Olika examina från högskolan leder till väldigt olika inkomster. Fem år efter examen hade 25 procent av de med examen från läkarutbildningen inkomster över 600 000 kr per år medan bara 2 procent av de med examen från arbetsterapeututbildningen hade inkomster över 400 000 kr per år. Det finns också en tydlig könsskillnad i inkomster bland män och kvinnor som tagit samma examen. Kvinnor hade lägre inkomster på alla undersökta utbildningar. Utbildningar som leder till höga inkomster är inte nödvändigtvis mer populära. Det finns flera utbildningar som hade mycket lågt söktryck men som ändå ledde till höga inkomster. Det tydligaste exemplet på detta är högskoleingenjörsutbildningen.

Läs hela analysen på uka.se >>

Allt fler elever väljer bort moderna språk, men det fattas ändå lärare. Och bristen på lärare bidrar till att ännu färre utbildar sig, i stället för tvärtom. Flera kommuner väljer att helt lägga ner undervisningen i franska eller tyska.
Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Läs mer på skolvarlden.se >>

På Skolverkets webbplats finns nu ett digitalt verktyg som talar om vilka kurser som kan ingå i en examen. Här kan du kan jämföra med gymnasieskolans program och kvalitetssäkra studieplaneringen.

”Planeringsstöd vuxenutbildning” är ett verktyg som hjälper dig att planera för att nå en gymnasieexamen inom vuxenutbildningen. Planeringsverktyget ger däremot inte stöd för planering av slutbetyg.

Gå till ”Planeringsstöd vuxenutbildning” på skolverket.se >>

Jobbar du inom kommunal vuxenutbildning eller på Arbetsförmedlingen med att stödja arbetssökande i sin planering för studier? Samarbete mellan kommunen och myndigheten är en förutsättning för ett bra stöd. Här kan du läsa om respektive roller och ansvar.

Läs mer på skolverket.se >>

UHR har på regeringens uppdrag tagit fram en modell med högre krav för särskild behörighet vid utbildningar som leder till yrkesexamen. Modellen är tänkt för bland annat lärarutbildningar och den ska göra studenterna bättre förberedda för studier, minska studieavhoppen och leda till att studenterna följer planerad studietakt.

Läs mer på uhr.se >>

Behöver du hjälp att hitta vägen till dina mål? Här får du verktyg för att vägleda dig själv mot utbildning och jobb. Målet: en plan för hur du når jobbet du brinner för.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

Efter gymnasiet väljer främst tjejerna att studera vidare. Och det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i andelen som börjar på högskola.

Läs mer på tidningengymnasiet.se >>

Valideringsdelegationen 2015–2019 har i uppdrag av regeringen att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet, och deras webbplats är uppdaterad med information, stöd och verktyg för dig som arbetar med validering.

Läs mer på valideringsdelegation.se >>

Huvudmän för grundskolor och specialskolor ansvarar för att anordna prao, praktisk arbetslivsorientering. Prao ska omfatta minst tio dagar sammanlagt för alla elever från och med årskurs 8 i grundskolan respektive årskurs 9 i specialskolan. Bestämmelserna gäller från 1 juli 2018.

Om prao för huvudmän på skolverket.se >>

Om prao för studie- och yrkesvägledaren på skolverket.se >>

Digitala verktyg och minskat tabu kring diagnoser gör att fler personer med npf söker sig till högre studier. Förra året fick
17 000 personer på landets lärosäten pedagogiskt stöd.

– Tabut kring diagnoser har minskat drastiskt. Det är färre som skäms över sin diagnos. De kan inför andra vara helt öppna med sina svårigheter och därmed snabbt få hjälp, säger Sara Tapper, Funka-handläggare på studentavdelningen för Örebro universitet, som hjälper 500 studenter att få skolvardagen att gå ihop.

Läs mer på specialpedagogik.se >>

Europass ger information om de yrkeskvalifikationer som en person har efter att ha avslutat ett yrkesprogram på gymnasial nivå. Skolor behöver skriva ut och bifoga tillägget Europass till elevernas examen.

Läs mer på skolverket.se >>

Den fjärde europeiska veckan för yrkeskompetens (European Skills Week) kommer att äga rum 14 – 18 oktober i Helsingfors. Veckan har dock redan dragit igång med en rad digitala event.

Inför höstens provtillfälle 20 oktober finns här en affisch med aktuella datum att skriva ut och sätta upp före sommaren. Den som har särskilda behov behöver kontakta högskolan som ger provet i förväg, innan anmälan stänger den 2 september.

Ladda ner från uhr.se >>

Eftersom det inte varit möjligt att ta fram en motsvarighet till meritpoäng för alla länders olika utbildningssystem, får sökande med utländsk gymnasieutbildning istället en kompensation baserad på betygets omräknade medelvärde – en så kallad meritpoängskompensation.

Läs mer på uhr.se >>

Inom ramen för det EU-finansierade projektet Break, har organisationer inom jämställdhetsområdet i Estland, Island och Litauen utvecklat hjälpmedel för att motverka könsbundna studie- och yrkesval.

