Smartmatte är namnet på den nya digitala mattebok som lanserats i Skövdes skolor. Skillnaden mot en vanlig mattebok är att här finns uppgifter kopplade till hur matematik fungerar praktiskt i verkliga livet. Skövde värmeverk är ett av företagen som valt att stödja projektet och medverka i boken.
Andelen elever som tar examen i gymnasieskolan ökar. Samtidigt kvarstår problemet att nästan var tredje elev inte når hela vägen fram. Det visar en ny rapport från SKL.
Årets Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2018 visar att mellan 2015 och 2017 ökade andelen elever med examen inom fyra år från 69 till 71 procent. I relation till föregående läsår märktes våren 2017 en förbättring om minst 1 procentenhet i 86 av 222 kommuner med egen kommunal gymnasieskola.
Alltfler elever når också grundläggande högskolebehörighet. Förbättringar sker såväl på yrkesprogram som på högskoleförberedande program och både bland män och kvinnor.
Nu är påsklovet här för många och vi på Tremedia vill passa på och önskar er alla en riktigt Glad Påsk!
Efter påsk kommer vi att göra vårt stora pappersutskick för året. Då kommer foldern om årets nya produkter som vänder sig till dig som ska informera om gymnasieskolan. Utskicket kommer även att innehålla ett tryckt Nyhetsbrev.
Då kommer vi även att lägga upp alla nya produkter här på webbplatsen.
Tremedias kontor kommer att ha stängt under påskhelgen och vi åter på kontoret tisdagen den 3 april.
Trevlig helg!
Från och med den 1 juli 2018 kan studerande som läst ett introduktionsprogram på gymnasiet få rätt till det högre bidraget inom studiemedlen. Det gäller studerande i åldern 20-24 som fortsätter att studera på programmet eller fortsätter sina studier på komvux eller folkhögskola. Syftet är att öka antalet som fullföljer sin gymnasieutbildning.
De nya regler för omräkning av utländska betyg som UHR införde 2016 har fått avsedd effekt – sökande med svensk gymnasieexamen har inte missgynnats vid de senaste antagningarna till studier på högskolan.
Myndigheten för yrkeshögskolan presenterar en ny studie som visar hur nöjda arbetslivet är med den kompetens som fås av yrkeshögskoleutbildningarna inom de fem stora utbildningsområdena: Data/IT, Ekonomi, administration och försäljning, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Teknik och tillverkning.
Studien visar att 94 procent av de arbetsgivare som rekryterat från yrkeshögskolan anser att de examinerades kompetens i hög grad motsvarar de behov som krävs.
-Yrkeshögskolans uppdrag är att kompetensförsörja arbetslivet. Därför är det glädjande att vi i år fått kvitto på att de studerande får jobb efter examen och att de som anställer personer med YH-examen också är nöjda med vad de får, säger Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.
Läs studien som pdf – Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som fås av yrkeshögskolan >>
Skolverket vill gärna få in synpunkter på ett framtaget förslag till konsekvensbeskrivning som ingår i ett pågående uppdrag om revideringar av ett antal gymnasieprogram. Ändringarna berör flera olika program och i olika omfattning, men eftersom det i nuläget handlar om ett förslag så finns det möjligheter för berörda målgrupper att påverka uppdraget.
Förslaget kommer lite längre fram att presenteras vid en så kallad regeringsredovisning. Arbetet kommer sedan att forsätta efter att beslut har fattats av regering och riksdag.
Senast 12 april vill Skolverket ha in eventuella synpunkter.
Läs mer om detta och hur du lämnar förslag på skolverket.se >>
Sedan slutet av 00-talet har elevernas socioekonomiska bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i grundskolan. Även skolsegregationen har ökat – elever med olika bakgrund möts mer sällan i skolan idag. Skillnaderna mellan skolors betygsresultat har också ökat och skolans socioekonomiska elevsammansättning har fått större betydelse för elevers betyg. Det visar en ny rapport från Skolverket.
– Det är en oroväckande utveckling men den går att bryta. Skolan är en spegel av samhället men det innebär inte att vi kan kapitulera för utvecklingen. Kommuner och ansvariga för fristående skolor behöver göra allt de kan för att förbättra likvärdigheten. På Skolverket arbetar vi nu på bred front med att stötta dem i det arbetet, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Elevantalet i grundskolan har ökat med drygt 25 000 elever från föregående läsår. Det beror dels på att en större kull elever började i årskurs 1, dels på att det har tillkommit elever även i övriga årskurser. Det visar statistik över elever i grundskolan per den 15 oktober 2017.
