En förutsättning för många elever att nå goda resultat inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är att utbildningen och undervisningen är tillräckligt flexibel och individanpassad. Granskningen visar att det finns stora kvalitetsskillnader och bristande likvärdighet i vilka möjligheter elever har att få en flexibel och individanpassad utbildning och undervisning.
Att ha en utbildning kommer att bli ännu viktigare för att få ett jobb under de kommande åren. Störst jobbchans har de som satsar på en karriär inom vården eller skolan.
Elever med problematiska beteenden har ofta någon form av olöst problem. Det menar den amerikanska psykologen Ross Greene. I hans metod CPS samarbetar skolpersonal och elever för att hitta och lösa problemen.
Yrkeshögskolan fortsätter att leverera kvalificerad arbetskraft på en hög nivå. 93 procent av de examinerade hade jobb året efter sin examen, enligt en ny rapport.
Andelen examinerade som får jobb har varit både hög och stabil under många år. Årets rapport visar 2018 års resultat, för studerande som examinerades 2017. 93 procent hade jobb. Det är i nivå med fjolåret, som var den högsta nivån hittills.
– Det är glädjande att se att resultaten för hur det går för de examinerade fortsätter att vara på en hög nivå, säger Eva-Lena Kopparvik, enhetschef för planering och uppföljning.
Att bryta könsmönster är svårt. Alltför svårt för att skolans studie- och yrkesvägledare ska klara det själv. Men få lärare, rektorer och huvudmän vet om att även de måste jobba med studie- och yrkesvägledning.
Elin och Alvin, som själva är tonåringar med intellektuell funktionsnedsättning, pratar om viktiga ämnen som hör vuxenvärlden till. De utmanar även varandra genom olika uppdrag som de utför på stan.
Programmen vill visa vägar och stärka eleverna att själva våga prova saker för att bli självständiga och kunna växa in i vuxenlivet. Det handlar dels om vardagskunskaper som att kunna hantera pengar och tvätta, dels om att utmana sina rädslor eller leta sig fram i stan.
Träning och hälsa >>
Kropp och själ behöver sitt för att det ska kännas okej. Elin och Alvin diskuterar vad som får oss att må bra. Elin får i uppgift att börja träna.
Laga mat >>
Maten är ju människans bränsle. Elin och Alvin pratar om vad bra och dålig mat är. Alvin blir utmanad i att laga en god middag till Elin.
Gör något för miljön >>
Smältande isar och för heta somrar. Elin och Alvin snackar om klimatförändringen. Sedan är vi med om en utmaning som fokuserar på att återanvända gamla saker istället för att köpa nya
Hantera pengar >>
Pengar har man sällan för mycket av. Hur kan vi tänka kring pengar och vad de används de till? Elin och Alvin får en utmaning som går ut på att de ska spendera klokt – men på tid.
Utmana sina rädslor >>
Alla människor är rädda för någonting, men det kan vara helt olika saker. Hur hanterar man sina rädslor och kanske till och med kommer över dem? Elin ger Alvin en utmaning där han ska bemästra sin största skräck.
Ta sig dit man ska >>
Att hitta dit man ska till en viss tid är något alla behöver kunna. Men det är inte alltid så lätt. Elin och Alvin åker till Örebro.
Göra hemmasysslor >>
När man flyttar hemifrån är det massa grejer man plötsligt ska fixa helt själv, istället för att någon annan gör dem åt en. Tvätta till exempel.
Att planera för en internationell yrkeskarriär är en vanlig orsak att studera utomlands och att gå den utbildning man verkligen vill är ett viktigt motiv i valet av land. En allt högre andel av de som studerar utomlands väljer att göra det i asiatiska länder, såsom Japan, Singapore eller Sydkorea. Detta visar en ny artikel som CSN har tagit fram.
En fullbordad gymnasieutbildning är en viktig faktor för att kunna etablera sig i arbetslivet. Gymnasieskolans introduktionsprogram Språkintroduktion ska möjliggöra för nyanlända elever att så snart som möjligt gå vidare i sina studier. Skolinspektionen har granskat huvudmäns och skolors arbete för att ge nyanlända elever förutsättningar att gå vidare inom gymnasiet eller till vuxenutbildning efter språkintroduktion.
Skolinspektionen bedömer bland annat att granskade huvudmän och rektorer behöver säkra att studie- och yrkesvägledningen finns med i det systematiska kvalitetsarbetet.
En ny grundlärarutbildning där studier kombineras med arbete startar till hösten på Malmö universitet.
—På det sättet kan vi nå nya grupper som är intresserade av att arbeta i skolan, säger utbildningschef Anders Olsson på Malmö universitet. Men det är också ett nytt grepp att utveckla lärarutbildningen.
Skolverket erbjuder nu flera olika möjligheter för kompetensutveckling av skolans studie- och yrkesvägledning. Alla kurstillfällen är under VT 2019. Kurserna riktar sig till studie- och yrkesvägledare, lärare, rektorer, elevhälsan m. fl. Sista anmälningsdag anges vid varje kursbeskrivning.
Skillnaderna i betygssättning mellan olika skolor är fortsatt stora. Det visar en ny rapport från Skolverket som jämför slutbetygen i årskurs 9 med resultaten på de nationella proven. Analysen visar att betygen i stor utsträckning sätts i relation till elevernas generella prestationsnivå på skolan. Betygsättningen är mer restriktiv i skolor med många högpresterande elever och omvänt mindre restriktiv i skolor med många lågpresterande elever. En viktig slutsats är att det är svårt att uppnå likvärdiga betyg med dagens betygssystem.