Läs mer på uhr.se >>

Anmälningstiden för Skolverkets kurser på högskolor och universitet är förlängd till den 3 juni. Kurserna riktar sig till studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer. Passa på att anmäla dig och sprid detta till kollegor inom skolan.

Läs mer om kursinnehåll och anmälan på skolverket.se >>

Euroguidance är ett nätverk för vägledning som på uppdrag av Europeiska kommissionen arbetar för vägledningens internationalisering. Vid nätverkets möte i Bukarest nyligen utsågs Euroguidance Sweden till ordförande.

Läs mer på uhr.se >>

Under årets första fyra månader har 8 347 personer fått ett utlåtande över sin utländska utbildning av UHR. Det är 1 100 fler än under samma period förra året. Dessutom går det snabbare att få hjälp av myndigheten.

– Varje person som får en bedömning från UHR får möjlighet till en kortare väg till sysselsättning, säger Lars Petersson, avdelningschef på UHR. Att fler kan arbeta med det de är utbildade för har stor betydelse för både individen och samhället.

Läs mer på uhr.se >>

144 kommuner och fristående skolor har ansökt om statsbidrag för över 13 300 elever i gymnasial lärlingsutbildning. Ansökningarna uppgår till 277 miljoner kronor och Skolverket har totalt 191 miljoner kronor att fördela i vår. Kommuner och fristående skolor kommer därmed inte få så mycket bidrag som de sökt.

Läs mer på skolverket.se >>

Ladda ner en lista över hur mycket statsbidrag kommuner och fristående skolor tilldelats >>

Det finns fortfarande lediga sommarjobb. Hittills har nära 110 000 sommarjobb rapporterats in till Platsbanken. Det är nytt rekord.

Sommarjobben fortsätter att strömma in till Arbetsförmedlingen. Bara under april månad anmäldes drygt 14 000 nya lediga sommarjobb till Arbetsförmedlingens platsbank.

– Det här ger goda möjligheter för ungdomar, men även nyanlända, att få in en fot på arbetsmarknaden. Sommarjobb är en bra chans att prova på ett yrke och en bra merit att ha på sitt cv framöver, säger Johan Eklöf, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Läs mer >>

Nu finns nya tabeller om prestationsgraden och examensfrekvens i högskoleutbildningen på grundnivå och avancerad nivå. De visar bland annat att studenterna har blivit bättre på att ta sina poäng och att examensfrekvensen är relativt stabil.

Läs mer på uka.se >>

144 kommuner och fristående skolor har ansökt om statsbidrag för över 13 300 elever i gymnasial lärlingsutbildning. Ansökningarna uppgår till 277 miljoner kronor och Skolverket har totalt 191 miljoner kronor att fördela i vår. Kommuner och fristående skolor kommer därmed inte få så mycket bidrag som de sökt.

Läs mer på skolverket.se >>

För att hänga med när digitaliseringen ändrar industrins förutsättningar och möjligheter behövs ny kunskap, inspiration och innovation. Nu kraftsamlar fem lärosäten kring en ny nationell företagsforskarskola inom området Smart Industri.

Våren 2020 startar den nya företagsforskarskolan på Högskolan Väst, Högskolan i Skövde, Jönköping University, Högskolan i Halmstad och Mittuniversitetet i nära samarbete med KK-stiftelsen. Det blir den största företagsforskarskolan i Sverige inom området Smart Industri. Den riktar sig till företag som vill stärka sin konkurrenskraft genom att forma framtida nyckelpersoner för industriell utveckling med ny värdefull kompetens kopplat till Smart Industri.

Läs mer på mynewsdesk.com >>

I ett starkt samhälle ska det gå att studera på bra utbildningar i hela landet oavsett var du bor, därför investerar regeringen nu i att förbättra kvaliteten på distansutbildningen. Det skriver Matilda Ernkrans (S) och Gunilla Svantorp (S).

Läs mer på regeringen.se >>

Idag publicerar Myndigheten för yrkeshögskolan en ny handbok som ska fungera som stöd i tillträdesprocessen av en YH-utbildning. Handboken ska bidra till att processen är rättssäker och uppfyller kraven på dokumentation och kvalitetssäkring.

Läs mer på myh.se >>

Ladda ner Handbok för tillträde till yrkeshögskolan 2019 >>

Nu blir det lättare för alla med utländsk utbildning att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. UHR lanserar en webbtjänst som snabbt visar vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige.

Läs mer på uhr.se >>

Till Bedömningstjänsten >>

Det har blivit en allmän sanning att tidiga insatser alltid ger stor samhällsnytta. Men sanningen är att vi vet väldigt lite om det, skriver professor Lars Hultkrantz som vill se mer samhällsekonomisk analys på skolområdet.

Läs mer på dagenssamhalle.se >>

Nu går det att nominera nya ledamöter till mandatperioden juli 2019 till juni 2022. Sista dagen att skicka in din nominering till Skolverket är den 24 maj 2019.

För varje yrkesprogram i gymnasieskolan finns det ett nationellt programråd. Programråden stärker samarbetet mellan gymnasieskolan och arbetslivet, för att yrkesutbildningarna bättre ska motsvara arbetslivets behov.

