Ensamkommandes utbildning
Här svarar Skolverket på de vanligaste frågorna om ensamkommande barn och ungdomars utbildning.
Digitalisering av skolan: Bra eller dåligt?
En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt.
– Digitaliseringen har inte varit medveten, säger Elias Granath, gymnasielärare och medgrundare till Informationspedagogerna.
Nytt stöd till YH-anordnare i form av mikrolärande – fokus på reell kompetens
För dig som är utbildningsanordnare inom YH finns nu ett digitalt stödmaterial tillgängligt som behandlar validering av reell kompetens. I det första avsnittet av en serie mikrokurser får du grundläggande kunskaper om reell kompetens och validering i samband med tillträde. Under våren kommer fler fördjupningsavsnitt i serien.
Här finns jobben efter högskolan
Det kommer att vara stor brist på utbildad arbetskraft även om fem år. De som söker in till högskolan nu har goda chanser att få jobb när de är klara, särskilt inom teknik, vård eller pedagogik.
Här blir det minst konkurrens om jobben 2024, yrken på högskolenivå:
– Barnmorskor
– Civilingenjörer, ingenjörer och tekniker
– Förskollärare
– Läkare och tandläkare
– Läraryrken
– Mjukvaru- och systemutvecklare
– Psykologer
– Sjuksköterskor
– Socialsekreterare
– Systemanalytiker och it-arkitekter
Valideringsarbete i teori och praktik – en introduktion
Nu har Skolverket tagit fram en webbutbildning för dig som är intresserad av att lära dig hur man kartlägger och bedömer individers kompetens. Utbildningen heter ”Validering i teori och praktik – en introduktion” och innehåller information och övningar, samt även en kunskapsbank.
Utbildningen är gratis och öppen för alla. Du kan börja utbildningen när du vill och genomföra den i valfritt tempo. Utbildningen i sin helhet tar cirka 16 timmar att genomföra och avslutas med ett slutprov. Efter godkänd och avslutad utbildning får du ett intyg.
För att komma åt utbildningen behöver du skapa ett konto och logga in >>
Läs mer om valideringsutbildningen på skolverket.se >>
Här kan du se en film med övergripande information om utbildningen >>
Våga ta steget
Utbildningsradion (UR) har gjort serien ”Våga ta steget” där vi får möta personer som på teckenspråk berättar om hur de på olika sätt har vågat ta steget till att nå sina drömmar när det gäller utbildning och arbete.
Serien består av 9 avsnitt som bland annat handlar om att välja utbildning, studera, flytta, söka jobb och att starta eget företag.
Arbetsförmedlingens framtida kontorsnät
Arbetsförmedlingen har nu ett förslag till hur kontorsnätet ska utformas. Det omfattar 106 egna kontor med olika öppettider och att verksamheterna på 132 arbetsförmedlingskontor avvecklas successivt under 2019 och 2020.
Större andel elever tar examen inom tre år
Årets Öppna jämförelser – Gymnasieskola visar att andelen elever som tar examen inom tre år ökar för femte året i rad. Genomströmningen har alltså förbättrats i många kommuner. Årets rapport visar att 73 procent av eleverna som påbörjat ett yrkesprogram vid kommunala skolor år 2015 nådde examen 2018. Motsvarande andel för högskoleförberedande program var 79 procent.
Rekordmånga kvinnor sökte byggutbildningar
Yrkeshögskolans utbildningar inom samhällsbyggnadsområdet har länge haft en kraftig övervikt av manliga sökande, men trenden håller på att vända och nu är mer än var tredje sökande en kvinna. På bara ett år har antalet kvinnor som sökt en utbildning inom samhällsbyggnad och byggteknik ökat med 45 procent.
Goda exempel ska öka tillgängligheten och minska diskrimineringen
Studenter med olika typer av funktionsnedsättning ska kunna studera på samma villkor som andra. Därför har UHR fått i uppdrag av regeringen att sprida goda exempel på åtgärder som ökar tillgängligheten för studenter med funktionsnedsättning och motverkar diskriminering inom högskolan.
Att starta lärlingsutbildning
Skolverkets lärlingscentrum välkomnar dig som vill komma igång med gymnasial lärlingsutbildning och dig som vill komma igång med lärlingsliknande upplägg på introduktionsprogrammen.
Konferensen är på grundläggande nivå och syftar till att du ska få ökad kunskap om gymnasial lärlingsutbildning och konkreta exempel från andra skolor.
Färre helårsstudenter i högskolan
Under 2018 minskade antalet helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå, trots en pågående utbyggnad av högskolan. Flera lärosäten uppger att de har svårt att rekrytera tillräckligt många studenter till de utbildningar som staten tillfört extra medel för att bygga ut. Det gäller framför allt vård- och lärarutbildningar.
SSA rikskonferens 2019 – Matcha framtiden!
Den 9–11 april står Karlstads kommun som värd för Rikskonferens 2019. Konferensen riktar till dig som jobbar med att främja och stödja samverkan mellan skola och arbetsliv. Årets tema: Matcha Framtiden! Framtidens medarbetare finns i skolorna och i dagsläget ropar samhället efter dem som ett svar på kompetensförsörjningsbristen. Att matcha framtiden handlar om hur arbetsgivarna förbereder sig för att kunna attrahera framtidens medarbetare i till sina branscher. Framtidens medarbetare bär på kompetenser och framtida yrken som vi troligtvis inte ens kan föreställa oss. Hur förbereder sig arbetsgivare för att möta upp de ungas förmågor, önskemål och krav som framtida medarbetare?
Kursdag 3 maj: Ny vägledare vid vuxenutbildningen
3 maj erbjuder UHR ännu en kursdag för dig som vägleder elever inför kompletteringsstudier vid vuxenutbildningen. Dagen riktar sig till dig som arbetat några år och som samlat på dig en del frågor om tillämpning av regelverket inför antagning till högskolan.
