Nyhetsarkiv
UR Samtiden – Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare
Problematisk skolfrånvaro eller hemmasittande är ett stort och kostsamt problem. Det påverkar elevens självbild och relationer och kan leda till långvarigt utanförskap. I Sverige uppskattas ungefär 20.000 elever i grundskolan ha en problematisk skolfrånvaro och lika många i gymnasiet. Långvarig skolfrånvaro riskerar att leda till ett livslångt utanförskap som innebär både personligt lidande och stora kostnader för samhället. Här diskuteras den senaste forskningen kring orsaker och arbete med hemmasittande.
Inspelat den 11-12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm.
Arrangör: Akademi Magelungen.
Ny satsning för fullföljda studier
Nu finns äntligen det vi valt att kalla Uppdrag fullföljd utbildning på plats. En långsiktig SKL-satsning som är ett direkt resultat av det omfattande projektarbete, inom området studieavbrott och fullföljda gymnasiestudier, som vi under rubriken Plug In bedrivit i samarbete med våra medlemmar de senaste sex åren.
Läs mer om erbjudandet Utvecklingsprogram fullföljd utbildning >>
Trygghetsrådet TRR startar ”framtids-PRAO”
Trygghetsrådet TRR har listat 10 nya yrken som tros växa fram de närmaste åren – till exempel etikutvecklare, robotpersonlighetsdesigner och oldfluencer. I samarbete med fyra olika företag öppnar organisationen nu möjligheten att ”framtidspraoa”, det vill säga prova på några av dessa yrken redan idag.
Snacka om SYV – de vägleder med sin podd
Studie- och yrkesvägledar-duon Petra Parmvi och Sigrid Nordström tog saken i egna händer när de märkte att många grundskoleelever verkade sakna vägledning inför gymnasievalet.
I höstas var det premiär för deras podcast ”SYV-podden”.
Sportlovstider!
Nu är vi mitt uppe i veckorna för skolornas sportlov. Förra veckan hade vi sportlov här i Borås där vi på Tremedia har vårt kontor och kanske märkte ni att även vi tog ledigt några dagar ;-).
Vi önskar er alla ett härligt sportlov ute på skolorna!
Så här ser sportlovstiderna ut i landet:
Sportlovet infaller vecka 7 i dessa kommuner/orter/städer
Göteborg
Jönköpings län
Sjuhärad
Skaraborg
Ydre
Sportlovet infaller vecka 8 i dessa kommuner/orter/städer
Blekinge län
Fyrbodal
Hallands län
Kalmar län
Kronobergs län
Skåne län
Södermanlands län
Uppsala län
Örebro län
Östergötalands län
Sportlovet infaller vecka 9 i dessa kommuner/orter/städer
Dalarnas län
Gnesta
Gotland
Stockholms län
Södra Hälsingland
Värmlands län
Västmanlands län
Älvkarleby
Sportlovet infaller vecka 10 i dessa kommuner/orter/städer
Idre
Norra Hälsingland
Norrbotten
Jämtlands län
Västerbotten
Västernorrlands län
Sportlovet infaller vecka 11 i dessa kommuner/orter/städer
Jokkmokk
Kursdag för dig som är ny vägledare på vux
Universitets- och högskolerådet erbjuder kursdag för dig som är ny vägledare inom vuxenutbildningen. Kursen ges den 11 april och har plats för 22 deltagare.
Syftet med dagen är att ge dig verktyg för att kunna bedöma grundläggande och särskild behörighet inför kompletteringsstudier på gymnasial nivå, både för svenska och utländska meriter.
Du som har dator eller surfplatta kan gärna ta med den. Men det går också bra att delta utan.
Normkritisk vägledning
I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. ”Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut”, säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.
Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg
Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
Debattinlägg: ”Erbjud studie- och yrkesvägledning från mellanstadiet.”
Stärk studie- och yrkesvägledarnas utbildning i normkritik, skriver Ebba Kock, ordförande för Sveriges elevkårer, och Leo Gerdén, ordförande för Sveriges elevråd.
Ny utbildningsguide ska få fler till läraryrket
Sverige behöver 12 500 nya lärare varje år fram till år 2031. Nu lanserar UHR lärarutbildningsguiden så att fler ska hitta sin väg in i läraryrket.
Den digitala lärarutbildningsguiden ger svar på frågor som behörighet, vad man läser, på vilka orter varje lärarutbildning finns, studietakt och hur framtiden ser ut. Här finns även en lärarkompass som hjälper sökande att hitta det läraryrke som passar bäst.
Fakta – kortare vägar till läraryrket
– Personer med akademiska meriter kan välja att utbilda sig till lärare via en kompletterande, pedagogisk utbildning, KPU. En ekonom eller ingenjör kan bli färdigutbildad gymnasielärare efter 1,5 år.
– Nyanlända redan utbildade lärare kan gå en kompletterande utbildning, ULV.
– För erfarna elektriker, VVS-montörer och barnskötare med flera finns kompletterande pedagogiska utbildningar för att bli lärare på ett yrkesprogram.
– För dem som arbetar som lärare men ännu inte har lärarexamen finns VAL, vidareutbildning av lärare.
Vidareutbildning för yrkesverksamma – anmälan öppnar
Vidareutbildning för yrkesverksamma innehåller framför allt specialistsjuksköterskeprogram, men även barnmorskeprogram och andra riktade utbildningar.
Granskning av kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
En förutsättning för många elever att nå goda resultat inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är att utbildningen och undervisningen är tillräckligt flexibel och individanpassad. Granskningen visar att det finns stora kvalitetsskillnader och bristande likvärdighet i vilka möjligheter elever har att få en flexibel och individanpassad utbildning och undervisning.
Hetaste yrkena 2024 – här är hela listan
Att ha en utbildning kommer att bli ännu viktigare för att få ett jobb under de kommande åren. Störst jobbchans har de som satsar på en karriär inom vården eller skolan.
”Bemöt problemen med empati”
Elever med problematiska beteenden har ofta någon form av olöst problem. Det menar den amerikanska psykologen Ross Greene. I hans metod CPS samarbetar skolpersonal och elever för att hitta och lösa problemen.
Fortsatt hög andel i jobb efter YH-examen
Yrkeshögskolan fortsätter att leverera kvalificerad arbetskraft på en hög nivå. 93 procent av de examinerade hade jobb året efter sin examen, enligt en ny rapport.
Andelen examinerade som får jobb har varit både hög och stabil under många år. Årets rapport visar 2018 års resultat, för studerande som examinerades 2017. 93 procent hade jobb. Det är i nivå med fjolåret, som var den högsta nivån hittills.
– Det är glädjande att se att resultaten för hur det går för de examinerade fortsätter att vara på en hög nivå, säger Eva-Lena Kopparvik, enhetschef för planering och uppföljning.
För tungt lass för SYV att dra själv
Att bryta könsmönster är svårt. Alltför svårt för att skolans studie- och yrkesvägledare ska klara det själv. Men få lärare, rektorer och huvudmän vet om att även de måste jobba med studie- och yrkesvägledning.
