Spanien, Norge, Storbritannien, Italien och Malta. Det är exempel på länder som Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm skickar sina studenter till för att göra yrkespraktik. Skolan har ett brett urval av yrkeshögskoleutbildningar inom turism- och besöksnäring, ekonomi, hälso- och sjukvård och detaljhandel.

”En yrkespraktik utomlands ger våra studerande bra meriter och i slutändan arbete, nio av tio har ett arbete ett halvår efter sin examen”. Det säger Christina Vallin, utbildningsledare på Frans Schartaus Handelsinstitut.

Läs mer på uhr.se >>

Nästa vecka måndagen till onsdag,  26-28 november, har Tremedias kontor stängt. Vi befinner oss då på ”Plugga klart-konferens” i Dalarna och är tillbaka på kontoret torsdagen den 29 november. Har du frågor när vi har stängt så mejla oss så svarar vi så snart vi hinner.

Trevlig helg!

På senare tid har det pratats mer och mer om vikten att börja med studie- och yrkesvägledning redan i yngre åldrar. Genom att göra detta kan man öka elevernas valkompetens och förbereda eleverna för stt gymnasieval och andra val de kommer att stå inför senare i livet.

”Tidigare insatser kan hjälpa eleverna att känna sig tryggare i sitt val till gymnasiet och mer förberedda för valsituationer längre fram”

Förhoppningen är också att öka och bredda elevernas perspektiv inför framtidsval och minska omval och avhopp på gymnasiet.

Det var just detta som var utgångspunkten när vi på Tremedia skapade konceptet Choice & Brainy tillsammans med Linn Andergren!

Vi tror på ett ”hands on-material” som eleverna få jobba aktivt med i fysisk bokform. En bok ger möjlighet att gå tillbaka fundera, reflektera, lägga till och ändra. Du kan läsa, skriva och rita på ett kreativt sätt samt titta på bilderna hur många gånger du vill. En helt egen bok att arbeta i kan man dessutom ta hem till föräldrarna och läsa tillsammans, vilket kan öppna upp till samtal även i hemmet och bredda förädrarnas förståelse.

”En väl utarbetad lärarhandledning gör att du kan tuta och köra!”

Eftersom vi vet att det inte finns nog med tid för studie- och yrkesvägledarna ute på högstadieskolorna att hålla i SYV-arbetet på mellanstadiet har vi tagit fram en noga och detaljerad lärarhandledning. Den går igenom lektion för lektion och du laddar ner den utan kostnad tremedia.se.

Läs mer om hela konceptet >>
Ladda ner lärarhandledningen >>
Ladda ner teorianknytning >>
Ladda ner förankring i läroplanen >>

Ungdomar som har tagit examen från fordon- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet har stora chanser att få ett arbete inom ett år efter att de slutfört gymnasieutbildningen. Det visar statistik över vad ungdomar, som slutförde gymnasieutbildning läsåret 2014/15, gjorde året efteråt. Statistiken går att bryta ner på län, kommun och skola.

Läs mer på skolverket.se >>

Inför hösten 2018 sökte 122 000 personer utan tidigare högskolestudier till högskolan. Det är en minskning med 2 procent jämfört med förra hösten då antalet var 125 000. Bland de sökande utan tidigare högskolestudier var 59 procent kvinnor och 41 procent män.

Läs mer på uka.se >>

Utgångspunkten för UHR:s ändringsförslag i föreskrifterna har varit tidigare bestämmelser om områdesbehörigheter. Högskoleförordning har krav på att de särskilda behörighetskrav som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig en utbildning. UHR har även tagit hänsyn till hur lärosäten använder de områdesbehörigheter som finns nu.

– Vi ser gärna att även studie- och yrkesvägledare kommer med synpunkter på förslagen som skickats ut, säger Erica Finnerman, utredare på UHR.

Läs mer på uhr.se>>

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Läs mer på skolvarlden.se >>

Skolverket erbjuder fortbildning för skolor om vill vässa sin studie- och yrkesvägledande verksamhet.  Kurserna som erbjuds till våren är:

Interkulturellt perspektiv i studie- och yrkesvägledning >>
Hur kan vi bli bättre på att förstå varandra när vi har olika språkliga och kulturella bakgrunder? Kursen vänder sig till studie- och yrkesvägledare som vill utveckla metoder och verktyg för att reflektera, analysera och förstå studie- och yrkesvägledningssituationer utifrån ett normkritiskt och interkulturellt perspektiv.