Svenskt Näringslivs gymnasierapport 2018 ”Attityder, antal och etablering” har just släppts.
Den yngre generationen har alltid skiljt sig från den äldre men när vi pratar om dagens unga vuxna, de mellan 20 till 34 år, ofta kallade ”the Millennials” eller ”Generation Y” tycks kontrasten vara tydligare än tidigare. På ett seminarium bjöd Svenskt in företagare för att diskutera hur detta påverkar arbetsmarknaden.
– Utländska läkare eller ingenjörer ska inte köra taxi, utan arbeta med det de utbildat sig till. Sverige har inte råd att gå miste om all den kunskap som finns hos personer med utländsk utbildning. Därför ser regeringen nu till att de kompletterande utbildningarna blir mer funktionella och enklare för den som vill komplettera sin utländska utbildning, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Statistik från SCB visar att sex av tio elever i gymnasieskolans årskurs 3 planerade hösten 2017 att inom tre år påbörja en högskoleutbildning. På högskoleförberedande program planerade omkring 80 procent av eleverna att läsa vidare medan det bland eleverna på yrkesprogram var cirka 25 procent.
Temarapport som pdf – Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2017/18 >>
Utredningen ”Planering och dimensionering av gymnasial utbildning” presenteras snart. Utredningen ska ta fram förslag på hur utbildningen kan planeras och dimensioneras bättre på regional nivå, och hur en ny ansvarsfördelning mellan stat, kommun och andra aktörer bör se ut.
Representanter för Lärarförbundets syv var inbjudna till Regeringskansliet för ett möte angående den pågående statliga utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Många viktiga frågor som rör elevernas studie- och yrkesvägledning genom skolsystemet diskuterades.
Arbetsmarknadens behov av gymnasialt utbildad yrkeskompetens är stort. En fullföljd gymnasieutbildning är också ofta en förutsättning för arbete. För att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknadens behov, säkerställa att resurser används effektivt och öka likvärdigheten vill regeringen nu utreda en regional planering och dimensionering av gymnasieskolan.
Uppdraget ska redovisas den 3 februari 2020
Debattartikel i DN 12 mars – Staten behöver ta ett större ansvar för gymnasieskolan
Direktiv 2018:17 -Planering och dimensionering av gymnasial utbildning
Antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att öka inom både högskoleförberedande program och yrkesprogram. Av alla nationella program är det barn- och fritidsprogrammet som ökar procentuellt mest bland de elever som går första året i gymnasieskolan. Det visar Skolverkets gymnasiestatistik som också finns på läns-, kommun- och skolnivå.
– Att intresset för barn- och fritidsprogrammet har ökat så mycket är glädjande eftersom det finns ett stort behov av utbildad personal inom den sektorn. Men det är också många fler yrkesprogram som ökar. Vi vet att chanserna till jobb är stora direkt efter en yrkesexamen och det är säkerligen en av orsakerna till ökningen, säger Torun Rudin, enhetschef på Skolverket.
Nätverket för Vuxnas Lärande (NVL) har gett ut en rapport om vägledningens roll för valideringsarbetet i Norden, ‘Vejledning i validering i Norden’.
I rapporten efterlyser arbetsgruppen för vidareutveckling av vägledning inom validering bland annat följande åtgärder:
Regeringen och arbetsmarknadens parter är överens om att etableringsjobb bör införas. Syftet är att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska etablera sig på arbetsmarknaden, samt att underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning.
Vid ett införande av etableringsjobb 2019 kommer arbetsgivarens totala lönekostnad för anställningen att uppgå till 8 400 kronor per månad. Den statliga individersättningen kommer att uppgå till högst 9 870 kronor per månad. Arbetsmarknadens parter och regeringen avser att gemensamt arbeta för att satsningen, fullt utbyggd, ska omfatta minst 10 000 individer.
”TOLV teorier” är ett material på 28 sidor av Leif Andergren. Den innehåller ett urval teorier med övningar och samtalsaktiviteter för dig som jobbar med människors möjligheter och väljande för framtiden.