Läs hela rapporten här – Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor >>
När drygt 5000 elever i Sverige väljer att stanna hemma från skolan måste man fråga sig varför. Tierps kommun i Norduppland har både ställt frågan och agerat. Under en temadag i Specialpedagogiska skolmyndighetens lokaler i Fredhäll i Stockholm fick projektgruppen i kommunen berätta hur de med framgång numera arbetar förebyggande istället för åtgärdande med att få eleverna tillbaka till skolan.
Näringslivet måste bli mer direkt involverat i de gymnasiala yrkesprogrammen och i högre utsträckning än i dag vara med och både utforma och driva dessa program. Det är ett av våra förslag för en reformerad gymnasieskola där vi haft företagens kompetensförsörjning och Sveriges välståndsutveckling som utgångspunkt, skriver Gymnasiekommissionen.
UHR fick i juli 2018 i uppdrag av regeringen att förbereda utvecklingen av ett nationellt behörighetsprov för grundläggande behörighet som en väg till högskolestudier för dem som saknar gymnasial utbildning eller motsvarande. I en delrapportering av uppdraget bedömer UHR att ett prov i full skala kan genomföras under 2025.
Till Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm kommer unga människor med yrkesrelaterade skador trots att vissa av dem fortfarande går i skolan, tex yrkesutbildningar eller praktiska program. Det saknas ofta kompetens och rutiner på skolorna för att förebygga den här typen av skador. Det säger Marina Jonsson som utbildar studie- och yrkesvägledare i de medicinska förutsättningarna som kan vara viktiga att känna till när man coachar en ung människa inför studie- och yrkesval. I Didaktorn berättar hon hur man bäst förebygger att elever skadas eller blir sjuka under utbildningen eller när de börjar jobba.
Med de beslut som Myndigheten för yrkeshögskolan nu presenterar tas det andra stora steget i den historiska expansionen av yrkeshögskolan. Till 2022 kommer antalet årsplatser öka med ca 45 procent, från ca 30 000 till 44 000 årsplatser. Antalet studerande förväntas växa från dagens 50 000 till 70 000 studerande.
Här presenteras resultatet i den ansökningsomgång som stängde hösten 2018. Av de totalt 1 105 inkomna ansökningarna om att bedriva YH-utbildning har myndigheten beviljat 496. Det innebär en beviljandegrad på 45%, den högsta någonsin. Sett till antalet nya utbildningsplatser rör det sig om 14 171 med start redan 2019.
I detta betänkande redovisas uppdraget att lämna förslag som syftar till att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning så att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra väl övervägda val utifrån goda kunskaper om utbildningsvägar och arbetsliv.
Utredningen föreslår bland annat ett paket av fem huvudsakliga åtgärder:
UHR tipsar om två möjligheter för dig som vill ha kompetensutveckling inom vägledning med fokus på digitala kanaler. Båda utbildningarna ger högskolepoäng.
UHR har beslutat om föreskrifter om särskild behörighet och områdesbehörigheter. De första som berörs av de nya föreskrifterna är de elever som ska söka till gymnasieskolan till hösten 2019.
En ny undersökning visar att 50% av de barn som har en diagnos inom autismspektrat går ut 9:an med ofullständiga betyg. För många barn märks tecken på svårigheter i väldigt tidig ålder. Men många får inte det särskilda stöd de behöver.
Vilka orsaker det här har och framför allt hur vi kan agera kraftfullt för att stoppa utslagningen och ge varje barn förutsättningar att lyckas och trivas i skolan pratar vi om i dagens avsnitt.
Gäster är Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund och Åsa Karle Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
Programledare: Anna Olin Kardell
Projektet Yrk In är en ESF-finansierad satsning som ska öka intresset för gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet är också att underlätta ungas etablering i arbetslivet, genom förbättrad yrkesutbildning.
Projektets övergripande mål
Yrk In:s övergripande projektmål är att fler unga killar och tjejer
Du måste inte läsa i fyra år vid högskola för att få ett jobb. Det finns kortare vägar till en mängd yrken – som dessutom kan ge dig en anställning direkt.
– Många yrken med kort utbildningsväg är bristyrken där det är lätt att få arbete just nu, säger Maria Lundquist, yrkesvägledare Arbetsförmedlingen.
Vi har varit för osynliga, tycker Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör. Nu ska myndigheten söka upp skolor som behöver hjälp.
Kalla faktas uppmärksammade granskning som sändes i TV4 i förra veckan visade att 5 500 elever är frånvarande från skolan minst halva terminen. Många av dem har enligt reportaget en lättare form av autism eller adhd. När Fredrik Malmberg tillträdde som generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) förra året sa han att myndigheten finns till för att alla barn ”ska nå sina utbildningsmål oavsett funktionsförmåga”.
Enligt Fredrik Malmberg arbetar SPSM hårt med problematisk skolfrånvaro. Samtidigt är han självkritisk när det gäller myndighetens förmåga att nå ut till de skolor som bäst behöver det.
Det pratas mycket om det livslånga lärandet och förutsättningar för att ta sig in på en arbetsmarknad i förändring. Hur kommer samverkan mellan skola och arbetsliv se ut i framtiden? Kommer unga även i fortsättningen behöva att passera gymnasieribban? Och vad händer med yrkesutbildningarna? Dessa saker fokuserar vi på i veckans avsnitt av En Smart Framtid. Gästar gör Lil Ljunggren Lönnberg, ordförande i DUA, Delegationen för unga och nyanlända till arbete och Jonas Olofsson, ekonomisk-historiker och professor i hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Programledare: Anna Olin Kardell
Andelen som använder studiemedel på komvux gick ner från 44 procent till 36 procent mellan 2012 och 2016. Utvecklingen fortsatte ned även under 2017.