Läs mer om programråd på skolverket.se >>

Ladda ner information om nominering av ledarmöter >>

Eleverna som går spetsutbildning i grundskolan och gymnasieskolan är mycket nöjda med sin utbildning. Även de skolor som bedriver utbildningarna är nöjda. Samtidigt kostar spetsutbildningen mer än annan utbildning och den är i praktiken inte tillgänglig för elever i hela landet. Ett problem som skolorna lyfter fram är att spetsutbildningen fortfarande är en försöksverksamhet. Det visar Skolverkets utvärdering.

Läs mer på skolverket.se >>

Möjligheterna att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna ska förbättras. Enligt den sakpolitiska överenskommelse som skett mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna ska det ges mer generösa villkor för detta inom studiemedelssystemet, och förslagen ska presenteras senast i samband med budgetpropositionen för 2021. Nu har Regeringskansliet beslutat om ett sådant uppdrag.

Läs mer på regeringen.se >>

Erik Kyhlberg, Universitets- och högskoleverket, visar hur du som vägledare kan använda Utländska bedömningshandboken för att skatta elevers förkunskaper inför kompletteringsstudier vid komvux.

Se filmen på Youtube >>

Sedan hösten 2014 har söktrycket till högskolan stadigt minskat, men nu konstaterar UHR en liten uppgång: från 360 150 sökande förra hösten till 360 200 hösten 2019. Samtidigt går antalet unga sökande ned för femte året i rad.

Läs mer på uhr.se >>

Från och med den 1 juli 2019 införs en ny utbildningsform, behörighetsgivande och högskoleintroducerande förutbildning. Den nya utbildningsformen är bättre anpassad till de behov många studerande har för att kunna börja på högskolenivå. Den ersätter det nuvarande basåret och collegeåret.

Läs mer på csn.se>>

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har i en gemensam utredning kartlagt möjligheter och hinder för att öka rörligheten mellan yrkeshögskolan och högskolan och ger förslag på hur återvändsgränderna vid övergång mellan respektive utbildningsform kan minskas.

Läs mer på myh.se >>

Läs rapporten här >>

Flera tar upp att de blivit illa behandlade eller utsatta för mobbning, otrygghet påverkar studieron negativt och bristande anpassningar skapar stress. Så beskriver 31 elever med funktionsnedsättning sin skolsituation i en ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Eleverna har tydliga förslag på vad som skulle öka trygghet, studiero och motivation för skolarbetet.

Läs mer på spsm.se >>

Läs rapporten här >>

Inom kort kommer årets Programväljarutskick att hitta till din brevlåda.

Du kan också läsa utskicket online:
Produktfolder/Programväljarbroschyr >>
Nyhetsbrev >>

Här svarar Skolverket på de vanligaste frågorna om ensamkommande barn och ungdomars utbildning.

Läs på skolverket.se >>

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt.
– Digitaliseringen har inte varit medveten, säger Elias Granath, gymnasielärare och medgrundare till Informationspedagogerna.

Läs mer på skolvärlden.se >>

För dig som är utbildningsanordnare inom YH finns nu ett digitalt stödmaterial tillgängligt som behandlar validering av reell kompetens. I det första avsnittet av en serie mikrokurser får du grundläggande kunskaper om reell kompetens och validering i samband med tillträde. Under våren kommer fler fördjupningsavsnitt i serien.

Läs mer på myh.se

Det kommer att vara stor brist på utbildad arbetskraft även om fem år. De som söker in till högskolan nu har goda chanser att få jobb när de är klara, särskilt inom teknik, vård eller pedagogik.

Här blir det minst konkurrens om jobben 2024, yrken på högskolenivå:
– Barnmorskor
– Civilingenjörer, ingenjörer och tekniker
– Förskollärare
– Läkare och tandläkare
– Läraryrken
– Mjukvaru- och systemutvecklare
– Psykologer
– Sjuksköterskor
– Socialsekreterare
– Systemanalytiker och it-arkitekter

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

Nu har Skolverket tagit fram en webbutbildning för dig som är intresserad av att lära dig hur man kartlägger och bedömer individers kompetens. Utbildningen heter ”Validering i teori och praktik – en introduktion” och innehåller information och övningar, samt även en kunskapsbank.
Utbildningen är gratis och öppen för alla.  Du kan börja utbildningen när du vill och genomföra den i valfritt tempo. Utbildningen i sin helhet tar cirka 16 timmar att genomföra och avslutas med ett slutprov. Efter godkänd och avslutad utbildning får du ett intyg.

För att komma åt utbildningen behöver du skapa ett konto och logga in >>

Läs mer om valideringsutbildningen på skolverket.se >>

Här kan du se en film med övergripande information om utbildningen >>

Utbildningsradion (UR) har gjort serien ”Våga ta steget” där vi får möta personer som på teckenspråk berättar om hur de på olika sätt har vågat ta steget till att nå sina drömmar när det gäller utbildning och arbete.

Serien består av 9 avsnitt som bland annat handlar om att välja utbildning, studera, flytta, söka jobb och att starta eget företag.

