Vi på Tremedia vill önska alla våra kunder en riktigt god jul och ett gott nytt år!
Vi vill också passa på att tacka för all hjälp, respons och uppskattning som vi fått under året som gått. Er input och feedback är ovärderlig för oss!
Tremedias kontor kommer att hålla stängt från den 22 december till den 8 januari. Har du brådskande ärende så skicka ett mejl till anna@tremedia.se så hör vi av oss så fort vi kan.
För andra året har Skolverket följt upp ungdomars sysselsättning efter avslutade studier i anpassad gymnasieskola. Statistiken visar att daglig verksamhet är den vanligaste sysselsättningen. Statistiken visar också att andelen ungdomar som hade ett jobb ökade ett år efter att de gått ut anpassad gymnasieskola.
– Det är glädjande att andelen ungdomar i sysselsättning ökade ett år efter att de avslutat sina studier. Vi kan dock konstatera att det trots en viss ökning i etableringsgraden är en elevgrupp som står långt ifrån arbetsmarknaden, och vi behöver ta ett samlat ansvar för att fler ska komma i arbete, säger Klara Borg, undervisningsråd på Skolverket.
Läs mer på skolverket.se om jobb och sysselsättning efter anpassad gymnasieskola
Skolverket har följt upp hur lärare och rektorer uppfattar lovskola i grundskolan. I studien uppger sju av tio rektorer att elever i stor utsträckning har förbättrat sina kunskaper i ämnen de läst under lovskolan. Men trots det så uppger många av deltagarna i studien att lovskola inte passar alla elever.
En artificiell studie- och yrkesvägledare kan bli en hjälp eftersom det råder brist på studie och yrkesvägledare. Men Nina Wendel, universitetsadjunkt på studie- och yrkesvägledarprogrammet på Umeå universitet, är skeptisk.
– AI kan fungera som ett komplement men det kan inte ersätta oss, säger hon.
Hösten 2024 kommer gymnasieskolor och utbildningsanordnare inom komvux kunna erbjuda det nya ämnet artificiell intelligens. Ämnet kommer främst fokusera på AI-utvecklingen ur ett samhällsperspektiv men även ge eleverna möjlighet att lära sig att använda AI för problemlösning.
För att öka sysselsättningen och möta kompetensbristen behövs nya idéer så att fler långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete. SKR anser att regeringens aktivitetskravsreform för ekonomiskt bistånd kan bli verkningsfull arbetsmarknadspolitik om den görs rätt. Under de kommande månaderna kommer vi därför presentera ett antal beslutsunderlag som stakar ut SKR:s syn på arbetsmarknadspolitiken och hur ett aktivitetskrav måste vara utformat.
Folkhögskolan spelar en viktig roll för att unga som varken arbetar eller studerar ska få möjlighet att fullfölja gymnasiestudier, särskilt gäller det för unga med funktionsnedsättningar. Det skriver Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i en ny rapport.
Arbetsmarknaden har varit överraskande motståndskraftig, men de senaste månaderna har arbetslösheten börjat öka. Nästa år väntas arbetslösheten fortsätta uppåt för att sedan minska sakta under 2025.
Arbetsmarknaden har under hösten börjat ge vika. Antalet varsel och arbetslösheten ökar samtidigt som antalet lediga jobb blir färre. Arbetsförmedlingens enkätundersökning visar att pessimismen bland arbetsgivare är lika stor nu som i samband med finanskrisen 2008. Samtidigt råder det fortfarande omfattande brist på arbetskraft med efterfrågade kompetensen, främst inom den offentliga sektorn, vilket delvis håller tillbaka uppgången av arbetslösheten. − Oavsett konjunkturläge kommer efterfrågan på utbildad arbetskraft vara stor, vilket framför allt beror på fler äldre i befolkningen. Det medför ett fortsatt stort behov av personal inom exempelvis inom vård och omsorg, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen.
Mer om utvecklingen på arbetsmarknaden finns på arbetsformedlingen.se
Arbetskraftsbarometern 2023 visar att bristen på arbetskraft är särskilt stor på yrkesutbildningar inom vård och teknik. På tre års sikt flaggar arbetsgivarna för ett ökat antal anställda civilingenjörer. Behovet av högskoleingenjörer med inriktning mot el, elektronik och datateknik väntas också öka.
– Bristen på arbetskraft med rätt utbildning är särskilt stor inom vård och teknik. Det saknas till exempel specialistsjuksköterskor inom anestesi och nyutexaminerade i automation, säger Karolina Eriksson, statistiker på SCB.
Regeringen har fattat beslut om de nio gymnasiegemensamma ämnena i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Ämnesplanerna är de första att bli beslutade i reformen Gy25 som bland annat innebär att ämnesbetyg ersätter kursbetyg 1 juli 2025.
Under andra halvåret 2022 och första halvåret 2023 omfattade kommunernas arbete med aktivitetsansvaret totalt 63 800 ungdomar. Av dessa ungdomar var 45 procent kvinnor och 55 procent män. Två tredjedelar av ungdomarna fyllde 18 eller 19 år under perioden.