– En förklaring är att allt fler läser på distans och deltid på komvux. I de grupperna är det mindre vanligt att de studerande nyttjar studiestödet för sin försörjning, säger Andreas Dahlkvist, utredare på CSN.
Sedan i somras är rektorn skyldig att snabbt utreda en elevs problematiska frånvaro – oavsett om den är giltig eller ogiltig. Nedan är en checklista över varningssignaler och i artikeln finns förslag på vad du kan göra åt dem.
Dessa faktorer kan hänga ihop med att elever utvecklar hög frånvaro:
Högskolan har all den ämneskunskap som behövs men saknar finansieringen och incitamenten för att erbjuda den fortbildning som kommer att krävas, skriver forskarna Sverker Janson och Gunnar Karlsson.
Den svenska arbetsmarknaden utvecklas mycket starkt, så starkt att Arbetsförmedlingen skriver upp prognosen för tillväxten av nya jobb 2018. Under 2019 och 2020 fortsätter jobben att växa, men i långsammare takt, med sammanlagt 111 000 personer.
För femte året i rad ökar andelen elever som får gymnasieexamen inom tre år på nationella program. Störst är ökningen på de högskoleförberedande programmen. Skolverkets statistik över betygen inom gymnasieskolan finns även på läns-, kommun- och skolnivå.
– Vi ser en stadigt uppåtgående trend när det gäller elever som tar gymnasieexamen vilket självklart är positivt. Med en examen öppnar sig utbildningsvägar och det ökar också chanserna att få jobb, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket.’
Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.
Karin Funcke är projektledare på Region Dalarna, och hon menar att det i botten ligger en grundläggande fråga: Tycker vi att det är viktigt att eleverna är på plats?
– Många skolor har fått erkänna att de tidigare inte har utforskat så mycket varför en elev är borta. Det hänger ofta ihop med ohälsa, men det kan vara en hel serie faktorer som har lagts på hög allt eftersom. All personal kan bidra till att minska studieavbrotten, genom att direkt agera när någon fattas, och inte låta det gå vecka efter vecka. Man måste fånga upp eleverna och vara uppmärksam, och alla behöver hjälpas åt i det arbetet. Genom ett gemensamt förhållningssätt och agerande, riskerar vi inte att någon elev faller mellan stolarna, säger hon.
År 2008 ratificerade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter och att samhället ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta deras fulla inkludering och deltagande. I korthet alltså rätten att leva ett liv på lika villkor som alla andra. Delaktighet är ett av de viktiga nyckelorden som ska genomsyra funktionshinderpolitiken – alla ska kunna vara delaktiga i alla delar i samhället. Men hur ser den där delaktigheten ut i skola och arbetsliv?
Det pratar vi om tillsammans med Gunnar Andersson, rektor i det ESF-stödda projektet Jobb i sikte, Sylvia Lindqvist, undervisningsråd på Skolverket. Arbetar med Lärlingscentrum och gymnasiesärskolan och Sara Dahl, undervisningsråd på Skolverket, och håller också i en insats som kallas etablering för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Programledare är Anna Olin Kardell
Svaret är att de utsetts till ungas största förebilder år 2018. Mer om dessa två personer och på vilket sätt de inspirerar finns att läsa i Ungdomsfokus 2018 som är en undersökning som varje år kartlägger 15-29-åringars liv, framtidsdrömmar, drivkrafter, kommunikationsmönster och värderingar. Det handlar till största del om ungdomars syn på livet, hur de mår och hur samhället mår, och avslutningsvis om vad vuxenvärlden kan göra så unga kan må bra och bidra.
Ladda ner rapporten som pdf – Ungdomsfokus 2018 – Dagens unga, framtidens samhällsbyggare >>
Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, och istället fokusera på kvalitet, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
Vid en tredjedel av lektionerna i svenska gymnasieskolor måste undervisningen bli bättre anpassad för högpresterande elever, det framkommer av granskning från Skolinspektionen. Särskilt utbildningen i matematik borde utvecklas, där bedöms över 40 procent av lektionerna ge för låg stimulans.
Skolinspektionens rapport (pdf) – Utmanande undervisning för högpresterande elever >>
Tusentals barn i Sverige går inte i skolan som de ska. Minst 5 500 barn var frånvarande mer än halva höstterminen förra året, visar en kartläggning som TV4:s Kalla fakta gjort.
Gemensamt för de hemmasittande barnen är att de behöver extra stöd i skolan, rapporterar Kalla fakta. Exempelvis handlar det om barn med lättare form av autism eller adhd, barn som har svårt för stökiga miljöer. Som åttaårige Harry i Göteborg. Han testade att gå i en vanlig klass, men det gick inte.
– Allteftersom tiden gick såg jag att han upplevde stora stressreaktioner och han blev utåtagerande, säger hans mamma Karin Kock till ”Kalla fakta”.
I väntan på en anpassad skolplats har han inte varit i skolan på sex månader.
Projektet FAMN får nästan 22 miljoner kronor i bidrag av svenska ESF-rådet för att utveckla metoder för att unga nyanlända ska fullfölja sina studier på folkhögskola. Det är Folkbildningsrådet som står bakom projektet tillsammans med sex folkhögskolor i Skånes, Västmanlands, Östergötlands, Stockholms, Västerbottens och Västra Götalands län.
