhr.se >>

Den 15 januari öppnar anmälan till vårens högskoleprov. Nu finns det en högskoleprovsaffisch att ladda ner och skriva ut.

Läs mer på studera.nu >>

Ladda ner affischen >>

Anmälan till högskoleprovet >>

Lista över de universitet och högskolor som anordnar högskoleprovet >>

Du måste inte läsa i fyra år vid högskola för att få ett jobb. Det finns kortare vägar till en mängd yrken – som dessutom kan ge dig en anställning direkt.
– Många yrken med kort utbildningsväg är bristyrken där det är lätt att få arbete just nu, säger Maria Lundquist, yrkesvägledare Arbetsförmedlingen.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

Vi har varit för osynliga, tycker Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör. Nu ska myndigheten söka upp skolor som behöver hjälp.

Kalla faktas uppmärksammade granskning som sändes i TV4 i förra veckan visade att 5 500 elever är frånvarande från skolan minst halva terminen. Många av dem har enligt reportaget en lättare form av autism eller adhd. När Fredrik Malmberg tillträdde som general­direktör på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) förra året sa han att myndigheten finns till för att alla barn ”ska nå sina utbildningsmål ­oavsett funktionsförmåga”.

Enligt Fredrik Malmberg arbetar SPSM hårt med problematisk skolfrånvaro. Samtidigt är han självkritisk när det gäller myndighetens förmåga att nå ut till de skolor som bäst behöver det.

Läs mer på lararnastidning,se >>

Det pratas mycket om det livslånga lärandet och förutsättningar för att ta sig in på en arbetsmarknad i förändring. Hur kommer samverkan mellan skola och arbetsliv se ut i framtiden? Kommer unga även i fortsättningen behöva att passera gymnasieribban? Och vad händer med yrkesutbildningarna? Dessa saker fokuserar vi på i veckans avsnitt av En Smart Framtid. Gästar gör Lil Ljunggren Lönnberg, ordförande i DUA, Delegationen för unga och nyanlända till arbete och Jonas Olofsson, ekonomisk-historiker och professor i hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Programledare: Anna Olin Kardell

Lyssna på avsnittet här >>

Andelen som använder studiemedel på komvux gick ner från 44 procent till 36 procent mellan 2012 och 2016. Utvecklingen fortsatte ned även under 2017.
– En förklaring är att allt fler läser på distans och deltid på komvux. I de grupperna är det mindre vanligt att de studerande nyttjar studiestödet för sin försörjning, säger Andreas Dahlkvist, utredare på CSN.

Läs mer på csn.se >>

Sedan i somras är rektorn skyldig att snabbt utreda en elevs problematiska frånvaro – oavsett om den är giltig eller ogiltig. Nedan är en checklista över varningssignaler och i artikeln finns förslag på vad du kan göra åt dem.

Dessa faktorer kan hänga ihop med att elever utvecklar hög frånvaro:

• Ströfrånvaro och/eller frånvaro med ett tydligt mönster, till exempel på morgnar, eftermiddagar, måndagar, lektionen i idrott och hälsa.
• Sjukskrivningar, oftare och längre än vanligt och/eller om sjukdomsbilden är diffus.
• Huvudvärk, illamående eller magont före och under skoldagen.
• Eleven har vårt att komma i väg till skolan på morgonen, kommer för sent eller vill gå hem under dagen.
• Föräldrar som känner till frånvaron och som hjälper till att sjukanmäla.
• Sjukdom eller dödsfall i familjen.
• Omvälvande händelser i familjen, som skilsmässa eller ett nytt syskon.
• Missbruk eller mental ohälsa hos närstående.
• Inkonsekvens och otydliga regler hemma.
• En ovanligt nära relation till en eller båda föräldrarna.
• En bakgrund med många skolbyten.
• Ovilja till studiebesök och klassresor.
• Negativ självbild och/eller en negativ bild av andra.
• Dåliga relationer till en eller flera lärare men även brist på goda relationer till lärare eller annan personal.
• Svårt med kamratrelationer och/eller svårt att umgås i grupp.
• Stor upptagenhet med ett specifikt intresse, till exempel datorspel.
• Nedstämdhet och tystlåtenhet.
• Dålig hygien.
• Svårt med förändringar och övergångar.
• Svårt att hitta egna lösningar på problem.
• Fastnar vid vissa skoluppgifter, har svårt att ta sig vidare.
• Långsam läs- och skrivutveckling.
• Obalans mellan elevens förmåga och de krav som ställs.