Bättre förberedd för högskoleprovet
UHR tipsar nu om hur man kan förbereda sig genom en ny film för sociala medier. Att öva på gamla prov, läsa mycket och varierat, repetera matematik och träna på tabeller och diagram är bra.
Grundläggande behörig på annat sätt
För den som saknar slutbetyg, gymnasieexamen eller motsvarande meriter finns möjlighet att få grundläggande behörighet på två olika sätt: Genom högskolornas bedömning av reell kompetens och den bedömning som görs utifrån vissa kurser och arbetslivserfarenhet i antagningen.
Detta gäller kring nya ämnet ”Framtidsval”
”Kritiken mot förslaget om det nya obligatoriska inslaget Framtidsval i årskurserna 7–9, beror till stor del på missförstånd”, skriver Marie-Hélène Ahnborg, särskild utredare om studie- och yrkesvägledning.
En halv miljon fler sysselsatta krävs för att säkra välfärden till år 2030
Sveriges befolkning ökar och blir äldre. För att upprätthålla välfärden till år 2030 utan höjda skatter eller avgifter krävs en sysselsättningsökning på omkring 485 000 personer. Det visar Arbetsförmedlingens rapport ”Sveriges framtida sysselsättning”.
Kommunerna nobbar mångmiljardbelopp till yrkesutbildningar
Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.
UHR övergår till digitalt utlåtande
Varje år utfärdar UHR upp emot 20 000 utlåtanden över utländsk utbildning. Utlåtandet visar vad en persons utländska utbildning motsvarar i Sverige och underlättar för den som vill arbeta eller studera vidare här. Nu blir utlåtandet digitalt, i form av en pdf-fil som skickas till den sökandes e-postadress, vilket är både effektivare och mer miljövänligt.
10 yrken som är på väg att försvinna i Sverige
Fotomodeller, mellanchefer eller professorer? Vilka yrken är det som ryker först i en förändrande – och allt mer automatiserad – värld?
Med hjälp av SCB:s yrkesregister visar här SvD de 10 yrken som minskat mest i Sverige mellan åren 2014 och 2017:
1. Säljande butikschefer och avdelningschefer i butik
2. Fordonsmontörer
3. Telefonister
4. Doktorander
5. IT-chefer (nivå 1)
6. Professorer
7. Maskin- och processoperatörer vid stål- och metallverk
8. Gruv- och stenbrottsarbetare
9. Säljare (företag)
10. Specialistofficerare
Vissa yrken kan kopplas till en ökad automatisering, medan andra är lite mer svårförklarade.
Utbildningsutskottet: Gymnasiet kan få tvåårig yrkesskola
Regeringen bör utreda en ny tvåårig yrkesskola på gymnasienivå, det tycker utbildningsutskottet.
Tanken är att det ska skapa en snabbare väg för unga till arbetslivet. Men S, V och MP tycker inte att det behövs någon ny skolform på gymnasiet.
Arbetsförmedlingens kontorsnät minskas med cirka 130 kontor
Arbetsförmedlingen kommer att avveckla cirka 130 av 242 lokala kontor. Vilka kontor som blir kvar kommer att bli klart i slutet av mars månad, därefter påbörjars en successiv avveckling av de kontor som inte ska finnas kvar.
Allt fler ingripanden – sex svenska skolor stängdes
Antalet skarpa ingripanden, mot skolor med långvariga och allvarliga situationer, ökade under 2018 visar Skolinspektionens årsrapport. Bland annat ökade antalet skolor som fick viten efter konstaterade omfattande brister från 101 skolor år 2016 till 121 år 2017 och ytterligare till 125 förra året.
Skolverkets insatser för studie- och yrkesvägledningen under 2018
Skolverket har ett regeringsuppdrag att arbeta med årliga fortbildningsinsatser för studie- och yrkesvägledningen. I denna delredovisning ges en redogörelse för vad Skolverket har gjort inom uppdraget under 2018 samt en kort beskrivning av vilka insatser som planeras under 2019.
Främja närvaro bästa metoden
Varje fall av långvarig frånvaro är unikt. Därför är det viktigt att undersöka orsakerna och anpassa åtgärderna därefter, konstaterar regeringens utredare Malin Gren Landell.
Hemmasittare har blivit ett välkänt begrepp de senaste åren. Men en sökning i mediearkivet visar att det är först i mitten av 2000-talet som ordet börjar användas i svenska tidningar för att beskriva barn som inte kommer till skolan. Det finns ingen statistik över hur många barn som stannar hemma, men de flesta bedömare är överens om att fenomenet ökar. När tv-programmet Kalla fakta i höstas granskade frågan kom man fram till att 5 500 elever varit borta mer än halva terminen från skolan.
Svårt för många unga utrikes födda att klara utbildning och komma in på arbetsmarknaden
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ser allvarligt på de skillnader som fortfarande finns mellan unga utrikes födda och unga inrikes födda när det gäller resultat i skolan och möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Det framkommer i myndighetens nya rapport Hitta vägen! Ung idag 2019 – en studie om ungas väg genom skolan till arbetslivet.
Skolverket: Elever behöver rustas bättre för högskolan
Skolverket har presenterat en kvalitativ studie om hur väl gymnasieskolan lyckas med sitt uppdrag. En viktig slutsats är att de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan måste bli bättre på att göra eleverna förberedda för högskolan, skriver generaldirektör Peter Fredriksson.
Lärarbehörigheten minskar i grundskolan men ökar i gymnasiet
Sedan förra läsåret har andelen behöriga lärare i gymnasieskolan ökat, från 80,6 procent förra läsåret till 81,4 procent i år. Samtidigt minskar andelen behöriga lärare i grundskolan från 71,4 procent förra året till 70,5 procent. Det visar Skolverkets nya statistik om pedagogisk personal i skolan. Statistiken finns även på läns-, kommun- och skolenhetsnivå.