Se alla avsnitt på urplay.se >>

Arbetsförmedlingen har nu ett förslag till hur kontorsnätet ska utformas. Det omfattar 106 egna kontor med olika öppettider och att verksamheterna på 132 arbetsförmedlingskontor avvecklas successivt under 2019 och 2020.

Läs mer >>

Årets Öppna jämförelser – Gymnasieskola visar att andelen elever som tar examen inom tre år ökar för femte året i rad. Genomströmningen har alltså förbättrats i många kommuner. Årets rapport visar att 73 procent av eleverna som påbörjat ett yrkesprogram vid kommunala skolor år 2015 nådde examen 2018. Motsvarande andel för högskoleförberedande program var 79 procent.

Läs mer på skl.se >>

Läs rapporten Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2019 >>

Yrkeshögskolans utbildningar inom samhällsbyggnadsområdet har länge haft en kraftig övervikt av manliga sökande, men trenden håller på att vända och nu är mer än var tredje sökande en kvinna. På bara ett år har antalet kvinnor som sökt en utbildning inom samhällsbyggnad och byggteknik ökat med 45 procent.

Läs mer på myh.se >>

Studenter med olika typer av funktionsnedsättning ska kunna studera på samma villkor som andra. Därför har UHR fått i uppdrag av regeringen att sprida goda exempel på åtgärder som ökar tillgängligheten för studenter med funktionsnedsättning och motverkar diskriminering inom högskolan.

Läs mer på uhr.se >>

Skolverkets lärlingscentrum välkomnar dig som vill komma igång med gymnasial lärlingsutbildning och dig som vill komma igång med lärlingsliknande upplägg på introduktionsprogrammen.

Konferensen är på grundläggande nivå och syftar till att du ska få ökad kunskap om gymnasial lärlingsutbildning och konkreta exempel från andra skolor.

Läs mer om innehåll och anmälan på skolverket.se >>

Under 2018 minskade antalet helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå, trots en pågående utbyggnad av högskolan. Flera lärosäten uppger att de har svårt att rekrytera tillräckligt många studenter till de utbildningar som staten tillfört extra medel för att bygga ut. Det gäller framför allt vård- och lärarutbildningar.

Läs mer på uka.se >>

Den 9–11 april står Karlstads kommun som värd för Rikskonferens 2019. Konferensen riktar till dig som jobbar med att främja och stödja samverkan mellan skola och arbetsliv. Årets tema: Matcha Framtiden! Framtidens medarbetare finns i skolorna och i dagsläget ropar samhället efter dem som ett svar på kompetensförsörjningsbristen. Att matcha framtiden handlar om hur arbetsgivarna förbereder sig för att kunna attrahera framtidens medarbetare i till sina branscher. Framtidens medarbetare bär på kompetenser och framtida yrken som vi troligtvis inte ens kan föreställa oss. Hur förbereder sig arbetsgivare för att möta upp de ungas förmågor, önskemål och krav som framtida medarbetare?

Läs mer om anmälan och program på karlstad.se >>

3 maj erbjuder UHR ännu en kursdag för dig som vägleder elever inför kompletteringsstudier vid vuxenutbildningen. Dagen riktar sig till dig som arbetat några år och som samlat på dig en del frågor om tillämpning av regelverket inför antagning till högskolan.

Lär mer om kursupplägg och anmälan på uhr.se >>

UHR tipsar nu om hur man kan förbereda sig genom en ny film för sociala medier. Att öva på gamla prov, läsa mycket och varierat, repetera matematik och träna på tabeller och diagram är bra.

Se filmen på Youtube >>

För den som saknar slutbetyg, gymnasieexamen eller motsvarande meriter finns möjlighet att få grundläggande behörighet på två olika sätt: Genom högskolornas bedömning av reell kompetens och den bedömning som görs utifrån vissa kurser och arbetslivserfarenhet i antagningen.

Läs mer på uhr.se >>

”Kritiken mot förslaget om det nya obligatoriska inslaget Framtidsval i årskurserna 7–9, beror till stor del på missförstånd”, skriver Marie-Hélène Ahnborg, särskild utredare om studie- och yrkesvägledning.

Läs mer på skolvarlden.se >>

Sveriges befolkning ökar och blir äldre. För att upprätthålla välfärden till år 2030 utan höjda skatter eller avgifter krävs en sysselsättningsökning på omkring 485 000 personer. Det visar Arbetsförmedlingens rapport ”Sveriges framtida sysselsättning”.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

Läs rapporten här – Sveriges framtida sysselsättning >>

Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.

Läs mer på skolvarlden.se >>

Varje år utfärdar UHR upp emot 20 000 utlåtanden över utländsk utbildning. Utlåtandet visar vad en persons utländska utbildning motsvarar i Sverige och underlättar för den som vill arbeta eller studera vidare här. Nu blir utlåtandet digitalt, i form av en pdf-fil som skickas till den sökandes e-postadress,  vilket är både effektivare och mer miljövänligt.

Läs mer på uhr.se >>

Fotomodeller, mellanchefer eller professorer? Vilka yrken är det som ryker först i en förändrande – och allt mer automatiserad – värld?