Nyanländas övergångar och inkludering >>
En kurs för verksamheter som vill utveckla arbetet med att stödja nyanländas karriärprocesser.

Tvådagars kurs om att vägleda vuxna nyanlända >>
Lärare och studie- och yrkesvägledare får under två dagar utveckla kunskaperna i karriärplanering för nyanlända vuxna.

Utbildningspaketet skola-arbetsliv >>
Koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen och planera skolans arbete med studie- och yrkesvägledning, med hjälp av utbildningspaketet. Lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare deltar tillsammans för bästa resultat.

Läs mer om kursinnehåll och anmälan vid respektive kurslänk

Vi har haft många kunder som uppskattat vår kortlek Jobbkort och några har kontaktat oss på Tremedia och undrat om vi kunde göra en affisch med dessa. Nu är Jobbkortsaffischen här!

Det är en stor affisch med måtten 70 x 100 cm som innehåller ungefär hälften av de kort som finns med i kortleken Jobbkort. Målet är att den ska inspirera och ge exempel på det stora utbudet som finns på arbetsmarknaden och den kan även användas för att väcka frågor om vad vissa yrken innebär samt skapa diskussion kring yrken och arbetsmarknad.

Läs mer och beställ >>

Du kan också mejla din order till order@tremedia.se. Leverans vecka 49

Svenskt Näringsliv har anlitat Norstat att undersöka föräldrarnas syn på deras ungdomars gymnasieval.

Drygt hälften av föräldrarna ser helst att deras dotter eller son läser ett högskoleförberedande program. En tredjedel av föräldrarna har ingen speciell åsikt om vilken typ av program tonåringen bör läsa. Bara knappt en förälder av tio anser att det bör vara ett yrkesprogram.

Läs mer på svensktnaringsliv.se >> 

Läsåret 2018/19 går det totalt går det 350 600 elever i gymnasieskolan. Sedan föregående läsår har antalet elever ökat med 2 800 elever, vilket motsvarar ungefär 1 procent. Språkintroduktion har minskat med ungefär 9 700 elever, ca 30 procent. Programmet är nu det femte största programmet i gymnasieskolan. Detta visar Skolverkets preliminära statistik om elever i gymnasieskolan läsåret 2018/19.

Läs mer på skolverket.se >>

Se Preliminär statistik i tabell om gymnasieskolans elever, läsåret 2018/19 >>

Endast var fjärde elev som missar examen i gymnasieskolan med ett fåtal kurser går över till komvux och enbart var tjugonde elev tar examen där. Det visar Skolverkets studie av elever som övergick till komvux 18 månader efter att de lämnat gymnasieskolan läsåret 2014/15 med studiebevis i stället för gymnasieexamen.

– Det är uppenbart att de flesta elever som missar gymnasieexamen med några få kurser inte går över till komvux inom en nära tid. Det är därför viktigt att gymnasieskolan ger eleverna stöd så att de får examen. De som ändå inte når ända fram måste få tydlig information om möjligheterna att studera klart på komvux, säger Marcello Marrone, chef för Skolverkets enhet för vuxenutbildning.

Läs mer på skolverket.se >>

Läs registerstudien här – Elever nära examen som övergår till komvux >>

Ny statistik från Arbetsförmedlingen visar att allt färre ungdomar (18–24 år) är inskrivna som arbetslösa. I slutet på oktober var de knappt 48 000, jämfört med 55 000 samma månad i fjol. Även andelen unga arbetslösa har minskat till en nivå på 8,8 procent. Det kan jämföras med 10,3 procent för ett år sedan.

– Arbetsmarknaden är fortsatt stark och det är brist på arbetskraft. Det gynnar ungdomarna när arbetsgivare sänker kraven på erfarenhet. De flesta unga är arbetslösa i korta tider, de rör sig mellan arbetslöshet och anställning i mycket större utsträckning än andra åldersgrupper, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Läs mer på arbetsformedlingen.se >>

Mer än var fjärde gick direkt vidare till högskolestudier efter gymnasiet av de som slutade grundskolan 2006. En nästan lika stor grupp började jobba direkt och gjorde det fortfarande 2016. Resten gick krokigare vägar.

