Nyhetsarkiv

Från och med den 19 februari går det att anmäla sig till över 700 kurser och program i antagningsomgången ST 2024. Förra året anmälde sig nära 54 000 sökande, en ökning med drygt två procent jämfört med ST 2022.

Läs mer om sommarkurserna på uhr.se

För att bredda utbudet av yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, föreslår utredningen bland annat att det ska inrättas en ny utbildningsform inom det offentliga utbildningsväsendet. Utbildningsformen ska benämnas yrkesskola. Yrkesskolan ska ha sin utgångspunkt i yrkeshögskolemodellen och inte ingå i skolväsendet.

Läs mer om nya utbildningsformen yrkeskolan på regeringen.se

Ladda ner betänkandet av Yrkesvuxutredningen – Växla yrke som vuxen – en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna

Ämnesbetyg och Gy25 närmar sig. Inom komvux finns många frågor hur övergången blir mellan nuvarande system och Gy25. I studion delar studie- och yrkesvägledare Berit Kristiansen med sig av sina funderingar och frågor tillsammans med Emelie Högberg och Mikaela Zelmerlööw, båda undervisningsråd från Skolverket. Hur ska eleverna kunna pussla ihop sina utbildningar i två system? Hur påverkar förändrade programstrukturer yrkespaketen?

Podd: Gy25, studie- och yrkesvägledning och komvux

Transkribering av podden – Gy25, studie- och yrkesvägledning och komvux

Höstterminen 2023 ökade antalet studenter med 10 600 personer. De inresande studenterna blev däremot färre och minskade med 950 studenter visar de preliminära uppgifterna för höstterminen 2023.

Mer statistik om studenter i högskolan 2023 finns på uka.se

Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.
– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.

Läs hela artikeln på vilarare.se

Det första året med omställningsstudiestödet har passerat och nu finns officiell statistik för 2023 publicerad. Nästan 5 200 personer studerade med omställningsstudiestöd under förra året.

Statistiken för omställningstudiestödet finns på csn.se

Studie- och yrkesvägledningssamtal och vägledning med nyanlända elever kan innehålla utmaningar. I fyra artiklar resonerar Åsa Sundelin kring samtalsmetodiska ideal, frågor om lärande och karriärlärande i undervisningen.

Artiklarna om vägledning av nyanlända finns på skolverket.se

Mötesplats gymnasieskola är en digital konferens som vänder sig till dig som arbetar i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan. Den 6 till 8 februari erbjuder vi valbara webbinarier för dig som vill veta mer om vad som är på gång i din skolform.

Mer om program och anmälan på skolverket.se

I en orolig värld prioriterar ungdomar dagliga orosmoment och trygghet över långsiktiga samhällsfrågor. Vänner, familj och den egna ekonomin blir i stället viktigare. Det politiska engagemanget minskar samtidigt som andelen som anser att de har små eller inga möjligheter att påverka i samhället ökar. Fler än hälften (56 procent) tror inte att politikerna kan lösa samhällsproblemen och tron på demokrati minskar. Det visar Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2024 som är baserad på intervjuer med 15 000 ungdomar i åldern 15-24 år.

– Det är viktigt att komma ihåg att det här visar en nulägesbild över ungdomar i Sverige. Vi befinner oss i en orolig omvärld vilket gör att fokus för många unga hamnar närmre sig själv. De stora samhällsfrågorna får vänta och i stället engagerar sig unga i saker som skapar trygghet och säkrar nuet. Det kan handla om prioriteringar kring sin privatekonomi, utbildning, karriär eller sina vänner, säger Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern.

Läs hela artikeln om Generationsrapporten 2024 på ungdomsbarometern.se

Ladda ner rapporten: Generationsrapporten 2024 

I den här tjänsten ser du vad din utländska utbildning motsvarar här i Sverige. Börja med att söka efter landet din utbildning är från. Ladda ner en pdf och skicka till arbetsgivaren när du söker jobb. Du får också veta om din utbildning ger grundläggande behörighet till högskolestudier.

I tjänsten finns över 1000 kvalifikationer från 88 länder.