– Det är glädjande med ökningen i gymnasieskolan men att behörigheten minskar i grundskolan från en redan låg nivå är allvarligt. Lärarbristen är en ödesfråga som alla med ansvar för den svenska skolan måste samlas kring. Det behövs ett helhetsgrepp. Därför efterlyser vi en nationell strategi för att säkra lärarförsörjningen, säger Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör.
Unga i kris: Vi saknar stöd från samhället
Fler barn och unga ringer till Bris om mobbning, självdestruktivitet och självmordstankar. Alarmerande många uttrycker också att de inte får något stöd av samhället.
Enligt Bris handlar samtalen om allt allvarligare ämnen. De senaste tre åren har unga som ringer om självmordstankar ökat med 66 procent, självdestruktivitet med 64 procent och ätstörningar med 47 procent. Det handlar om tusentals kontakter per år.
– Den situation vi har är oerhört allvarlig. En röd tråd i de här samtalen är svårigheten att få hjälp, och det kan också vara en förklaring till varför allvarsgraden ökar, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.
Pojkar mår bättre än flickor i tonåren
Flickor och pojkar mår ungefär lika bra i mellanstadiet och är ungefär lika nöjda med livet. Men under högstadiet försämras framför allt flickors självskattade hälsa, visar undersökningen Skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten.
I den senaste undersökningen Skolbarns hälsovanor, 2017/18, uppger 88 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna i 11-årsåldern att de är nöjda med livet. Några år senare sjunker andelen, framför allt bland flickor. Andelen 15-åriga flickor som är nöjda med livet är då 77 procent och bland pojkarna i samma ålder 86 procent.
Läs mer på folkhalsomyndigheten.se >>
Läs rapporten som pdf – Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport
Ny satsning ska stärka samarbetet mellan lärare och syv
Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt.
Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan.
– Jag tror generellt att man har väldigt dålig insyn i varandras yrken, säger David Spak, studie- och yrkesvägledare.
Folkhögskolan är en viktig utbildningsform för deltagare med funktionsnedsättning
Folkhögskolan lyfts ofta fram som ett gott exempel på utbildning som fungerar för personer med funktionsnedsättning. I en ny rapport har man undersökt vad det är som gör att folkhögskolan lyckas möta behoven hos de här deltagarna.
Kravet: Inför syv redan på mellanstadiet
Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd.
– Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.
Skolministeriet: Vad vill Anna Ekström med skolan?
Vilket handlingsutrymme har en minister när stora delar av hennes politikområde är bundet i ett blocköverskridande avtal? Skolministeriet träffar utbildningsminister Anna Ekström för ett samtal om vad som väntar skolan under de kommande åren, och om vilka möjligheter Januariavtalet mellan S, MP, L och C ger henne att driva en skolpolitik som hon tror på.
Inspiration för studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen
Skolverkets publikation Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen beskriver fem inspirationsexempel från olika verksamheter som visar hur en varierad vägledning kan bredda elevernas kunskaper om sig själva och om yrkes- och utbildningsalternativ.
Läs mer om publikationen Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen >>
Starta utvecklingsarbete för att förebygga avhopp från gymnasieskolan
Skolverket presenterar nu framgångsfaktorer för huvudman för att planera, genomföra och utveckla arbete med att förebygga avhopp från gymnasieskolan.
Här kan du läsa hela artikeln >>
Har kan du läsa de delar i artikeln som du är särskilt intresserad av
Framgångsfaktorer i arbetet för att minska avhopp >>
Alla vinner på att elever går ut gymnasiet >>
Organisera för goda förutsättningar att minska avhoppen >>
Exempel på arbete med att förebygga avhopp från gymnasiet >>
Beprövade metoder med positiva resultat >>
Nu blir det lättare för arbetslösa att få studiestartsstöd
Regeringen har beslutat att lätta på arbetslöshetsvillkoren för att få studiestartsstöd. Syftet är att bättre nå de personer som studiestartsstödet är tänkt för. Ändringen börjar gälla den 1 mars.
Riksrevisionens rapport om långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan
Riksrevisionen har granskat långsiktiga effekter av att elever fått möjlighet att inte bara välja nationellt program utan också att ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i.
Fler betalar avgift för svensk högskoleutbildning
Intresset för svensk högskoleutbildning på engelska ökar. I vår sökte 17 procent fler till internationella kurser och program på grundnivå och antalet sökande till de internationella masterprogrammen ökade med 20 procent. Universitets- och högskolerådet konstaterar att sökande som ska betala avgift är den grupp som ökar mest.
Första stegen mot ett nytt antagningssystem
Nu läggs grunderna för ett helt nytt antagningssystem som på sikt ska ersätta dagens NyA. Målet: ett användarvänligt och flexibelt system som går lättare att förändra vid behov.
Lyckad slutkonferens för projektet Vägledning för Livet
Vi på Tremedia fick en inbjudan till slutkonferensen för det ESF-finansierade projektet Vägledning för livet i Göteborg den 7 februari.
Det var en välbesökt konferens med ett mycket intressant innehåll som dessutom gav oss och alla andra deltagare möjlighet att träffas och knyta kontakter. Konferensen hade cirka 150 deltagare från kommunalförbunden i Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen.
Projektets huvudmål har varit att stödja och lyfta studie- och yrkesvägledningen i de tre kommunalförbunden, så att den synliggörs, får högre mandat, blir prioriterad och kan bidra till att individer matchas till utbildningar som leder till arbete på den regionala arbetsmarknaden.