Spanien, Norge, Storbritannien, Italien och Malta. Det är exempel på länder som Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm skickar sina studenter till för att göra yrkespraktik. Skolan har ett brett urval av yrkeshögskoleutbildningar inom turism- och besöksnäring, ekonomi, hälso- och sjukvård och detaljhandel.
”En yrkespraktik utomlands ger våra studerande bra meriter och i slutändan arbete, nio av tio har ett arbete ett halvår efter sin examen”. Det säger Christina Vallin, utbildningsledare på Frans Schartaus Handelsinstitut.
Ungdomar som har tagit examen från fordon- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet har stora chanser att få ett arbete inom ett år efter att de slutfört gymnasieutbildningen. Det visar statistik över vad ungdomar, som slutförde gymnasieutbildning läsåret 2014/15, gjorde året efteråt. Statistiken går att bryta ner på län, kommun och skola.
Inför hösten 2018 sökte 122 000 personer utan tidigare högskolestudier till högskolan. Det är en minskning med 2 procent jämfört med förra hösten då antalet var 125 000. Bland de sökande utan tidigare högskolestudier var 59 procent kvinnor och 41 procent män.
Utgångspunkten för UHR:s ändringsförslag i föreskrifterna har varit tidigare bestämmelser om områdesbehörigheter. Högskoleförordning har krav på att de särskilda behörighetskrav som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig en utbildning. UHR har även tagit hänsyn till hur lärosäten använder de områdesbehörigheter som finns nu.
– Vi ser gärna att även studie- och yrkesvägledare kommer med synpunkter på förslagen som skickats ut, säger Erica Finnerman, utredare på UHR.
På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.
Skolverket erbjuder fortbildning för skolor om vill vässa sin studie- och yrkesvägledande verksamhet. Kurserna som erbjuds till våren är:
Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning >>
Hur kan vi bli bättre på att förstå varandra när vi har olika språkliga och kulturella bakgrunder? Kursen vänder sig till studie- och yrkesvägledare som vill utveckla metoder och verktyg för att reflektera, analysera och förstå studie- och yrkesvägledningssituationer utifrån ett normkritiskt och interkulturellt perspektiv.
Nyanländas övergångar och inkludering >>
En kurs för verksamheter som vill utveckla arbetet med att stödja nyanländas karriärprocesser.
Tvådagars kurs om att vägleda vuxna nyanlända >>
Lärare och studie- och yrkesvägledare får under två dagar utveckla kunskaperna i karriärplanering för nyanlända vuxna.
Utbildningspaketet skola-arbetsliv >>
Koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen och planera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning, med hjälp av utbildningspaketet. Lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare deltar tillsammans för bästa resultat.
Läs mer om kursinnehåll och anmälan vid respektive kurslänk
Svenskt Näringsliv har anlitat Norstat att undersöka föräldrarnas syn på deras ungdomars gymnasieval.
Drygt hälften av föräldrarna ser helst att deras dotter eller son läser ett högskoleförberedande program. En tredjedel av föräldrarna har ingen speciell åsikt om vilken typ av program tonåringen bör läsa. Bara knappt en förälder av tio anser att det bör vara ett yrkesprogram.
Endast var fjärde elev som missar examen i gymnasieskolan med ett fåtal kurser går över till komvux och enbart var tjugonde elev tar examen där. Det visar Skolverkets studie av elever som övergick till komvux 18 månader efter att de lämnat gymnasieskolan läsåret 2014/15 med studiebevis i stället för gymnasieexamen.
– Det är uppenbart att de flesta elever som missar gymnasieexamen med några få kurser inte går över till komvux inom en nära tid. Det är därför viktigt att gymnasieskolan ger eleverna stöd så att de får examen. De som ändå inte når ända fram måste få tydlig information om möjligheterna att studera klart på komvux, säger Marcello Marrone, chef för Skolverkets enhet för vuxenutbildning.
Läs registerstudien här – Elever nära examen som övergår till komvux >>
Ny statistik från Arbetsförmedlingen visar att allt färre ungdomar (18–24 år) är inskrivna som arbetslösa. I slutet på oktober var de knappt 48 000, jämfört med 55 000 samma månad i fjol. Även andelen unga arbetslösa har minskat till en nivå på 8,8 procent. Det kan jämföras med 10,3 procent för ett år sedan.
– Arbetsmarknaden är fortsatt stark och det är brist på arbetskraft. Det gynnar ungdomarna när arbetsgivare sänker kraven på erfarenhet. De flesta unga är arbetslösa i korta tider, de rör sig mellan arbetslöshet och anställning i mycket större utsträckning än andra åldersgrupper, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Mer än var fjärde gick direkt vidare till högskolestudier efter gymnasiet av de som slutade grundskolan 2006. En nästan lika stor grupp började jobba direkt och gjorde det fortfarande 2016. Resten gick krokigare vägar.
Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare.
Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.
– Man måste värdesätta kompetensen mer, säger LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist.
Norrtälje kommun har beslutat att NPF-säkra alla sina skolor, förskolor och gymnasium. Hur gör man det? Helena Walukiewicz är samordnare för projektet och Karin Avellan är lärare. I Didaktorn berättar de om den checklista skolorna ska förhålla sig till och varför kommunen tagit sitt radikala beslut. De säger själva att de inte har något val.
Vi frågade UHR som svarade att områdesbehörigheter kommer tas bort och ersättas av särskilda behörigheter från och med den 1 januari 2019. Men, de ändringar som görs i och med det kommer inte att användas i skarpt läge i antagning till högskolestudier förrän till utbildning som startar efter 1 juni 2022.