Med hjälp av SCB:s yrkesregister visar här SvD de 10 yrken som minskat mest i Sverige mellan åren 2014 och 2017:

1. Säljande butikschefer och avdelningschefer i butik
2. Fordonsmontörer
3. Telefonister
4. Doktorander
5. IT-chefer (nivå 1)
6. Professorer
7. Maskin- och processoperatörer vid stål- och metallverk
8. Gruv- och stenbrottsarbetare
9. Säljare (företag)
10. Specialistofficerare

Vissa yrken kan kopplas till en ökad automatisering, medan andra är lite mer svårförklarade.

Läs mer och få kommentarer till listan på svd.se >>

Regeringen bör utreda en ny tvåårig yrkesskola på gymnasienivå, det tycker utbildningsutskottet.

Tanken är att det ska skapa en snabbare väg för unga till arbetslivet. Men S, V och MP tycker inte att det behövs någon ny skolform på gymnasiet.

Läs mer på expressen.se >>

Arbetsförmedlingen kommer att avveckla cirka 130 av 242 lokala kontor. Vilka kontor som blir kvar kommer att bli klart i slutet av mars månad, därefter påbörjars en successiv avveckling av de kontor som inte ska finnas kvar.

Läs mer >>

Antalet skarpa ingripanden, mot skolor med långvariga och allvarliga situationer, ökade under 2018 visar Skolinspektionens årsrapport. Bland annat ökade antalet skolor som fick viten efter konstaterade omfattande brister från 101 skolor år 2016 till 121 år 2017 och ytterligare till 125 förra året.

Läs mer på svd.se >>

Skolverket har ett regeringsuppdrag att arbeta med årliga fortbildningsinsatser för studie- och yrkesvägledningen.  I denna delredovisning ges en redogörelse för vad Skolverket har gjort inom uppdraget under 2018 samt en kort beskrivning av vilka insatser som planeras under 2019.

Läs delredovisningen på skolverket.se >>

Varje fall av långvarig frånvaro är unikt. Därför är det viktigt att undersöka orsakerna och anpassa åtgärderna därefter, konstaterar regeringens utredare Malin Gren Landell.

Hemmasittare har blivit ett välkänt begrepp de senaste åren. Men en sökning i mediearkivet visar att det är först i mitten av 2000-talet som ordet börjar användas i svenska tidningar för att beskriva barn som inte kommer till skolan. Det finns ingen statistik över hur många barn som stannar hemma, men de flesta bedömare är överens om att fenomenet ökar. När tv-programmet Kalla fakta i höstas granskade frågan kom man fram till att 5 500 elever varit borta mer än halva terminen från skolan.

Läs mer på chefochledarskap.se >>

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ser allvarligt på de skillnader som fortfarande finns mellan unga utrikes födda och unga inrikes födda när det gäller resultat i skolan och möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Det framkommer i myndighetens nya rapport Hitta vägen! Ung idag 2019 – en studie om ungas väg genom skolan till arbetslivet.

Läs mer på mucf.se >>

Läs rapporten här – Hitta vägen! >>

Skolverket har presenterat en kvalitativ studie om hur väl gymnasieskolan lyckas med sitt uppdrag. En viktig slutsats är att de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan måste bli bättre på att göra eleverna förberedda för högskolan, skriver generaldirektör Peter Fredriksson.

Läs mer på dagenssamhalle.se >>

Läs Skolverkets rapport som pdf – Gymnasieskolans högskoleförberedelse – en intervjustudie på tre lärosäten >>

Fler barn och unga ringer till Bris om mobbning, självdestruktivitet och självmordstankar. Alarmerande många uttrycker också att de inte får något stöd av samhället.

Enligt Bris handlar samtalen om allt allvarligare ämnen. De senaste tre åren har unga som ringer om självmordstankar ökat med 66 procent, självdestruktivitet med 64 procent och ätstörningar med 47 procent. Det handlar om tusentals kontakter per år.

– Den situation vi har är oerhört allvarlig. En röd tråd i de här samtalen är svårigheten att få hjälp, och det kan också vara en förklaring till varför allvarsgraden ökar, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

Läs mer på svt.se >>

Läs Bris rapport som pdf  – ”Hur har barn det?” >>

Flickor och pojkar mår ungefär lika bra i mellanstadiet och är ungefär lika nöjda med livet. Men under högstadiet försämras framför allt flickors självskattade hälsa, visar undersökningen Skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten.

I den senaste undersökningen Skolbarns hälsovanor, 2017/18, uppger 88 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna i 11-årsåldern att de är nöjda med livet. Några år senare sjunker andelen, framför allt bland flickor. Andelen 15-åriga flickor som är nöjda med livet är då 77 procent och bland pojkarna i samma ålder 86 procent.

Läs mer på folkhalsomyndigheten.se >>

Läs rapporten som pdf – Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport

Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt.
Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan.
– Jag tror generellt att man har väldigt dålig insyn i varandras yrken, säger David Spak, studie- och yrkesvägledare.

Läs mer på skolvarlden.se >>

Folkhögskolan lyfts ofta fram som ett gott exempel på utbildning som fungerar för personer med funktionsnedsättning. I en ny rapport har man undersökt vad det är som gör att folkhögskolan lyckas möta behoven hos de här deltagarna.

Läs rapporten här – Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar >>

Läs mer på folkbildningsradet.se >>

Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd.
– Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.

Läs mer på skolvarlden.se >>

Vilket handlingsutrymme har en minister när stora delar av hennes politikområde är bundet i ett blocköverskridande avtal? Skolministeriet träffar utbildningsminister Anna Ekström för ett samtal om vad som väntar skolan under de kommande åren, och om vilka möjligheter Januariavtalet mellan S, MP, L och C ger henne att driva en skolpolitik som hon tror på.

Lyssna på reportaget >>

Skolverkets publikation Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen beskriver fem inspirationsexempel från olika verksamheter som visar hur en varierad vägledning kan bredda elevernas kunskaper om sig själva och om yrkes- och utbildningsalternativ.

Läs mer om publikationen Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen >>

Ladda ner publikationen som pdf-fil >>

Skolverket presenterar nu framgångsfaktorer för huvudman för att planera, genomföra och utveckla arbete med att förebygga avhopp från gymnasieskolan.

Här kan du läsa hela artikeln >>

Har kan du läsa de delar i artikeln som du är särskilt intresserad av

Framgångsfaktorer i arbetet för att minska avhopp >>
Alla vinner på att elever går ut gymnasiet >>
Organisera för goda förutsättningar att minska avhoppen >>
Exempel på arbete med att förebygga avhopp från gymnasiet >>
Beprövade metoder med positiva resultat >>

Regeringen har beslutat att lätta på arbetslöshets­villkoren för att få studiestarts­stöd. Syftet är att bättre nå de personer som studiestarts­stödet är tänkt för. Ändringen börjar gälla den 1 mars.

Läs mer på csn.se >>

Riksrevisionen har granskat långsiktiga effekter av att elever fått möjlighet att inte bara välja nationellt program utan också att ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i.

Läs mer på regeringen.se >>

Läs rapporten här – ”Riksrevisionens rapport om långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan” >>

Intresset för svensk högskoleutbildning på engelska ökar. I vår sökte 17 procent fler till internationella kurser och program på grundnivå och antalet sökande till de internationella masterprogrammen ökade med 20 procent. Universitets- och högskolerådet konstaterar att sökande som ska betala avgift är den grupp som ökar mest.

Läs mer på uhr.se >>

Nu läggs grunderna för ett helt nytt antagningssystem som på sikt ska ersätta dagens NyA. Målet: ett användarvänligt och flexibelt system som går lättare att förändra vid behov.

Läs mer på uhr.se >>

Vi på Tremedia fick en inbjudan till slutkonferensen för det ESF-finansierade projektet Vägledning för livet i Göteborg den 7 februari.

Det var en välbesökt konferens med ett mycket intressant innehåll som dessutom gav oss och alla andra deltagare möjlighet att träffas och knyta kontakter. Konferensen hade cirka 150 deltagare från kommunalförbunden i Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen.

Projektets huvudmål har varit att stödja och lyfta studie- och yrkesvägledningen i de tre kommunalförbunden, så att den synliggörs, får högre mandat, blir prioriterad och kan bidra till att individer matchas till utbildningar som leder till arbete på den regionala arbetsmarknaden.

Läs mer om projektet Vägledning för livet och ladda ner bildpresentationerna från konferensen >>

Problematisk skolfrånvaro eller hemmasittande är ett stort och kostsamt problem. Det påverkar elevens självbild och relationer och kan leda till långvarigt utanförskap. I Sverige uppskattas ungefär 20.000 elever i grundskolan ha en problematisk skolfrånvaro och lika många i gymnasiet. Långvarig skolfrånvaro riskerar att leda till ett livslångt utanförskap som innebär både personligt lidande och stora kostnader för samhället. Här diskuteras den senaste forskningen kring orsaker och arbete med hemmasittande.
Inspelat den 11-12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm.
Arrangör: Akademi Magelungen.

Se alla nio programavsnitt på urskola.se >>

Nu finns äntligen det vi valt att kalla Uppdrag fullföljd utbildning på plats. En långsiktig SKL-satsning som är ett direkt resultat av det omfattande projektarbete, inom området studieavbrott och fullföljda gymnasiestudier, som vi under rubriken Plug In bedrivit i samarbete med våra medlemmar de senaste sex åren.

Läs mer på skl.se >>

Läs mer om erbjudandet Utvecklingsprogram fullföljd utbildning >>

Trygghetsrådet TRR har listat 10 nya yrken som tros växa fram de närmaste åren – till exempel etikutvecklare, robotpersonlighetsdesigner och oldfluencer. I samarbete med fyra olika företag öppnar organisationen nu möjligheten att ”framtidspraoa”, det vill säga prova på några av dessa yrken redan idag.

Läs mer på trr.se >>

Läs mer om de 10 nya framtidsyrkena >>

Läs rapporten som pdf – Framtidens arbetsliv är här! >>

Studie- och yrkesvägledar-duon Petra Parmvi och Sigrid Nordström tog saken i egna händer när de märkte att många grundskoleelever verkade sakna vägledning inför gymnasievalet.
I höstas var det premiär för deras podcast ”SYV-podden”.

Läs mer på skolvarlden.se >>

Lyssna på syvpodden här >>

Nu är vi mitt uppe i veckorna för skolornas sportlov. Förra veckan hade vi sportlov här i Borås där vi på Tremedia har vårt kontor och kanske märkte ni att även vi tog ledigt några dagar ;-).

Vi önskar er alla ett härligt sportlov ute på skolorna!

Så här ser sportlovstiderna ut i landet:

Sportlovet infaller vecka 7 i dessa kommuner/orter/städer
Göteborg
Jönköpings län
Sjuhärad
Skaraborg
Ydre

Sportlovet infaller vecka 8 i dessa kommuner/orter/städer
Blekinge län
Fyrbodal
Hallands län
Kalmar län
Kronobergs län
Skåne län
Södermanlands län
Uppsala län
Örebro län
Östergötalands län

Sportlovet infaller vecka 9 i dessa kommuner/orter/städer
Dalarnas län
Gnesta
Gotland
Stockholms län
Södra Hälsingland
Värmlands län
Västmanlands län
Älvkarleby

Sportlovet infaller vecka 10 i dessa kommuner/orter/städer
Idre
Norra Hälsingland
Norrbotten
Jämtlands län
Västerbotten
Västernorrlands län

Sportlovet infaller vecka 11 i dessa kommuner/orter/städer
Jokkmokk

Universitets- och högskolerådet erbjuder kursdag för dig som är ny vägledare inom vuxenutbildningen. Kursen ges den 11 april och har plats för 22 deltagare.

Syftet med dagen är att ge dig verktyg för att kunna bedöma grundläggande och särskild behörighet inför kompletteringsstudier på gymnasial nivå, både för svenska och utländska meriter.

Du som har dator eller surfplatta kan gärna ta med den. Men det går också bra att delta utan.

Läs mer om kursinnehåll och anmälan på uhr.se >>

I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. ”Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut”, säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.

Läs mer på urplay.se >>

Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

Läs mer på svensktnaringsliv.se >>

Läs rapporten som pdf – ”Kampen mot klockan – en undersökning av nyinvandrade elevers prestationer” >> 

Stärk studie- och yrkesvägledarnas utbildning i normkritik, skriver Ebba Kock, ordförande för Sveriges elevkårer, och Leo Gerdén, ordförande för Sveriges elevråd.

Läs mer på sydsvenskan.se >>

Sverige behöver 12 500 nya lärare varje år fram till år 2031. Nu lanserar UHR lärarutbildningsguiden så att fler ska hitta sin väg in i läraryrket.

Den digitala lärarutbildningsguiden ger svar på frågor som behörighet, vad man läser, på vilka orter varje lärarutbildning finns, studietakt och hur framtiden ser ut. Här finns även en lärarkompass som hjälper sökande att hitta det läraryrke som passar bäst.

Fakta – kortare vägar till läraryrket
– Personer med akademiska meriter kan välja att utbilda sig till lärare via en komplet­te­rande, pedagogisk utbildning, KPU. En ekonom eller ingenjör kan bli färdigutbildad gymnasielärare efter 1,5 år.
– Nyanlända redan utbildade lärare kan gå en kompletterande utbildning, ULV.
– För erfarna elektriker, VVS-montörer och barnskötare med flera finns kom­pletter­ande pedagogiska utbildningar för att bli lärare på ett yrkesprogram.
– För dem som arbetar som lärare men ännu inte har lärarexamen finns VAL, vidareutbildning av lärare.

Läs mer på uhr.se >>

Läs mer om lärarutbildningsguiden på studera.nu >>

Vidareutbildning för yrkesverksamma innehåller framför allt specialistsjuksköterskeprogram, men även barnmorskeprogram och andra riktade utbildningar.

Läs mer på antagning.se >>

Viktig datum >>

En förutsättning för många elever att nå goda resultat inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är att utbildningen och undervisningen är tillräckligt flexibel och individanpassad. Granskningen visar att det finns stora kvalitetsskillnader och bristande likvärdighet i vilka möjligheter elever har att få en flexibel och individanpassad utbildning och undervisning.

Läs mer på skolinspektionen.se >>

Att ha en utbildning kommer att bli ännu viktigare för att få ett jobb under de kommande åren. Störst jobbchans har de som satsar på en karriär inom vården eller skolan.

Läs mer på arbetsformedlingen.se

Elever med problematiska beteenden har ofta någon form av olöst problem. Det menar den amerikanska psykologen Ross Greene. I hans metod CPS samarbetar skolpersonal och elever för att hitta och lösa problemen.

Läs mer på skolledarna.se

Yrkeshögskolan fortsätter att leverera kvalificerad arbetskraft på en hög nivå. 93 procent av de examinerade hade jobb året efter sin examen, enligt en ny rapport.

