Möjligheten att välja gymnasieskola leder till att fler barn till lågutbildade föräldrar läser vidare på högskola, visar Riksrevisionens granskning. En förklaring kan vara bättre matchning mellan elever och gymnasielinjer.
Nya avsnitt från Lärlabbet finns nu ute om SYV. Denna gången med rubrikerna ”Vägledning för nyanlända” och ”Valkompetens”.
Se avsnitten här:
Vägledning för nyanlända
Valkompetens
Då kan Riksväljaren vara det bästa verktyget för dig!
Riksväljaren är en katalog där du hittar komplett, aktuell och kontrollerad information om:
På Tremedia går vi ut till alla utbildningsanordnare och samlar in uppgifter som vi även kontrollerar mot aktuell information hos Skolverket. Det är en katalog det ligger stort reseracharbete bakom och resultatet är en katalog med de mest uppdaterade och sammanställda uppgifterna om dessa utbildningar och skolor som finns idag.
Okunskap och förutfattade meningar ligger bakom många arbetsgivares ointresse för att anställa personer med funktionsnedsättning. Det visar en undersökning som Arbetsförmedlingen har låtit göra bland 914 arbetsgivare. Sannolikheten att anställa någon med en funktionsnedsättning ökar flerfalt bland dem som haft en arbetsrelation med en person med en funktionsnedsättning, visar undersökningen. Egen erfarenhet har alltså stor påverkan. Undersökningen är en del av ett regeringsuppdrag som Arbetsförmedlingen fick 2017.
Hittills har en femtedel av de över 11 000 ansökningarna om gymnasielagen avgjorts – och en majoritet har fått avslag.
Men det är för tidigt att dra några slutsatser av siffrorna, enligt Migrationsverket.
Totalt har Migrationsverket fått in 11 610 ansökningar. Fram till nu har nästan var femte, 2 301 ärenden, avgjorts. Av dessa har 1 406, eller 61 procent, fått avslag, medan 895, eller 39 procent, fått bifall.
De utökade möjligheterna att välja gymnasieskola har haft små men positiva effekter på elevernas framtida inkomster och utbildningsnivå, visar Riksrevisionens nya granskning. Störst betydelse har förändringarna haft för barn till föräldrar med låg utbildningsnivå.
Riksdagens utbildningsutskott har gjort en omfattande uppföljning av studie- och yrkesvägledningen i grund- och gymnasieskolan för att få kunskap om hur verksamheten fungerar. Utskottet har sökt svar på om huvudmän och skolor lever upp till kraven på den studie- och yrkesvägledning som ska finnas enligt gällande författningar och om den studie- och yrkesvägledning som elever får är tillräcklig vad gäller omfattning och kvalitet.
Läs rapporten här ”Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan – en uppföljning” >>
SKL har tagit fram en webbplats kallad Vägen till jobben – från nyanländ till nyanställd inom vård, skola och omsorg.
Nu lanseras en svensk översättning av EAR-HEI, European Area of Recognition Manual for Higher Education Institutions. Manualen handlar om bedömning av framför allt utländska högre utbildningar och andra kvalifikationer.
UHR har tagit fram tre inspirationsfilmer där man får möta studenterna Christian, Mathilde och Torkel. De berättar om sina drömmar, intressen, funderingar och slutligen vad som fick dem att börja studera. Syftet med filmerna är att inspirera, väcka intresse och nyfikenhet att söka mer information om högre studier. Därefter vill vi att de ska våga ta steget och söka sig till högskolan.
Nu finns statistik över de obligatoriska nationella proven i svenska, engelska och matematik som elever genomförde i gymnasieskolan under vårterminen 2018. Statistiken kan brytas ned på skol-, kommun-, läns- samt huvudmannanivå.