Läs mer om projektet Vägledning för livet och ladda ner bildpresentationerna från konferensen >>
UR Samtiden – Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare
Problematisk skolfrånvaro eller hemmasittande är ett stort och kostsamt problem. Det påverkar elevens självbild och relationer och kan leda till långvarigt utanförskap. I Sverige uppskattas ungefär 20.000 elever i grundskolan ha en problematisk skolfrånvaro och lika många i gymnasiet. Långvarig skolfrånvaro riskerar att leda till ett livslångt utanförskap som innebär både personligt lidande och stora kostnader för samhället. Här diskuteras den senaste forskningen kring orsaker och arbete med hemmasittande.
Inspelat den 11-12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm.
Arrangör: Akademi Magelungen.
Ny satsning för fullföljda studier
Nu finns äntligen det vi valt att kalla Uppdrag fullföljd utbildning på plats. En långsiktig SKL-satsning som är ett direkt resultat av det omfattande projektarbete, inom området studieavbrott och fullföljda gymnasiestudier, som vi under rubriken Plug In bedrivit i samarbete med våra medlemmar de senaste sex åren.
Läs mer om erbjudandet Utvecklingsprogram fullföljd utbildning >>
Trygghetsrådet TRR startar ”framtids-PRAO”
Trygghetsrådet TRR har listat 10 nya yrken som tros växa fram de närmaste åren – till exempel etikutvecklare, robotpersonlighetsdesigner och oldfluencer. I samarbete med fyra olika företag öppnar organisationen nu möjligheten att ”framtidspraoa”, det vill säga prova på några av dessa yrken redan idag.
Snacka om SYV – de vägleder med sin podd
Studie- och yrkesvägledar-duon Petra Parmvi och Sigrid Nordström tog saken i egna händer när de märkte att många grundskoleelever verkade sakna vägledning inför gymnasievalet.
I höstas var det premiär för deras podcast ”SYV-podden”.
Sportlovstider!
Nu är vi mitt uppe i veckorna för skolornas sportlov. Förra veckan hade vi sportlov här i Borås där vi på Tremedia har vårt kontor och kanske märkte ni att även vi tog ledigt några dagar ;-).
Vi önskar er alla ett härligt sportlov ute på skolorna!
Så här ser sportlovstiderna ut i landet:
Sportlovet infaller vecka 7 i dessa kommuner/orter/städer
Göteborg
Jönköpings län
Sjuhärad
Skaraborg
Ydre
Sportlovet infaller vecka 8 i dessa kommuner/orter/städer
Blekinge län
Fyrbodal
Hallands län
Kalmar län
Kronobergs län
Skåne län
Södermanlands län
Uppsala län
Örebro län
Östergötalands län
Sportlovet infaller vecka 9 i dessa kommuner/orter/städer
Dalarnas län
Gnesta
Gotland
Stockholms län
Södra Hälsingland
Värmlands län
Västmanlands län
Älvkarleby
Sportlovet infaller vecka 10 i dessa kommuner/orter/städer
Idre
Norra Hälsingland
Norrbotten
Jämtlands län
Västerbotten
Västernorrlands län
Sportlovet infaller vecka 11 i dessa kommuner/orter/städer
Jokkmokk
Kursdag för dig som är ny vägledare på vux
Universitets- och högskolerådet erbjuder kursdag för dig som är ny vägledare inom vuxenutbildningen. Kursen ges den 11 april och har plats för 22 deltagare.
Syftet med dagen är att ge dig verktyg för att kunna bedöma grundläggande och särskild behörighet inför kompletteringsstudier på gymnasial nivå, både för svenska och utländska meriter.
Du som har dator eller surfplatta kan gärna ta med den. Men det går också bra att delta utan.
Normkritisk vägledning
I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. ”Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut”, säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.
Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg
Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
Debattinlägg: ”Erbjud studie- och yrkesvägledning från mellanstadiet.”
Stärk studie- och yrkesvägledarnas utbildning i normkritik, skriver Ebba Kock, ordförande för Sveriges elevkårer, och Leo Gerdén, ordförande för Sveriges elevråd.
Ny utbildningsguide ska få fler till läraryrket
Sverige behöver 12 500 nya lärare varje år fram till år 2031. Nu lanserar UHR lärarutbildningsguiden så att fler ska hitta sin väg in i läraryrket.
Den digitala lärarutbildningsguiden ger svar på frågor som behörighet, vad man läser, på vilka orter varje lärarutbildning finns, studietakt och hur framtiden ser ut. Här finns även en lärarkompass som hjälper sökande att hitta det läraryrke som passar bäst.
Fakta – kortare vägar till läraryrket
– Personer med akademiska meriter kan välja att utbilda sig till lärare via en kompletterande, pedagogisk utbildning, KPU. En ekonom eller ingenjör kan bli färdigutbildad gymnasielärare efter 1,5 år.
– Nyanlända redan utbildade lärare kan gå en kompletterande utbildning, ULV.
– För erfarna elektriker, VVS-montörer och barnskötare med flera finns kompletterande pedagogiska utbildningar för att bli lärare på ett yrkesprogram.
– För dem som arbetar som lärare men ännu inte har lärarexamen finns VAL, vidareutbildning av lärare.
Vidareutbildning för yrkesverksamma – anmälan öppnar
Vidareutbildning för yrkesverksamma innehåller framför allt specialistsjuksköterskeprogram, men även barnmorskeprogram och andra riktade utbildningar.
Granskning av kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
En förutsättning för många elever att nå goda resultat inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är att utbildningen och undervisningen är tillräckligt flexibel och individanpassad. Granskningen visar att det finns stora kvalitetsskillnader och bristande likvärdighet i vilka möjligheter elever har att få en flexibel och individanpassad utbildning och undervisning.
Hetaste yrkena 2024 – här är hela listan
Att ha en utbildning kommer att bli ännu viktigare för att få ett jobb under de kommande åren. Störst jobbchans har de som satsar på en karriär inom vården eller skolan.