Mer om Bedömningstjänsten på uhr.se

I över 30 år har ­Berit Haugen varit ­studie-­ och yrkes­väg­ledare. I takt med över 30 års rutin och ett växande fackligt ­engagemang har Berit Haugens idéer formats kring hur ­yrkesrollen ska kunna stärkas. Vi Vägledare besökte hennes jobbvardag i Krokom.

Det pågår lektion i sal A7 på Ås skola i Krokom, långt in i korridoren på andra våningen i A-huset med utsikt över ortens kyrkogård. Det är Berit Haugen, studie- och yrkesvägledare på skolan, som har en av veckans sex schemalagda vägledar-lektioner. I dag är niorna på plats och de arbetar med boken ”Välja karriärväg – Träna din valkompetens”, ett läromedel som Berit själv står som författare till.

– Det var på mitt initiativ som boken kom till, säger hon. Det fanns inget material för eleverna tidigare, men nu har vi den här sedan ett år tillbaka. Det känns fint. Tidigare hade jag materialet på lösa blad i många år.

Att ha en lärobok i undervisningen blir en tydlig signal om att ämnet är viktigt. Att studie- och yrkesvägledning inte är en vid-sidan-om-kunskap på skolan vittnar även de schemalagda lektionerna om menar Berit.

Läs hela artikeln på Vi vägledare

Läs mer och beställ boken Välja karriärväg

Vi på Peab vill ha ett jämställt samhälle där fler tjejer är med och bygger. Därför har vi startat Byggåret, ett ettårigt lärlingsprogram för tjejer som vill testa att jobba hos oss. För att gå Byggåret behöver du inte kunna något om byggande i förväg. Yrket lär du dig hos oss. Och självklart får du en bra lön från dag ett.

Läs mer om byggåret på peab.se

Den fria rörligheten inom EU är ett av de mest uppskattade resultaten av Europasamarbetet. Mycket har genom åren gjorts för att smidigt överbrygga gränserna mellan våra länder. Som boende i ett EU land har vi rätt att arbeta på hela den fria arbetsmarknaden i Europa. Här kan Eures vara till hjälp.

Läs mer om Eures på uhr.se

Skolverket har för första gången sammanställt statistik om idrottsutbildningar för ungdomar som kombinerar sin gymnasieutbildning med elitidrott. Av statistiken framgår att eleverna på dessa utbildningar generellt har goda skolresultat, uppnår gymnasieexamen och sällan avbryter sin utbildning. Få av eleverna har professionell idrottsutövare som huvudsakligt yrke efter examen.

Allt om idrottsutbildningarnas skolresultat finns på skolverket.se

Trender och Prognoser 2023 visar att bristerna även på längre sikt kommer att finnas inom hälso- och sjukvården. Det bedöms även vara fortsatt brist på yrkeslärare och personer med gymnasial yrkesutbildning inom flera områden.

– Det bedöms bli fortsatt brist på arbetskraft inom hälso- och sjukvård och på yrkesutbildade från gymnasiet. Det gäller bland annat sjuksköterskor, vård- och omsorgsutbildade samt industritekniskt utbildade, säger Catarina Annetorp Hörnsten, analytiker på SCB.

Mer om tillgång och efterfrågan på arbetskraft med olika utbildningar finns på scb.se

Högre utbildning hjälper inte – kvinnor i Sverige har fortfarande generellt sett lägre inkomst än de män de lever tillsammans med, även då männen har en lägre utbildningsnivå än de själva. Ännu större blir gapet mellan kvinnor och män om familjen har barn. Det visar en ny undersökning från SCB.

Läs hela artikeln och undersökningen på scb.se

I och med att höstens provskrivare fått sitt resultat avslutas nu den försöksverksamhet som UHR genomfört tillsammans med fem lärosäten. Antalet godkända under försöksperioden är 1 018 vilket utgör cirka 82 procent av totala antalet provskrivare.

Mer om utvärderingen av behörighetsprovet finns på uhr.se

På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.