Programserie om Elin, Alvin och vuxenlivet
Elin och Alvin, som själva är tonåringar med intellektuell funktionsnedsättning, pratar om viktiga ämnen som hör vuxenvärlden till. De utmanar även varandra genom olika uppdrag som de utför på stan.
Programmen vill visa vägar och stärka eleverna att själva våga prova saker för att bli självständiga och kunna växa in i vuxenlivet. Det handlar dels om vardagskunskaper som att kunna hantera pengar och tvätta, dels om att utmana sina rädslor eller leta sig fram i stan.
Träning och hälsa >>
Kropp och själ behöver sitt för att det ska kännas okej. Elin och Alvin diskuterar vad som får oss att må bra. Elin får i uppgift att börja träna.
Laga mat >>
Maten är ju människans bränsle. Elin och Alvin pratar om vad bra och dålig mat är. Alvin blir utmanad i att laga en god middag till Elin.
Gör något för miljön >>
Smältande isar och för heta somrar. Elin och Alvin snackar om klimatförändringen. Sedan är vi med om en utmaning som fokuserar på att återanvända gamla saker istället för att köpa nya
Hantera pengar >>
Pengar har man sällan för mycket av. Hur kan vi tänka kring pengar och vad de används de till? Elin och Alvin får en utmaning som går ut på att de ska spendera klokt – men på tid.
Utmana sina rädslor >>
Alla människor är rädda för någonting, men det kan vara helt olika saker. Hur hanterar man sina rädslor och kanske till och med kommer över dem? Elin ger Alvin en utmaning där han ska bemästra sin största skräck.
Ta sig dit man ska >>
Att hitta dit man ska till en viss tid är något alla behöver kunna. Men det är inte alltid så lätt. Elin och Alvin åker till Örebro.
Göra hemmasysslor >>
När man flyttar hemifrån är det massa grejer man plötsligt ska fixa helt själv, istället för att någon annan gör dem åt en. Tvätta till exempel.
Var finns de som studerar utomlands?
Att planera för en internationell yrkeskarriär är en vanlig orsak att studera utomlands och att gå den utbildning man verkligen vill är ett viktigt motiv i valet av land. En allt högre andel av de som studerar utomlands väljer att göra det i asiatiska länder, såsom Japan, Singapore eller Sydkorea. Detta visar en ny artikel som CSN har tagit fram.
Fortsatta utbildningsvägar efter språkintroduktion
En fullbordad gymnasieutbildning är en viktig faktor för att kunna etablera sig i arbetslivet. Gymnasieskolans introduktionsprogram Språkintroduktion ska möjliggöra för nyanlända elever att så snart som möjligt gå vidare i sina studier. Skolinspektionen har granskat huvudmäns och skolors arbete för att ge nyanlända elever förutsättningar att gå vidare inom gymnasiet eller till vuxenutbildning efter språkintroduktion.
Skolinspektionen bedömer bland annat att granskade huvudmän och rektorer behöver säkra att studie- och yrkesvägledningen finns med i det systematiska kvalitetsarbetet.
Ny lärarutbildning med lön i Malmö
En ny grundlärarutbildning där studier kombineras med arbete startar till hösten på Malmö universitet.
—På det sättet kan vi nå nya grupper som är intresserade av att arbeta i skolan, säger utbildningschef Anders Olsson på Malmö universitet. Men det är också ett nytt grepp att utveckla lärarutbildningen.
Skolverkets kompetensutveckling för SYV
Skolverket erbjuder nu flera olika möjligheter för kompetensutveckling av skolans studie- och yrkesvägledning. Alla kurstillfällen är under VT 2019. Kurserna riktar sig till studie- och yrkesvägledare, lärare, rektorer, elevhälsan m. fl. Sista anmälningsdag anges vid varje kursbeskrivning.
Stora skillnader i betygssättningen mellan skolor
Skillnaderna i betygssättning mellan olika skolor är fortsatt stora. Det visar en ny rapport från Skolverket som jämför slutbetygen i årskurs 9 med resultaten på de nationella proven. Analysen visar att betygen i stor utsträckning sätts i relation till elevernas generella prestationsnivå på skolan. Betygsättningen är mer restriktiv i skolor med många högpresterande elever och omvänt mindre restriktiv i skolor med många lågpresterande elever. En viktig slutsats är att det är svårt att uppnå likvärdiga betyg med dagens betygssystem.
Läs hela rapporten här – Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor >>
Bok från Svenska Näringsliv: Jobb! Tips från dem som anställer
I denna boken träffar du företrädare för 10 olika företag. De berättar om företagens verksamhet och beskriver hur de resonerar när de vill anställa nya medarbetare.
En välmående skola bygger på tillit
När drygt 5000 elever i Sverige väljer att stanna hemma från skolan måste man fråga sig varför. Tierps kommun i Norduppland har både ställt frågan och agerat. Under en temadag i Specialpedagogiska skolmyndighetens lokaler i Fredhäll i Stockholm fick projektgruppen i kommunen berätta hur de med framgång numera arbetar förebyggande istället för åtgärdande med att få eleverna tillbaka till skolan.
DN Debatt – ”Näringslivet måste driva gymnasiets yrkesprogram”
Näringslivet måste bli mer direkt involverat i de gymnasiala yrkesprogrammen och i högre utsträckning än i dag vara med och både utforma och driva dessa program. Det är ett av våra förslag för en reformerad gymnasieskola där vi haft företagens kompetensförsörjning och Sveriges välståndsutveckling som utgångspunkt, skriver Gymnasiekommissionen.
Nationellt behörighetsprov kan komma 2025
UHR fick i juli 2018 i uppdrag av regeringen att förbereda utvecklingen av ett nationellt behörighetsprov för grundläggande behörighet som en väg till högskolestudier för dem som saknar gymnasial utbildning eller motsvarande. I en delrapportering av uppdraget bedömer UHR att ett prov i full skala kan genomföras under 2025.
20% rabatt: Watch – En handbok för gruppvägledning
I första hand är boken skriven som en hjälp för dem som planerar att implementera och leda en gruppvägledningsprocess med syftet att förebygga avhopp från grund- och gymnasiestudier. Den kan även användas som ett stöd inom andra utbildningsinsatser för ungdomar.
Boken är tänkt som en handbok för gruppledare men även som ett stöd i en lärandeprocess. För vägledaren kan boken dessutom betraktas som en kompetenshöjning av vägledarprofessionen i samband med genomförandet av programmets struktur och innehåll.
Detta är WATCH:
- WATCH är en detaljerad handbok i gruppvägledning.
- WATCH är ett stödprogram för lärande.
- WATCH-programmet övertygar i sin struktur och systematik genom att visa på individens kraft att växa av gemenskap och samhörighet.
- WATCH-programmet inbjuder till, både formmässigt och innehållsmässigt, att användas vid olika stödinsatser för barn, unga och unga vuxna.