Mer statistik om kommunernas aktivitetsansvar finns på skolverket.se
Under de senaste fem åren har 450 elever deltagit i branschskoleutbildning inom försöksverksamheten med branschskolor, och de flesta av eleverna har etablerat sig inom sitt yrkesområde. Försöket är en del av arbetet med att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom smala yrkesområden där efterfrågan är större än utbudet av arbetskraft.
Mer om försöksverksamheten med branschskolor finns på skolverket.se
Både antalet antagna till högskoleutbildningar och antalet behöriga sökande ökar med drygt fyra procent våren 2024 jämfört med våren 2023. Samtidigt är könsfördelningen oförändrad – två tredjedelar av både de behöriga sökande och de antagna är kvinnor.
Är du över 47 och funderar på att studera? Du är inte ensam. Det blir allt vanligare att studera längre fram i livet, och många gör det för att få ett yrke som de vill ha. Samhällsutvecklingen och höjd åldersgräns för att få studiemedel beskrivs som två bidragande orsaker.
Att studerandet blir allt vanligare bland äldre visar en ny undersökning från CSN. Utvecklingen tog fart under pandemin och har sedan dess fortsatt att ligga på en hög nivå. De senaste tio åren har antalet studerande i åldern 47–60 år ökat med hela 64 procent och de som tar studiemedel i den åldersgruppen har ökat med 130 procent. De allra flesta är kvinnor. Under andra halvåret 2022 studerade till exempel nästan 10 000 kvinnor i åldersgruppen med studiemedel, jämfört med 3 400 män.
För de allra flesta som tar en examen vid svenska högskolor och universitet är övergången från studier till att etablera sig på arbetsmarknaden relativt smidig. Däremot syns skillnader i etablering baserat på examina och ämnesinriktningar, enligt en ny rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ som undersökt etableringsgraden bland personer som tagit examen läsåren 2015/16–2019/20.
Läs mer om övergången från studier till arbetsmarknad på uka.se
Att arbeta med karriärvägledning inom sfi och svenska som andraspråk
Utveckla dina kunskaper i karriärplanering för elever som läser sfi och svenska som andraspråk för att underlätta deras väg in i arbetslivet. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare eller lärare och arbetar inom komvux.
Tala om framtiden – om normer i vägledning och undervisning
Hur talar vi om framtiden med en större normmedvetenhet? Kursen erbjuder redskap för att utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars riskerar att begränsa elevernas föreställningar och tankar om framtiden.
Kreativa metoder och verktyg för att underlätta övergångar
En kurs för dig som vill ha konkreta metoder och verktyg för att arbeta med elever som upplever olika svårigheter med att klara och fullfölja skolan. Kursen vänder sig till dig som är studie- och yrkesvägledare. OBS! Anmäl dig senast den 12 december 2023.
PATH – vägledning för elever med funktionsnedsättning
En kurs för studie- och yrkesvägledare som vill lära sig nya färdigheter och metoder att framtidsplanera med elever som är i behov av förstärkt vägledning. PATH står för Planning Alternative Tomorrows with Hope. OBS! Anmäl dig senast den 12 december 2023.
Av de som för tre år sedan examinerats från gymnasieskolans yrkesprogram och nu arbetar har drygt hälften ett arbete som till stor del överensstämmer med deras utbildning. Bland dem tycker över hälften att de lärt sig det som behövs för jobbet och lika stor andel är mycket nöjda med sitt arbete.
Det framkommer i en enkätundersökning som genomfördes under våren 2023 och som riktade sig till de som tagit examen från gymnasieskolan tre år tidigare.
Av de som för tre år sedan examinerats från gymnasieskolans yrkesprogram hade ungefär 80 procent arbete som huvudsaklig sysselsättning under våren 2023.
– Andelen med arbete som huvudsaklig sysselsättning var större bland männen än bland kvinnorna medan kvinnorna studerade i större utsträckning än männen, säger Annica Wallerå, utredare på SCB.
Läs mer om de som är nöjda med jobbet efter yrkesprogrammet på scb.se
15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.
Läs allt om senaste resultatet från kunskapsmätningen PISA 2022 på skolverket.se
Vad kan det innebära för studie- och yrkesvägledningen inom komvux när arbetsmarknadens behov också ska vägas in när huvudmän för gymnasial utbildning bestämmer vilka utbildningar och hur många platser de ska erbjuda? I podden resonerar vägledare och Skolverkets medarbetare om reformens potential och eventuella konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen. Hur ska det fungera i praktiken?
Vad kan det innebära för studie- och yrkesvägledningen i grundskolan när arbetsmarknadens behov också ska vägas in när huvudmän för gymnasial utbildning bestämmer vilka utbildningar och hur många platser de ska erbjuda? I podden resonerar vägledare och Skolverkets medarbetare om reformens potential och eventuella konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen. Hur ska det fungera i praktiken?
Det här poddavsnittet fokuserar på kompetensförsörjning och gymnasial utbildning. Nu ska arbetsmarknadens behov vägas in när huvudmän för gymnasial utbildning bestämmer vilka utbildningar och hur många platser de ska erbjuda. De lagändringarna ska tillämpas på utbildning som inleds 2025. Målet är en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov. Men är antalet utbildningsplatser verkligen lösningen på kompetensförsörjningsutmaningen? Och hur ska det fungera i praktiken?