Läs mer om genomströmningen på yrkesprogrammen på vilärare.se

Den 18 januari bjöd Skolverket åter igen in till ett rundabordssamtal. Samtalet fokuserade i huvudsak på hur vi kan öka yrkesutbildningarnas attraktionskraft och hur samverkan mellan huvudmän ska fungera i praktiken.

På skolverket.se kan du läsa mer om vad som kan öka yrkesutbildningarnas attraktionskraft

Idag 18 januari arrangerade Teknikföretagen, tillsammans med Ungdomsbarometern, ett seminarium kring ungas attityder om grundskolans STEM-ämnen. Mycket finns att göra inom STEM-området, enligt de unga.

Läs mer om ungas attityder till STEM-ämnen på teknikforetagen.se

En arbetsmarknadsutbildning är en kort utbildning till ett yrke där det är brist på personal. När du är klar med utbildningen kan du till exempel arbeta som vårdbiträde, fordonstekniker, fastighetsskötare eller isoleringsmontör.

Mer läsning om arbetsmarknadsutbildningar finns på arbetsformedlingen.se

Majoriteten av alla över 35 år funderar ibland på att byta yrke och var fjärde tror att de kommer använda det nya omställningsstudiestödet. Det visar en undersökning från SKR.

Mer om intresset för omställningsstudiestödet finns på skr.se 

För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.
– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.

Läs artikeln på vilarare.se

Välkommen till Samverkan Skola Arbetsliv – Rikskonferens i Mölndal. En plats där deltagare från hela landet möts för att inspireras och nätverka. Årets tema är Life Science.

Läs mer om anmälan, talare och program på molndal.se

Här hittar du aktuell information om Gy25 som gäller gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Uppdaterad information om Gy25 finns på skolverket.se

Mötesplats gymnasieskola är en digital konferens som vänder sig till dig som arbetar i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan. Den 6 till 8 februari erbjuder vi valbara webbinarier för dig som vill veta mer om vad som är på gång i din skolform.

Allt om program och anmälan finns på skolverket.se

Den 1 februari drar vi i gång vår webbinarieserie för studie- och karriärvägledare på landets lärosäten. Passen ges kl. 9.00 en gång i månaden och är cirka 45 minuter långa.

Mer om innehåll och anmälan till vårens webbinarier på uhr.se

Det har sedan länge konstaterats finnas en stor snedrekrytering till högskolan efter individers sociala bakgrund (mätt med den högst utbildade förälderns utbildningsnivå). Bättre förkunskaper är en förklaring till detta, men även sökbeteendet är en viktig faktor. Individer med högutbildade föräldrar söker till fler utbildningar och till fler lärosäten och ökar därmed sina chanser att bli antagna till högskolan.

Läs mer om den sociala snedrekryteringen till högskolan på uka.se

Ny statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att examinerade från yrkeshögskolan ofta får jobb hos den arbetsgivare där de gjort sin LIA-praktik. ”Yrkeshögskolans nära samverkan med arbetslivet och den stora andelen LIA-praktik på utbildningarna är nyckeln till utbildningsformens goda resultat”, säger MYH:s generaldirektör Magnus Wallerå.

På myh.se kan du läsa mer om att få jobb på sin LIA-plats 

Skolverket har följt upp hur lärare och rektorer uppfattar lovskola i grundskolan. I studien uppger sju av tio rektorer att elever i stor utsträckning har förbättrat sina kunskaper i ämnen de läst under lovskolan. Men trots det så uppger många av deltagarna i studien att lovskola inte passar alla elever.

Läs uppföljningen av  grundskolans lovskola på skolverket.se

En artificiell studie- och yrkesvägledare kan bli en hjälp eftersom det råder brist på studie och yrkesvägledare. Men Nina Wendel, universitetsadjunkt på studie- och yrkesvägledarprogrammet på Umeå universitet, är skeptisk.

– AI kan fungera som ett komplement men det kan inte ersätta oss, säger hon.

Läs artikeln om AI-baserad studievägledning på svt.se

Hösten 2024 kommer gymnasieskolor och utbildningsanordnare inom komvux kunna erbjuda det nya ämnet artificiell intelligens. Ämnet kommer främst fokusera på AI-utvecklingen ur ett samhällsperspektiv men även ge eleverna möjlighet att lära sig att använda AI för problemlösning.