”Bemöt problemen med empati”
Elever med problematiska beteenden har ofta någon form av olöst problem. Det menar den amerikanska psykologen Ross Greene. I hans metod CPS samarbetar skolpersonal och elever för att hitta och lösa problemen.
Fortsatt hög andel i jobb efter YH-examen
Yrkeshögskolan fortsätter att leverera kvalificerad arbetskraft på en hög nivå. 93 procent av de examinerade hade jobb året efter sin examen, enligt en ny rapport.
Andelen examinerade som får jobb har varit både hög och stabil under många år. Årets rapport visar 2018 års resultat, för studerande som examinerades 2017. 93 procent hade jobb. Det är i nivå med fjolåret, som var den högsta nivån hittills.
– Det är glädjande att se att resultaten för hur det går för de examinerade fortsätter att vara på en hög nivå, säger Eva-Lena Kopparvik, enhetschef för planering och uppföljning.
För tungt lass för SYV att dra själv
Att bryta könsmönster är svårt. Alltför svårt för att skolans studie- och yrkesvägledare ska klara det själv. Men få lärare, rektorer och huvudmän vet om att även de måste jobba med studie- och yrkesvägledning.
Programserie om Elin, Alvin och vuxenlivet
Elin och Alvin, som själva är tonåringar med intellektuell funktionsnedsättning, pratar om viktiga ämnen som hör vuxenvärlden till. De utmanar även varandra genom olika uppdrag som de utför på stan.
Programmen vill visa vägar och stärka eleverna att själva våga prova saker för att bli självständiga och kunna växa in i vuxenlivet. Det handlar dels om vardagskunskaper som att kunna hantera pengar och tvätta, dels om att utmana sina rädslor eller leta sig fram i stan.
Träning och hälsa >>
Kropp och själ behöver sitt för att det ska kännas okej. Elin och Alvin diskuterar vad som får oss att må bra. Elin får i uppgift att börja träna.
Laga mat >>
Maten är ju människans bränsle. Elin och Alvin pratar om vad bra och dålig mat är. Alvin blir utmanad i att laga en god middag till Elin.
Gör något för miljön >>
Smältande isar och för heta somrar. Elin och Alvin snackar om klimatförändringen. Sedan är vi med om en utmaning som fokuserar på att återanvända gamla saker istället för att köpa nya
Hantera pengar >>
Pengar har man sällan för mycket av. Hur kan vi tänka kring pengar och vad de används de till? Elin och Alvin får en utmaning som går ut på att de ska spendera klokt – men på tid.
Utmana sina rädslor >>
Alla människor är rädda för någonting, men det kan vara helt olika saker. Hur hanterar man sina rädslor och kanske till och med kommer över dem? Elin ger Alvin en utmaning där han ska bemästra sin största skräck.
Ta sig dit man ska >>
Att hitta dit man ska till en viss tid är något alla behöver kunna. Men det är inte alltid så lätt. Elin och Alvin åker till Örebro.
Göra hemmasysslor >>
När man flyttar hemifrån är det massa grejer man plötsligt ska fixa helt själv, istället för att någon annan gör dem åt en. Tvätta till exempel.
Var finns de som studerar utomlands?
Att planera för en internationell yrkeskarriär är en vanlig orsak att studera utomlands och att gå den utbildning man verkligen vill är ett viktigt motiv i valet av land. En allt högre andel av de som studerar utomlands väljer att göra det i asiatiska länder, såsom Japan, Singapore eller Sydkorea. Detta visar en ny artikel som CSN har tagit fram.
Fortsatta utbildningsvägar efter språkintroduktion
En fullbordad gymnasieutbildning är en viktig faktor för att kunna etablera sig i arbetslivet. Gymnasieskolans introduktionsprogram Språkintroduktion ska möjliggöra för nyanlända elever att så snart som möjligt gå vidare i sina studier. Skolinspektionen har granskat huvudmäns och skolors arbete för att ge nyanlända elever förutsättningar att gå vidare inom gymnasiet eller till vuxenutbildning efter språkintroduktion.
Skolinspektionen bedömer bland annat att granskade huvudmän och rektorer behöver säkra att studie- och yrkesvägledningen finns med i det systematiska kvalitetsarbetet.
Ny lärarutbildning med lön i Malmö
En ny grundlärarutbildning där studier kombineras med arbete startar till hösten på Malmö universitet.
—På det sättet kan vi nå nya grupper som är intresserade av att arbeta i skolan, säger utbildningschef Anders Olsson på Malmö universitet. Men det är också ett nytt grepp att utveckla lärarutbildningen.
Skolverkets kompetensutveckling för SYV
Skolverket erbjuder nu flera olika möjligheter för kompetensutveckling av skolans studie- och yrkesvägledning. Alla kurstillfällen är under VT 2019. Kurserna riktar sig till studie- och yrkesvägledare, lärare, rektorer, elevhälsan m. fl. Sista anmälningsdag anges vid varje kursbeskrivning.
Stora skillnader i betygssättningen mellan skolor
Skillnaderna i betygssättning mellan olika skolor är fortsatt stora. Det visar en ny rapport från Skolverket som jämför slutbetygen i årskurs 9 med resultaten på de nationella proven. Analysen visar att betygen i stor utsträckning sätts i relation till elevernas generella prestationsnivå på skolan. Betygsättningen är mer restriktiv i skolor med många högpresterande elever och omvänt mindre restriktiv i skolor med många lågpresterande elever. En viktig slutsats är att det är svårt att uppnå likvärdiga betyg med dagens betygssystem.
Läs hela rapporten här – Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor >>
Bok från Svenska Näringsliv: Jobb! Tips från dem som anställer
I denna boken träffar du företrädare för 10 olika företag. De berättar om företagens verksamhet och beskriver hur de resonerar när de vill anställa nya medarbetare.