Andelen examinerade som får jobb har varit både hög och stabil under många år. Årets rapport visar 2018 års resultat, för studerande som examinerades 2017. 93 procent hade jobb. Det är i nivå med fjolåret, som var den högsta nivån hittills.

– Det är glädjande att se att resultaten för hur det går för de examinerade fortsätter att vara på en hög nivå, säger Eva-Lena Kopparvik, enhetschef för planering och uppföljning.

Läs mer på myh.se >>

Läs rapporten som pdf – Studerandes sysselsättning 2018 >>

Att bryta könsmönster är svårt. Alltför svårt för att skolans studie- och yrkesvägledare ska klara det själv. Men få lärare, rektorer och huvudmän vet om att även de måste jobba med studie- och yrkesvägledning.

Läs mer på gymnasiet.se >>

Elin och Alvin, som själva är tonåringar med intellektuell funktionsnedsättning, pratar om viktiga ämnen som hör vuxenvärlden till. De utmanar även varandra genom olika uppdrag som de utför på stan.

Programmen vill visa vägar och stärka eleverna att själva våga prova saker för att bli självständiga och kunna växa in i vuxenlivet. Det handlar dels om vardagskunskaper som att kunna hantera pengar och tvätta, dels om att utmana sina rädslor eller leta sig fram i stan.

Träning och hälsa >>
Kropp och själ behöver sitt för att det ska kännas okej. Elin och Alvin diskuterar vad som får oss att må bra. Elin får i uppgift att börja träna.

Laga mat >>
Maten är ju människans bränsle. Elin och Alvin pratar om vad bra och dålig mat är. Alvin blir utmanad i att laga en god middag till Elin.

Gör något för miljön >>
Smältande isar och för heta somrar. Elin och Alvin snackar om klimatförändringen. Sedan är vi med om en utmaning som fokuserar på att återanvända gamla saker istället för att köpa nya

Hantera pengar >>
Pengar har man sällan för mycket av. Hur kan vi tänka kring pengar och vad de används de till? Elin och Alvin får en utmaning som går ut på att de ska spendera klokt – men på tid.

Utmana sina rädslor >>
Alla människor är rädda för någonting, men det kan vara helt olika saker. Hur hanterar man sina rädslor och kanske till och med kommer över dem? Elin ger Alvin en utmaning där han ska bemästra sin största skräck.

Ta sig dit man ska >>
Att hitta dit man ska till en viss tid är något alla behöver kunna. Men det är inte alltid så lätt. Elin och Alvin åker till Örebro.

Göra hemmasysslor >>
När man flyttar hemifrån är det massa grejer man plötsligt ska fixa helt själv, istället för att någon annan gör dem åt en. Tvätta till exempel.

Att planera för en internationell yrkeskarriär är en vanlig orsak att studera utomlands och att gå den utbildning man verkligen vill är ett viktigt motiv i valet av land. En allt högre andel av de som studerar utomlands väljer att göra det i asiatiska länder, såsom Japan, Singapore eller Sydkorea. Detta visar en ny artikel som CSN har tagit fram.

Läs mer på csn.se >>

En fullbordad gymnasieutbildning är en viktig faktor för att kunna etablera sig i arbetslivet. Gymnasieskolans introduktionsprogram Språkintroduktion ska möjliggöra för nyanlända elever att så snart som möjligt gå vidare i sina studier. Skolinspektionen har granskat huvudmäns och skolors arbete för att ge nyanlända elever förutsättningar att gå vidare inom gymnasiet eller till vuxenutbildning efter språkintroduktion.

Skolinspektionen bedömer bland annat att granskade huvudmän och rektorer behöver säkra att studie- och yrkesvägledningen finns med i det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer på skolinspektionen.se >>

Ladda ner rapporten som pdf >>

En ny grundlärarutbildning där studier kombineras med arbete startar till hösten på Malmö universitet.
—På det sättet kan vi nå nya grupper som är intresserade av att arbeta i skolan, säger utbildningschef Anders Olsson på Malmö universitet. Men det är också ett nytt grepp att utveckla lärarutbildningen.

Läs mer på mynewsdesk.com

Skolverket erbjuder nu flera olika möjligheter för kompetensutveckling av skolans studie- och yrkesvägledning. Alla kurstillfällen är under VT 2019. Kurserna riktar sig till studie- och yrkesvägledare, lärare, rektorer, elevhälsan m. fl. Sista anmälningsdag anges vid varje kursbeskrivning.

Läs mer om innehåll och anmälan här >>

Skillnaderna i betygssättning mellan olika skolor är fortsatt stora. Det visar en ny rapport från Skolverket som jämför slutbetygen i årskurs 9 med resultaten på de nationella proven. Analysen visar att betygen i stor utsträckning sätts i relation till elevernas generella prestationsnivå på skolan. Betygsättningen är mer restriktiv i skolor med många högpresterande elever och omvänt mindre restriktiv i skolor med många lågpresterande elever. En viktig slutsats är att det är svårt att uppnå likvärdiga betyg med dagens betygssystem.

Läs mer på skolverket.se >>

Läs hela rapporten här – Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor >>

Skolverkets generaldirektör kommenterar rapporten >>