Läs mer om AI som nytt gymnasieämne på skolverket.se

För att öka sysselsättningen och möta kompetensbristen behövs nya idéer så att fler långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete. SKR anser att regeringens aktivitetskravsreform för ekonomiskt bistånd kan bli verkningsfull arbetsmarknadspolitik om den görs rätt. Under de kommande månaderna kommer vi därför presentera ett antal beslutsunderlag som stakar ut SKR:s syn på arbetsmarknadspolitiken och hur ett aktivitetskrav måste vara utformat.

Läs mer om aktivitetskravsreformen på skr.se

Arbetsmarknaden har varit överraskande motståndskraftig, men de senaste månaderna har arbetslösheten börjat öka. Nästa år väntas arbetslösheten fortsätta uppåt för att sedan minska sakta under 2025.

Arbetsmarknaden har under hösten börjat ge vika. Antalet varsel och arbetslösheten ökar samtidigt som antalet lediga jobb blir färre. Arbetsförmedlingens enkätundersökning visar att pessimismen bland arbetsgivare är lika stor nu som i samband med finanskrisen 2008. Samtidigt råder det fortfarande omfattande brist på arbetskraft med efterfrågade kompetensen, främst inom den offentliga sektorn, vilket delvis håller tillbaka uppgången av arbetslösheten. − Oavsett konjunkturläge kommer efterfrågan på utbildad arbetskraft vara stor, vilket framför allt beror på fler äldre i befolkningen. Det medför ett fortsatt stort behov av personal inom exempelvis inom vård och omsorg, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Mer om utvecklingen på arbetsmarknaden finns på arbetsformedlingen.se

Arbetskraftsbarometern 2023 visar att bristen på arbetskraft är särskilt stor på yrkesutbildningar inom vård och teknik. På tre års sikt flaggar arbetsgivarna för ett ökat antal anställda civilingenjörer. Behovet av högskoleingenjörer med inriktning mot el, elektronik och datateknik väntas också öka.

– Bristen på arbetskraft med rätt utbildning är särskilt stor inom vård och teknik. Det saknas till exempel specialistsjuksköterskor inom anestesi och nyutexaminerade i automation, säger Karolina Eriksson, statistiker på SCB.

Läs mer om bristutbildningar på scb.se

Under andra halvåret 2022 och första halvåret 2023 omfattade kommunernas arbete med aktivitetsansvaret totalt 63 800 ungdomar. Av dessa ungdomar var 45 procent kvinnor och 55 procent män. Två tredjedelar av ungdomarna fyllde 18 eller 19 år under perioden.

Mer statistik om kommunernas aktivitetsansvar finns på skolverket.se

Under de senaste fem åren har 450 elever deltagit i branschskoleutbildning inom försöksverksamheten med branschskolor, och de flesta av eleverna har etablerat sig inom sitt yrkesområde. Försöket är en del av arbetet med att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom smala yrkesområden där efterfrågan är större än utbudet av arbetskraft.

Mer om försöksverksamheten med branschskolor finns på skolverket.se

Både antalet antagna till högskoleutbildningar och antalet behöriga sökande ökar med drygt fyra procent våren 2024 jämfört med våren 2023. Samtidigt är könsfördelningen oförändrad – två tredjedelar av både de behöriga sökande och de antagna är kvinnor.

På uhr.se finns allt om antagningen till högskolan 2024.

Är du över 47 och funderar på att studera? Du är inte ensam. Det blir allt vanligare att studera längre fram i livet, och många gör det för att få ett yrke som de vill ha. Samhällsutvecklingen och höjd åldersgräns för att få studiemedel beskrivs som två bidragande orsaker.

Att studerandet blir allt vanligare bland äldre visar en ny undersökning från CSN. Utvecklingen tog fart under pandemin och har sedan dess fortsatt att ligga på en hög nivå. De senaste tio åren har antalet studerande i åldern 47–60 år ökat med hela 64 procent och de som tar studiemedel i den åldersgruppen har ökat med 130 procent. De allra flesta är kvinnor. Under andra halvåret 2022 studerade till exempel nästan 10 000 kvinnor i åldersgruppen med studiemedel, jämfört med 3 400 män.