- WATCH är ett genomgripande program som stöd för individens lärande, utveckling, och förändring.
- WATCH är ett förebyggande program – en stödinsats för potentiella avhoppare med målet att få individen att stärka sin identitet inför val av framtid.
Erbjudandet gäller under februari 2019
Provläs introduktionskapitlet >>
Provläs kapitel 3 ”Vilka alternativ finns? Tänka – Välja – Handla” >>
Arbetsförmedlingen varslar 4500 medarbetare
Arbetsförmedlingen har beslutat att varsla 4500 medarbetare om uppsägning på grund av ett minskat ekonomiskt anslag. Varslet berör verksamheter över hela landet. Förhandlingar med de fackliga parterna, om neddragningen av antal anställda och vilka orter som blir berörda, inleds omgående.
– Det är ett tungt beslut vi har tagit. Vi kommer att göra allt för att de som sägs upp får det stöd de behöver, bland annat genom Trygghetsstiftelsen, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör, Arbetsförmedlingen.
Satsningar på arbetsförmedling är kopplat till lägre arbetslöshet
Ekonomiska satsningar på arbetsförmedling är kopplad till lägre arbetslöshet i Sverige och i 18 andra välfärdsstater. Det visar en ny avhandling i sociologi gjord på Stockholms Universitet.
Studie- och yrkesvägledare behöver utvecklings- och karriärmöjligheter
Lärarnas Riksförbund har ställt en enkät till knappt 2 000 yrkesverksamma medlemmar om bland annat hur de ser på möjligheterna att göra karriär som studie- och yrkesvägledare. För att möta bristen krävs högre löner, bättre arbetssituation och inte minst möjligheten att utvecklas och göra karriär inom yrket. Det visar den här undersökningen som besvarats av drygt 660 studie- och yrkesvägledare.
Läs mer om undersökningen och dess resultat på Lärarnas Riksförbunds webbplats >>
Höga ambitioner för studie- och yrkesvägledningen – men kan förslagen genomföras?
”Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle” visar att det finns en enad syn på behovet av ett förstärkt väglednings- och arbetsmarknadsperspektiv i skolan. Det är viktigt både för enskilda individer och för samhällets fortsatta kompetensförsörjning. Utifrån den brist på studie- och yrkesvägledare som finns är frågan dock om förslagen kommer att kunna genomföras.
Didaktorn: Studievägledning på liv och död
Till Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm kommer unga människor med yrkesrelaterade skador trots att vissa av dem fortfarande går i skolan, tex yrkesutbildningar eller praktiska program. Det saknas ofta kompetens och rutiner på skolorna för att förebygga den här typen av skador. Det säger Marina Jonsson som utbildar studie- och yrkesvägledare i de medicinska förutsättningarna som kan vara viktiga att känna till när man coachar en ung människa inför studie- och yrkesval. I Didaktorn berättar hon hur man bäst förebygger att elever skadas eller blir sjuka under utbildningen eller när de börjar jobba.
Många nya platser inom yrkeshögskolan
Med de beslut som Myndigheten för yrkeshögskolan nu presenterar tas det andra stora steget i den historiska expansionen av yrkeshögskolan. Till 2022 kommer antalet årsplatser öka med ca 45 procent, från ca 30 000 till 44 000 årsplatser. Antalet studerande förväntas växa från dagens 50 000 till 70 000 studerande.
Här presenteras resultatet i den ansökningsomgång som stängde hösten 2018. Av de totalt 1 105 inkomna ansökningarna om att bedriva YH-utbildning har myndigheten beviljat 496. Det innebär en beviljandegrad på 45%, den högsta någonsin. Sett till antalet nya utbildningsplatser rör det sig om 14 171 med start redan 2019.
Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle
I detta betänkande redovisas uppdraget att lämna förslag som syftar till att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning så att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra väl övervägda val utifrån goda kunskaper om utbildningsvägar och arbetsliv.
Utredningen föreslår bland annat ett paket av fem huvudsakliga åtgärder:
- Ett förtydligande av vad vägledning är, att den kan vara både individuell och generell och ska benämnas karriärvägledning.
- Ett förtydligande av elevers tillgång till individuell karriärvägledning.
- Tydligare krav på att individuell karriärvägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen.
- Förstärkning av det generella karriärvägledningsperspektivet i olika ämnen.
- Ett nytt obligatoriskt inslag med tilldelad tid, benämnt framtidsval, ska införas i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.
Social Influence and Educational Decisions: Studies on Peer Influence in Secondary Education
Elever i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters gymnasieval jämfört med hög- och lågpresterande elever. Det visar Erik Rosenqvist som undersökt hur elever i nionde klass och gymnasieelever påverkar varandras utbildningsval.
Avhandlingen är en kvantitativ studie i fyra delar som övergripande handlar om hur elever i årskurs 9 påverkas av sina skolkamrater i valet av gymnasieutbildning. Avhandlingen bygger på registerdata över samtliga elever i klass 9 mellan åren 1998 till 2010.
Läs mer på skolporten.se >>
Hedersrelaterat våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter
Hur kan skolans personal arbeta med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck? Detta stödmaterial från Skolverket beskriver ett arbete som omfattar fyra nivåer – från skolans uppdrag i läroplanen att bedriva sex- och samlevnadsundervisning och att verka för att samarbetet med hemmen utvecklas, till den akuta situationen då eleven är utsatt för hot.
Ansök om att anordna utbildningar som avviker från de nationella programmen
Huvudmän som vill ansöka om riksrekryterande utbildningar, särskilda varianter och nationellt godkända idrottsutbildningar med start 2020 måste lämna sin ansökan senast den 31 januari 2019.
Högskolekurser i digitalisering inom vägledning
UHR tipsar om två möjligheter för dig som vill ha kompetensutveckling inom vägledning med fokus på digitala kanaler. Båda utbildningarna ger högskolepoäng.
Nya föreskrifter om särskild behörighet och områdesbehörigheter
UHR har beslutat om föreskrifter om särskild behörighet och områdesbehörigheter. De första som berörs av de nya föreskrifterna är de elever som ska söka till gymnasieskolan till hösten 2019.
FOKUSERA avsnitt 1
”Framtidens förebilder” är ett projekt i Borlänge. Här är första avsnittet av programmet FOKUSERA som är en del av projektet. Kolla gärna och inspireras😄
Anna Ekström: ”Några riktigt beska piller”
Inget stopp för vinster i friskolor och fritt fram för betyg från årskurs fyra. Som ny utbildningsminister tvingas Anna Ekström driva en politik som hon delvis varit motståndare till.
”I januariavtalet finns en hel del åtgärder som är tydlig socialdemokratisk politik men också några riktigt beska piller”, säger hon.
Gymnasium och SFI samarbetar med motorbranschen för att lösa bristyrken
I höst påbörjades för första gången ett samarbete mellan Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium och Vuxenutbildningen i Söderort. Tillsammans kommer de hålla en kombinationsutbildning kallad SFI + lastbilstekniker. Målet är att studerande ska utveckla sin svenska och samtidigt läsa yrkesinriktade kurser.
80 000 ungdomar fick sommarjobb i kommunerna
– Det är glädjande är att kommuner och regioner visar ett fortsatt stort engagemang i att ordna feriejobb för ungdomar, och att så många unga är intresserade av dessa. Det är ett viktig sätt att visa upp välfärdsverksamheterna för unga, inte minst utifrån de stora rekryteringsbehov som finns, säger Leif Klingensjö, sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Publikation: Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen
Skolverkets publikation Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen innehåller fem inspirationsexempel från olika verksamheter som visar hur en varierad vägledning kan bredda elevernas kunskaper om sig själva och om yrkes- och utbildningsalternativ.
Skolverket: Förebygga avhopp som huvudman
I Skolverkets film träffar vi två huvudmän, från Lerums kommun och från Academedia. Dessa har arbetat systematiskt för att förebygga avhopp från gymnasieskolan.
Publikation Skolveket: Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola samt urval till gymnasiesärskolans nationella program
Skolverkets allmänna råd ger rekommendationer om mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan, samt om hur huvudmän bör arbeta vid urval till gymnasiesärskolans nationella program.
50% rabatt på Riksväljaren
Vi erbjuder nu 50% rabatt på Riksväljaren. Nu 298 kr/st (Ordinarie pris 595 kr/st) exkl. moms och frakt
Lättast mejlar du din beställning till order@tremedia.se
Gotland vände syv-krisen
För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.
Så hur kunde situationen vända? Hanna Karlsson är biträdande enhetschef på arbetsmarknadsenheten på Gotland och började i samband med att bristen var som störst på ön. Hon menar att det är flera faktorer som spelat in.
– En stor del handlar om de fantastiska studie- och yrkesvägledare som vi har haft på Gotland. Flera av de som nu studerar till syvare beskriver hur de har träffat någon av våra studie- och yrkesvägledare som förmedlat vilket kul jobb det är. Sen är det viktigt att knyta kontakt med studenterna, erbjuda praktik, handledning och kanske en deltidstjänst. Det har vi gjort, förklarar Hanna Karlsson.
2018 – lägsta arbetslösheten på tio år
Arbetslösheten fortsatte att sjunka under 2018, till 7 procent. Senast arbetslösheten var så låg var 2008. Det innebär att 344 000 personer var inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen vid slutet av 2018. Samtidigt var antalet personer som varslades om uppsägning fortsatt mycket få.
Programväljarkollen – Kunskapsquiz inför gymnasievalet
Vi har startat det nya året med flera innovativa och inspirerande samtal om vad vi på Tremedia vill göra och vad vi kan göra. En av idéerna har vi valt ut och gjort verklighet av och vi kallar den för Programväljarkollen. Detta är en betaversion men den är fullt användbar och gratis – vi bjussar!
Bygger på Programväljarens Elevarbetsfolder
Programväljarkollen är ett quiz i digital form för elever som ska söka till gymnasiet. Vår tanke och ambition är att den ska användas av elever som vill förbereda sig och öka sina möjligheter att göra ett väl underbyggt gymnasieval. Frågorna i Programväljarkollen är hämtade från vår Elevarbetsfolder, som har funnits i många år för gratis nedladdning här på webbplatsen.
Programväljarkollen kan du öppna och besvara i din dator, mobil eller surfplatta. Frågorna är indelade i olika avsnitt som du enkelt kan förflytta dig emellan och avslutningsvis finns en funktion för att mejla ditt quizresultat och de rätta svaren till dig själv. Du kan även välja att bara visa resultaten utan att mejla dem till dig själv direkt i webbläsaren. Frågorna passar de som närmar sig gymnasievalet, dvs. alla elever på högstadiet och deras föräldrar.
Hjälp oss testa
Vi har testat och tycker att det funkar, men det viktigaste är att det funkar för dig och dina elever. Frågorna behöver vara relevanta och välformulerade, så vill vi gärna att ni testar och ger oss feedback. Med hjälp av dina expertkunskaper och elevernas insikter kan vi göra Programväljarkollen ännu bättre.
Mejla era synpunkter till lennart@tremedia.se.
Gå till Programväljarkollen och testa >>
Tack på förhand! 😉
Rapport: När föräldrarna själva får välja – Attityder och åsikter om barnens gymnasieval
Föräldrarna till nästan fyra av tio 14- och 15-åringar säger att gymnasievalet helt är barnets beslut. . Men i majoriteten av familjerna är det ett gemensamt beslut, även om barnets röst väger tyngst i de allra flesta fallen. Detta kan du läsa i en ny rapport från Svenskt Näringsliv, När föräldrarna själva får välja – Attityder och åsikter om barnens gymnasieval.
Så vill Skolverket förbättra kursplanerna
Ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. Det är några av de förbättringar av kurs- och ämnesplaner som Skolverket vill göra. Arbetet går nu in i en ny fas och den 8 janurai presenterade Skolverket konkreta exempel på hur förändringarna kan se ut. De bygger på förslag till riktlinjer som alla lärare erbjuds att lämna synpunkter på.
Från 8 januari till 27 januari ges lärare och andra möjlighet att ge synpunkter via en enkät på Skolverket.se.
Förslag till nya kurs- och ämnesplaner och kunskapskrav kommer att läggas fram under 2019. Förutsatt att regeringen fattar beslut kan de börja gälla från och med höstterminen 2020.
Läs pressmeddelandet på skolverket.se >>
Läs mer om förslag till riktlinjer och exempel på förändringar >>
Från UHR: Nya regler 2022 – Vad ska man tänka på?
UHR har vi satt ihop kort information om vad niondeklassare och deras föräldrar behöver veta inför eventuella högskolestudier med start hösten 2022.
Ladda ner pdf-filen Nya regler 2022: Vad ska man tänka på.pdf >>
Stora inkomstskillnader
SCBs statistik visar stora skillnader i inkomster beroende på vilket program man gått på gymnasieskolan. Statistisken utgår från elever som gick ut gymnasiskolan för 10 år sedan. Svenskt Näringsliv kommenterar på DN Dabatt.
Back in business
God fortsättning! ✨✨✨
Hoppas att ni haft en bra jullovsledighet och att ni laddat batterierna för en ny termin. På Tremedia är vi tillbaka på kontoret och det är redan full fart. Under jullovet har vi inte skickat ut några beställningar så om du har beställt så kommer dina varor att skickas inom kort.
Väl mött under 2019!
Arbetsförmedlingen stoppar nya extratjänster
Arbetsförmedlingen inför stopp på anvisningar till extratjänster och moderna beredskapsjobb från och med den 1 januari 2019. Förhandlingar med de fackliga organisationerna har också inletts om personalneddragningar. Det som en följd av den statsbudget som riksdagen beslutade om förra veckan.
