Kramfors vänder trend för yrkesutbildningar
I många kommuner är de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna hotade när elevunderlaget minskar. I Kramfors lyckas man vända trenden med att låta eleverna ha individanpassad skoltid hos företag.
I år gick mer än 25 000 elever i sommarskola
Nu betalar Skolverket ut 85 miljoner kronor till de kommuner och fristående skolor som bedrivit sommarskola. Nytt för i år är att bidraget också omfattar gymnasieelever. Förra året deltog 10 000 elever i undervisning på sommarlovet och i år var det över 25 000.
Sommarskolan är en möjlighet för elever att ta igen det man har missat under terminen. Det är också en chans för nyanlända elever att fortsätta lära sig svenska.
– Vi tycker det är bra om bidraget kan användas till att ge nyanlända elever mer undervisning i svenska, om kommuner och fristående skolor bedömer att det behovet finns. Ju bättre språkkunskaper ju större är möjligheten för eleverna att nå kunskapsmålen även i andra ämnen, säger Johanna Freed, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.
Arbetslöshet hos högutbildade föräldrar ökar risken för gymnasieavhopp
– Om man har en högutbildad arbetslös förälder är man helt plötsligt jämförbar med någon som har föräldrar som bara är grundskoleutbildade. Så hela den här skyddseffekten försvinner om föräldern inte får jobb trots sin utbildning, säger Torun Österberg, en av forskarna bakom studien och docent i Socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Beskrivning av utländsk utbildningsbakrund från UHR
Om en elev saknar dokumentation över delar eller hela sin utländska akademiska utbildning kan han/hon ansöka om att få en ”Beskrivning av utländsk utbildningsbakgrund” från UHR istället för ett utlåtande.
Beskrivningen av utbildningsbakgrund baseras dels på de uppgifter eleven anger i ansökan och dels på den kunskap UHR har om utbildning från det land där han/hon har studerat. Det är inte samma sak som ett utlåtande, där UHR också har granskat utbildningsdokumenten och bedömt om de är äkta.
Naric-portalen
Du kan skapa ett konto och ställa frågor direkt till UHR i Naric-portalen. Där hittar du också utbildningsbeskrivningar för olika länder och i databasen kan du söka efter tidigare bedömningar. Informationen rör främst akademiska utbildningar och forumet är till för dig som arbetar vid exempelvis universitet och högskolor i Sverige samt för dig som arbetar med nyanlända asylsökande vid exempelvis Migrationsverket, Arbetsförmedlingen eller vid Sveriges kommuner. Forumet riktar sig även till dig som arbetsgivare och som arbetar med rekrytering.
Vägledarekonferensen 27-28 oktober!
Nu på torsdag är det dags för Sveriges vägledarförenings 40e konferens – ännu ett jubileum!
Platser finns om du ännu inte har hunnit anmäla dig via www.vagledarforeningen.se
Gymnasieminister Anna Ekström ser marknadsföring som ett stort bekymmer
Gymnasieminister Anna Ekström (S) känner sig trygg med hur Skolinspektionen granskar skolornas betygssättning. Men hon ser skolornas marknadsföring som ett stort bekymmer.
– Jag är bekymrad över att det finns ett sådant betygsinflationstryck i systemet. I den mån skolor, och i första hand gymnasieskolor, arbetar med marknadsföring i stället för att satsa på kunskap och bildning tycker jag förstås att det är väldigt bekymmersamt, säger Anna Ekström.
För få studie- och yrkesvägledare med behörighet
Lärarnas Riksförbunds undersökning visar att syv-tätheten och behörigheten över landet varierar mycket. Lena Hartvigsson ordförande för Lärarnas Riksförbunds Forum för studie- och yrkesvägledning kan se flera anledningar till varför det ser ut som det gör. Hon menar att den varierande syv-tätheten och behörigheten över landet bland annat kan vara en resursfråga.
Sverige kan lära av tyskt lärlingssystem
För att förbättra integreringen av nyanlända flyktingar skulle Sverige behöva mer av de tyska arbetsgivarnas lärlingssystem. Det anser gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
– Det är framförallt när det gäller samarbetet med arbetsgivare och arbetsmarknaden som det svenska skolsystemet har mycket att lära av Tyskland. Det är ett bra sätt för elever att komma in på arbetsmarknaden, säger Anna Ekström.
AF tipsar om jobben efter högskolan
Nu är det dags att söka in till högskolan. Ingenjörer, lärare och vårdyrken är fortsatt heta på arbetsmarknaden framöver. Det visar Arbetsförmedlingens prognoser på fem och tio års sikt.
Framtidsyrken på högskolenivå:
– Förskollärare och fritidspedagoger
– Gymnasielärare
– Ingenjörsyrken
– IT-yrken
– Läkare
– Lärare i grundskolan
– Sjuksköterskor
– Specialpedagoger
– Tandläkare
Positiva resultat för validering inom YH
Under 2015 påbörjades arbetet med en försöksverksamhet för att stötta anordnare att använda validering för tillträde till och tillgodoräknande inom yrkeshögskolan (YH). Försöksverksamheten genomfördes i form av en pilotstudie: Riktat statsbidrag för validering inom YH.
Skolverksrapport – Arbetslivet efter skolan
Passa tider, följa regler, visa intresse för arbetet och samarbeta med kollegor. Det är några av de förmågor som arbetsledare från fyra branscher lyfter fram som mycket viktiga för att unga medarbetare ska klara arbetet. Det visar Skolverkets undersökning Arbetslivet efter skolan. Arbetsledarna kommer från byggverksamhet, handel, restaurang samt vård och omsorg – branscher där många ungdomar arbetar åren efter gymnasieskolan.
– Undersökningen bekräftar den bild vi sett tidigare. För att bli attraktiv på arbetsmarknaden krävs mer än goda kunskaper och betyg. Därför är det viktigt att skolan arbetar med att utveckla elevernas förmågor som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Thomas Rotter, chef för skola- och arbetslivsenheten på Skolverket.
Här kan du läsa rapporten som pdf – Arbetslivet efter skolan
UHR har kartlagt användning av områdesbehörigheter
Universitets- och högskolerådet (UHR) har på regeringens uppdrag kartlagt hur universitet och högskolor använder områdesbehörigheter – 17 standardpaket som anger antagningskraven för nybörjare på grundnivåutbildningar. UHR konstaterar att systemet fungerar ganska väl, med undantag för de konstnärliga utbildningarna.
Kompletterande utbildning för personer med utländsk examen
Regeringen har i dag gett flera lärosäten i uppdrag att bygga upp nya kompletterande utbildningar för personer med utländsk utbildning till apotekare, arkitekt, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ekonom, fysioterapeut, ingenjör, psykolog, sjuksköterska, socionom och systemvetare.
– Många utrikes födda i Sverige har fortfarande svårt att hitta ett arbete som motsvarar deras kompetens och utbildningsnivå. Människor som kommer till Sverige ska snabbt komma i arbete. Men det räcker inte att få ett jobb utan nyanlända ska naturligtvis arbeta med sådant som motsvarar deras utbildning och kompetens, säger ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson.
”Oansvarigt att låta skolor lägga ner prao”
Menar vi allvar med att bredda ungdomarnas val och ge dem bättre kunskaper om arbetslivet behövs en hel arsenal av åtgärder. Undervisning om arbetsliv måste väsentligt utökas och leva upp till läroplanens krav, skriver forskaren Anders Lovén.