Läs mer om behovet av utbildning i stigande ålder på csn.se

För de allra flesta som tar en examen vid svenska högskolor och universitet är övergången från studier till att etablera sig på arbetsmarknaden relativt smidig. Däremot syns skillnader i etablering baserat på examina och ämnesinriktningar, enligt en ny rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ som undersökt etableringsgraden bland personer som tagit examen läsåren 2015/16–2019/20.

Läs mer om övergången från studier till arbetsmarknad på uka.se

Av de som för tre år sedan examinerats från gymnasieskolans yrkesprogram och nu arbetar har drygt hälften ett arbete som till stor del överensstämmer med deras utbildning. Bland dem tycker över hälften att de lärt sig det som behövs för jobbet och lika stor andel är mycket nöjda med sitt arbete.

Det framkommer i en enkätundersökning som genomfördes under våren 2023 och som riktade sig till de som tagit examen från gymnasieskolan tre år tidigare.

Av de som för tre år sedan examinerats från gymnasieskolans yrkesprogram hade ungefär 80 procent arbete som huvudsaklig sysselsättning under våren 2023.

– Andelen med arbete som huvudsaklig sysselsättning var större bland männen än bland kvinnorna medan kvinnorna studerade i större utsträckning än männen, säger Annica Wallerå, utredare på SCB.

Läs mer om de som är nöjda med jobbet efter yrkesprogrammet på scb.se

15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.

Läs allt om senaste resultatet från kunskapsmätningen PISA 2022 på skolverket.se

Vad kan det innebära för studie- och yrkesvägledningen inom komvux när arbetsmarknadens behov också ska vägas in när huvudmän för gymnasial utbildning bestämmer vilka utbildningar och hur många platser de ska erbjuda? I podden resonerar vägledare och Skolverkets medarbetare om reformens potential och eventuella konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen. Hur ska det fungera i praktiken?

Lyssna på hela poddavsnittet (19:32)

Transkribering av poddavsnittet

Vad kan det innebära för studie- och yrkesvägledningen i grundskolan när arbetsmarknadens behov också ska vägas in när huvudmän för gymnasial utbildning bestämmer vilka utbildningar och hur många platser de ska erbjuda? I podden resonerar vägledare och Skolverkets medarbetare om reformens potential och eventuella konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen. Hur ska det fungera i praktiken?

Lyssna på hela poddavsnittet(23:57)

Transkribering av poddavsnittet

16 December – 16 January and 16 July -16 August you can apply for Jobbsprånget, a 4 month-long internship program for foreign academics. The internship takes place in, for example, industry, IT and telecom.

Read the article about Jobbssprånget at arbetsformedlingen.se

Read more about Jobbsprånget (jobbspranget.se)

Andelen elever med betyg i ett fullständigt nationellt program i gymnasieskolan ökade något under 2023, visar statistik från Skolverket. En tydlig trend är att färre gymnasielever valde att byta program eller avbryta sina studier under covid-19-pandemin.

Läs mer på skolverket.se

Idag, den 30 november, publiceras ett statistiskt meddelande om internationell studentmobilitet på grundnivå och avancerad nivå läsåret 2022/23. Rapporten innehåller ny statistik om utresande studenter samt även mer fördjupade beskrivningar och jämförelser av den officiella statistiken om inresande studenter som publicerades den 19 oktober.

Mer statistik om studentmobilitet hittar du på uka.se

Regeringen har nu beslutat om räntan på studielån för 2024. Den nya räntan blir 1,23 %.

Räntan på studielån är rörlig, och i slutet av varje år fastställer regeringen räntan på studielånet för kommande år. Räntan beräknas utifrån statens upplåningskostnad de senaste tre åren och subventioneras sedan med 30 procent. De senaste åren har ränteläget stigit, vilket också har lett till en höjd studielåneränta. Under förra året höjdes räntan från historiska 0,00 % till 0,59 %. Från och med 2023 består studielåneräntan av årlig basränta och ett påslag för att täcka kreditförluster, det vill säga pengar som inte betalas tillbaka.

