Nu är det sommarlov för eleverna och semester för er och oss på Tremedia.
Vi stänger för semester vecka 27-30. Den 30 juli är vi åter på kontoret.
Under semestern kommer vi inte att göra några leveranser och om du gör en beställning kan det dröja innan du får en orderbekräftelse.
Ha en härlig sommar så hörs vi till hösten!
Visa på den akademiska nyttan med utbytesstudier, anpassa utbildningarna så att de lämpar sig för utbyten och utveckla studie- och yrkesvägledningen. Det är huvudförslagen i en ny rapport från UHR för att få fler studenter att studera utomlands.
Läs rapporten som pdf – Det akademiska värdet av mobilitet >>
Vet du inte vad du ska bli? Funderar du på att börja plugga eller vill du kanske byta karriär? Då får du inte missa Intresseguiden som snabbt ger förslag på yrken som passar dig utifrån just dina intressen.
Teorin bakom frågorna i Intresseguiden bygger på John. L. Hollands yrkesvalsteori (RIASEC)
1 juli 2018 träder flera förändringar ikraft som gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Förändringarna rör främst särskilt stöd och introduktionsprogrammen men även det kommunala aktivitetsansvaret. Det blir även förändringar för vissa gymnasieprogram och ämnen.
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.
De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.
I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.
Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.
Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.
Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Genom individanpassat stöd och tydliga rutiner för uppföljning kan antalet elever som gör studieavbrott minska. Det visar slutrapporten av SKL-projektet Plug in.
Sedan 2012 har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) drivit samverkansprojektet Plug In för att motverka studieavbrott i gymnasieskolan. Ett 70-tal kommuner har deltagit i projektet, som nu avslutats och sammanfattas i rapporten ”Studieavbrott – en fråga med konsekvenser långt utanför klassrummet”.
– Att fler unga fullföljer sin utbildning är en viktig fråga både på individnivå och på samhällsnivå. Därför har Plug In varit så viktigt för att få en större förståelse för vad som ligger bakom avbrotten, och kunskap om hur skolor och huvudmän ska arbeta för att förhindra dem, säger Per-Arne Andersson, chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.
Läs mer om framgångsfaktorer för att förhindra studieavbrott >>
Nu kan du som studerat i Syrien, Irak, Storbritannien, Tyskland eller Polen se vad din utbildning motsvarar i Sverige direkt på UHR:s webbplats. Det ger en snabb vägledning för dig som vill arbeta i Sverige.
Många lediga jobb kräver körkort. Riksdagen och regeringen har nu beslutat att det från och med den 1 september ska bli möjligt för vissa arbetslösa att låna pengar från CSN för att kunna ta körkort. Att införa ett statligt lån för körkort är en del i regeringens satsning på att förbättra jobbmatchningen på arbetsmarknaden.
Lånet kan användas till en B-körkortsutbildning vid en trafikskola som är godkänd av Transportstyrelsen. Som mest kan en person låna 15 000 kronor. Utbetalningarna görs i tre delbelopp om 5 000 kronor.
– Det första jobbet kan ofta vara det svåraste att få, eftersom man inte ännu fått visa vad man går för. Att vara lärling är därför en fantastisk start i arbetslivet. Nu förstärker vi ytterligare möjligheten för fler att få erfarenhet som lärling, genom att även elever på introduktionsprogram kan få lärlingsersättning, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2018.
Det går bra för Sverige. Arbetsförmedlingens nya prognos visar att sysselsättningen stiger och det skapas mängder av nya jobb.
– Vi surfar vidare på den starka konjunkturen som skapar en fortsatt urstark arbetsmarknad, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingens prognos visar att arbetslösheten fortsätter att sjunka. Samtidigt får totalt 145 000 fler sysselsättning under 2018 och 2019. Det innebär att sysselsättningsgraden landar på 79 procent nästa år vilket är den högsta nivån sedan början på 1990-talet.
– Sysselsättningen stiger både bland inrikes och utrikes födda. Samtidigt så ser vi att tillväxten av nya jobb nu börjar bromsa in så sakteliga, konstaterar Håkan Gustavsson.
DEBATT: Den stora bristen på studievägledare medför att tiotusentals elever får sämre chanser att göra välinformerade val som kan vara avgörande för deras framtid. Nu måste denna viktiga yrkesgrupp prioriteras, skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet och Erik Nordlund, ordförande Sveriges Elevråd.
Regeringen kommer inte att få igenom sitt förslag om utökade möjligheter att läsa in högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej när förslaget ska upp till beslut nästa vecka.