Läs mer på specialpedagogik.se >>

Högskolan har all den ämneskunskap som behövs men saknar finansieringen och incitamenten för att erbjuda den fortbildning som kommer att krävas, skriver forskarna Sverker Janson och Gunnar Karlsson.

Läs mer på svd.se >>

Den svenska arbetsmarknaden utvecklas mycket starkt, så starkt att Arbetsförmedlingen skriver upp prognosen för tillväxten av nya jobb 2018. Under 2019 och 2020 fortsätter jobben att växa, men i långsammare takt, med sammanlagt 111 000 personer.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

För femte året i rad ökar andelen elever som får gymnasieexamen inom tre år på nationella program. Störst är ökningen på de högskoleförberedande programmen. Skolverkets statistik över betygen inom gymnasieskolan finns även på läns-, kommun- och skolnivå.

– Vi ser en stadigt uppåtgående trend när det gäller elever som tar gymnasieexamen vilket självklart är positivt. Med en examen öppnar sig utbildningsvägar och det ökar också chanserna att få jobb, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket.’

Läs mer på skolverket.se >>

– Samhället förändras allt snabbare. Arbetslivet förändras allt snabbare. Det är det perspektivet man måste se, var och en måste rustas med en förmåga att hantera återkommande val, säger Mikaela Zelmerlööw, huvudsekreterare i utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning (U2017:10).

De flesta är överens om att SYV behöver stärkas, samtidigt som man inte kan lägga på skolan en massa ytterligare uppgifter att lösa. En av svårigheterna i utredningen har varit att lägga förslag som är kraftfulla utan att kosta mycket pengar, som inte tränger undan något annat. Åtgärderna måste få ta tid och arbetet måste få stöd för att det ska få genomslag. Det är sedan tidigare en väl känd problembild att det i hög grad är en styrnings- och ledningsfråga menar Mikaela Zelmerlööw.

– Det går inte att föreslå en sak som skulle hjälpa jättemycket för allt. Vi kommer att föreslå ett antal åtgärder, som ska ses sammantaget. Man kan inte lyfta ut ett av dem och tro att det kommer att hända särskilt mycket, säger hon.

Läs hela artikeln på ju.se >>

– Kompisarnas inflytande är relativt stort. Om många på skolan väljer ett högskoleförberedande program ökar benägenheten att göra detsamma. Motsvarande effekt blir det om många väljer ett yrkesförberedande program, säger forskaren Erik Rosenqvist vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Läs artikeln på lararnastidning.se >>

Ladda ner avhandlingen Social Influence and Educational Decisions >>

I slutet av november förra året blev vi på Tremedia inbjudna till en mycket intressant spridningskonferens för projektet ”Plugga klart” i Region Dalarna. Konferensen hölls i Tällberg under två dagar och hade 150 deltagare. Förutom oss på Tremedia deltog representanter från Europeiska socialfonden, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting, AcadeMedia, skolpolitiker, regionala aktörer, skolledare och alla delprojektledare.

Plugga klart är två länsövergripande projekt i Region Dalarna – Plugga klart 1 och Plugga klart 2. De har som syfte att stödja utvecklingsarbetet på en del av länets skolor för att få fler elever att lyckas med sina studier och minska studieavbrotten.

Huvudaktiviteter inom de två projekten har varit:

• Utforma rutiner i skolan för att identifiera elever som riskerar att göra studieavbrott.
• Utveckla och införa tidiga insatser för att motverka studieavbrott.
• Utforma system för att registrera elever som gör studieavbrott och dess orsaker.
• Nätverksträffar för berörd personal.
• Utbilda berörda elever i horisontella principer: jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering.
• Workshop med berörd personal i horisontella principer: jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering
• Implementering av de rutiner som skolorna arbetat fram under projektåren.

Film och bok

De två Plugga klart-projekten har pågått i tre år och spridningskonferensen i Tällberg var en del av projektets avslut och anordnades för att sprida resultaten. I samband med detta visades en film som spelats in i samband med projektet och det är den du kan se i början av denna artikel.

I samband med konferensen var det även release av boken om Plugga klart-projektet – ”Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta”.

Boken är skriven av projektledaren Karin Funcke och den är en skildring av Plugga klart 2 och några av de skolor och elever som varit en del av satsningen. Boken låter oss ta del av resan som de deltagande skolorna har gjort. Boken finns som E-bok och du laddar ner den kostnadsfritt här.

På Tremedia är vi tacksamma över att få ta del arbetet som Plugga klart-projekten arbetat fram och resulterat i. Vi vill gärna uppmana alla att ta del av Region Dalarnas erfarenheter och inspireras i arbetet med dessa viktiga frågor även på er skola! 

Se filmen om Plugga klart-projektet >>

Läs mer om projekten ”Plugga klart 1” och ”Plugga klart 2” >>

Läs boken ”Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta” >>

De är många fler än man hittills trott – barnen som inte går till skolan. TV 4s Kalla fakta kartlägger de så kallade hemmasittarna i unika siffror, pratar med barnen, och upptäcker hur skolorna brister i att ge dessa elever det rätta stödet.

Se avsnittet >>

JULPAKET NR 1 innehåller följande produkter:

• Jobbkortsaffisch
• Vägledarens val  – Teori och metod i aktion
• Tolv teorier – Att gå från teori till praktik

För beställningar innan den 27 december 2018 garanteras skickad faktura 2018.

Läs mer och beställ >>

JULPAKET NR 2 innehåller följande produkter:

• Jobbkort
• Känslisar

För beställningar innan den 27 december 2018 garanteras skickad faktura 2018.

Läs mer och beställ >>

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Karin Funcke är projektledare på Region Dalarna, och hon menar att det i botten ligger en grundläggande fråga: Tycker vi att det är viktigt att eleverna är på plats?

– Många skolor har fått erkänna att de tidigare inte har utforskat så mycket varför en elev är borta. Det hänger ofta ihop med ohälsa, men det kan vara en hel serie faktorer som har lagts på hög allt eftersom. All personal kan bidra till att minska studieavbrotten, genom att direkt agera när någon fattas, och inte låta det gå vecka efter vecka. Man måste fånga upp eleverna och vara uppmärksam, och alla behöver hjälpas åt i det arbetet. Genom ett gemensamt förhållningssätt och agerande, riskerar vi inte att någon elev faller mellan stolarna, säger hon.

Läs mer på skolvarlden.se >>

År 2008 ratificerade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter och att samhället ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta deras fulla inkludering och deltagande. I korthet alltså rätten att leva ett liv på lika villkor som alla andra. Delaktighet är ett av de viktiga nyckelorden som ska genomsyra funktionshinderpolitiken – alla ska kunna vara delaktiga i alla delar i samhället. Men hur ser den där delaktigheten ut i skola och arbetsliv?

Det pratar vi om tillsammans med Gunnar Andersson, rektor i det ESF-stödda projektet Jobb i sikte, Sylvia Lindqvist, undervisningsråd på Skolverket. Arbetar med Lärlingscentrum och gymnasiesärskolan och Sara Dahl, undervisningsråd på Skolverket, och håller också i en insats som kallas etablering för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Programledare är Anna Olin Kardell

Lyssna på podd-avsnittet på esf.se >>

Svaret är att de utsetts till ungas största förebilder år 2018. Mer om dessa två personer och på vilket sätt de inspirerar finns att läsa i Ungdomsfokus 2018 som är en undersökning som varje år kartlägger 15-29-åringars liv, framtidsdrömmar, drivkrafter, kommunikationsmönster och värderingar. Det handlar till största del om ungdomars syn på livet, hur de mår och hur samhället mår, och avslutningsvis om vad vuxenvärlden kan göra så unga kan må bra och bidra.

Ladda ner  rapporten som pdf – Ungdomsfokus 2018 – Dagens unga, framtidens samhällsbyggare >>  

Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, och istället fokusera på kvalitet, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.

Läs mer på svensktnaringsliv.se >>

Läs rapporten här (pdf) – Morgondagens yrkeshögskola >>

Vid en tredjedel av lektionerna i svenska gymnasieskolor måste undervisningen bli bättre anpassad för högpresterande elever, det framkommer av granskning från Skolinspektionen. Särskilt utbildningen i matematik borde utvecklas, där bedöms över 40 procent av lektionerna ge för låg stimulans.

Läs mer på svt.se >>

Skolinspektionens rapport (pdf) – Utmanande undervisning för högpresterande elever >>

Tusentals barn i Sverige går inte i skolan som de ska. Minst 5 500 barn var frånvarande mer än halva höstterminen förra året, visar en kartläggning som TV4:s Kalla fakta gjort.

Gemensamt för de hemmasittande barnen är att de behöver extra stöd i skolan, rapporterar Kalla fakta. Exempelvis handlar det om barn med lättare form av autism eller adhd, barn som har svårt för stökiga miljöer. Som åttaårige Harry i Göteborg. Han testade att gå i en vanlig klass, men det gick inte.

– Allteftersom tiden gick såg jag att han upplevde stora stressreaktioner och han blev utåtagerande, säger hans mamma Karin Kock till ”Kalla fakta”.

I väntan på en anpassad skolplats har han inte varit i skolan på sex månader.

Läs mer på svt.se >>

Se avsnittet av TV4 Kalla fakta här >>

Projektet FAMN får nästan 22 miljoner kronor i bidrag av svenska ESF-rådet för att utveckla metoder för att unga nyanlända ska fullfölja sina studier på folkhögskola. Det är Folkbildningsrådet som står bakom projektet tillsammans med sex folkhögskolor i Skånes, Västmanlands, Östergötlands, Stockholms, Västerbottens och Västra Götalands län.

Läs mer på folkbildningsradet.se >>

Spanien, Norge, Storbritannien, Italien och Malta. Det är exempel på länder som Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm skickar sina studenter till för att göra yrkespraktik. Skolan har ett brett urval av yrkeshögskoleutbildningar inom turism- och besöksnäring, ekonomi, hälso- och sjukvård och detaljhandel.

”En yrkespraktik utomlands ger våra studerande bra meriter och i slutändan arbete, nio av tio har ett arbete ett halvår efter sin examen”. Det säger Christina Vallin, utbildningsledare på Frans Schartaus Handelsinstitut.

Läs mer på uhr.se >>

Nästa vecka måndagen till onsdag,  26-28 november, har Tremedias kontor stängt. Vi befinner oss då på ”Plugga klart-konferens” i Dalarna och är tillbaka på kontoret torsdagen den 29 november. Har du frågor när vi har stängt så mejla oss så svarar vi så snart vi hinner.

Trevlig helg!

På senare tid har det pratats mer och mer om vikten att börja med studie- och yrkesvägledning redan i yngre åldrar. Genom att göra detta kan man öka elevernas valkompetens och förbereda eleverna för stt gymnasieval och andra val de kommer att stå inför senare i livet.

”Tidigare insatser kan hjälpa eleverna att känna sig tryggare i sitt val till gymnasiet och mer förberedda för valsituationer längre fram”

Förhoppningen är också att öka och bredda elevernas perspektiv inför framtidsval och minska omval och avhopp på gymnasiet.

Det var just detta som var utgångspunkten när vi på Tremedia skapade konceptet Choice & Brainy tillsammans med Linn Andergren!

Vi tror på ett ”hands on-material” som eleverna få jobba aktivt med i fysisk bokform. En bok ger möjlighet att gå tillbaka fundera, reflektera, lägga till och ändra. Du kan läsa, skriva och rita på ett kreativt sätt samt titta på bilderna hur många gånger du vill. En helt egen bok att arbeta i kan man dessutom ta hem till föräldrarna och läsa tillsammans, vilket kan öppna upp till samtal även i hemmet och bredda förädrarnas förståelse.

”En väl utarbetad lärarhandledning gör att du kan tuta och köra!”

Eftersom vi vet att det inte finns nog med tid för studie- och yrkesvägledarna ute på högstadieskolorna att hålla i SYV-arbetet på mellanstadiet har vi tagit fram en noga och detaljerad lärarhandledning. Den går igenom lektion för lektion och du laddar ner den utan kostnad tremedia.se.

Läs mer om hela konceptet >>
Ladda ner lärarhandledningen >>
Ladda ner teorianknytning >>
Ladda ner förankring i läroplanen >>

Ungdomar som har tagit examen från fordon- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet har stora chanser att få ett arbete inom ett år efter att de slutfört gymnasieutbildningen. Det visar statistik över vad ungdomar, som slutförde gymnasieutbildning läsåret 2014/15, gjorde året efteråt. Statistiken går att bryta ner på län, kommun och skola.

Läs mer på skolverket.se >>

Inför hösten 2018 sökte 122 000 personer utan tidigare högskolestudier till högskolan. Det är en minskning med 2 procent jämfört med förra hösten då antalet var 125 000. Bland de sökande utan tidigare högskolestudier var 59 procent kvinnor och 41 procent män.

Läs mer på uka.se >>

Utgångspunkten för UHR:s ändringsförslag i föreskrifterna har varit tidigare bestämmelser om områdesbehörigheter. Högskoleförordning har krav på att de särskilda behörighetskrav som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig en utbildning. UHR har även tagit hänsyn till hur lärosäten använder de områdesbehörigheter som finns nu.

– Vi ser gärna att även studie- och yrkesvägledare kommer med synpunkter på förslagen som skickats ut, säger Erica Finnerman, utredare på UHR.

Läs mer på uhr.se>>

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Läs mer på skolvarlden.se >>

Skolverket erbjuder fortbildning för skolor om vill vässa sin studie- och yrkesvägledande verksamhet.  Kurserna som erbjuds till våren är:

Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning >>
Hur kan vi bli bättre på att förstå varandra när vi har olika språkliga och kulturella bakgrunder? Kursen vänder sig till studie- och yrkesvägledare som vill utveckla metoder och verktyg för att reflektera, analysera och förstå studie- och yrkesvägledningssituationer utifrån ett normkritiskt och interkulturellt perspektiv.

Nyanländas övergångar och inkludering >>
En kurs för verksamheter som vill utveckla arbetet med att stödja nyanländas karriärprocesser.

Tvådagars kurs om att vägleda vuxna nyanlända >>
Lärare och studie- och yrkesvägledare får under två dagar utveckla kunskaperna i karriärplanering för nyanlända vuxna.

Utbildningspaketet skola-arbetsliv >>
Koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen och planera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning, med hjälp av utbildningspaketet. Lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare deltar tillsammans för bästa resultat.

Läs mer om kursinnehåll och anmälan vid respektive kurslänk

Vi har haft många kunder som uppskattat vår kortlek Jobbkort och några har kontaktat oss på Tremedia och undrat om vi kunde göra en affisch med dessa. Nu är Jobbkortsaffischen här!

Det är en stor affisch med måtten 70 x 100 cm som innehåller ungefär hälften av de kort som finns med i kortleken Jobbkort. Målet är att den ska inspirera och ge exempel på det stora utbudet som finns på arbetsmarknaden och den kan även användas för att väcka frågor om vad vissa yrken innebär samt skapa diskussion kring yrken och arbetsmarknad.

Läs mer och beställ >>

Du kan också mejla din order till order@tremedia.se. Leverans vecka 49

Svenskt Näringsliv har anlitat Norstat att undersöka föräldrarnas syn på deras ungdomars gymnasieval.

Drygt hälften av föräldrarna ser helst att deras dotter eller son läser ett högskoleförberedande program. En tredjedel av föräldrarna har ingen speciell åsikt om vilken typ av program tonåringen bör läsa. Bara knappt en förälder av tio anser att det bör vara ett yrkesprogram.

Läs mer på svensktnaringsliv.se >> 

Läsåret 2018/19 går det totalt går det 350 600 elever i gymnasieskolan. Sedan föregående läsår har antalet elever ökat med 2 800 elever, vilket motsvarar ungefär 1 procent. Språkintroduktion har minskat med ungefär 9 700 elever, ca 30 procent. Programmet är nu det femte största programmet i gymnasieskolan. Detta visar Skolverkets preliminära statistik om elever i gymnasieskolan läsåret 2018/19.

Läs mer på skolverket.se >>

Se Preliminär statistik i tabell om gymnasieskolans elever, läsåret 2018/19 >>

Endast var fjärde elev som missar examen i gymnasieskolan med ett fåtal kurser går över till komvux och enbart var tjugonde elev tar examen där. Det visar Skolverkets studie av elever som övergick till komvux 18 månader efter att de lämnat gymnasieskolan läsåret 2014/15 med studiebevis i stället för gymnasieexamen.

– Det är uppenbart att de flesta elever som missar gymnasieexamen med några få kurser inte går över till komvux inom en nära tid. Det är därför viktigt att gymnasieskolan ger eleverna stöd så att de får examen. De som ändå inte når ända fram måste få tydlig information om möjligheterna att studera klart på komvux, säger Marcello Marrone, chef för Skolverkets enhet för vuxenutbildning.

Läs mer på skolverket.se >>

Läs registerstudien här – Elever nära examen som övergår till komvux >>

Ny statistik från Arbetsförmedlingen visar att allt färre ungdomar (18–24 år) är inskrivna som arbetslösa. I slutet på oktober var de knappt 48 000, jämfört med 55 000 samma månad i fjol. Även andelen unga arbetslösa har minskat till en nivå på 8,8 procent. Det kan jämföras med 10,3 procent för ett år sedan.

– Arbetsmarknaden är fortsatt stark och det är brist på arbetskraft. Det gynnar ungdomarna när arbetsgivare sänker kraven på erfarenhet. De flesta unga är arbetslösa i korta tider, de rör sig mellan arbetslöshet och anställning i mycket större utsträckning än andra åldersgrupper, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

Mer än var fjärde gick direkt vidare till högskolestudier efter gymnasiet av de som slutade grundskolan 2006. En nästan lika stor grupp började jobba direkt och gjorde det fortfarande 2016. Resten gick krokigare vägar.

Läs mer på scb.se >>

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare.
Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.
– Man måste värdesätta kompetensen mer, säger LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist.

Läs mer på skolvarlden.se

Norrtälje kommun har beslutat att NPF-säkra alla sina skolor, förskolor och gymnasium. Hur gör man det? Helena Walukiewicz är samordnare för projektet och Karin Avellan är lärare. I Didaktorn berättar de om den checklista skolorna ska förhålla sig till och varför kommunen tagit sitt radikala beslut. De säger själva att de inte har något val.

Lyssna på reportaget på urskola.se (22.53 min) >>

Vi frågade UHR som svarade att områdesbehörigheter kommer tas bort och ersättas av särskilda behörigheter från och med den 1 januari 2019. Men, de ändringar som görs i och med det kommer inte att användas i skarpt läge i antagning till högskolestudier förrän till utbildning som startar efter 1 juni 2022.

Övergångsbestämmelserna (SFS 2018:1503) möjliggör att områdesbehörigheter kommer finnas kvar för högskoleutbildning som startar innan den 1 juni 2022, men för utbildningar som startar därefter kommer de nya behörighetsreglerna att tillämpas.

Så för gymnasieelever som vill ansöka till högskoleutbildning som startar innan 1 juni 2022 gäller den information om områdesbehörigheter som finns i nuläget.

De nya särskilda behörigheterna kommer påverka främst grundskoleelever och andra sökande till utbildningar som startar efter den 1 juni 2022.

För den som vill fördjupa sig ytterligare finns högskoleförordningen att läsa här >>

Att skolan bör förstaligas är ett krav som hörs från olika håll inom skolvärlden och politiken. I riksdagen finns tre partier som vill förstatliga skolan, och det ena av de två lärarfacken har förstatligande högst upp på agendan. Vi tittar närmare på det här återkommande kravet. Vad är det man vill att staten tar över? Vilka problem hoppas man kunna lösa? Och varför är frågan om ett återförstatligande – snart 30 år efter att skolan kommunaliserades – fortfarande så viktig för en stor del av lärarkåren?

Lyssna på reportaget på urplay.se (28 min) >>

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen för att stärka nyanlända elevers möjligheter att uppnå behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Bestämmelserna omfattar bland annat en individuell studieplan för nyanlända elever i högstadiet i grundskolan eller specialskolan. Studieplaner ska upprättas i ett samarbete mellan lärare, studie- och yrkesvägledare och vid behov även med elevhälsan. Det ska också finnas tid till löpande revidering av studieplanerna.

Läs mer på skolverket.se >> 

Skolverket har tagit fram en samling filmer om kursplanerna i komvux på grundläggande nivå för nyanlända vuxna. Filmerna informerar på ett enkelt och kortfattat sätt om de olika kurserna på komvux grundläggande nivå.

Totalt finns sex stycken filmer som är tänkta att underlätta för dig som studie- och yrkesvägledare, handläggare på Arbetsförmedlingen och annan personal i samtal med exempelvis nyanlända vuxna. Filmerna tar upp följande kurser på komvux grundläggande nivå:

Övergripande information om komvux på grundläggande nivå >>
Svenska och svenska som andraspråk på komvux grundläggande nivå >>
Engelska på komvux grundläggande nivå >>
Matematik på komvux grundläggande nivå >>
Samhällsorienterade ämnen på komvux grundläggande nivå >>
Naturorienterade ämnen på komvux grundläggande nivå >>

Filmerna kommer snart att finnas på flera olika språk. Tanken är att eleven ska kunna titta på filmerna själv också och använda dem som stöd efter att ha blivit vägledd.

Tre år efter den stora flyktingströmmen till Sverige är 60 000 inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Allt fler får jobb, både subventionerade och osubventionerade anställningar. 44 procent arbetar eller studerar efter etableringsuppdraget.

– Det går allt bättre. Resultaten inom etableringsuppdraget för nyanlända har förbättrats varje år sedan Arbetsförmedlingen fick uppdraget 2010. Fler än någonsin får nu jobb eller börjar studera, säger Malin Blomgren, chef för enheten integration och etablering på Arbetsförmedlingen.

Läs mer på arbetsformedlingen.se

Möjligheten att välja gymnasieskola leder till att fler barn till lågutbildade föräldrar läser vidare på högskola, visar Riksrevisionens granskning. En förklaring kan vara bättre matchning mellan elever och gymnasielinjer.

Läs mer på sydsvanskan.se >>

Nya avsnitt från Lärlabbet finns nu ute om SYV. Denna gången med rubrikerna ”Vägledning för nyanlända” och ”Valkompetens”.

Se avsnitten här:

Vägledning för nyanlända

Valkompetens

Då kan Riksväljaren vara det bästa verktyget för dig!

Riksväljaren är en katalog där du hittar komplett, aktuell och kontrollerad information om:

• Utbildningar med riksrekrytering
• Fristående gymnasieskolor
• Spetsutbildningar och Estetiska spetsutbildningar
• International Baccalaureate
• Idrottsgymnasier

På Tremedia går vi ut till alla utbildningsanordnare och samlar in uppgifter som vi även kontrollerar mot aktuell information hos Skolverket. Det är en katalog det ligger stort reseracharbete bakom och resultatet är en katalog med de mest uppdaterade och sammanställda uppgifterna om dessa utbildningar och skolor som finns idag.

Läs mer och beställ >>

Okunskap och förutfattade meningar ligger bakom många arbetsgivares ointresse för att anställa personer med funktionsnedsättning. Det visar en undersökning som Arbetsförmedlingen har låtit göra bland 914 arbetsgivare. Sannolikheten att anställa någon med en funktionsnedsättning ökar flerfalt bland dem som haft en arbetsrelation med en person med en funktionsnedsättning, visar undersökningen. Egen erfarenhet har alltså stor påverkan. Undersökningen är en del av ett regeringsuppdrag som Arbetsförmedlingen fick 2017.

Läs mer >>

Hittills har en femtedel av de över 11 000 ansökningarna om gymnasielagen avgjorts – och en majoritet har fått avslag.
Men det är för tidigt att dra några slutsatser av siffrorna, enligt Migrationsverket.

Totalt har Migrationsverket fått in 11 610 ansökningar. Fram till nu har nästan var femte, 2 301 ärenden, avgjorts. Av dessa har 1 406, eller 61 procent, fått avslag, medan 895, eller 39 procent, fått bifall.

Läs mer på svt.se >>

De utökade möjligheterna att välja gymnasieskola har haft små men positiva effekter på elevernas framtida inkomster och utbildningsnivå, visar Riksrevisionens nya granskning. Störst betydelse har förändringarna haft för barn till föräldrar med låg utbildningsnivå.

Läs mer på riksrevisionen.se >>

Riksdagens utbildningsutskott har gjort en omfattande uppföljning av studie- och yrkesvägledningen i grund- och gymnasieskolan för att få kunskap om hur verksamheten fungerar.  Utskottet har sökt svar på om huvudmän och skolor lever upp till kraven på den studie- och yrkesvägledning som ska finnas enligt gällande författningar och om den studie- och yrkesvägledning som elever får är tillräcklig vad gäller omfattning och kvalitet.

Läs rapporten här ”Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan – en uppföljning” >>

SKL har tagit fram en webbplats kallad Vägen till jobben – från nyanländ till nyanställd inom vård, skola och omsorg.

Besök webbplatsen ”Vägen till jobb” >>

Nu lanseras en svensk översättning av EAR-HEI, European Area of Recognition Manual for Higher Education Institutions. Manualen handlar om bedömning av framför allt utländska högre utbildningar och andra kvalifikationer.

Läs mer på uhr.se >>

Ladda ner manualen här >>

UHR har tagit fram tre inspirationsfilmer där man får möta studenterna Christian, Mathilde och Torkel. De berättar om sina drömmar, intressen, funderingar och slutligen vad som fick dem att börja studera. Syftet med filmerna är att inspirera, väcka intresse och nyfikenhet att söka mer information om högre studier. Därefter vill vi att de ska våga ta steget och söka sig till högskolan.

Se filmerna på uhr.se >>

Nu finns statistik över de obligatoriska nationella proven i svenska, engelska och matematik som elever genomförde i gymnasieskolan under vårterminen 2018. Statistiken kan brytas ned på skol-, kommun-, läns- samt huvudmannanivå.

Läs emr på skolverket.se >>

Skolverket har påbörjat en översyn av yrkesutgångarna inom gymnasieskolans alla yrkesprogram. Yrkesutgångar avser de föreslagna programfördjupningspaket som Skolverket tog fram tillsammans med branschen 2011. Idag presenteras totalt 179 yrkesutgångar inom yrkesprogrammen och de riksrekryterande utbildningarna med eget examensmål. Skolverkets målsättning är att uppdatera yrkesutgångarna till namn och innehåll så att de dels motsvarar efterfrågan på dagens arbetsmarknad, dels speglar en kompetensnivå som leder till anställningsbarhet. Arbetet planeras vara klart till våren 2019.

Rapporten lyfter fram några viktiga områden för yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Det handlar om lärarförsörjning, samverkan mellan skola och arbetsliv, utbildningens förmåga att möta behoven hos utrikesfödda elever, studie- och yrkesvägledning samt praktisk arbetslivsorientering.

Läs mer och ladda ner pdf-fil på skolverket.se >>

Eleverna som lämnade grundskolan i våras stod för ett trendbrott, särskilt pojkarna. Med dem ökade andelen behöriga till gymnasieskolan, efter tre års nedgång.
Det är flera års tålmodigt arbete som nu slår igenom, enligt Skolverkets generaldirektör.

Läs mer på lararnastidning.se >>

Se Lärlabbet avsnitt 7 >>

Arbetsmarknaden krymper för personer som inte har gått klart gymnasiet. 288 000 personer med förgymnasial utbildning jobbar i yrken där det normalt krävs högre utbildningsnivå. När de slutar ersätts de ofta med personal som har minst gymnasieutbildning.

Läs mer på www.arbetsformedlingen.se >>

Ladda ner rapporten – ”Perspektiv på arbetsmarknadsläget för personer med kort utbildning” >>

EU-domstolen kommer inte att granska den omstridda gymnasielagen som rör ensamkommande, och därmed finns det ingen juridisk instans som kan stoppa den.

Lyssna på sverigesradio.se >>

Grattis på din dag vägledare!

Idag, 8 oktober, firar vi alla Vägledningens dag, som är instiftad av Sveriges Vägledarförening.

Hur firar du? På Tremedia firar vi med slutspurt av arbetet med Riksväljaren 😉

Inspirationsdagens innehåll bygger på erfarenheter från utbildningspaketet skola – arbetsliv som Skolverket har erbjudit år 2014-2018. Paketet hjälper till att koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen och planera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning. När lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare samarbetar blir vägledningen en naturlig del i undervisningen och ett stöd för eleverna i att göra väl underbyggda val för framtiden. Att satsa på bra studie- och yrkesvägledning är också en väg att minska kostsamma avhopp och felval som förstås påverkar både samhället och individen.

Läs mer om anmälan och program på skolverket.se >>

Ungdomar utan gymnasieutbildning löper större risk att hamna i utanförskap och arbetslöshet. Det är därför viktigt att kommunerna gör aktiva insatser för denna grupp, i första hand att motivera tillbaka dem till utbildning. Ändå visar Skolinspektionens granskning att många kommuner brister i det så kallade aktivitetsansvaret.

Läs mer på skolinspektionen.se >>