ESF-podden – Är skolan rustad för att ta hand om barn med funktionsvariationer?
En ny undersökning visar att 50% av de barn som har en diagnos inom autismspektrat går ut 9:an med ofullständiga betyg. För många barn märks tecken på svårigheter i väldigt tidig ålder. Men många får inte det särskilda stöd de behöver.
Vilka orsaker det här har och framför allt hur vi kan agera kraftfullt för att stoppa utslagningen och ge varje barn förutsättningar att lyckas och trivas i skolan pratar vi om i dagens avsnitt.
Gäster är Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund och Åsa Karle Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
Programledare: Anna Olin Kardell
Yrk In stärker kopplingen mellan introduktionsprogram, yrkesprogram och arbetsmarknad
Projektet Yrk In är en ESF-finansierad satsning som ska öka intresset för gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet är också att underlätta ungas etablering i arbetslivet, genom förbättrad yrkesutbildning.
Projektets övergripande mål
Yrk In:s övergripande projektmål är att fler unga killar och tjejer
- ska få möjlighet att delta i aktiviteter eller kurser som ökar deras anställningsbarhet
- ska bli behöriga till, söka och påbörja en utbildning på gymnasieskolans yrkesprogram
- ska slutföra gymnasieskolans yrkesprogram med en examen eller en plan för yrkeslivet
Förändringar kring hur betygsmedelvärdet räknas ut för vissa utländska gymnasiebetyg
Under hösten 2018 har det skett förändringar i hur betygsmedelvärdet räknas ut för vissa utländska gymnasiebetyg.
För den som söker utbildning genomförs förändringarna i tre steg. Sökande med gymnasiebetyg från de första länderna som berörs får sina betygsmedelvärden beräknade enligt den nya metoden till antagningen inför vårterminen 2019. Ändringar införs sedan stegvis för övriga länder till och med antagningen inför vårterminen 2020.
Ändringarna berör 73 länder, en dryg tredjedel av världens länder. Många utbildningar har ett framräknat medelvärde på sina gymnasiebetyg som inte kommer att räknas om.
Ladda ner högskoleprovsaffischen
Den 15 januari öppnar anmälan till vårens högskoleprov. Nu finns det en högskoleprovsaffisch att ladda ner och skriva ut.
Anmälan till högskoleprovet >>
Lista över de universitet och högskolor som anordnar högskoleprovet >>
Studera högst ett år – få jobb direkt
Du måste inte läsa i fyra år vid högskola för att få ett jobb. Det finns kortare vägar till en mängd yrken – som dessutom kan ge dig en anställning direkt.
– Många yrken med kort utbildningsväg är bristyrken där det är lätt att få arbete just nu, säger Maria Lundquist, yrkesvägledare Arbetsförmedlingen.
Skolor med problem ska få bättre stöd
Vi har varit för osynliga, tycker Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör. Nu ska myndigheten söka upp skolor som behöver hjälp.
Kalla faktas uppmärksammade granskning som sändes i TV4 i förra veckan visade att 5 500 elever är frånvarande från skolan minst halva terminen. Många av dem har enligt reportaget en lättare form av autism eller adhd. När Fredrik Malmberg tillträdde som generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) förra året sa han att myndigheten finns till för att alla barn ”ska nå sina utbildningsmål oavsett funktionsförmåga”.
Enligt Fredrik Malmberg arbetar SPSM hårt med problematisk skolfrånvaro. Samtidigt är han självkritisk när det gäller myndighetens förmåga att nå ut till de skolor som bäst behöver det.
ESF-podden: Klarar vi matchningen?
Det pratas mycket om det livslånga lärandet och förutsättningar för att ta sig in på en arbetsmarknad i förändring. Hur kommer samverkan mellan skola och arbetsliv se ut i framtiden? Kommer unga även i fortsättningen behöva att passera gymnasieribban? Och vad händer med yrkesutbildningarna? Dessa saker fokuserar vi på i veckans avsnitt av En Smart Framtid. Gästar gör Lil Ljunggren Lönnberg, ordförande i DUA, Delegationen för unga och nyanlända till arbete och Jonas Olofsson, ekonomisk-historiker och professor i hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Programledare: Anna Olin Kardell
Färre studerar med studiemedel på komvux
Andelen som använder studiemedel på komvux gick ner från 44 procent till 36 procent mellan 2012 och 2016. Utvecklingen fortsatte ned även under 2017.
– En förklaring är att allt fler läser på distans och deltid på komvux. I de grupperna är det mindre vanligt att de studerande nyttjar studiestödet för sin försörjning, säger Andreas Dahlkvist, utredare på CSN.
Så lär du dig se varningstecknen
Sedan i somras är rektorn skyldig att snabbt utreda en elevs problematiska frånvaro – oavsett om den är giltig eller ogiltig. Nedan är en checklista över varningssignaler och i artikeln finns förslag på vad du kan göra åt dem.
Dessa faktorer kan hänga ihop med att elever utvecklar hög frånvaro:
- Ströfrånvaro och/eller frånvaro med ett tydligt mönster, till exempel på morgnar, eftermiddagar, måndagar, lektionen i idrott och hälsa.
- Sjukskrivningar, oftare och längre än vanligt och/eller om sjukdomsbilden är diffus.
- Huvudvärk, illamående eller magont före och under skoldagen.
- Eleven har vårt att komma i väg till skolan på morgonen, kommer för sent eller vill gå hem under dagen.
- Föräldrar som känner till frånvaron och som hjälper till att sjukanmäla.
- Sjukdom eller dödsfall i familjen.
- Omvälvande händelser i familjen, som skilsmässa eller ett nytt syskon.
- Missbruk eller mental ohälsa hos närstående.
- Inkonsekvens och otydliga regler hemma.
- En ovanligt nära relation till en eller båda föräldrarna.
- En bakgrund med många skolbyten.
- Ovilja till studiebesök och klassresor.
- Negativ självbild och/eller en negativ bild av andra.
- Dåliga relationer till en eller flera lärare men även brist på goda relationer till lärare eller annan personal.
- Svårt med kamratrelationer och/eller svårt att umgås i grupp.
- Stor upptagenhet med ett specifikt intresse, till exempel datorspel.
- Nedstämdhet och tystlåtenhet.
- Dålig hygien.
- Svårt med förändringar och övergångar.
- Svårt att hitta egna lösningar på problem.
- Fastnar vid vissa skoluppgifter, har svårt att ta sig vidare.
- Långsam läs- och skrivutveckling.
- Obalans mellan elevens förmåga och de krav som ställs.
Debatt: ”Borde det livslånga lärandet privatiseras?”
Högskolan har all den ämneskunskap som behövs men saknar finansieringen och incitamenten för att erbjuda den fortbildning som kommer att krävas, skriver forskarna Sverker Janson och Gunnar Karlsson.
111 000 nya jobb till 2020
Den svenska arbetsmarknaden utvecklas mycket starkt, så starkt att Arbetsförmedlingen skriver upp prognosen för tillväxten av nya jobb 2018. Under 2019 och 2020 fortsätter jobben att växa, men i långsammare takt, med sammanlagt 111 000 personer.
Fortsatt trend – fler elever tar gymnasieexamen
För femte året i rad ökar andelen elever som får gymnasieexamen inom tre år på nationella program. Störst är ökningen på de högskoleförberedande programmen. Skolverkets statistik över betygen inom gymnasieskolan finns även på läns-, kommun- och skolnivå.
– Vi ser en stadigt uppåtgående trend när det gäller elever som tar gymnasieexamen vilket självklart är positivt. Med en examen öppnar sig utbildningsvägar och det ökar också chanserna att få jobb, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket.’
SYV-utredningen
– Samhället förändras allt snabbare. Arbetslivet förändras allt snabbare. Det är det perspektivet man måste se, var och en måste rustas med en förmåga att hantera återkommande val, säger Mikaela Zelmerlööw, huvudsekreterare i utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning (U2017:10).
De flesta är överens om att SYV behöver stärkas, samtidigt som man inte kan lägga på skolan en massa ytterligare uppgifter att lösa. En av svårigheterna i utredningen har varit att lägga förslag som är kraftfulla utan att kosta mycket pengar, som inte tränger undan något annat. Åtgärderna måste få ta tid och arbetet måste få stöd för att det ska få genomslag. Det är sedan tidigare en väl känd problembild att det i hög grad är en styrnings- och ledningsfråga menar Mikaela Zelmerlööw.
– Det går inte att föreslå en sak som skulle hjälpa jättemycket för allt. Vi kommer att föreslå ett antal åtgärder, som ska ses sammantaget. Man kan inte lyfta ut ett av dem och tro att det kommer att hända särskilt mycket, säger hon.
Skolkamrater kan avskräcka vid gymnasieval
– Kompisarnas inflytande är relativt stort. Om många på skolan väljer ett högskoleförberedande program ökar benägenheten att göra detsamma. Motsvarande effekt blir det om många väljer ett yrkesförberedande program, säger forskaren Erik Rosenqvist vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Läs artikeln på lararnastidning.se >>
Ladda ner avhandlingen Social Influence and Educational Decisions >>
Inspireras av Plugga Klart-projekten i Region Dalarna
I slutet av november förra året blev vi på Tremedia inbjudna till en mycket intressant spridningskonferens för projektet ”Plugga klart” i Region Dalarna. Konferensen hölls i Tällberg under två dagar och hade 150 deltagare. Förutom oss på Tremedia deltog representanter från Europeiska socialfonden, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting, AcadeMedia, skolpolitiker, regionala aktörer, skolledare och alla delprojektledare.
Plugga klart är två länsövergripande projekt i Region Dalarna – Plugga klart 1 och Plugga klart 2. De har som syfte att stödja utvecklingsarbetet på en del av länets skolor för att få fler elever att lyckas med sina studier och minska studieavbrotten.
Huvudaktiviteter inom de två projekten har varit:
- Utforma rutiner i skolan för att identifiera elever som riskerar att göra studieavbrott.
- Utveckla och införa tidiga insatser för att motverka studieavbrott.
- Utforma system för att registrera elever som gör studieavbrott och dess orsaker.
- Nätverksträffar för berörd personal.
- Utbilda berörda elever i horisontella principer: jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering.
- Workshop med berörd personal i horisontella principer: jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering
- Implementering av de rutiner som skolorna arbetat fram under projektåren.
Film och bok
De två Plugga klart-projekten har pågått i tre år och spridningskonferensen i Tällberg var en del av projektets avslut och anordnades för att sprida resultaten. I samband med detta visades en film som spelats in i samband med projektet och det är den du kan se i början av denna artikel.
I samband med konferensen var det även release av boken om Plugga klart-projektet – ”Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta”.
Boken är skriven av projektledaren Karin Funcke och den är en skildring av Plugga klart 2 och några av de skolor och elever som varit en del av satsningen. Boken låter oss ta del av resan som de deltagande skolorna har gjort. Boken finns som E-bok och du laddar ner den kostnadsfritt här.
På Tremedia är vi tacksamma över att få ta del arbetet som Plugga klart-projekten arbetat fram och resulterat i. Vi vill gärna uppmana alla att ta del av Region Dalarnas erfarenheter och inspireras i arbetet med dessa viktiga frågor även på er skola!
Se filmen om Plugga klart-projektet >>
Läs mer om projekten ”Plugga klart 1” och ”Plugga klart 2” >>
Läs boken ”Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta” >>
Kalla fakta: Om barnen som inte går till skolan
De är många fler än man hittills trott – barnen som inte går till skolan. TV 4s Kalla fakta kartlägger de så kallade hemmasittarna i unika siffror, pratar med barnen, och upptäcker hur skolorna brister i att ge dessa elever det rätta stödet.
Julpaket 1
JULPAKET NR 1 innehåller följande produkter:
- Jobbkortsaffisch
- Vägledarens val – Teori och metod i aktion
- Tolv teorier – Att gå från teori till praktik
För beställningar innan den 27 december 2018 garanteras skickad faktura 2018.
Julpaket 2
JULPAKET NR 2 innehåller följande produkter:
För beställningar innan den 27 december 2018 garanteras skickad faktura 2018.
Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp
Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.
Karin Funcke är projektledare på Region Dalarna, och hon menar att det i botten ligger en grundläggande fråga: Tycker vi att det är viktigt att eleverna är på plats?
– Många skolor har fått erkänna att de tidigare inte har utforskat så mycket varför en elev är borta. Det hänger ofta ihop med ohälsa, men det kan vara en hel serie faktorer som har lagts på hög allt eftersom. All personal kan bidra till att minska studieavbrotten, genom att direkt agera när någon fattas, och inte låta det gå vecka efter vecka. Man måste fånga upp eleverna och vara uppmärksam, och alla behöver hjälpas åt i det arbetet. Genom ett gemensamt förhållningssätt och agerande, riskerar vi inte att någon elev faller mellan stolarna, säger hon.
ESF-podden om särvux, gymnasiesärskolan och vägar till arbete
År 2008 ratificerade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter och att samhället ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta deras fulla inkludering och deltagande. I korthet alltså rätten att leva ett liv på lika villkor som alla andra. Delaktighet är ett av de viktiga nyckelorden som ska genomsyra funktionshinderpolitiken – alla ska kunna vara delaktiga i alla delar i samhället. Men hur ser den där delaktigheten ut i skola och arbetsliv?
Det pratar vi om tillsammans med Gunnar Andersson, rektor i det ESF-stödda projektet Jobb i sikte, Sylvia Lindqvist, undervisningsråd på Skolverket. Arbetar med Lärlingscentrum och gymnasiesärskolan och Sara Dahl, undervisningsråd på Skolverket, och håller också i en insats som kallas etablering för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Programledare är Anna Olin Kardell
Vad är gemensamt för Therese Lindgren och Elon Musk?