Utredningen har haft i uppdrag att göra en bred översyn av myndigheterna på skolområdet i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur som effektivare än i dag kan bidra till en bättre skola.
I uppdraget ingick också att lämna förslag till ett lämpligt huvudmannaskap för Sameskolstyrelsen eller dess verksamheter.
Några av utredningens förslag:
Skolmyndigheten och Institutet för professioner i skolväsendet ska bli nya myndigheter.
Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten läggs ner.
Skolforskningsinstitutet och Skolväsendets överklagandenämnd ska finnas kvar.
Några kommuner ska bli huvudmän för specialskolorna.
Sametinget ska vara huvudman för sameskolorna vilket skulle betyda att Sameskolstyrelsen läggs ner.
Det går 471 elever på varje heltidsarbetande studie- och yrkesvägledare i gymnasiet, enligt Skolverkets senaste siffror. För årskurs 7-9 var siffran 498 elever.
– Det är fullständigt omöjligt att kunna göra ett gott arbete utifrån de siffrorna. Många har långt, långt många fler elever än det att hantera och vägleda, säger studie- och yrkesvägledaren Lena Hartvigsson.
Valideringsdelegationen 2015-2019 har överlämnat sin årliga redovisning om valideringens utveckling nationellt och regionalt till Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet.
Sedan 2014 har kommuner och huvudmän för fristående skolor kunnat söka bidrag från Skolverket för att anordna skola på loven. En sammanställning visar att antalet elever i lovskolan ökar men att skolorna har haft svårt att fylla de platser de planerat för under året och att hela statsbidraget därför inte går åt. Ungefär 82 miljoner, motsvarande en tredjedel av bidraget, inte har kunnat betalats ut under de senaste två åren.
– Många vill anordna lovskola men lyckas inte fylla platserna, vilket gör att en del av pengarna aldrig betalas ut. Skolverket har fått signaler om att det är svårt att locka elever till lovskolan och att det är svårt att få tag på behöriga lärare, säger Johanna Freed, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.
För att öka närvaron i skolan behöver eleverna få mer sammanhållna skoldagar. Det anser regeringen som därför har beslutat att skolorna ska arbeta för att förhindra håltimmar i schemaläggningen.
– Håltimmar är dåliga för både eleven, ordningen och skolförvaltningen. Därför ålägger vi huvudmännen att så långt som möjligt ge eleverna sammanhållna skoldagar, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Ändringen träder i kraft 1 juli 2018
En Smart Framtid är Svenska ESF-rådets och Socialfondens nya podd där vi djupdyker i ämnen och frågor som på olika sätt rör utmaningar och samhällsfenomen som är kopplade till våra områden.
Här får du möta experter, forskare och kunniga företrädare och lyssna till deras reflektioner kring nya rapporter och analyser.
Programledare är alltid Anna Olin Kardell, och podden produceras av Rundfunk Media.
Folkhögskolan kan anta en person som är yngre än 18 år till allmän kurs, om platsen finansieras på annat sätt än genom statsbidrag. Regeringen har nu fattat beslut om en ändring i regelverket för att förtydliga detta.
– Det svenska utbildningssystemet ska inte bestå av återvändsgränder. Vi vill göra det tydligare för alla inblandade att kommuner och folkhögskolor kan komma överens om att erbjuda ungdomar som har hoppat av gymnasiet en plats på folkhögskolan i stället, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
Ändringen i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen träder i kraft den 1 augusti 2018.
Arbetsmarknaden förändras i snabb takt och människor kommer att behöva byta jobb och bransch under sitt yrkesliv. Den insikten måste omvandlas till politik. Sverige behöver en reform som gör det möjligt för yrkesverksamma att vidareutbilda sig. Det kan dessutom ge förutsättningar för flexibla turordningsregler, skriver German Bender och Roger Mörtvik.
Nyanlända med kort utbildning ska få en utbildning som bättre svarar mot deras behov. Därför gör regeringen nu anpassningar i kursutbudet på grundläggande nivå inom komvux.
– Kortutbildade nyanlända måste rustas med utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. De nya kurserna på grundläggande nivå på komvux är ett viktigt led i att införa utbildningsplikten, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
Ändringen träder i kraft den 1 juli 2018 och innebär även ändringar i behörighetsförordningen för lärare.
20 000 gymnasieelever lämnar skolan med ofullständiga betyg. Ett stort misslyckande, menar Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer.
– Det är en fråga som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet.