Projektet Yrk In är en ESF-finansierad satsning som ska öka intresset för gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet är också att underlätta ungas etablering i arbetslivet, genom förbättrad yrkesutbildning.

Projektets övergripande mål
Yrk In:s övergripande projektmål är att fler unga killar och tjejer

• ska få möjlighet att delta i aktiviteter eller kurser som ökar deras anställningsbarhet
• ska bli behöriga till, söka och påbörja en utbildning på gymnasieskolans yrkesprogram
• ska slutföra gymnasieskolans yrkesprogram med en examen eller en plan för yrkeslivet

Läs mer på skl.se >>

Under hösten 2018 har det skett förändringar i hur betygsmedelvärdet räknas ut för vissa utländska gymnasiebetyg.

För den som söker utbildning genomförs förändringarna i tre steg. Sökande med gymnasiebetyg från de första länderna som berörs får sina betygsmedelvärden beräknade enligt den nya metoden till antagningen inför vårterminen 2019. Ändringar införs sedan stegvis för övriga länder till och med antagningen inför vårterminen 2020.

Ändringarna berör 73 länder, en dryg tredjedel av världens länder. Många utbildningar har ett framräknat medelvärde på sina gymnasiebetyg som inte kommer att räknas om.

Läs mer på uhr.se >>

Den 15 januari öppnar anmälan till vårens högskoleprov. Nu finns det en högskoleprovsaffisch att ladda ner och skriva ut.

Läs mer på studera.nu >>

Ladda ner affischen >>

Anmälan till högskoleprovet >>

Lista över de universitet och högskolor som anordnar högskoleprovet >>

Du måste inte läsa i fyra år vid högskola för att få ett jobb. Det finns kortare vägar till en mängd yrken – som dessutom kan ge dig en anställning direkt.
– Många yrken med kort utbildningsväg är bristyrken där det är lätt att få arbete just nu, säger Maria Lundquist, yrkesvägledare Arbetsförmedlingen.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

Vi har varit för osynliga, tycker Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör. Nu ska myndigheten söka upp skolor som behöver hjälp.

Kalla faktas uppmärksammade granskning som sändes i TV4 i förra veckan visade att 5 500 elever är frånvarande från skolan minst halva terminen. Många av dem har enligt reportaget en lättare form av autism eller adhd. När Fredrik Malmberg tillträdde som general­direktör på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) förra året sa han att myndigheten finns till för att alla barn ”ska nå sina utbildningsmål ­oavsett funktionsförmåga”.

Enligt Fredrik Malmberg arbetar SPSM hårt med problematisk skolfrånvaro. Samtidigt är han självkritisk när det gäller myndighetens förmåga att nå ut till de skolor som bäst behöver det.

Läs mer på lararnastidning,se >>

Det pratas mycket om det livslånga lärandet och förutsättningar för att ta sig in på en arbetsmarknad i förändring. Hur kommer samverkan mellan skola och arbetsliv se ut i framtiden? Kommer unga även i fortsättningen behöva att passera gymnasieribban? Och vad händer med yrkesutbildningarna? Dessa saker fokuserar vi på i veckans avsnitt av En Smart Framtid. Gästar gör Lil Ljunggren Lönnberg, ordförande i DUA, Delegationen för unga och nyanlända till arbete och Jonas Olofsson, ekonomisk-historiker och professor i hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Programledare: Anna Olin Kardell

Lyssna på avsnittet här >>

Andelen som använder studiemedel på komvux gick ner från 44 procent till 36 procent mellan 2012 och 2016. Utvecklingen fortsatte ned även under 2017.
– En förklaring är att allt fler läser på distans och deltid på komvux. I de grupperna är det mindre vanligt att de studerande nyttjar studiestödet för sin försörjning, säger Andreas Dahlkvist, utredare på CSN.

Läs mer på csn.se >>

Sedan i somras är rektorn skyldig att snabbt utreda en elevs problematiska frånvaro – oavsett om den är giltig eller ogiltig. Nedan är en checklista över varningssignaler och i artikeln finns förslag på vad du kan göra åt dem.

Dessa faktorer kan hänga ihop med att elever utvecklar hög frånvaro:

• Ströfrånvaro och/eller frånvaro med ett tydligt mönster, till exempel på morgnar, eftermiddagar, måndagar, lektionen i idrott och hälsa.
• Sjukskrivningar, oftare och längre än vanligt och/eller om sjukdomsbilden är diffus.
• Huvudvärk, illamående eller magont före och under skoldagen.
• Eleven har vårt att komma i väg till skolan på morgonen, kommer för sent eller vill gå hem under dagen.
• Föräldrar som känner till frånvaron och som hjälper till att sjukanmäla.
• Sjukdom eller dödsfall i familjen.
• Omvälvande händelser i familjen, som skilsmässa eller ett nytt syskon.
• Missbruk eller mental ohälsa hos närstående.
• Inkonsekvens och otydliga regler hemma.
• En ovanligt nära relation till en eller båda föräldrarna.
• En bakgrund med många skolbyten.
• Ovilja till studiebesök och klassresor.
• Negativ självbild och/eller en negativ bild av andra.
• Dåliga relationer till en eller flera lärare men även brist på goda relationer till lärare eller annan personal.
• Svårt med kamratrelationer och/eller svårt att umgås i grupp.
• Stor upptagenhet med ett specifikt intresse, till exempel datorspel.
• Nedstämdhet och tystlåtenhet.
• Dålig hygien.
• Svårt med förändringar och övergångar.
• Svårt att hitta egna lösningar på problem.
• Fastnar vid vissa skoluppgifter, har svårt att ta sig vidare.
• Långsam läs- och skrivutveckling.
• Obalans mellan elevens förmåga och de krav som ställs.

Läs mer på specialpedagogik.se >>

Högskolan har all den ämneskunskap som behövs men saknar finansieringen och incitamenten för att erbjuda den fortbildning som kommer att krävas, skriver forskarna Sverker Janson och Gunnar Karlsson.

Läs mer på svd.se >>

Den svenska arbetsmarknaden utvecklas mycket starkt, så starkt att Arbetsförmedlingen skriver upp prognosen för tillväxten av nya jobb 2018. Under 2019 och 2020 fortsätter jobben att växa, men i långsammare takt, med sammanlagt 111 000 personer.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

För femte året i rad ökar andelen elever som får gymnasieexamen inom tre år på nationella program. Störst är ökningen på de högskoleförberedande programmen. Skolverkets statistik över betygen inom gymnasieskolan finns även på läns-, kommun- och skolnivå.

– Vi ser en stadigt uppåtgående trend när det gäller elever som tar gymnasieexamen vilket självklart är positivt. Med en examen öppnar sig utbildningsvägar och det ökar också chanserna att få jobb, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket.’

Läs mer på skolverket.se >>

– Samhället förändras allt snabbare. Arbetslivet förändras allt snabbare. Det är det perspektivet man måste se, var och en måste rustas med en förmåga att hantera återkommande val, säger Mikaela Zelmerlööw, huvudsekreterare i utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning (U2017:10).

De flesta är överens om att SYV behöver stärkas, samtidigt som man inte kan lägga på skolan en massa ytterligare uppgifter att lösa. En av svårigheterna i utredningen har varit att lägga förslag som är kraftfulla utan att kosta mycket pengar, som inte tränger undan något annat. Åtgärderna måste få ta tid och arbetet måste få stöd för att det ska få genomslag. Det är sedan tidigare en väl känd problembild att det i hög grad är en styrnings- och ledningsfråga menar Mikaela Zelmerlööw.

– Det går inte att föreslå en sak som skulle hjälpa jättemycket för allt. Vi kommer att föreslå ett antal åtgärder, som ska ses sammantaget. Man kan inte lyfta ut ett av dem och tro att det kommer att hända särskilt mycket, säger hon.

Läs hela artikeln på ju.se >>

– Kompisarnas inflytande är relativt stort. Om många på skolan väljer ett högskoleförberedande program ökar benägenheten att göra detsamma. Motsvarande effekt blir det om många väljer ett yrkesförberedande program, säger forskaren Erik Rosenqvist vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Läs artikeln på lararnastidning.se >>

Ladda ner avhandlingen Social Influence and Educational Decisions >>

I slutet av november förra året blev vi på Tremedia inbjudna till en mycket intressant spridningskonferens för projektet ”Plugga klart” i Region Dalarna. Konferensen hölls i Tällberg under två dagar och hade 150 deltagare. Förutom oss på Tremedia deltog representanter från Europeiska socialfonden, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting, AcadeMedia, skolpolitiker, regionala aktörer, skolledare och alla delprojektledare.

Plugga klart är två länsövergripande projekt i Region Dalarna – Plugga klart 1 och Plugga klart 2. De har som syfte att stödja utvecklingsarbetet på en del av länets skolor för att få fler elever att lyckas med sina studier och minska studieavbrotten.

Huvudaktiviteter inom de två projekten har varit:

• Utforma rutiner i skolan för att identifiera elever som riskerar att göra studieavbrott.
• Utveckla och införa tidiga insatser för att motverka studieavbrott.
• Utforma system för att registrera elever som gör studieavbrott och dess orsaker.
• Nätverksträffar för berörd personal.
• Utbilda berörda elever i horisontella principer: jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering.
• Workshop med berörd personal i horisontella principer: jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering
• Implementering av de rutiner som skolorna arbetat fram under projektåren.

Film och bok

De två Plugga klart-projekten har pågått i tre år och spridningskonferensen i Tällberg var en del av projektets avslut och anordnades för att sprida resultaten. I samband med detta visades en film som spelats in i samband med projektet och det är den du kan se i början av denna artikel.

I samband med konferensen var det även release av boken om Plugga klart-projektet – ”Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta”.

Boken är skriven av projektledaren Karin Funcke och den är en skildring av Plugga klart 2 och några av de skolor och elever som varit en del av satsningen. Boken låter oss ta del av resan som de deltagande skolorna har gjort. Boken finns som E-bok och du laddar ner den kostnadsfritt här.

På Tremedia är vi tacksamma över att få ta del arbetet som Plugga klart-projekten arbetat fram och resulterat i. Vi vill gärna uppmana alla att ta del av Region Dalarnas erfarenheter och inspireras i arbetet med dessa viktiga frågor även på er skola! 

Se filmen om Plugga klart-projektet >>

Läs mer om projekten ”Plugga klart 1” och ”Plugga klart 2” >>

Läs boken ”Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta” >>

De är många fler än man hittills trott – barnen som inte går till skolan. TV 4s Kalla fakta kartlägger de så kallade hemmasittarna i unika siffror, pratar med barnen, och upptäcker hur skolorna brister i att ge dessa elever det rätta stödet.

Se avsnittet >>

JULPAKET NR 1 innehåller följande produkter:

• Jobbkortsaffisch
• Vägledarens val  – Teori och metod i aktion
• Tolv teorier – Att gå från teori till praktik

För beställningar innan den 27 december 2018 garanteras skickad faktura 2018.

Läs mer och beställ >>

JULPAKET NR 2 innehåller följande produkter:

• Jobbkort
• Känslisar

För beställningar innan den 27 december 2018 garanteras skickad faktura 2018.

Läs mer och beställ >>

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Karin Funcke är projektledare på Region Dalarna, och hon menar att det i botten ligger en grundläggande fråga: Tycker vi att det är viktigt att eleverna är på plats?

– Många skolor har fått erkänna att de tidigare inte har utforskat så mycket varför en elev är borta. Det hänger ofta ihop med ohälsa, men det kan vara en hel serie faktorer som har lagts på hög allt eftersom. All personal kan bidra till att minska studieavbrotten, genom att direkt agera när någon fattas, och inte låta det gå vecka efter vecka. Man måste fånga upp eleverna och vara uppmärksam, och alla behöver hjälpas åt i det arbetet. Genom ett gemensamt förhållningssätt och agerande, riskerar vi inte att någon elev faller mellan stolarna, säger hon.

Läs mer på skolvarlden.se >>

År 2008 ratificerade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter och att samhället ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta deras fulla inkludering och deltagande. I korthet alltså rätten att leva ett liv på lika villkor som alla andra. Delaktighet är ett av de viktiga nyckelorden som ska genomsyra funktionshinderpolitiken – alla ska kunna vara delaktiga i alla delar i samhället. Men hur ser den där delaktigheten ut i skola och arbetsliv?

Det pratar vi om tillsammans med Gunnar Andersson, rektor i det ESF-stödda projektet Jobb i sikte, Sylvia Lindqvist, undervisningsråd på Skolverket. Arbetar med Lärlingscentrum och gymnasiesärskolan och Sara Dahl, undervisningsråd på Skolverket, och håller också i en insats som kallas etablering för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Programledare är Anna Olin Kardell

Lyssna på podd-avsnittet på esf.se >>

Svaret är att de utsetts till ungas största förebilder år 2018. Mer om dessa två personer och på vilket sätt de inspirerar finns att läsa i Ungdomsfokus 2018 som är en undersökning som varje år kartlägger 15-29-åringars liv, framtidsdrömmar, drivkrafter, kommunikationsmönster och värderingar. Det handlar till största del om ungdomars syn på livet, hur de mår och hur samhället mår, och avslutningsvis om vad vuxenvärlden kan göra så unga kan må bra och bidra.

Ladda ner  rapporten som pdf – Ungdomsfokus 2018 – Dagens unga, framtidens samhällsbyggare >>  

Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, och istället fokusera på kvalitet, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.

Läs mer på svensktnaringsliv.se >>

Läs rapporten här (pdf) – Morgondagens yrkeshögskola >>

Vid en tredjedel av lektionerna i svenska gymnasieskolor måste undervisningen bli bättre anpassad för högpresterande elever, det framkommer av granskning från Skolinspektionen. Särskilt utbildningen i matematik borde utvecklas, där bedöms över 40 procent av lektionerna ge för låg stimulans.

Läs mer på svt.se >>

Skolinspektionens rapport (pdf) – Utmanande undervisning för högpresterande elever >>

Tusentals barn i Sverige går inte i skolan som de ska. Minst 5 500 barn var frånvarande mer än halva höstterminen förra året, visar en kartläggning som TV4:s Kalla fakta gjort.

Gemensamt för de hemmasittande barnen är att de behöver extra stöd i skolan, rapporterar Kalla fakta. Exempelvis handlar det om barn med lättare form av autism eller adhd, barn som har svårt för stökiga miljöer. Som åttaårige Harry i Göteborg. Han testade att gå i en vanlig klass, men det gick inte.

– Allteftersom tiden gick såg jag att han upplevde stora stressreaktioner och han blev utåtagerande, säger hans mamma Karin Kock till ”Kalla fakta”.

I väntan på en anpassad skolplats har han inte varit i skolan på sex månader.

Läs mer på svt.se >>

Se avsnittet av TV4 Kalla fakta här >>

Projektet FAMN får nästan 22 miljoner kronor i bidrag av svenska ESF-rådet för att utveckla metoder för att unga nyanlända ska fullfölja sina studier på folkhögskola. Det är Folkbildningsrådet som står bakom projektet tillsammans med sex folkhögskolor i Skånes, Västmanlands, Östergötlands, Stockholms, Västerbottens och Västra Götalands län.

Läs mer på folkbildningsradet.se >>

Spanien, Norge, Storbritannien, Italien och Malta. Det är exempel på länder som Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm skickar sina studenter till för att göra yrkespraktik. Skolan har ett brett urval av yrkeshögskoleutbildningar inom turism- och besöksnäring, ekonomi, hälso- och sjukvård och detaljhandel.

”En yrkespraktik utomlands ger våra studerande bra meriter och i slutändan arbete, nio av tio har ett arbete ett halvår efter sin examen”. Det säger Christina Vallin, utbildningsledare på Frans Schartaus Handelsinstitut.

Läs mer på uhr.se >>

Nästa vecka måndagen till onsdag,  26-28 november, har Tremedias kontor stängt. Vi befinner oss då på ”Plugga klart-konferens” i Dalarna och är tillbaka på kontoret torsdagen den 29 november. Har du frågor när vi har stängt så mejla oss så svarar vi så snart vi hinner.

Trevlig helg!

På senare tid har det pratats mer och mer om vikten att börja med studie- och yrkesvägledning redan i yngre åldrar. Genom att göra detta kan man öka elevernas valkompetens och förbereda eleverna för stt gymnasieval och andra val de kommer att stå inför senare i livet.

”Tidigare insatser kan hjälpa eleverna att känna sig tryggare i sitt val till gymnasiet och mer förberedda för valsituationer längre fram”

Förhoppningen är också att öka och bredda elevernas perspektiv inför framtidsval och minska omval och avhopp på gymnasiet.

Det var just detta som var utgångspunkten när vi på Tremedia skapade konceptet Choice & Brainy tillsammans med Linn Andergren!

Vi tror på ett ”hands on-material” som eleverna få jobba aktivt med i fysisk bokform. En bok ger möjlighet att gå tillbaka fundera, reflektera, lägga till och ändra. Du kan läsa, skriva och rita på ett kreativt sätt samt titta på bilderna hur många gånger du vill. En helt egen bok att arbeta i kan man dessutom ta hem till föräldrarna och läsa tillsammans, vilket kan öppna upp till samtal även i hemmet och bredda förädrarnas förståelse.

”En väl utarbetad lärarhandledning gör att du kan tuta och köra!”

Eftersom vi vet att det inte finns nog med tid för studie- och yrkesvägledarna ute på högstadieskolorna att hålla i SYV-arbetet på mellanstadiet har vi tagit fram en noga och detaljerad lärarhandledning. Den går igenom lektion för lektion och du laddar ner den utan kostnad tremedia.se.

Läs mer om hela konceptet >>
Ladda ner lärarhandledningen >>
Ladda ner teorianknytning >>
Ladda ner förankring i läroplanen >>

Ungdomar som har tagit examen från fordon- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet har stora chanser att få ett arbete inom ett år efter att de slutfört gymnasieutbildningen. Det visar statistik över vad ungdomar, som slutförde gymnasieutbildning läsåret 2014/15, gjorde året efteråt. Statistiken går att bryta ner på län, kommun och skola.

Läs mer på skolverket.se >>

Inför hösten 2018 sökte 122 000 personer utan tidigare högskolestudier till högskolan. Det är en minskning med 2 procent jämfört med förra hösten då antalet var 125 000. Bland de sökande utan tidigare högskolestudier var 59 procent kvinnor och 41 procent män.

Läs mer på uka.se >>

Utgångspunkten för UHR:s ändringsförslag i föreskrifterna har varit tidigare bestämmelser om områdesbehörigheter. Högskoleförordning har krav på att de särskilda behörighetskrav som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig en utbildning. UHR har även tagit hänsyn till hur lärosäten använder de områdesbehörigheter som finns nu.

– Vi ser gärna att även studie- och yrkesvägledare kommer med synpunkter på förslagen som skickats ut, säger Erica Finnerman, utredare på UHR.

Läs mer på uhr.se>>

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Läs mer på skolvarlden.se >>

Skolverket erbjuder fortbildning för skolor om vill vässa sin studie- och yrkesvägledande verksamhet.  Kurserna som erbjuds till våren är:

Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning >>
Hur kan vi bli bättre på att förstå varandra när vi har olika språkliga och kulturella bakgrunder? Kursen vänder sig till studie- och yrkesvägledare som vill utveckla metoder och verktyg för att reflektera, analysera och förstå studie- och yrkesvägledningssituationer utifrån ett normkritiskt och interkulturellt perspektiv.

Nyanländas övergångar och inkludering >>
En kurs för verksamheter som vill utveckla arbetet med att stödja nyanländas karriärprocesser.

Tvådagars kurs om att vägleda vuxna nyanlända >>
Lärare och studie- och yrkesvägledare får under två dagar utveckla kunskaperna i karriärplanering för nyanlända vuxna.

Utbildningspaketet skola-arbetsliv >>
Koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen och planera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning, med hjälp av utbildningspaketet. Lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare deltar tillsammans för bästa resultat.

Läs mer om kursinnehåll och anmälan vid respektive kurslänk

Vi har haft många kunder som uppskattat vår kortlek Jobbkort och några har kontaktat oss på Tremedia och undrat om vi kunde göra en affisch med dessa. Nu är Jobbkortsaffischen här!

Det är en stor affisch med måtten 70 x 100 cm som innehåller ungefär hälften av de kort som finns med i kortleken Jobbkort. Målet är att den ska inspirera och ge exempel på det stora utbudet som finns på arbetsmarknaden och den kan även användas för att väcka frågor om vad vissa yrken innebär samt skapa diskussion kring yrken och arbetsmarknad.

Läs mer och beställ >>

Du kan också mejla din order till order@tremedia.se. Leverans vecka 49

Svenskt Näringsliv har anlitat Norstat att undersöka föräldrarnas syn på deras ungdomars gymnasieval.

Drygt hälften av föräldrarna ser helst att deras dotter eller son läser ett högskoleförberedande program. En tredjedel av föräldrarna har ingen speciell åsikt om vilken typ av program tonåringen bör läsa. Bara knappt en förälder av tio anser att det bör vara ett yrkesprogram.

Läs mer på svensktnaringsliv.se >> 

Läsåret 2018/19 går det totalt går det 350 600 elever i gymnasieskolan. Sedan föregående läsår har antalet elever ökat med 2 800 elever, vilket motsvarar ungefär 1 procent. Språkintroduktion har minskat med ungefär 9 700 elever, ca 30 procent. Programmet är nu det femte största programmet i gymnasieskolan. Detta visar Skolverkets preliminära statistik om elever i gymnasieskolan läsåret 2018/19.

Läs mer på skolverket.se >>

Se Preliminär statistik i tabell om gymnasieskolans elever, läsåret 2018/19 >>

Endast var fjärde elev som missar examen i gymnasieskolan med ett fåtal kurser går över till komvux och enbart var tjugonde elev tar examen där. Det visar Skolverkets studie av elever som övergick till komvux 18 månader efter att de lämnat gymnasieskolan läsåret 2014/15 med studiebevis i stället för gymnasieexamen.

– Det är uppenbart att de flesta elever som missar gymnasieexamen med några få kurser inte går över till komvux inom en nära tid. Det är därför viktigt att gymnasieskolan ger eleverna stöd så att de får examen. De som ändå inte når ända fram måste få tydlig information om möjligheterna att studera klart på komvux, säger Marcello Marrone, chef för Skolverkets enhet för vuxenutbildning.

Läs mer på skolverket.se >>

Läs registerstudien här – Elever nära examen som övergår till komvux >>

Ny statistik från Arbetsförmedlingen visar att allt färre ungdomar (18–24 år) är inskrivna som arbetslösa. I slutet på oktober var de knappt 48 000, jämfört med 55 000 samma månad i fjol. Även andelen unga arbetslösa har minskat till en nivå på 8,8 procent. Det kan jämföras med 10,3 procent för ett år sedan.

– Arbetsmarknaden är fortsatt stark och det är brist på arbetskraft. Det gynnar ungdomarna när arbetsgivare sänker kraven på erfarenhet. De flesta unga är arbetslösa i korta tider, de rör sig mellan arbetslöshet och anställning i mycket större utsträckning än andra åldersgrupper, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

Mer än var fjärde gick direkt vidare till högskolestudier efter gymnasiet av de som slutade grundskolan 2006. En nästan lika stor grupp började jobba direkt och gjorde det fortfarande 2016. Resten gick krokigare vägar.

Läs mer på scb.se >>

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare.
Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.
– Man måste värdesätta kompetensen mer, säger LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist.

Läs mer på skolvarlden.se

Norrtälje kommun har beslutat att NPF-säkra alla sina skolor, förskolor och gymnasium. Hur gör man det? Helena Walukiewicz är samordnare för projektet och Karin Avellan är lärare. I Didaktorn berättar de om den checklista skolorna ska förhålla sig till och varför kommunen tagit sitt radikala beslut. De säger själva att de inte har något val.

Lyssna på reportaget på urskola.se (22.53 min) >>

Vi frågade UHR som svarade att områdesbehörigheter kommer tas bort och ersättas av särskilda behörigheter från och med den 1 januari 2019. Men, de ändringar som görs i och med det kommer inte att användas i skarpt läge i antagning till högskolestudier förrän till utbildning som startar efter 1 juni 2022.

Övergångsbestämmelserna (SFS 2018:1503) möjliggör att områdesbehörigheter kommer finnas kvar för högskoleutbildning som startar innan den 1 juni 2022, men för utbildningar som startar därefter kommer de nya behörighetsreglerna att tillämpas.

Så för gymnasieelever som vill ansöka till högskoleutbildning som startar innan 1 juni 2022 gäller den information om områdesbehörigheter som finns i nuläget.

De nya särskilda behörigheterna kommer påverka främst grundskoleelever och andra sökande till utbildningar som startar efter den 1 juni 2022.

För den som vill fördjupa sig ytterligare finns högskoleförordningen att läsa här >>

Att skolan bör förstaligas är ett krav som hörs från olika håll inom skolvärlden och politiken. I riksdagen finns tre partier som vill förstatliga skolan, och det ena av de två lärarfacken har förstatligande högst upp på agendan. Vi tittar närmare på det här återkommande kravet. Vad är det man vill att staten tar över? Vilka problem hoppas man kunna lösa? Och varför är frågan om ett återförstatligande – snart 30 år efter att skolan kommunaliserades – fortfarande så viktig för en stor del av lärarkåren?

Lyssna på reportaget på urplay.se (28 min) >>

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen för att stärka nyanlända elevers möjligheter att uppnå behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Bestämmelserna omfattar bland annat en individuell studieplan för nyanlända elever i högstadiet i grundskolan eller specialskolan. Studieplaner ska upprättas i ett samarbete mellan lärare, studie- och yrkesvägledare och vid behov även med elevhälsan. Det ska också finnas tid till löpande revidering av studieplanerna.

Läs mer på skolverket.se >> 

Skolverket har tagit fram en samling filmer om kursplanerna i komvux på grundläggande nivå för nyanlända vuxna. Filmerna informerar på ett enkelt och kortfattat sätt om de olika kurserna på komvux grundläggande nivå.

Totalt finns sex stycken filmer som är tänkta att underlätta för dig som studie- och yrkesvägledare, handläggare på Arbetsförmedlingen och annan personal i samtal med exempelvis nyanlända vuxna. Filmerna tar upp följande kurser på komvux grundläggande nivå:

Övergripande information om komvux på grundläggande nivå >>
Svenska och svenska som andraspråk på komvux grundläggande nivå >>
Engelska på komvux grundläggande nivå >>
Matematik på komvux grundläggande nivå >>
Samhällsorienterade ämnen på komvux grundläggande nivå >>
Naturorienterade ämnen på komvux grundläggande nivå >>

Filmerna kommer snart att finnas på flera olika språk. Tanken är att eleven ska kunna titta på filmerna själv också och använda dem som stöd efter att ha blivit vägledd.

Tre år efter den stora flyktingströmmen till Sverige är 60 000 inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Allt fler får jobb, både subventionerade och osubventionerade anställningar. 44 procent arbetar eller studerar efter etableringsuppdraget.

– Det går allt bättre. Resultaten inom etableringsuppdraget för nyanlända har förbättrats varje år sedan Arbetsförmedlingen fick uppdraget 2010. Fler än någonsin får nu jobb eller börjar studera, säger Malin Blomgren, chef för enheten integration och etablering på Arbetsförmedlingen.

Läs mer på arbetsformedlingen.se

Möjligheten att välja gymnasieskola leder till att fler barn till lågutbildade föräldrar läser vidare på högskola, visar Riksrevisionens granskning. En förklaring kan vara bättre matchning mellan elever och gymnasielinjer.

Läs mer på sydsvanskan.se >>

Nya avsnitt från Lärlabbet finns nu ute om SYV. Denna gången med rubrikerna ”Vägledning för nyanlända” och ”Valkompetens”.

Se avsnitten här:

Vägledning för nyanlända

Valkompetens

Då kan Riksväljaren vara det bästa verktyget för dig!

Riksväljaren är en katalog där du hittar komplett, aktuell och kontrollerad information om:

• Utbildningar med riksrekrytering
• Fristående gymnasieskolor
• Spetsutbildningar och Estetiska spetsutbildningar
• International Baccalaureate
• Idrottsgymnasier

På Tremedia går vi ut till alla utbildningsanordnare och samlar in uppgifter som vi även kontrollerar mot aktuell information hos Skolverket. Det är en katalog det ligger stort reseracharbete bakom och resultatet är en katalog med de mest uppdaterade och sammanställda uppgifterna om dessa utbildningar och skolor som finns idag.

Läs mer och beställ >>

Okunskap och förutfattade meningar ligger bakom många arbetsgivares ointresse för att anställa personer med funktionsnedsättning. Det visar en undersökning som Arbetsförmedlingen har låtit göra bland 914 arbetsgivare. Sannolikheten att anställa någon med en funktionsnedsättning ökar flerfalt bland dem som haft en arbetsrelation med en person med en funktionsnedsättning, visar undersökningen. Egen erfarenhet har alltså stor påverkan. Undersökningen är en del av ett regeringsuppdrag som Arbetsförmedlingen fick 2017.

Läs mer >>

Hittills har en femtedel av de över 11 000 ansökningarna om gymnasielagen avgjorts – och en majoritet har fått avslag.
Men det är för tidigt att dra några slutsatser av siffrorna, enligt Migrationsverket.

Totalt har Migrationsverket fått in 11 610 ansökningar. Fram till nu har nästan var femte, 2 301 ärenden, avgjorts. Av dessa har 1 406, eller 61 procent, fått avslag, medan 895, eller 39 procent, fått bifall.

Läs mer på svt.se >>

De utökade möjligheterna att välja gymnasieskola har haft små men positiva effekter på elevernas framtida inkomster och utbildningsnivå, visar Riksrevisionens nya granskning. Störst betydelse har förändringarna haft för barn till föräldrar med låg utbildningsnivå.

Läs mer på riksrevisionen.se >>

Riksdagens utbildningsutskott har gjort en omfattande uppföljning av studie- och yrkesvägledningen i grund- och gymnasieskolan för att få kunskap om hur verksamheten fungerar.  Utskottet har sökt svar på om huvudmän och skolor lever upp till kraven på den studie- och yrkesvägledning som ska finnas enligt gällande författningar och om den studie- och yrkesvägledning som elever får är tillräcklig vad gäller omfattning och kvalitet.

Läs rapporten här ”Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan – en uppföljning” >>

SKL har tagit fram en webbplats kallad Vägen till jobben – från nyanländ till nyanställd inom vård, skola och omsorg.

Besök webbplatsen ”Vägen till jobb” >>

Nu lanseras en svensk översättning av EAR-HEI, European Area of Recognition Manual for Higher Education Institutions. Manualen handlar om bedömning av framför allt utländska högre utbildningar och andra kvalifikationer.

Läs mer på uhr.se >>

Ladda ner manualen här >>

UHR har tagit fram tre inspirationsfilmer där man får möta studenterna Christian, Mathilde och Torkel. De berättar om sina drömmar, intressen, funderingar och slutligen vad som fick dem att börja studera. Syftet med filmerna är att inspirera, väcka intresse och nyfikenhet att söka mer information om högre studier. Därefter vill vi att de ska våga ta steget och söka sig till högskolan.

Se filmerna på uhr.se >>

Nu finns statistik över de obligatoriska nationella proven i svenska, engelska och matematik som elever genomförde i gymnasieskolan under vårterminen 2018. Statistiken kan brytas ned på skol-, kommun-, läns- samt huvudmannanivå.

Läs emr på skolverket.se >>

Skolverket har påbörjat en översyn av yrkesutgångarna inom gymnasieskolans alla yrkesprogram. Yrkesutgångar avser de föreslagna programfördjupningspaket som Skolverket tog fram tillsammans med branschen 2011. Idag presenteras totalt 179 yrkesutgångar inom yrkesprogrammen och de riksrekryterande utbildningarna med eget examensmål. Skolverkets målsättning är att uppdatera yrkesutgångarna till namn och innehåll så att de dels motsvarar efterfrågan på dagens arbetsmarknad, dels speglar en kompetensnivå som leder till anställningsbarhet. Arbetet planeras vara klart till våren 2019.

Rapporten lyfter fram några viktiga områden för yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Det handlar om lärarförsörjning, samverkan mellan skola och arbetsliv, utbildningens förmåga att möta behoven hos utrikesfödda elever, studie- och yrkesvägledning samt praktisk arbetslivsorientering.

Läs mer och ladda ner pdf-fil på skolverket.se >>

Eleverna som lämnade grundskolan i våras stod för ett trendbrott, särskilt pojkarna. Med dem ökade andelen behöriga till gymnasieskolan, efter tre års nedgång.
Det är flera års tålmodigt arbete som nu slår igenom, enligt Skolverkets generaldirektör.

Läs mer på lararnastidning.se >>

Se Lärlabbet avsnitt 7 >>

Arbetsmarknaden krymper för personer som inte har gått klart gymnasiet. 288 000 personer med förgymnasial utbildning jobbar i yrken där det normalt krävs högre utbildningsnivå. När de slutar ersätts de ofta med personal som har minst gymnasieutbildning.

Läs mer på www.arbetsformedlingen.se >>

Ladda ner rapporten – ”Perspektiv på arbetsmarknadsläget för personer med kort utbildning” >>

EU-domstolen kommer inte att granska den omstridda gymnasielagen som rör ensamkommande, och därmed finns det ingen juridisk instans som kan stoppa den.

Lyssna på sverigesradio.se >>

Grattis på din dag vägledare!

Idag, 8 oktober, firar vi alla Vägledningens dag, som är instiftad av Sveriges Vägledarförening.

Hur firar du? På Tremedia firar vi med slutspurt av arbetet med Riksväljaren 😉

Inspirationsdagens innehåll bygger på erfarenheter från utbildningspaketet skola – arbetsliv som Skolverket har erbjudit år 2014-2018. Paketet hjälper till att koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen och planera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning. När lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare samarbetar blir vägledningen en naturlig del i undervisningen och ett stöd för eleverna i att göra väl underbyggda val för framtiden. Att satsa på bra studie- och yrkesvägledning är också en väg att minska kostsamma avhopp och felval som förstås påverkar både samhället och individen.

Läs mer om anmälan och program på skolverket.se >>

Ungdomar utan gymnasieutbildning löper större risk att hamna i utanförskap och arbetslöshet. Det är därför viktigt att kommunerna gör aktiva insatser för denna grupp, i första hand att motivera tillbaka dem till utbildning. Ändå visar Skolinspektionens granskning att många kommuner brister i det så kallade aktivitetsansvaret.

Läs mer på skolinspektionen.se >>

För dig som inte kunde vara på plats i Malmö under UHR:s informationsdag finns här de filmade passen. För tillträdespasset och det om utländsk utbildning har UHR lagt presentationerna som pdf:er.

Se filmerna och läs mer >>

UHR:s styrelse beslutade den 31 maj om att revidera föreskrifterna för omräkning av utländska gymnasiebetyg. Föreskrifterna (UHRFS 2018:4) har nu kommit från tryck och ska tillämpas första gången till utbildningar som börjar efter den 31 maj 2019.

Läs mer på uhr.se >>

Kort information från UHR om vad niondeklassare och deras föräldrar behöver veta inför eventuella högskolestudier med start hösten 2022:

För högskoleprovet blir det ingen begränsning i antalet prov. Provet kommer även i fortsättningen att vara giltigt i fem år.  Våren 2022 införs en åldersgräns på provet: provtagaren ska ha fyllt eller fylla 18 år det kalenderår provet genomförs. ‘

När händer det?

Bestämmelserna tillämpas första gången:

• Till utbildning som påbörjas efter maj 2022 – gäller även UHR:s och lärosätets föreskrifter om särskild behörighet
• För högskoleprov som genomförs våren 2022

Årets sista informationsdag för vägledare håller UHR i Stockholm.

Läs mer och anmäl dig >>

Artificiell intelligens, AI tar jobben från människorna, heter det ofta. Men det finns hopp! En ny rapport visar att AI skapar fler jobb än de som försvinner.
– Den forskning som finns på området visar tydligt att nya tekniska framsteg, historiskt sett, alltid lett till att nya jobb skapas, konstaterar Johan Egebark på Arbetsförmedlingens enhet för forskning och utvärdering.

Läs mer på arbetsformedlingen.se

Lär rapporten som pdf här – The future of jobs report 2018 >>

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan har ökat med nästan två procentenheter sedan förra året. 84,4 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga jämfört med 82,5 procent 2017. Framför allt är det andelen behöriga pojkar som ökar. Det visar Skolverkets nya statistik som också finns uppdelad på skolor, kommuner och län.

– Det är en välkommen förbättring. Efter att behörigheten har sjunkit bland niondeklassarna i flera år så ser vi nu ett trendbrott, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Läs mer på skolverket.se >>

Just nu arbetar vi för högtryck med att sammanställa årets Riksväljare. Vi är i full färd påminna och begärna in uppgifter från skolorna och vi väntar i dagarna även på Skolverkets slutliga lista med godkända riksrekryterande utbildningar för att kunna göra en sista avstämmning.

Tillförlitlig och utan ”reklamsnack”
Det kostar INGET att för skolorna att ha med sin information i Riksväljaren! Det betyder att skolorna INTE heller för utforma sin information i ”annonsformat” utan det är vi på Tremedia som bestämmer formuleringar och vad som ska vara med. Allt detta gör Riksväljaren gör informationen i katalogen både tillförlitlig och utan ”reklamsnack”. Riksväljaren är den säkraste källan för dig som studie- och yrkesvägledare där det gäller dessa utbildningar:

• Riksrekryterande utbildningar
• Fristående gymnasieskolor
• IB
• Spetsutbildningarna
• Estetiska spetsutbildningar
• Riksidrottsgymnasierna + en förteckning av de nationellt godkända idrottsutbildningarna
• Riksgymnasier med anpassad utbildning

Leverans och beställning
Vi beräknar leverera Riksväljaren under vecka 42 och 43.

Mejla din beställning till order@tremedia.se.

Läs mer om Riksväljaren >>

Utdrag ur brottsregistret och koll hos Skatteverket och Kronofogden. De som vill äga och driva friskola kommer att bli granskade från och med nästa år. Skolinspektionen förbereder som bäst den nya lämplighetsprövningen.

Läs artikeln på svd.se >>

Den så kallade gymnasielagen får tillämpas, enligt Migrationsöverdomstolen. Beslutet kan beröra

Läs mer på migrationsverket.se >>

Läs en artikel på aftonbladet.se >>

Allt lägre andel unga påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan. Av dem som föddes 1998 hade 13 procent påbörjat en högskoleutbildning senast vid 19 års ålder, vilket är den lägsta nivån hittills av dem som är födda på 1990-talet. De regionala skillnaderna är dock stora, trots att andelen med grundläggande behörighet är relativt jämnt fördelad över landet.

Läs mer på uka.se >>

Antalet sysselsatta i åldern 15-74 år var 5 165 000 i augusti 2018, icke säsongrensat, vilket är en ökning med 56 000 jämfört med augusti 2017. Antalet anställda ökade med 73 000 till 4 693 000.

Läs mer på scb.se >>

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.
– Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst, säger Tony Valtonen, studiehandledare på Mattlidens gymnasium i Esbo.

Läs mer på skolvarlden,se >>

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

– De som har tillgång till en god studie- och yrkesvägledning hamnar oftare rätt och behöver inte ta onödiga omvägar. Det får inte vara så att elever går miste om den vägledning de behöver därför att de som styr och leder verksamheten inte prioriterar området. Alla elever ska ha rätt till en studie- och yrkesvägledning efter behov, säger Mikaela Zelmerlööw.

Den 31 oktober ska utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning redovisa sitt förslag till regeringen.

Läs mer på skolvarlden.se >>

Statens skolverk ska lämna förslag till utformning av en försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan. Inriktningen bör kunna påbörjas senast höstterminen 2021.

Läs mer om förslaget här >>

Årets preliminära statistik om sökande till gymnasieskolan 2018/19 visar att antalet kvinnliga sökande till Bygg- och anläggningsprogrammet har ökat med 13 procent jämfört med 2017/18. ”Denna ökning har vi längtat efter”, säger Elin Kebert, projektledare för branschrekrytering på Sveriges Byggindustrier.

Läs mer på svensktnaringsliv.se >>

Arbetslösheten fortsätter att gå ner. I slutet av augusti var 342 000 personer arbetslösa, det är 16 000 färre än för ett år sedan. Nu minskar även antalet långtidsarbetslösa.

Den senaste statistiken från Arbetsförmedlingen visar en fortsatt stark arbetsmarknad med en sjunkande arbetslöshet. För första gången sedan april 2015 minskar nu även antalet långtidsarbetslösa, som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i ett år eller mer. I slutet på augusti var de 147 000 personer, 2 000 färre än samma månad i fjol.

– Det är fortfarande betydligt svårare för den som saknar en gymnasieutbildning att få en stadig förankring på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att fortsätta motivera till studier som leder till arbete. Även subventionerade anställningar är fortsatt viktiga för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden, säger Annika Sundén.

Läs mer på www.arbetsformedlingen.se >>

Än finns tid att anmäla sig till Sveriges Vägledarförenings årliga konferens. I år hålls konferensen i samarbete med IAEVG/AIOSP och the Nordic Association for Educational and Vocational Guidance.

Konferensens tema och namn är Need for Change. Stora konflikter och naturkatastrofer runt om i världen de senaste åren har gjort att fler människor än någonsin i historien befunnit i på flykt. Barn, ungdomar och vuxna har blivit tvungna att skapa sig en ny framtid i ett nytt land med en ny kultur. Arbetskraften är idag mer rörlig över hela världen än någonsin. Teknologin går framåt i en så snabb takt som innebär att arbetsmarknaden förändras i ett tempo vi inte kan förutse. De yrken som finns idag finns kanske inte imorgon. Unga människor idag kan inte förvänta sig att jobba med ett visst yrke hela sitt liv och kanske är det heller inte något de siktar på. Äldre människor riskerar att halka efter när det gäller kraven på framtidens arbetsmarknad.

Hur ska framtidens vägledare förhålla sig till allt detta? Hur ska vi ta oss an dagens situation och hur ska vi tänka om framtiden? Hur ser utmaningarna ut? Vad kommer att krävas av oss?

Detta är avstampet i konferensen Need for Change. Detta är en internationell konferens som kommer att hållas på engelska.

VAR: Svenska Mässan i Göteborg
NÄR: 2-4 oktober 2018
ANMÄL SENAST: 15 September

Se kostnad för konferensen på www.iaevgconference2018.se >>

Läs mer på www.iaevgconference2018.se >>

Gå direkt till registreringsformuläret >>

Skolverket inbjuder till inspriationsdag i Stockholm 30 oktober. Dagens innehåll bygger på erfarenheter från utbildningspaketet skola – arbetsliv som Skolverket har erbjudit år 2014-2018.

Läs mer och anmäl dig på skolverket.se >>

Du vet väl att du som student/privatperson kan beställa direkt från oss på förlaget Tremedia? Då bjuder vi på momskostnaden och du slipper bok­handelns påläggskostnader.

Observera när det gäller fraktkostnaden så tillkommer momsen (6% av fraktkostnaden) i efterhand då den läggs till automatiskt i vårt ordersystem.

I denna prislistan ser du de priser som gäller för dig som är student/privatperson:
Prislista böcker 2018: Student/privatperson.pdf

När du beställt får du en orderbekräftelse via mejl och leveransen inom en vecka.

Beställ här på vår webbplats!
OBS! Fakturan skickas separat och momsen på frakten (6% av fraktkostnaden) tillkommer.

Jobbkort can be used by a councellour at individual sessions, groupsessions and bigger gatherings. The cards intentions are to be used in a councelling sessions to inspire and give examples of the big range of professions that exist today.

The cards can be used to raise questions about what certain professions there is. This can help to create discussion about different professions and labor markets. Mentors can use the cards in councilling sessions to inspire students about their future jobs. Jobbkort can also be used by other people in different contexts where the person may need tools to open up conversations and create discussion about the future and working life.

Download tutorial in English >>

Ungdomar utan gymnasieutbildning löper större risk att hamna i utanförskap och arbetslöshet. Det är därför viktigt att kommunerna gör aktiva insatser för denna grupp, i första hand att motivera tillbaka dem till utbildning. Ändå visar Skolinspektionens granskning att många kommuner brister i det så kallade aktivitetsansvaret.

Läs mer på skolinspektionen.se >>

Ladda ner rapporten som pdf – Att motivera ungdomar tillbaka till utbildning >>

Med start den 15 oktober erbjuder Euroguidance distanskursen Ivägledning, för dig som är vägledare inom gymnasieskolan eller grundskolans högstadium. Kursen är kostnadsfri och anmälan är öppen till och med den 20 september.

Läs mer på uhr.se >>

Här kan du hämta den elevarbetsfolder som är utformad för att användas tillsammans med Programväljaren. Elevarbetsfoldern är ett arbetsmaterial som kan delas ut till elever för att hjälpa dem att orientera sig i Programväljarens och gymnasieskolans innehåll. Elevarbetsfoldern består av fyra sidor med uppgifter om gymnasieskolan och dess utbildningar.

Du får fritt ladda ner, skriva ut och kopiera den i det antal exemplar du önskar för ditt arbete med eleverna. Till foldern hör även ett dokument med vägledande svar.

Ladda ner Elevarbetsfoldern:
Elevarbetsfolder Programväljaren 2019/2020
Vägledande svar – Elevarbetsfoldern 2019/2020

Regeringen har beslutat att ge UHR flera nya uppdrag och bland annat ska myndigheten precisera de kompetenser som krävs för grundläggande behörighet till högskolestudier, förbereda försök med ett nationellt behörighetsprov och ge förslag på hur antagningsprov till ämneslärarutbildningarna skulle kunna se ut.

Läs mer på uhr.se >>

Nu kan alla som studerat i Syrien, Irak, Storbritannien, Tyskland eller Polen enkelt se vad utbildningen motsvarar i Sverige via Jämförelseguiden på UHR:s webbplats.

Läs mer på uhr.se >>

Gå direkt till Jämförelseguiden >>

Nästan alla yrkesprogrammen hade fler sökande jämfört med förra läsåret. I våras sökte 38 procent av eleverna ett yrkesprogram i första hand, vilket är en ökning med 1,2 procentenheter jämfört med förra året. Mest ökade fordons- och transportprogrammet som hade 900 fler sökande, vilket motsvarar en ökning med 17 procent. Andra program som ökade mycket var el- och energiprogrammet, barn- och fritidsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet. Restaurang- och livsmedelsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet var de enda yrkesprogrammen som hade färre sökande jämfört med föregående läsår.

Antal sökande till Ekonomiprogrammet ökade med 1200 elever, vilket var mest av samtliga högskoleförberedande program och motsvarade sju procent. Även andelen sökande till samhällsvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet och estetiska programmet ökade i jämförelse med föregående läsår. Övriga högskoleförberedande program minskade.

Statistiken är preliminär och ger endast en nationell bild av vilka nationella gymnasieprogram som eleverna i första hand vill läsa. I oktober publiceras den slutgiltiga statistiken som går att bryta ner på län och kommun. Elever som sökt till ett introduktionsprogram ingår ej.

Läs pressmedelandet på skolverket.se >>

Se den preliminära statistiken om sökande till gymnasieskolan 2018/19 >>

Se tabell över sökande till gymnasieskolan per program, preliminär statistik >>

Distributionen är i full gång och den första sändningenhar redan gått från Borås. Det kommer att ta ytterligare några dagar att få iväg alla leveranser men om du har beställt borde dina kataloger vara hos dig nästa vecka.

För er som har en lokalt anpassad Programväljare kan leveransen dröja ännu någon vecka. Detta gäller för dig som använder Programväljaren för Boråsområdet, Fyrkanten, Linköping och Katrineholm.

Har glömt att beställa? Lägg din order här i webbutiken eller mejla din beställning till order@tremedia.se.

Basåret ska kunna kombineras med andra utbildningar som förbereder för högskolestudier. Det har regeringen beslutat i dag. Beslutet innebär också att de studerande på dessa utbildningar får fler rättigheter och att lärosätena får större frihet i vilka utbildningar de anordnar för personer som behöver komplettera sin utbildning innan de får studera på högskolenivå.

Detta ska börja gälla från den 1 januari 2019

Läs mer på regeringen.se >>

Hur gör vi skolbarn i årskurs 3–6 nyfikna på högskolan? Universitets- och högskolerådet (UHR) har tagit fram utbildningspaketet ”Välkommen till högskolan!”, som med en film och övningar ger pedagogiskt stöd när högskolepersonal besöker grundskolan eller när skolklasser gör studiebesök på universitet och högskolor.

Lärarhandledning till en lektion om högskolestudier och vad de kan leda till för alla som är intresserade hittar du kostnadsfritt på www.uhr.se/valkommen-till-hogskolan. Filmen är undertextad på olika språk – arabiska, engelska, finska, jiddisch och svenska. Versioner med textning på meänkieli, romani och samiska finns också, som egna filmer i spellistan.

Se filmen på youtube >>

Läs mer på uhr.se >>

Viktiga ändringar – ett urval

Samling för skolan
Ändringar införs i skollagen med syfte att minska elevers upprepade eller längre frånvaro från utbildningen inom den obligatoriska verksamheten.

Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv
Obligatorisk prao återinförs i högstadiet. Förslaget innebär också att omfattningen i tid av det arbetsplatsförlagda lärandet anges i det utbildningskontrakt som tecknas för en elev som går gymnasial lärlingsutbildning.

En gymnasieutbildning för alla
Ändringarna syftar dels till att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning, dels till att förbättra strukturen och kvaliteten på introduktionsprogrammen i gymnasieskolan.

Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan
Blandat annat ska det upprättas en individuell studieplan för nyanlända elever som tas emot inom skolväsendet, i högstadiet i grundskolan eller specialskolan, och vars kunskaper har bedömts, senast två månader efter mottagandet.

Läs mer på skolvarlden.se >>

Läs sammanställningen från Regeringskansliet: ”Viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2018” >>

Regeringen har beslutat att ge UHR flera nya uppdrag. Myndigheten ska bland annat precisera de kompetenser som krävs för grundläggande behörighet till högskolestudier, förbereda försök med ett nationellt behörighetsprov och ge förslag på hur antagningsprov till ämneslärarutbildningarna skulle kunna se ut.

Läs mer på uhr.se >>

Regeringen har fattat beslut om nya bestämmelser om antagning till högskoleutbildning, med ett större fokus på individens kompetens än tidigare. Det blir också tydligare för den sökande vad som krävs för att kunna antas.

Detta träder i kraft den 1 januari 2022 och ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 31 maj 2022.

Läs mer på regeringen.se >>

Regeringens gymnasielag skulle ge ensamkommande unga med avslag en ny chans att stanna i Sverige genom studier.

Nu stoppar Migrationsverket tillfälligt beslut i vissa asylärenden med den nya lagen.

– Om Migrationsverket inte avvaktar med att fatta bifallsbeslut i ärenden skulle det leda till en rättsosäker situation där beslutet skulle bero på om ärendet prövas av Migrationsverket eller domstolen, säger Inga Thoresson Hallgren, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket.

Läs mer på migrationsverket.se >>

Läs mer på expressen.se >>