Svaret är att de utsetts till ungas största förebilder år 2018. Mer om dessa två personer och på vilket sätt de inspirerar finns att läsa i Ungdomsfokus 2018 som är en undersökning som varje år kartlägger 15-29-åringars liv, framtidsdrömmar, drivkrafter, kommunikationsmönster och värderingar. Det handlar till största del om ungdomars syn på livet, hur de mår och hur samhället mår, och avslutningsvis om vad vuxenvärlden kan göra så unga kan må bra och bidra.
Ladda ner rapporten som pdf – Ungdomsfokus 2018 – Dagens unga, framtidens samhällsbyggare >>
Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser
Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, och istället fokusera på kvalitet, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
Högpresterande elever saknar utmaningar i gymnasiet
Vid en tredjedel av lektionerna i svenska gymnasieskolor måste undervisningen bli bättre anpassad för högpresterande elever, det framkommer av granskning från Skolinspektionen. Särskilt utbildningen i matematik borde utvecklas, där bedöms över 40 procent av lektionerna ge för låg stimulans.
Skolinspektionens rapport (pdf) – Utmanande undervisning för högpresterande elever >>
Tusentals barn går inte i skolan
Tusentals barn i Sverige går inte i skolan som de ska. Minst 5 500 barn var frånvarande mer än halva höstterminen förra året, visar en kartläggning som TV4:s Kalla fakta gjort.
Gemensamt för de hemmasittande barnen är att de behöver extra stöd i skolan, rapporterar Kalla fakta. Exempelvis handlar det om barn med lättare form av autism eller adhd, barn som har svårt för stökiga miljöer. Som åttaårige Harry i Göteborg. Han testade att gå i en vanlig klass, men det gick inte.
– Allteftersom tiden gick såg jag att han upplevde stora stressreaktioner och han blev utåtagerande, säger hans mamma Karin Kock till ”Kalla fakta”.
I väntan på en anpassad skolplats har han inte varit i skolan på sex månader.
Folkhögskoleprojekt får bidrag från ESF
Projektet FAMN får nästan 22 miljoner kronor i bidrag av svenska ESF-rådet för att utveckla metoder för att unga nyanlända ska fullfölja sina studier på folkhögskola. Det är Folkbildningsrådet som står bakom projektet tillsammans med sex folkhögskolor i Skånes, Västmanlands, Östergötlands, Stockholms, Västerbottens och Västra Götalands län.
Inspiration: Yrkespraktik – en vinst för både studenter och organisation
Spanien, Norge, Storbritannien, Italien och Malta. Det är exempel på länder som Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm skickar sina studenter till för att göra yrkespraktik. Skolan har ett brett urval av yrkeshögskoleutbildningar inom turism- och besöksnäring, ekonomi, hälso- och sjukvård och detaljhandel.
”En yrkespraktik utomlands ger våra studerande bra meriter och i slutändan arbete, nio av tio har ett arbete ett halvår efter sin examen”. Det säger Christina Vallin, utbildningsledare på Frans Schartaus Handelsinstitut.
Kontoret stängt 26-28 november
Nästa vecka måndagen till onsdag, 26-28 november, har Tremedias kontor stängt. Vi befinner oss då på ”Plugga klart-konferens” i Dalarna och är tillbaka på kontoret torsdagen den 29 november. Har du frågor när vi har stängt så mejla oss så svarar vi så snart vi hinner.
Trevlig helg!
SYV på mellanstadiet = ökad valkompetens
På senare tid har det pratats mer och mer om vikten att börja med studie- och yrkesvägledning redan i yngre åldrar. Genom att göra detta kan man öka elevernas valkompetens och förbereda eleverna för stt gymnasieval och andra val de kommer att stå inför senare i livet.
”Tidigare insatser kan hjälpa eleverna att känna sig tryggare i sitt val till gymnasiet och mer förberedda för valsituationer längre fram”
Förhoppningen är också att öka och bredda elevernas perspektiv inför framtidsval och minska omval och avhopp på gymnasiet.
Det var just detta som var utgångspunkten när vi på Tremedia skapade konceptet Choice & Brainy tillsammans med Linn Andergren!
Vi tror på ett ”hands on-material” som eleverna få jobba aktivt med i fysisk bokform. En bok ger möjlighet att gå tillbaka fundera, reflektera, lägga till och ändra. Du kan läsa, skriva och rita på ett kreativt sätt samt titta på bilderna hur många gånger du vill. En helt egen bok att arbeta i kan man dessutom ta hem till föräldrarna och läsa tillsammans, vilket kan öppna upp till samtal även i hemmet och bredda förädrarnas förståelse.
”En väl utarbetad lärarhandledning gör att du kan tuta och köra!”
Eftersom vi vet att det inte finns nog med tid för studie- och yrkesvägledarna ute på högstadieskolorna att hålla i SYV-arbetet på mellanstadiet har vi tagit fram en noga och detaljerad lärarhandledning. Den går igenom lektion för lektion och du laddar ner den utan kostnad tremedia.se.
Läs mer om hela konceptet >>
Ladda ner lärarhandledningen >>
Ladda ner teorianknytning >>
Ladda ner förankring i läroplanen >>
Många yrkesprogram på gymnasieskolan leder till arbete direkt efter examen
Ungdomar som har tagit examen från fordon- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet har stora chanser att få ett arbete inom ett år efter att de slutfört gymnasieutbildningen. Det visar statistik över vad ungdomar, som slutförde gymnasieutbildning läsåret 2014/15, gjorde året efteråt. Statistiken går att bryta ner på län, kommun och skola.
Färre sökande utan tidigare högskolestudier höstterminen 2018
Inför hösten 2018 sökte 122 000 personer utan tidigare högskolestudier till högskolan. Det är en minskning med 2 procent jämfört med förra hösten då antalet var 125 000. Bland de sökande utan tidigare högskolestudier var 59 procent kvinnor och 41 procent män.
Föreskrifter om särskild behörighet och områdesbehörigheter på remiss
Utgångspunkten för UHR:s ändringsförslag i föreskrifterna har varit tidigare bestämmelser om områdesbehörigheter. Högskoleförordning har krav på att de särskilda behörighetskrav som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig en utbildning. UHR har även tagit hänsyn till hur lärosäten använder de områdesbehörigheter som finns nu.
– Vi ser gärna att även studie- och yrkesvägledare kommer med synpunkter på förslagen som skickats ut, säger Erica Finnerman, utredare på UHR.
Här har eleverna prao i fem årskurser
På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.
Fortbildning för SYV till våren
Skolverket erbjuder fortbildning för skolor om vill vässa sin studie- och yrkesvägledande verksamhet. Kurserna som erbjuds till våren är:
Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning >>
Hur kan vi bli bättre på att förstå varandra när vi har olika språkliga och kulturella bakgrunder? Kursen vänder sig till studie- och yrkesvägledare som vill utveckla metoder och verktyg för att reflektera, analysera och förstå studie- och yrkesvägledningssituationer utifrån ett normkritiskt och interkulturellt perspektiv.