Regeringen har nu beslutat om studielåneräntan för 2024, vilket blir 1,23 %. Räntan består av en basränta på 0,80 % och ett räntepåslag på 0,43 %.

Allt om 2024 års studielåneränta hittar du på csn.se

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.

På skolverket.se kan du läsa allt om hur de svenska eleverna presterade på kunskapsprovet från ICCS.

Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.

Läs hela artikeln på vilärare.se

Den som vill studera utomlands gör klokt i att först undersöka om det går att göra det inom ramen för ett program – det är oftast enklare och mer lönsamt.

Inom ett programutbyte får man dessutom hjälp med praktiska frågor och det man läser kan för det mesta tillgodoräknas inom ramen för den utbildning man går.

Läsåret 2021/22 åkte 5 700 studenter ut inom ramen för något av utbytesprogrammen som organiserades av den högskola där de studerade. Dessutom reste 14 400 svenskar vid universitet och högskolor utomlands på egen hand, som så kallade freemovers. UHR erbjuder information för båda kategorierna av studerande.

Mer tips om utlandsstudier finns på uhr.se

Det är drygt 366 600 elever som läser en utbildning i gymnasieskolan läsåret 2023/24. Sedan föregående läsår har antalet elever ökat med 2 200. Det visar Skolverkets preliminära statistik om elever i gymnasieskolan läsåret 2023/24.

All statistik om elevantalet på gymnasiet hittar du på skolverket.se

Tech-branschen efterlyser personal, och universiteten har i åratal försökt locka fler kvinnor till teknikämnen. Ny forskning visar att både elever och lärare i grundskolan tror att män är bättre på teknik, vilket leder till minskat självförtroende och intresse bland tjejer. Dessutom visade studien att skolans satsning på programmering sänker elevers intresse. Dock tycks det som att tjejer med utländsk bakgrund har en mer positiv syn på teknik.

Läs artikeln på lu.se

Om du undrar över hur mycket bidrag och lån du kan få under 2024 så kan du nu se det här på webbplatsen. Vi har uppdaterat alla sidor som handlar om studiemedel och studiestartsstöd med beloppen för 2024.

Läs mer om 2024 års belopp för studiemedel och studiestartsstöd på csn.se

Nu kan du ta del av Skolverkets tredje remiss gällande ämnesbetygsreformen. I denna omgång remitteras återstående ämnesplaner, några helt nya ämnen samt att ett fåtal ämnesplaner från remissomgång två nu återremitteras. Fram till den 10 januari 2024 kan du lämna synpunkter.

Allt om tredje remissen för Gy25 finns på skolverket.se

Vilket är det största problemet med dagens betygssystem? En av de största experterna på systemet, utredaren Jörgen Tholin, har sin uppfattning klar:
– Att vi underkänner 20 000 elever per år. Betyget F måste bort.

Läs hela artikeln om F-betyg och likvärdiga betygssystem på vilarare.se

Fler än någonsin examinerades från ett yrkeshögskoleprogram 2022. Samtidigt är examensgraden den lägsta på många år. Såväl kvinnors som mäns examensgrad minskade.

Mer statistik om hur många som tar examen från yrkeshögskolan finns på scb.se

Välja karriärväg är en arbetsbok framtagen av studie- och yrkesvägledaren Berit Haugen i samarbete med Tremedia. Den är tryckt i fyrfärg och innehåller illustrationer, vilket gör den enkel och trevlig att jobba med.

Boken består av 64 sidor och vänder sig i första hand till ungdomar som står inför sitt val till gymnasieskolan och elever på Introduktionsprogrammet som siktar på ett nationellt program. Boken kan även användas av andra grupper som vill utforska sina möjligheter inför framtiden och träna sin valkompetens. För dessa grupper kan man välja att hoppa över kapitlet ”Gymnasieprogrammen”.

Passa på att beställa Välja karriärväg med 20% rabatt.

Använd rabattkoden Väljanovember23 i kassan för att få rabatten.