Skolverket har påbörjat en översyn av yrkesutgångarna inom gymnasieskolans alla yrkesprogram. Yrkesutgångar avser de föreslagna programfördjupningspaket som Skolverket tog fram tillsammans med branschen 2011. Idag presenteras totalt 179 yrkesutgångar inom yrkesprogrammen och de riksrekryterande utbildningarna med eget examensmål. Skolverkets målsättning är att uppdatera yrkesutgångarna till namn och innehåll så att de dels motsvarar efterfrågan på dagens arbetsmarknad, dels speglar en kompetensnivå som leder till anställningsbarhet. Arbetet planeras vara klart till våren 2019.
Rapporten lyfter fram några viktiga områden för yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Det handlar om lärarförsörjning, samverkan mellan skola och arbetsliv, utbildningens förmåga att möta behoven hos utrikesfödda elever, studie- och yrkesvägledning samt praktisk arbetslivsorientering.
Eleverna som lämnade grundskolan i våras stod för ett trendbrott, särskilt pojkarna. Med dem ökade andelen behöriga till gymnasieskolan, efter tre års nedgång.
Det är flera års tålmodigt arbete som nu slår igenom, enligt Skolverkets generaldirektör.
Arbetsmarknaden krymper för personer som inte har gått klart gymnasiet. 288 000 personer med förgymnasial utbildning jobbar i yrken där det normalt krävs högre utbildningsnivå. När de slutar ersätts de ofta med personal som har minst gymnasieutbildning.
Läs mer på www.arbetsformedlingen.se >>
Ladda ner rapporten – ”Perspektiv på arbetsmarknadsläget för personer med kort utbildning” >>
EU-domstolen kommer inte att granska den omstridda gymnasielagen som rör ensamkommande, och därmed finns det ingen juridisk instans som kan stoppa den.
Grattis på din dag vägledare!
Idag, 8 oktober, firar vi alla Vägledningens dag, som är instiftad av Sveriges Vägledarförening.
Hur firar du? På Tremedia firar vi med slutspurt av arbetet med Riksväljaren 😉
Inspirationsdagens innehåll bygger på erfarenheter från utbildningspaketet skola – arbetsliv som Skolverket har erbjudit år 2014-2018. Paketet hjälper till att koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen och planera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning. När lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare samarbetar blir vägledningen en naturlig del i undervisningen och ett stöd för eleverna i att göra väl underbyggda val för framtiden. Att satsa på bra studie- och yrkesvägledning är också en väg att minska kostsamma avhopp och felval som förstås påverkar både samhället och individen.
Ungdomar utan gymnasieutbildning löper större risk att hamna i utanförskap och arbetslöshet. Det är därför viktigt att kommunerna gör aktiva insatser för denna grupp, i första hand att motivera tillbaka dem till utbildning. Ändå visar Skolinspektionens granskning att många kommuner brister i det så kallade aktivitetsansvaret.
För dig som inte kunde vara på plats i Malmö under UHR:s informationsdag finns här de filmade passen. För tillträdespasset och det om utländsk utbildning har UHR lagt presentationerna som pdf:er.
UHR:s styrelse beslutade den 31 maj om att revidera föreskrifterna för omräkning av utländska gymnasiebetyg. Föreskrifterna (UHRFS 2018:4) har nu kommit från tryck och ska tillämpas första gången till utbildningar som börjar efter den 31 maj 2019.
Kort information från UHR om vad niondeklassare och deras föräldrar behöver veta inför eventuella högskolestudier med start hösten 2022:
Börjar man gymnasiet och får en examen gäller samma regler för grundläggande behörighet som förut. Den som har betyg från gymnasieskolan har med andra ord de nödvändiga kompetenser som krävs för grundläggande behörighet.
Meritpoängen kommer att vara kvar. Samma meritvärderingsregler kommer att gälla i antagningen till högskolestudier HT2022 och framåt.
För högskoleprovet blir det ingen begränsning i antalet prov. Provet kommer även i fortsättningen att vara giltigt i fem år. Våren 2022 införs en åldersgräns på provet: provtagaren ska ha fyllt eller fylla 18 år det kalenderår provet genomförs. ‘
Bestämmelserna tillämpas första gången:
Årets sista informationsdag för vägledare håller UHR i Stockholm.