Nyanländas övergångar och inkludering >>
En kurs för verksamheter som vill utveckla arbetet med att stödja nyanländas karriärprocesser.
Tvådagars kurs om att vägleda vuxna nyanlända >>
Lärare och studie- och yrkesvägledare får under två dagar utveckla kunskaperna i karriärplanering för nyanlända vuxna.
Utbildningspaketet skola-arbetsliv >>
Koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen och planera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning, med hjälp av utbildningspaketet. Lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare deltar tillsammans för bästa resultat.
Läs mer om kursinnehåll och anmälan vid respektive kurslänk
Nu kan du beställa en Jobbkortsaffisch 70 x 100 cm
Vi har haft många kunder som uppskattat vår kortlek Jobbkort och några har kontaktat oss på Tremedia och undrat om vi kunde göra en affisch med dessa. Nu är Jobbkortsaffischen här!
Det är en stor affisch med måtten 70 x 100 cm som innehåller ungefär hälften av de kort som finns med i kortleken Jobbkort. Målet är att den ska inspirera och ge exempel på det stora utbudet som finns på arbetsmarknaden och den kan även användas för att väcka frågor om vad vissa yrken innebär samt skapa diskussion kring yrken och arbetsmarknad.
Du kan också mejla din order till order@tremedia.se. Leverans vecka 49
Fundera igenom gymnasievalet noga
Svenskt Näringsliv har anlitat Norstat att undersöka föräldrarnas syn på deras ungdomars gymnasieval.
Drygt hälften av föräldrarna ser helst att deras dotter eller son läser ett högskoleförberedande program. En tredjedel av föräldrarna har ingen speciell åsikt om vilken typ av program tonåringen bör läsa. Bara knappt en förälder av tio anser att det bör vara ett yrkesprogram.
Skolverket: Preliminär statistik om gymnasieskolans elever
Läsåret 2018/19 går det totalt går det 350 600 elever i gymnasieskolan. Sedan föregående läsår har antalet elever ökat med 2 800 elever, vilket motsvarar ungefär 1 procent. Språkintroduktion har minskat med ungefär 9 700 elever, ca 30 procent. Programmet är nu det femte största programmet i gymnasieskolan. Detta visar Skolverkets preliminära statistik om elever i gymnasieskolan läsåret 2018/19.
Se Preliminär statistik i tabell om gymnasieskolans elever, läsåret 2018/19 >>
Få elever tar gymnasieexamen i komvux
Endast var fjärde elev som missar examen i gymnasieskolan med ett fåtal kurser går över till komvux och enbart var tjugonde elev tar examen där. Det visar Skolverkets studie av elever som övergick till komvux 18 månader efter att de lämnat gymnasieskolan läsåret 2014/15 med studiebevis i stället för gymnasieexamen.
– Det är uppenbart att de flesta elever som missar gymnasieexamen med några få kurser inte går över till komvux inom en nära tid. Det är därför viktigt att gymnasieskolan ger eleverna stöd så att de får examen. De som ändå inte når ända fram måste få tydlig information om möjligheterna att studera klart på komvux, säger Marcello Marrone, chef för Skolverkets enhet för vuxenutbildning.
Läs registerstudien här – Elever nära examen som övergår till komvux >>
Fortsatt minskad arbetslöshet bland ungdomar
Ny statistik från Arbetsförmedlingen visar att allt färre ungdomar (18–24 år) är inskrivna som arbetslösa. I slutet på oktober var de knappt 48 000, jämfört med 55 000 samma månad i fjol. Även andelen unga arbetslösa har minskat till en nivå på 8,8 procent. Det kan jämföras med 10,3 procent för ett år sedan.
– Arbetsmarknaden är fortsatt stark och det är brist på arbetskraft. Det gynnar ungdomarna när arbetsgivare sänker kraven på erfarenhet. De flesta unga är arbetslösa i korta tider, de rör sig mellan arbetslöshet och anställning i mycket större utsträckning än andra åldersgrupper, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Var fjärde i högre studier direkt efter gymnasiet
Mer än var fjärde gick direkt vidare till högskolestudier efter gymnasiet av de som slutade grundskolan 2006. En nästan lika stor grupp började jobba direkt och gjorde det fortfarande 2016. Resten gick krokigare vägar.
Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare
Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare.
Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.
– Man måste värdesätta kompetensen mer, säger LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist.
NPF-säkrad kommun
Norrtälje kommun har beslutat att NPF-säkra alla sina skolor, förskolor och gymnasium. Hur gör man det? Helena Walukiewicz är samordnare för projektet och Karin Avellan är lärare. I Didaktorn berättar de om den checklista skolorna ska förhålla sig till och varför kommunen tagit sitt radikala beslut. De säger själva att de inte har något val.
Områdesbehörigheter – vad gäller nu och framåt?
Vi frågade UHR som svarade att områdesbehörigheter kommer tas bort och ersättas av särskilda behörigheter från och med den 1 januari 2019. Men, de ändringar som görs i och med det kommer inte att användas i skarpt läge i antagning till högskolestudier förrän till utbildning som startar efter 1 juni 2022.
Övergångsbestämmelserna (SFS 2018:1503) möjliggör att områdesbehörigheter kommer finnas kvar för högskoleutbildning som startar innan den 1 juni 2022, men för utbildningar som startar därefter kommer de nya behörighetsreglerna att tillämpas.
Så för gymnasieelever som vill ansöka till högskoleutbildning som startar innan 1 juni 2022 gäller den information om områdesbehörigheter som finns i nuläget.
De nya särskilda behörigheterna kommer påverka främst grundskoleelever och andra sökande till utbildningar som startar efter den 1 juni 2022.
För den som vill fördjupa sig ytterligare finns högskoleförordningen att läsa här >>
Skolministeriet: Förstatliga skolan – varför då?
Att skolan bör förstaligas är ett krav som hörs från olika håll inom skolvärlden och politiken. I riksdagen finns tre partier som vill förstatliga skolan, och det ena av de två lärarfacken har förstatligande högst upp på agendan. Vi tittar närmare på det här återkommande kravet. Vad är det man vill att staten tar över? Vilka problem hoppas man kunna lösa? Och varför är frågan om ett återförstatligande – snart 30 år efter att skolan kommunaliserades – fortfarande så viktig för en stor del av lärarkåren?
Lagändring 2018-08-01: Individuell studieplan för nyanlända elever
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen för att stärka nyanlända elevers möjligheter att uppnå behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Bestämmelserna omfattar bland annat en individuell studieplan för nyanlända elever i högstadiet i grundskolan eller specialskolan. Studieplaner ska upprättas i ett samarbete mellan lärare, studie- och yrkesvägledare och vid behov även med elevhälsan. Det ska också finnas tid till löpande revidering av studieplanerna.