God fortsättning! ✨✨✨
Hoppas att ni haft en bra jullovsledighet och att ni laddat batterierna för en ny termin. På Tremedia är vi tillbaka på kontoret och det är redan full fart. Under jullovet har vi inte skickat ut några beställningar så om du har beställt så kommer dina varor att skickas inom kort.
Väl mött under 2019!
Arbetsförmedlingen inför stopp på anvisningar till extratjänster och moderna beredskapsjobb från och med den 1 januari 2019. Förhandlingar med de fackliga organisationerna har också inletts om personalneddragningar. Det som en följd av den statsbudget som riksdagen beslutade om förra veckan.
En ny undersökning visar att 50% av de barn som har en diagnos inom autismspektrat går ut 9:an med ofullständiga betyg. För många barn märks tecken på svårigheter i väldigt tidig ålder. Men många får inte det särskilda stöd de behöver.
Vilka orsaker det här har och framför allt hur vi kan agera kraftfullt för att stoppa utslagningen och ge varje barn förutsättningar att lyckas och trivas i skolan pratar vi om i dagens avsnitt.
Gäster är Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund och Åsa Karle Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
Programledare: Anna Olin Kardell
Projektet Yrk In är en ESF-finansierad satsning som ska öka intresset för gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet är också att underlätta ungas etablering i arbetslivet, genom förbättrad yrkesutbildning.
Projektets övergripande mål
Yrk In:s övergripande projektmål är att fler unga killar och tjejer
Under hösten 2018 har det skett förändringar i hur betygsmedelvärdet räknas ut för vissa utländska gymnasiebetyg.
För den som söker utbildning genomförs förändringarna i tre steg. Sökande med gymnasiebetyg från de första länderna som berörs får sina betygsmedelvärden beräknade enligt den nya metoden till antagningen inför vårterminen 2019. Ändringar införs sedan stegvis för övriga länder till och med antagningen inför vårterminen 2020.
Ändringarna berör 73 länder, en dryg tredjedel av världens länder. Många utbildningar har ett framräknat medelvärde på sina gymnasiebetyg som inte kommer att räknas om.
Den 15 januari öppnar anmälan till vårens högskoleprov. Nu finns det en högskoleprovsaffisch att ladda ner och skriva ut.
Anmälan till högskoleprovet >>
Lista över de universitet och högskolor som anordnar högskoleprovet >>
Du måste inte läsa i fyra år vid högskola för att få ett jobb. Det finns kortare vägar till en mängd yrken – som dessutom kan ge dig en anställning direkt.
– Många yrken med kort utbildningsväg är bristyrken där det är lätt att få arbete just nu, säger Maria Lundquist, yrkesvägledare Arbetsförmedlingen.
Vi har varit för osynliga, tycker Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör. Nu ska myndigheten söka upp skolor som behöver hjälp.
Kalla faktas uppmärksammade granskning som sändes i TV4 i förra veckan visade att 5 500 elever är frånvarande från skolan minst halva terminen. Många av dem har enligt reportaget en lättare form av autism eller adhd. När Fredrik Malmberg tillträdde som generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) förra året sa han att myndigheten finns till för att alla barn ”ska nå sina utbildningsmål oavsett funktionsförmåga”.
Enligt Fredrik Malmberg arbetar SPSM hårt med problematisk skolfrånvaro. Samtidigt är han självkritisk när det gäller myndighetens förmåga att nå ut till de skolor som bäst behöver det.
Det pratas mycket om det livslånga lärandet och förutsättningar för att ta sig in på en arbetsmarknad i förändring. Hur kommer samverkan mellan skola och arbetsliv se ut i framtiden? Kommer unga även i fortsättningen behöva att passera gymnasieribban? Och vad händer med yrkesutbildningarna? Dessa saker fokuserar vi på i veckans avsnitt av En Smart Framtid. Gästar gör Lil Ljunggren Lönnberg, ordförande i DUA, Delegationen för unga och nyanlända till arbete och Jonas Olofsson, ekonomisk-historiker och professor i hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Programledare: Anna Olin Kardell
Andelen som använder studiemedel på komvux gick ner från 44 procent till 36 procent mellan 2012 och 2016. Utvecklingen fortsatte ned även under 2017.
– En förklaring är att allt fler läser på distans och deltid på komvux. I de grupperna är det mindre vanligt att de studerande nyttjar studiestödet för sin försörjning, säger Andreas Dahlkvist, utredare på CSN.