En välmående skola bygger på tillit
När drygt 5000 elever i Sverige väljer att stanna hemma från skolan måste man fråga sig varför. Tierps kommun i Norduppland har både ställt frågan och agerat. Under en temadag i Specialpedagogiska skolmyndighetens lokaler i Fredhäll i Stockholm fick projektgruppen i kommunen berätta hur de med framgång numera arbetar förebyggande istället för åtgärdande med att få eleverna tillbaka till skolan.
DN Debatt – ”Näringslivet måste driva gymnasiets yrkesprogram”
Näringslivet måste bli mer direkt involverat i de gymnasiala yrkesprogrammen och i högre utsträckning än i dag vara med och både utforma och driva dessa program. Det är ett av våra förslag för en reformerad gymnasieskola där vi haft företagens kompetensförsörjning och Sveriges välståndsutveckling som utgångspunkt, skriver Gymnasiekommissionen.
Nationellt behörighetsprov kan komma 2025
UHR fick i juli 2018 i uppdrag av regeringen att förbereda utvecklingen av ett nationellt behörighetsprov för grundläggande behörighet som en väg till högskolestudier för dem som saknar gymnasial utbildning eller motsvarande. I en delrapportering av uppdraget bedömer UHR att ett prov i full skala kan genomföras under 2025.
20% rabatt: Watch – En handbok för gruppvägledning
I första hand är boken skriven som en hjälp för dem som planerar att implementera och leda en gruppvägledningsprocess med syftet att förebygga avhopp från grund- och gymnasiestudier. Den kan även användas som ett stöd inom andra utbildningsinsatser för ungdomar.
Boken är tänkt som en handbok för gruppledare men även som ett stöd i en lärandeprocess. För vägledaren kan boken dessutom betraktas som en kompetenshöjning av vägledarprofessionen i samband med genomförandet av programmets struktur och innehåll.
Detta är WATCH:
- WATCH är en detaljerad handbok i gruppvägledning.
- WATCH är ett stödprogram för lärande.
- WATCH-programmet övertygar i sin struktur och systematik genom att visa på individens kraft att växa av gemenskap och samhörighet.
- WATCH-programmet inbjuder till, både formmässigt och innehållsmässigt, att användas vid olika stödinsatser för barn, unga och unga vuxna.
- WATCH är ett genomgripande program som stöd för individens lärande, utveckling, och förändring.
- WATCH är ett förebyggande program – en stödinsats för potentiella avhoppare med målet att få individen att stärka sin identitet inför val av framtid.
Erbjudandet gäller under februari 2019
Provläs introduktionskapitlet >>
Provläs kapitel 3 ”Vilka alternativ finns? Tänka – Välja – Handla” >>
Arbetsförmedlingen varslar 4500 medarbetare
Arbetsförmedlingen har beslutat att varsla 4500 medarbetare om uppsägning på grund av ett minskat ekonomiskt anslag. Varslet berör verksamheter över hela landet. Förhandlingar med de fackliga parterna, om neddragningen av antal anställda och vilka orter som blir berörda, inleds omgående.
– Det är ett tungt beslut vi har tagit. Vi kommer att göra allt för att de som sägs upp får det stöd de behöver, bland annat genom Trygghetsstiftelsen, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör, Arbetsförmedlingen.
Satsningar på arbetsförmedling är kopplat till lägre arbetslöshet
Ekonomiska satsningar på arbetsförmedling är kopplad till lägre arbetslöshet i Sverige och i 18 andra välfärdsstater. Det visar en ny avhandling i sociologi gjord på Stockholms Universitet.
Studie- och yrkesvägledare behöver utvecklings- och karriärmöjligheter
Lärarnas Riksförbund har ställt en enkät till knappt 2 000 yrkesverksamma medlemmar om bland annat hur de ser på möjligheterna att göra karriär som studie- och yrkesvägledare. För att möta bristen krävs högre löner, bättre arbetssituation och inte minst möjligheten att utvecklas och göra karriär inom yrket. Det visar den här undersökningen som besvarats av drygt 660 studie- och yrkesvägledare.
Läs mer om undersökningen och dess resultat på Lärarnas Riksförbunds webbplats >>
Höga ambitioner för studie- och yrkesvägledningen – men kan förslagen genomföras?
”Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle” visar att det finns en enad syn på behovet av ett förstärkt väglednings- och arbetsmarknadsperspektiv i skolan. Det är viktigt både för enskilda individer och för samhällets fortsatta kompetensförsörjning. Utifrån den brist på studie- och yrkesvägledare som finns är frågan dock om förslagen kommer att kunna genomföras.
Didaktorn: Studievägledning på liv och död
Till Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm kommer unga människor med yrkesrelaterade skador trots att vissa av dem fortfarande går i skolan, tex yrkesutbildningar eller praktiska program. Det saknas ofta kompetens och rutiner på skolorna för att förebygga den här typen av skador. Det säger Marina Jonsson som utbildar studie- och yrkesvägledare i de medicinska förutsättningarna som kan vara viktiga att känna till när man coachar en ung människa inför studie- och yrkesval. I Didaktorn berättar hon hur man bäst förebygger att elever skadas eller blir sjuka under utbildningen eller när de börjar jobba.
Många nya platser inom yrkeshögskolan
Med de beslut som Myndigheten för yrkeshögskolan nu presenterar tas det andra stora steget i den historiska expansionen av yrkeshögskolan. Till 2022 kommer antalet årsplatser öka med ca 45 procent, från ca 30 000 till 44 000 årsplatser. Antalet studerande förväntas växa från dagens 50 000 till 70 000 studerande.
Här presenteras resultatet i den ansökningsomgång som stängde hösten 2018. Av de totalt 1 105 inkomna ansökningarna om att bedriva YH-utbildning har myndigheten beviljat 496. Det innebär en beviljandegrad på 45%, den högsta någonsin. Sett till antalet nya utbildningsplatser rör det sig om 14 171 med start redan 2019.
Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle
I detta betänkande redovisas uppdraget att lämna förslag som syftar till att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning så att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra väl övervägda val utifrån goda kunskaper om utbildningsvägar och arbetsliv.
Utredningen föreslår bland annat ett paket av fem huvudsakliga åtgärder:
- Ett förtydligande av vad vägledning är, att den kan vara både individuell och generell och ska benämnas karriärvägledning.
- Ett förtydligande av elevers tillgång till individuell karriärvägledning.
- Tydligare krav på att individuell karriärvägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen.
- Förstärkning av det generella karriärvägledningsperspektivet i olika ämnen.
- Ett nytt obligatoriskt inslag med tilldelad tid, benämnt framtidsval, ska införas i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.
Social Influence and Educational Decisions: Studies on Peer Influence in Secondary Education
Elever i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters gymnasieval jämfört med hög- och lågpresterande elever. Det visar Erik Rosenqvist som undersökt hur elever i nionde klass och gymnasieelever påverkar varandras utbildningsval.
Avhandlingen är en kvantitativ studie i fyra delar som övergripande handlar om hur elever i årskurs 9 påverkas av sina skolkamrater i valet av gymnasieutbildning. Avhandlingen bygger på registerdata över samtliga elever i klass 9 mellan åren 1998 till 2010.
Läs mer på skolporten.se >>
Hedersrelaterat våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter
Hur kan skolans personal arbeta med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck? Detta stödmaterial från Skolverket beskriver ett arbete som omfattar fyra nivåer – från skolans uppdrag i läroplanen att bedriva sex- och samlevnadsundervisning och att verka för att samarbetet med hemmen utvecklas, till den akuta situationen då eleven är utsatt för hot.
Ansök om att anordna utbildningar som avviker från de nationella programmen
Huvudmän som vill ansöka om riksrekryterande utbildningar, särskilda varianter och nationellt godkända idrottsutbildningar med start 2020 måste lämna sin ansökan senast den 31 januari 2019.
Högskolekurser i digitalisering inom vägledning
UHR tipsar om två möjligheter för dig som vill ha kompetensutveckling inom vägledning med fokus på digitala kanaler. Båda utbildningarna ger högskolepoäng.
Nya föreskrifter om särskild behörighet och områdesbehörigheter
UHR har beslutat om föreskrifter om särskild behörighet och områdesbehörigheter. De första som berörs av de nya föreskrifterna är de elever som ska söka till gymnasieskolan till hösten 2019.
FOKUSERA avsnitt 1
”Framtidens förebilder” är ett projekt i Borlänge. Här är första avsnittet av programmet FOKUSERA som är en del av projektet. Kolla gärna och inspireras😄
Anna Ekström: ”Några riktigt beska piller”
Inget stopp för vinster i friskolor och fritt fram för betyg från årskurs fyra. Som ny utbildningsminister tvingas Anna Ekström driva en politik som hon delvis varit motståndare till.
”I januariavtalet finns en hel del åtgärder som är tydlig socialdemokratisk politik men också några riktigt beska piller”, säger hon.
Gymnasium och SFI samarbetar med motorbranschen för att lösa bristyrken
I höst påbörjades för första gången ett samarbete mellan Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium och Vuxenutbildningen i Söderort. Tillsammans kommer de hålla en kombinationsutbildning kallad SFI + lastbilstekniker. Målet är att studerande ska utveckla sin svenska och samtidigt läsa yrkesinriktade kurser.
80 000 ungdomar fick sommarjobb i kommunerna
– Det är glädjande är att kommuner och regioner visar ett fortsatt stort engagemang i att ordna feriejobb för ungdomar, och att så många unga är intresserade av dessa. Det är ett viktig sätt att visa upp välfärdsverksamheterna för unga, inte minst utifrån de stora rekryteringsbehov som finns, säger Leif Klingensjö, sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Publikation: Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen
Skolverkets publikation Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen innehåller fem inspirationsexempel från olika verksamheter som visar hur en varierad vägledning kan bredda elevernas kunskaper om sig själva och om yrkes- och utbildningsalternativ.
Skolverket: Förebygga avhopp som huvudman
I Skolverkets film träffar vi två huvudmän, från Lerums kommun och från Academedia. Dessa har arbetat systematiskt för att förebygga avhopp från gymnasieskolan.
Publikation Skolveket: Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola samt urval till gymnasiesärskolans nationella program
Skolverkets allmänna råd ger rekommendationer om mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan, samt om hur huvudmän bör arbeta vid urval till gymnasiesärskolans nationella program.
50% rabatt på Riksväljaren
Vi erbjuder nu 50% rabatt på Riksväljaren. Nu 298 kr/st (Ordinarie pris 595 kr/st) exkl. moms och frakt
Lättast mejlar du din beställning till order@tremedia.se
Gotland vände syv-krisen
För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.
Så hur kunde situationen vända? Hanna Karlsson är biträdande enhetschef på arbetsmarknadsenheten på Gotland och började i samband med att bristen var som störst på ön. Hon menar att det är flera faktorer som spelat in.
– En stor del handlar om de fantastiska studie- och yrkesvägledare som vi har haft på Gotland. Flera av de som nu studerar till syvare beskriver hur de har träffat någon av våra studie- och yrkesvägledare som förmedlat vilket kul jobb det är. Sen är det viktigt att knyta kontakt med studenterna, erbjuda praktik, handledning och kanske en deltidstjänst. Det har vi gjort, förklarar Hanna Karlsson.
2018 – lägsta arbetslösheten på tio år
Arbetslösheten fortsatte att sjunka under 2018, till 7 procent. Senast arbetslösheten var så låg var 2008. Det innebär att 344 000 personer var inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen vid slutet av 2018. Samtidigt var antalet personer som varslades om uppsägning fortsatt mycket få.