Läs mer på scb.se >>

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare.
Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.
– Man måste värdesätta kompetensen mer, säger LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist.

Läs mer på skolvarlden.se

Norrtälje kommun har beslutat att NPF-säkra alla sina skolor, förskolor och gymnasium. Hur gör man det? Helena Walukiewicz är samordnare för projektet och Karin Avellan är lärare. I Didaktorn berättar de om den checklista skolorna ska förhålla sig till och varför kommunen tagit sitt radikala beslut. De säger själva att de inte har något val.

Lyssna på reportaget på urskola.se (22.53 min) >>

Vi frågade UHR som svarade att områdesbehörigheter kommer tas bort och ersättas av särskilda behörigheter från och med den 1 januari 2019. Men, de ändringar som görs i och med det kommer inte att användas i skarpt läge i antagning till högskolestudier förrän till utbildning som startar efter 1 juni 2022.

Övergångsbestämmelserna (SFS 2018:1503) möjliggör att områdesbehörigheter kommer finnas kvar för högskoleutbildning som startar innan den 1 juni 2022, men för utbildningar som startar därefter kommer de nya behörighetsreglerna att tillämpas.

Så för gymnasieelever som vill ansöka till högskoleutbildning som startar innan 1 juni 2022 gäller den information om områdesbehörigheter som finns i nuläget.

De nya särskilda behörigheterna kommer påverka främst grundskoleelever och andra sökande till utbildningar som startar efter den 1 juni 2022.

För den som vill fördjupa sig ytterligare finns högskoleförordningen att läsa här >>

Att skolan bör förstaligas är ett krav som hörs från olika håll inom skolvärlden och politiken. I riksdagen finns tre partier som vill förstatliga skolan, och det ena av de två lärarfacken har förstatligande högst upp på agendan. Vi tittar närmare på det här återkommande kravet. Vad är det man vill att staten tar över? Vilka problem hoppas man kunna lösa? Och varför är frågan om ett återförstatligande – snart 30 år efter att skolan kommunaliserades – fortfarande så viktig för en stor del av lärarkåren?

Lyssna på reportaget på urplay.se (28 min) >>

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen för att stärka nyanlända elevers möjligheter att uppnå behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Bestämmelserna omfattar bland annat en individuell studieplan för nyanlända elever i högstadiet i grundskolan eller specialskolan. Studieplaner ska upprättas i ett samarbete mellan lärare, studie- och yrkesvägledare och vid behov även med elevhälsan. Det ska också finnas tid till löpande revidering av studieplanerna.

Läs mer på skolverket.se >> 

Skolverket har tagit fram en samling filmer om kursplanerna i komvux på grundläggande nivå för nyanlända vuxna. Filmerna informerar på ett enkelt och kortfattat sätt om de olika kurserna på komvux grundläggande nivå.

Totalt finns sex stycken filmer som är tänkta att underlätta för dig som studie- och yrkesvägledare, handläggare på Arbetsförmedlingen och annan personal i samtal med exempelvis nyanlända vuxna. Filmerna tar upp följande kurser på komvux grundläggande nivå:

Övergripande information om komvux på grundläggande nivå >>
Svenska och svenska som andraspråk på komvux grundläggande nivå >>
Engelska på komvux grundläggande nivå >>
Matematik på komvux grundläggande nivå >>
Samhällsorienterade ämnen på komvux grundläggande nivå >>
Naturorienterade ämnen på komvux grundläggande nivå >>

Filmerna kommer snart att finnas på flera olika språk. Tanken är att eleven ska kunna titta på filmerna själv också och använda dem som stöd efter att ha blivit vägledd.

Tre år efter den stora flyktingströmmen till Sverige är 60 000 inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Allt fler får jobb, både subventionerade och osubventionerade anställningar. 44 procent arbetar eller studerar efter etableringsuppdraget.

– Det går allt bättre. Resultaten inom etableringsuppdraget för nyanlända har förbättrats varje år sedan Arbetsförmedlingen fick uppdraget 2010. Fler än någonsin får nu jobb eller börjar studera, säger Malin Blomgren, chef för enheten integration och etablering på Arbetsförmedlingen.

Läs mer på arbetsformedlingen.se