Övergångsbestämmelserna (SFS 2018:1503) möjliggör att områdesbehörigheter kommer finnas kvar för högskoleutbildning som startar innan den 1 juni 2022, men för utbildningar som startar därefter kommer de nya behörighetsreglerna att tillämpas.
Så för gymnasieelever som vill ansöka till högskoleutbildning som startar innan 1 juni 2022 gäller den information om områdesbehörigheter som finns i nuläget.
De nya särskilda behörigheterna kommer påverka främst grundskoleelever och andra sökande till utbildningar som startar efter den 1 juni 2022.
För den som vill fördjupa sig ytterligare finns högskoleförordningen att läsa här >>
Att skolan bör förstaligas är ett krav som hörs från olika håll inom skolvärlden och politiken. I riksdagen finns tre partier som vill förstatliga skolan, och det ena av de två lärarfacken har förstatligande högst upp på agendan. Vi tittar närmare på det här återkommande kravet. Vad är det man vill att staten tar över? Vilka problem hoppas man kunna lösa? Och varför är frågan om ett återförstatligande – snart 30 år efter att skolan kommunaliserades – fortfarande så viktig för en stor del av lärarkåren?
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen för att stärka nyanlända elevers möjligheter att uppnå behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Bestämmelserna omfattar bland annat en individuell studieplan för nyanlända elever i högstadiet i grundskolan eller specialskolan. Studieplaner ska upprättas i ett samarbete mellan lärare, studie- och yrkesvägledare och vid behov även med elevhälsan. Det ska också finnas tid till löpande revidering av studieplanerna.
Skolverket har tagit fram en samling filmer om kursplanerna i komvux på grundläggande nivå för nyanlända vuxna. Filmerna informerar på ett enkelt och kortfattat sätt om de olika kurserna på komvux grundläggande nivå.
Totalt finns sex stycken filmer som är tänkta att underlätta för dig som studie- och yrkesvägledare, handläggare på Arbetsförmedlingen och annan personal i samtal med exempelvis nyanlända vuxna. Filmerna tar upp följande kurser på komvux grundläggande nivå:
Övergripande information om komvux på grundläggande nivå >>
Svenska och svenska som andraspråk på komvux grundläggande nivå >>
Engelska på komvux grundläggande nivå >>
Matematik på komvux grundläggande nivå >>
Samhällsorienterade ämnen på komvux grundläggande nivå >>
Naturorienterade ämnen på komvux grundläggande nivå >>
Filmerna kommer snart att finnas på flera olika språk. Tanken är att eleven ska kunna titta på filmerna själv också och använda dem som stöd efter att ha blivit vägledd.
Tre år efter den stora flyktingströmmen till Sverige är 60 000 inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Allt fler får jobb, både subventionerade och osubventionerade anställningar. 44 procent arbetar eller studerar efter etableringsuppdraget.
– Det går allt bättre. Resultaten inom etableringsuppdraget för nyanlända har förbättrats varje år sedan Arbetsförmedlingen fick uppdraget 2010. Fler än någonsin får nu jobb eller börjar studera, säger Malin Blomgren, chef för enheten integration och etablering på Arbetsförmedlingen.
De utökade möjligheterna att välja gymnasieskola har haft små men positiva effekter på elevernas framtida inkomster och utbildningsnivå, visar Riksrevisionens nya granskning. Störst betydelse har förändringarna haft för barn till föräldrar med låg utbildningsnivå.
Riksdagens utbildningsutskott har gjort en omfattande uppföljning av studie- och yrkesvägledningen i grund- och gymnasieskolan för att få kunskap om hur verksamheten fungerar. Utskottet har sökt svar på om huvudmän och skolor lever upp till kraven på den studie- och yrkesvägledning som ska finnas enligt gällande författningar och om den studie- och yrkesvägledning som elever får är tillräcklig vad gäller omfattning och kvalitet.
Läs rapporten här ”Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan – en uppföljning” >>
Inspirationsdagens innehåll bygger på erfarenheter från utbildningspaketet skola – arbetsliv som Skolverket har erbjudit år 2014-2018. Paketet hjälper till att koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen och planera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning. När lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare samarbetar blir vägledningen en naturlig del i undervisningen och ett stöd för eleverna i att göra väl underbyggda val för framtiden. Att satsa på bra studie- och yrkesvägledning är också en väg att minska kostsamma avhopp och felval som förstås påverkar både samhället och individen.
Artificiell intelligens, AI tar jobben från människorna, heter det ofta. Men det finns hopp! En ny rapport visar att AI skapar fler jobb än de som försvinner.
– Den forskning som finns på området visar tydligt att nya tekniska framsteg, historiskt sett, alltid lett till att nya jobb skapas, konstaterar Johan Egebark på Arbetsförmedlingens enhet för forskning och utvärdering.
Läs mer på arbetsformedlingen.se
Lär rapporten som pdf här – The future of jobs report 2018 >>
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan har ökat med nästan två procentenheter sedan förra året. 84,4 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga jämfört med 82,5 procent 2017. Framför allt är det andelen behöriga pojkar som ökar. Det visar Skolverkets nya statistik som också finns uppdelad på skolor, kommuner och län.
– Det är en välkommen förbättring. Efter att behörigheten har sjunkit bland niondeklassarna i flera år så ser vi nu ett trendbrott, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.
– Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst, säger Tony Valtonen, studiehandledare på Mattlidens gymnasium i Esbo.
Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.
– De som har tillgång till en god studie- och yrkesvägledning hamnar oftare rätt och behöver inte ta onödiga omvägar. Det får inte vara så att elever går miste om den vägledning de behöver därför att de som styr och leder verksamheten inte prioriterar området. Alla elever ska ha rätt till en studie- och yrkesvägledning efter behov, säger Mikaela Zelmerlööw.
Den 31 oktober ska utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning redovisa sitt förslag till regeringen.
Statens skolverk ska lämna förslag till utformning av en försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan. Inriktningen bör kunna påbörjas senast höstterminen 2021.
Årets preliminära statistik om sökande till gymnasieskolan 2018/19 visar att antalet kvinnliga sökande till Bygg- och anläggningsprogrammet har ökat med 13 procent jämfört med 2017/18. ”Denna ökning har vi längtat efter”, säger Elin Kebert, projektledare för branschrekrytering på Sveriges Byggindustrier.
Ungdomar utan gymnasieutbildning löper större risk att hamna i utanförskap och arbetslöshet. Det är därför viktigt att kommunerna gör aktiva insatser för denna grupp, i första hand att motivera tillbaka dem till utbildning. Ändå visar Skolinspektionens granskning att många kommuner brister i det så kallade aktivitetsansvaret.
Läs mer på skolinspektionen.se >>
Ladda ner rapporten som pdf – Att motivera ungdomar tillbaka till utbildning >>
Med start den 15 oktober erbjuder Euroguidance distanskursen Ivägledning, för dig som är vägledare inom gymnasieskolan eller grundskolans högstadium. Kursen är kostnadsfri och anmälan är öppen till och med den 20 september.
Basåret ska kunna kombineras med andra utbildningar som förbereder för högskolestudier. Det har regeringen beslutat i dag. Beslutet innebär också att de studerande på dessa utbildningar får fler rättigheter och att lärosätena får större frihet i vilka utbildningar de anordnar för personer som behöver komplettera sin utbildning innan de får studera på högskolenivå.
Detta ska börja gälla från den 1 januari 2019
Regeringen har beslutat att ge UHR flera nya uppdrag. Myndigheten ska bland annat precisera de kompetenser som krävs för grundläggande behörighet till högskolestudier, förbereda försök med ett nationellt behörighetsprov och ge förslag på hur antagningsprov till ämneslärarutbildningarna skulle kunna se ut.
Regeringen har fattat beslut om nya bestämmelser om antagning till högskoleutbildning, med ett större fokus på individens kompetens än tidigare. Det blir också tydligare för den sökande vad som krävs för att kunna antas.
Detta träder i kraft den 1 januari 2022 och ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 31 maj 2022.
Visa på den akademiska nyttan med utbytesstudier, anpassa utbildningarna så att de lämpar sig för utbyten och utveckla studie- och yrkesvägledningen. Det är huvudförslagen i en ny rapport från UHR för att få fler studenter att studera utomlands.
Läs rapporten som pdf – Det akademiska värdet av mobilitet >>
Vet du inte vad du ska bli? Funderar du på att börja plugga eller vill du kanske byta karriär? Då får du inte missa Intresseguiden som snabbt ger förslag på yrken som passar dig utifrån just dina intressen.
Teorin bakom frågorna i Intresseguiden bygger på John. L. Hollands yrkesvalsteori (RIASEC)
Genom individanpassat stöd och tydliga rutiner för uppföljning kan antalet elever som gör studieavbrott minska. Det visar slutrapporten av SKL-projektet Plug in.
Sedan 2012 har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) drivit samverkansprojektet Plug In för att motverka studieavbrott i gymnasieskolan. Ett 70-tal kommuner har deltagit i projektet, som nu avslutats och sammanfattas i rapporten ”Studieavbrott – en fråga med konsekvenser långt utanför klassrummet”.
– Att fler unga fullföljer sin utbildning är en viktig fråga både på individnivå och på samhällsnivå. Därför har Plug In varit så viktigt för att få en större förståelse för vad som ligger bakom avbrotten, och kunskap om hur skolor och huvudmän ska arbeta för att förhindra dem, säger Per-Arne Andersson, chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.
Läs mer om framgångsfaktorer för att förhindra studieavbrott >>
Nu kan du som studerat i Syrien, Irak, Storbritannien, Tyskland eller Polen se vad din utbildning motsvarar i Sverige direkt på UHR:s webbplats. Det ger en snabb vägledning för dig som vill arbeta i Sverige.
Många lediga jobb kräver körkort. Riksdagen och regeringen har nu beslutat att det från och med den 1 september ska bli möjligt för vissa arbetslösa att låna pengar från CSN för att kunna ta körkort. Att införa ett statligt lån för körkort är en del i regeringens satsning på att förbättra jobbmatchningen på arbetsmarknaden.
Lånet kan användas till en B-körkortsutbildning vid en trafikskola som är godkänd av Transportstyrelsen. Som mest kan en person låna 15 000 kronor. Utbetalningarna görs i tre delbelopp om 5 000 kronor.
– Det första jobbet kan ofta vara det svåraste att få, eftersom man inte ännu fått visa vad man går för. Att vara lärling är därför en fantastisk start i arbetslivet. Nu förstärker vi ytterligare möjligheten för fler att få erfarenhet som lärling, genom att även elever på introduktionsprogram kan få lärlingsersättning, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2018.
Det går bra för Sverige. Arbetsförmedlingens nya prognos visar att sysselsättningen stiger och det skapas mängder av nya jobb.