Sedan i somras är rektorn skyldig att snabbt utreda en elevs problematiska frånvaro – oavsett om den är giltig eller ogiltig. Nedan är en checklista över varningssignaler och i artikeln finns förslag på vad du kan göra åt dem.
Dessa faktorer kan hänga ihop med att elever utvecklar hög frånvaro:
Högskolan har all den ämneskunskap som behövs men saknar finansieringen och incitamenten för att erbjuda den fortbildning som kommer att krävas, skriver forskarna Sverker Janson och Gunnar Karlsson.
Den svenska arbetsmarknaden utvecklas mycket starkt, så starkt att Arbetsförmedlingen skriver upp prognosen för tillväxten av nya jobb 2018. Under 2019 och 2020 fortsätter jobben att växa, men i långsammare takt, med sammanlagt 111 000 personer.
För femte året i rad ökar andelen elever som får gymnasieexamen inom tre år på nationella program. Störst är ökningen på de högskoleförberedande programmen. Skolverkets statistik över betygen inom gymnasieskolan finns även på läns-, kommun- och skolnivå.
– Vi ser en stadigt uppåtgående trend när det gäller elever som tar gymnasieexamen vilket självklart är positivt. Med en examen öppnar sig utbildningsvägar och det ökar också chanserna att få jobb, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket.’
– Samhället förändras allt snabbare. Arbetslivet förändras allt snabbare. Det är det perspektivet man måste se, var och en måste rustas med en förmåga att hantera återkommande val, säger Mikaela Zelmerlööw, huvudsekreterare i utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning (U2017:10).
De flesta är överens om att SYV behöver stärkas, samtidigt som man inte kan lägga på skolan en massa ytterligare uppgifter att lösa. En av svårigheterna i utredningen har varit att lägga förslag som är kraftfulla utan att kosta mycket pengar, som inte tränger undan något annat. Åtgärderna måste få ta tid och arbetet måste få stöd för att det ska få genomslag. Det är sedan tidigare en väl känd problembild att det i hög grad är en styrnings- och ledningsfråga menar Mikaela Zelmerlööw.
– Det går inte att föreslå en sak som skulle hjälpa jättemycket för allt. Vi kommer att föreslå ett antal åtgärder, som ska ses sammantaget. Man kan inte lyfta ut ett av dem och tro att det kommer att hända särskilt mycket, säger hon.
– Kompisarnas inflytande är relativt stort. Om många på skolan väljer ett högskoleförberedande program ökar benägenheten att göra detsamma. Motsvarande effekt blir det om många väljer ett yrkesförberedande program, säger forskaren Erik Rosenqvist vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Läs artikeln på lararnastidning.se >>
Ladda ner avhandlingen Social Influence and Educational Decisions >>
I slutet av november förra året blev vi på Tremedia inbjudna till en mycket intressant spridningskonferens för projektet ”Plugga klart” i Region Dalarna. Konferensen hölls i Tällberg under två dagar och hade 150 deltagare. Förutom oss på Tremedia deltog representanter från Europeiska socialfonden, Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting, AcadeMedia, skolpolitiker, regionala aktörer, skolledare och alla delprojektledare.
Plugga klart är två länsövergripande projekt i Region Dalarna – Plugga klart 1 och Plugga klart 2. De har som syfte att stödja utvecklingsarbetet på en del av länets skolor för att få fler elever att lyckas med sina studier och minska studieavbrotten.
Huvudaktiviteter inom de två projekten har varit:
Film och bokDe två Plugga klart-projekten har pågått i tre år och spridningskonferensen i Tällberg var en del av projektets avslut och anordnades för att sprida resultaten. I samband med detta visades en film som spelats in i samband med projektet och det är den du kan se i början av denna artikel.
I samband med konferensen var det även release av boken om Plugga klart-projektet – ”Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta”.
Boken är skriven av projektledaren Karin Funcke och den är en skildring av Plugga klart 2 och några av de skolor och elever som varit en del av satsningen. Boken låter oss ta del av resan som de deltagande skolorna har gjort. Boken finns som E-bok och du laddar ner den kostnadsfritt här.
På Tremedia är vi tacksamma över att få ta del arbetet som Plugga klart-projekten arbetat fram och resulterat i. Vi vill gärna uppmana alla att ta del av Region Dalarnas erfarenheter och inspireras i arbetet med dessa viktiga frågor även på er skola!