Programväljarkollen – Kunskapsquiz inför gymnasievalet
Vi har startat det nya året med flera innovativa och inspirerande samtal om vad vi på Tremedia vill göra och vad vi kan göra. En av idéerna har vi valt ut och gjort verklighet av och vi kallar den för Programväljarkollen. Detta är en betaversion men den är fullt användbar och gratis – vi bjussar!
Bygger på Programväljarens Elevarbetsfolder
Programväljarkollen är ett quiz i digital form för elever som ska söka till gymnasiet. Vår tanke och ambition är att den ska användas av elever som vill förbereda sig och öka sina möjligheter att göra ett väl underbyggt gymnasieval. Frågorna i Programväljarkollen är hämtade från vår Elevarbetsfolder, som har funnits i många år för gratis nedladdning här på webbplatsen.
Programväljarkollen kan du öppna och besvara i din dator, mobil eller surfplatta. Frågorna är indelade i olika avsnitt som du enkelt kan förflytta dig emellan och avslutningsvis finns en funktion för att mejla ditt quizresultat och de rätta svaren till dig själv. Du kan även välja att bara visa resultaten utan att mejla dem till dig själv direkt i webbläsaren. Frågorna passar de som närmar sig gymnasievalet, dvs. alla elever på högstadiet och deras föräldrar.
Hjälp oss testa
Vi har testat och tycker att det funkar, men det viktigaste är att det funkar för dig och dina elever. Frågorna behöver vara relevanta och välformulerade, så vill vi gärna att ni testar och ger oss feedback. Med hjälp av dina expertkunskaper och elevernas insikter kan vi göra Programväljarkollen ännu bättre.
Mejla era synpunkter till lennart@tremedia.se.
Gå till Programväljarkollen och testa >>
Tack på förhand! 😉
Rapport: När föräldrarna själva får välja – Attityder och åsikter om barnens gymnasieval
Föräldrarna till nästan fyra av tio 14- och 15-åringar säger att gymnasievalet helt är barnets beslut. . Men i majoriteten av familjerna är det ett gemensamt beslut, även om barnets röst väger tyngst i de allra flesta fallen. Detta kan du läsa i en ny rapport från Svenskt Näringsliv, När föräldrarna själva får välja – Attityder och åsikter om barnens gymnasieval.
Så vill Skolverket förbättra kursplanerna
Ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. Det är några av de förbättringar av kurs- och ämnesplaner som Skolverket vill göra. Arbetet går nu in i en ny fas och den 8 janurai presenterade Skolverket konkreta exempel på hur förändringarna kan se ut. De bygger på förslag till riktlinjer som alla lärare erbjuds att lämna synpunkter på.
Från 8 januari till 27 januari ges lärare och andra möjlighet att ge synpunkter via en enkät på Skolverket.se.
Förslag till nya kurs- och ämnesplaner och kunskapskrav kommer att läggas fram under 2019. Förutsatt att regeringen fattar beslut kan de börja gälla från och med höstterminen 2020.
Läs pressmeddelandet på skolverket.se >>
Läs mer om förslag till riktlinjer och exempel på förändringar >>
Från UHR: Nya regler 2022 – Vad ska man tänka på?
UHR har vi satt ihop kort information om vad niondeklassare och deras föräldrar behöver veta inför eventuella högskolestudier med start hösten 2022.
Ladda ner pdf-filen Nya regler 2022: Vad ska man tänka på.pdf >>
Stora inkomstskillnader
SCBs statistik visar stora skillnader i inkomster beroende på vilket program man gått på gymnasieskolan. Statistisken utgår från elever som gick ut gymnasiskolan för 10 år sedan. Svenskt Näringsliv kommenterar på DN Dabatt.
Back in business
God fortsättning! ✨✨✨
Hoppas att ni haft en bra jullovsledighet och att ni laddat batterierna för en ny termin. På Tremedia är vi tillbaka på kontoret och det är redan full fart. Under jullovet har vi inte skickat ut några beställningar så om du har beställt så kommer dina varor att skickas inom kort.
Väl mött under 2019!
Arbetsförmedlingen stoppar nya extratjänster
Arbetsförmedlingen inför stopp på anvisningar till extratjänster och moderna beredskapsjobb från och med den 1 januari 2019. Förhandlingar med de fackliga organisationerna har också inletts om personalneddragningar. Det som en följd av den statsbudget som riksdagen beslutade om förra veckan.
ESF-podden – Är skolan rustad för att ta hand om barn med funktionsvariationer?
En ny undersökning visar att 50% av de barn som har en diagnos inom autismspektrat går ut 9:an med ofullständiga betyg. För många barn märks tecken på svårigheter i väldigt tidig ålder. Men många får inte det särskilda stöd de behöver.
Vilka orsaker det här har och framför allt hur vi kan agera kraftfullt för att stoppa utslagningen och ge varje barn förutsättningar att lyckas och trivas i skolan pratar vi om i dagens avsnitt.
Gäster är Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund och Åsa Karle Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
Programledare: Anna Olin Kardell
Yrk In stärker kopplingen mellan introduktionsprogram, yrkesprogram och arbetsmarknad
Projektet Yrk In är en ESF-finansierad satsning som ska öka intresset för gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet är också att underlätta ungas etablering i arbetslivet, genom förbättrad yrkesutbildning.
Projektets övergripande mål
Yrk In:s övergripande projektmål är att fler unga killar och tjejer
- ska få möjlighet att delta i aktiviteter eller kurser som ökar deras anställningsbarhet
- ska bli behöriga till, söka och påbörja en utbildning på gymnasieskolans yrkesprogram
- ska slutföra gymnasieskolans yrkesprogram med en examen eller en plan för yrkeslivet