– Vi surfar vidare på den starka konjunkturen som skapar en fortsatt urstark arbetsmarknad, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingens prognos visar att arbetslösheten fortsätter att sjunka. Samtidigt får totalt 145 000 fler sysselsättning under 2018 och 2019. Det innebär att sysselsättningsgraden landar på 79 procent nästa år vilket är den högsta nivån sedan början på 1990-talet.
– Sysselsättningen stiger både bland inrikes och utrikes födda. Samtidigt så ser vi att tillväxten av nya jobb nu börjar bromsa in så sakteliga, konstaterar Håkan Gustavsson.
DEBATT: Den stora bristen på studievägledare medför att tiotusentals elever får sämre chanser att göra välinformerade val som kan vara avgörande för deras framtid. Nu måste denna viktiga yrkesgrupp prioriteras, skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet och Erik Nordlund, ordförande Sveriges Elevråd.
Utredningen har haft i uppdrag att göra en bred översyn av myndigheterna på skolområdet i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur som effektivare än i dag kan bidra till en bättre skola.
I uppdraget ingick också att lämna förslag till ett lämpligt huvudmannaskap för Sameskolstyrelsen eller dess verksamheter.
Några av utredningens förslag:
Skolmyndigheten och Institutet för professioner i skolväsendet ska bli nya myndigheter.
Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten läggs ner.
Skolforskningsinstitutet och Skolväsendets överklagandenämnd ska finnas kvar.
Några kommuner ska bli huvudmän för specialskolorna.
Sametinget ska vara huvudman för sameskolorna vilket skulle betyda att Sameskolstyrelsen läggs ner.
Det går 471 elever på varje heltidsarbetande studie- och yrkesvägledare i gymnasiet, enligt Skolverkets senaste siffror. För årskurs 7-9 var siffran 498 elever.
– Det är fullständigt omöjligt att kunna göra ett gott arbete utifrån de siffrorna. Många har långt, långt många fler elever än det att hantera och vägleda, säger studie- och yrkesvägledaren Lena Hartvigsson.
Valideringsdelegationen 2015-2019 har överlämnat sin årliga redovisning om valideringens utveckling nationellt och regionalt till Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet.
Sedan 2014 har kommuner och huvudmän för fristående skolor kunnat söka bidrag från Skolverket för att anordna skola på loven. En sammanställning visar att antalet elever i lovskolan ökar men att skolorna har haft svårt att fylla de platser de planerat för under året och att hela statsbidraget därför inte går åt. Ungefär 82 miljoner, motsvarande en tredjedel av bidraget, inte har kunnat betalats ut under de senaste två åren.
– Många vill anordna lovskola men lyckas inte fylla platserna, vilket gör att en del av pengarna aldrig betalas ut. Skolverket har fått signaler om att det är svårt att locka elever till lovskolan och att det är svårt att få tag på behöriga lärare, säger Johanna Freed, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.
För att öka närvaron i skolan behöver eleverna få mer sammanhållna skoldagar. Det anser regeringen som därför har beslutat att skolorna ska arbeta för att förhindra håltimmar i schemaläggningen.
– Håltimmar är dåliga för både eleven, ordningen och skolförvaltningen. Därför ålägger vi huvudmännen att så långt som möjligt ge eleverna sammanhållna skoldagar, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Ändringen träder i kraft 1 juli 2018
En Smart Framtid är Svenska ESF-rådets och Socialfondens nya podd där vi djupdyker i ämnen och frågor som på olika sätt rör utmaningar och samhällsfenomen som är kopplade till våra områden.
Här får du möta experter, forskare och kunniga företrädare och lyssna till deras reflektioner kring nya rapporter och analyser.
Programledare är alltid Anna Olin Kardell, och podden produceras av Rundfunk Media.
Folkhögskolan kan anta en person som är yngre än 18 år till allmän kurs, om platsen finansieras på annat sätt än genom statsbidrag. Regeringen har nu fattat beslut om en ändring i regelverket för att förtydliga detta.
– Det svenska utbildningssystemet ska inte bestå av återvändsgränder. Vi vill göra det tydligare för alla inblandade att kommuner och folkhögskolor kan komma överens om att erbjuda ungdomar som har hoppat av gymnasiet en plats på folkhögskolan i stället, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
Ändringen i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen träder i kraft den 1 augusti 2018.
Arbetsmarknaden förändras i snabb takt och människor kommer att behöva byta jobb och bransch under sitt yrkesliv. Den insikten måste omvandlas till politik. Sverige behöver en reform som gör det möjligt för yrkesverksamma att vidareutbilda sig. Det kan dessutom ge förutsättningar för flexibla turordningsregler, skriver German Bender och Roger Mörtvik.
Nyanlända med kort utbildning ska få en utbildning som bättre svarar mot deras behov. Därför gör regeringen nu anpassningar i kursutbudet på grundläggande nivå inom komvux.
– Kortutbildade nyanlända måste rustas med utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. De nya kurserna på grundläggande nivå på komvux är ett viktigt led i att införa utbildningsplikten, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
Ändringen träder i kraft den 1 juli 2018 och innebär även ändringar i behörighetsförordningen för lärare.
20 000 gymnasieelever lämnar skolan med ofullständiga betyg. Ett stort misslyckande, menar Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer.
– Det är en fråga som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet.
Det råder stor brist på lärare och vårdpersonal. Men antalet sökande skulle behöva öka betydligt till många av utbildningarna. Det visar UKÄ:s årsrapport om trender i svensk högskola.
De senaste åren har problemen med kompetensförsörjningen inom skola och vård blivit allt mer uppenbara. Staten har därför gett universiteten och högskolorna ytterligare anslag för att öka antalet platser på lärarutbildningarna och utbildningarna till sjuksköterska och specialistsjuksköterska. Men intresset för de flesta av utbildningarna har inte ökat i takt med behoven av utbildade. Antalet nybörjarstudenter har ökat på bara ett fåtal av de utbildningar som behöver byggas ut.
– Att bygga ut utbildningarna kan vara en del av lösningen, men det krävs fler insatser för att öka intresset så att platserna inte ska stå tomma, säger UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm
Läs rapporten som pdf – Årsrapport 2018 för universitet och högskolor >>
Glöm inte att nominera till Vägledarpriset senast nu på fredag den 1 juni 2018!
Vägledarpriset består av 15000 svenska kronor, diplom i ram och blommor samt ett års medlemskap i Sveriges vägledarförening. Prisutdelning sker vid IAEVG-konferensen “A Need for Change” den 2-4 oktober 2018 i Göteborg till den/de som på ett särskilt förtjänstfullt sätt synliggjort studie- och yrkesvägledning. Tremedia står för prissumman.
På Universitets- och högskolerådets webbplats finns nu en sammanfattning i tabellform som visar skillnader i meritpoängsfördelning för gymnasieexamen och slutbetyg. Max 2,5 meritpoäng gäller får båda. Poängen läggs till jämförelsetalet.
I höst när anmälan till vårterminen 2019 öppnar kommer det att ha skett en förändring på Antagning.se. UHR har tillsammans med lärosätena beslutat att ändra antalet sökalternativ från nuvarande 20 till 12 i alla höst- och våromgångar. Sommarkurserna går från 20 sökalternativ till 6.
Utbildningsnivån bland de som påbörjar yrkeshögskolestudier har höjts enligt ny statistik från Myndigheten för yrkeshögskolan. Var tredje studerande som påbörjar en YH-utbildning har tidigare erfarenheter av eftergymnasiala studier. När det kommer till utrikes födda är utbildningsnivån ännu högre.
Det är en del belopps- och regeländringar som börjar gälla för studier från och med den 1 juli. Här får du en kort sammanfattning över de större ändringar som är på gång.
Elever som var obehöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan efter åk 9 deltar senare i livet i mindre utsträckning i eftergymnasiala studier. De som ändå slutför en gymnasieutbildning inom fyra år har senare en högre etableringsgrad på arbetsmarknaden än de som var behöriga efter åk 9 men inte slutförde sina gymnasiestudier.
Läs temarapporten som pdf – Hur gick det för eleverna som var obehöriga till gymnasieskolan? >>
Nästan hälften av de nyanlända elever som påbörjade språkintroduktion 2011 och 2012 gick över till någon form av vuxenutbildning. I och med det stora flyktingmottagandet 2015 finns det starka skäl att utgå ifrån att flödet till vuxenutbildningen kommer att vara fortsatt stort. Därför är det viktigt att kommunerna har beredskap att ta emot dessa elever i vuxenutbildningen. Det visar en ny rapport från Skolverket.
– Övergångarna från språkintroduktion till vuxenutbildningen är många idag och de kommer sannolikt att öka framöver. Därför är det viktigt att kommunerna har en beredskap att svara mot de behov som kommer att finnas och att de erbjuder studie- och yrkesvägledning av god kvalitet för att stötta eleverna på bästa sätt, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.
Skolinspektionen kommer att granska hur studie- och yrkesvägledningen genomförs på gymnasiala yrkesprogram med olika typer av könsfördelning i en kommande kvalitetsgranskning med fokus på vägledning inom undervisningen. Studie- och yrkesvägledningen har ett viktigt uppdrag för att vidga elevernas perspektiv och motverka begränsningar i val som grundar sig på föreställningar om kön samt social och kulturell bakgrund. Sverige har idag en starkt könsuppdelad arbetsmarknad. Gymnasieskolan präglas av samma tydliga könsuppdelning som den arbetsmarknad som den förbereder eleverna inför – störst är könsskillnaderna på yrkesprogrammen.
Basårsutbildningen ska moderniseras så att den kan kombineras med andra högskoleintroducerande utbildningar. Det är förslaget som Utbildningsdepartementet nu skickar ut på remiss.
Förslaget är att den gamla förordningen upphävs och ersätts av en ny förordning som träder i kraft den 1 januari 2019 och som kan användas för utbildningar som startar efter den 30 juni 2019.
När blivande yrkeslärare söker till högskolan måste deras yrkeskunskaper valideras. UHR:s verktyg Valda stödjer det arbetet, genom att underlätta kontakten mellan sökande, bedömare och lärosäte.
Fortsatta studier krävs för att avgöra om bedömning av lämplighet bör användas som en grund när blivande lärare antas till utbildningen. Det är UHR:s slutsats från den försöksverksamhet som nu redovisas till regeringen.
Just nu planeras programmet för höstens informationsdagar och här ser du ett preliminärt program. Syftet med informationsdagarna är att dela aktuell information från UHR:s verksamhet och närliggande områden med relevans för dig som arbetar med vägledning.
Rekryteringsföretaget TNG ska ta hjälp av en AI-robot för att kunna hitta de mest lämpade kandidaterna.
– Roboten kommer att assistera våra rekryterare så att de i sin tur kan fokusera mer på det personliga mötet, säger Åsa Edman Källströmer, VD på TNG till Platsjournalen.
Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.
– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.