Se filmen om Plugga klart-projektet >>
Läs mer om projekten ”Plugga klart 1” och ”Plugga klart 2” >>
Läs boken ”Om mina ord kan hjälpa någon annan, vill jag gärna få berätta” >>
De är många fler än man hittills trott – barnen som inte går till skolan. TV 4s Kalla fakta kartlägger de så kallade hemmasittarna i unika siffror, pratar med barnen, och upptäcker hur skolorna brister i att ge dessa elever det rätta stödet.
För beställningar innan den 27 december 2018 garanteras skickad faktura 2018.
JULPAKET NR 2 innehåller följande produkter:För beställningar innan den 27 december 2018 garanteras skickad faktura 2018.
Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.
Karin Funcke är projektledare på Region Dalarna, och hon menar att det i botten ligger en grundläggande fråga: Tycker vi att det är viktigt att eleverna är på plats?
– Många skolor har fått erkänna att de tidigare inte har utforskat så mycket varför en elev är borta. Det hänger ofta ihop med ohälsa, men det kan vara en hel serie faktorer som har lagts på hög allt eftersom. All personal kan bidra till att minska studieavbrotten, genom att direkt agera när någon fattas, och inte låta det gå vecka efter vecka. Man måste fånga upp eleverna och vara uppmärksam, och alla behöver hjälpas åt i det arbetet. Genom ett gemensamt förhållningssätt och agerande, riskerar vi inte att någon elev faller mellan stolarna, säger hon.
År 2008 ratificerade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter och att samhället ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta deras fulla inkludering och deltagande. I korthet alltså rätten att leva ett liv på lika villkor som alla andra. Delaktighet är ett av de viktiga nyckelorden som ska genomsyra funktionshinderpolitiken – alla ska kunna vara delaktiga i alla delar i samhället. Men hur ser den där delaktigheten ut i skola och arbetsliv?
Det pratar vi om tillsammans med Gunnar Andersson, rektor i det ESF-stödda projektet Jobb i sikte, Sylvia Lindqvist, undervisningsråd på Skolverket. Arbetar med Lärlingscentrum och gymnasiesärskolan och Sara Dahl, undervisningsråd på Skolverket, och håller också i en insats som kallas etablering för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Programledare är Anna Olin Kardell
Svaret är att de utsetts till ungas största förebilder år 2018. Mer om dessa två personer och på vilket sätt de inspirerar finns att läsa i Ungdomsfokus 2018 som är en undersökning som varje år kartlägger 15-29-åringars liv, framtidsdrömmar, drivkrafter, kommunikationsmönster och värderingar. Det handlar till största del om ungdomars syn på livet, hur de mår och hur samhället mår, och avslutningsvis om vad vuxenvärlden kan göra så unga kan må bra och bidra.
Ladda ner rapporten som pdf – Ungdomsfokus 2018 – Dagens unga, framtidens samhällsbyggare >>
Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, och istället fokusera på kvalitet, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
Vid en tredjedel av lektionerna i svenska gymnasieskolor måste undervisningen bli bättre anpassad för högpresterande elever, det framkommer av granskning från Skolinspektionen. Särskilt utbildningen i matematik borde utvecklas, där bedöms över 40 procent av lektionerna ge för låg stimulans.
Skolinspektionens rapport (pdf) – Utmanande undervisning för högpresterande elever >>
Tusentals barn i Sverige går inte i skolan som de ska. Minst 5 500 barn var frånvarande mer än halva höstterminen förra året, visar en kartläggning som TV4:s Kalla fakta gjort.
Gemensamt för de hemmasittande barnen är att de behöver extra stöd i skolan, rapporterar Kalla fakta. Exempelvis handlar det om barn med lättare form av autism eller adhd, barn som har svårt för stökiga miljöer. Som åttaårige Harry i Göteborg. Han testade att gå i en vanlig klass, men det gick inte.
– Allteftersom tiden gick såg jag att han upplevde stora stressreaktioner och han blev utåtagerande, säger hans mamma Karin Kock till ”Kalla fakta”.
I väntan på en anpassad skolplats har han inte varit i skolan på sex månader.
Projektet FAMN får nästan 22 miljoner kronor i bidrag av svenska ESF-rådet för att utveckla metoder för att unga nyanlända ska fullfölja sina studier på folkhögskola. Det är Folkbildningsrådet som står bakom projektet tillsammans med sex folkhögskolor i Skånes, Västmanlands, Östergötlands, Stockholms, Västerbottens och Västra Götalands län.