Läs mer och beställ

El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket. Planeringsunderlag har tagits fram för samtliga program.

Läs artikeln om yrkesprogrammens framtid på vilarare.se

Andelen som påbörjade högskolestudier inom ett år ökade betydligt för de som examinerats från gymnasieskolan våren 2020 jämfört med läsåret innan. Det kan till stor del förklaras av att många kvinnor som läst högskoleförberedande program började läsa vidare tidigare än tänkt på grund av coronapandemin.

Statistik om ökat antal högskolestuderande under pandemin finns på scb.se

Många högskolestudenter avslutar sin utbildning i förtid. En stor andel avhopp sker från utbildningar till bristyrken, som lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. Avhoppen är kostsamma för både samhället och studenterna. Riksrevisionen genomför därför en granskning av lärosätenas och regeringens åtgärder för att motverka avhopp från grundutbildningar till bristyrken.

Mer om bakgrunden och syftet med granskningen finns på riksrevisionen.se

YH-utbildningar inom säkerhet är populära och leder ofta till jobb. Nu publicerar MYH en ny områdesanalys som beskriver den växande efterfrågan på säkerhetskompetens i samhället.

Utbildningsområdet Säkerhet omfattar utbildningsinriktningar it-säkerhet, säkerhetssamordning och övriga utbildningar inom arbetsmiljö och arbetarskydd. Inriktningen it-säkerhet är den största av de tre och omfattar årligen 250-300 utbildningsplatser. Utbildningarna inom inriktningen har få outnyttjade platser och hög andel i jobb. Samtidigt anser myndighetens analytiker att examensgraden och andelen i ”rätt jobb” skulle kunna vara högre.

Mer om YH-utbildningar inom säkerhet finns på myh.se

Sverige deltar i flera internationellt jämförande kunskapsmätningar. De är en del av den nationella utvärderingen av den svenska skolan. De ger oss en bild av svenska elevers kunskaper i relation till andra länder och utbildningssystem. Framför allt ger de oss en möjlighet att följa elevernas kunskapsutveckling över tid. Här hittar du information om vad som är på gång i de olika studierna.

Allt om de internationella kunskapsmätningarna finns på skolverket.se

Idag, den 8 november, firas Läromedlets dag, en temadag instiftad av intresseorganisationen Läromedelsförfattarna. Syftet är att lyfta läromedlets betydelse och belysa olikvärdigheten i svensk skola.

– Läromedel borde vara en självklarhet i svensk skola, men det är det inte idag. Läromedel gynnar inte bara elever, det gynnar även föräldrar som vill hjälpa sina barn med läxorna och lärare som ska planera sin undervisning. Idag samlar vi allas röster för att lyfta betydelsen av läromedel, säger Embla Jernstig, projektledare för Läromedlets dag.

Allt om läromedlets dag finns på läromedelsförfattarna.se

Från och med nu kan sökande till högskoleutbildningar legitimera sig med e-legitimation på Antagning.se. Den som redan skapat ett konto/profil med personnummer och engångskod som verifiering kommer fortsättningsvis att kunna logga in på samma sätt.

Läs mer om ansökan med e-legitimation på antagning.se

Lyssna till vårt avsnitt i Skolverkspodden som handlar om vägledning av elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada.

När elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada får riktigt bra stöd från vägledare och från sin omgivning, har de helt andra möjligheter att formulera och uppnå mål för sin framtid. Hur kan du som studie- och yrkesvägledare få stöd i ditt möte med dessa elever?

Lyssna på poddavsnittet på skolverket.se

Hur talar vi om framtiden med en större normmedvetenhet? Kursen erbjuder redskap för att utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars riskerar att begränsa elevernas föreställningar och tankar om framtiden.

Läs mer om innehåll och anmälan på skolverket.se

Idag är det brist på gymnasialt yrkesutbildade inom flera områden på arbetsmarknaden. Samtidigt tar det tid för många ungdomar och vuxna att få ett jobb efter sin gymnasiala utbildning. Om inte utbudet förändras riskerar den bristande matchningen att förvärras ytterligare. Men för att förändringar i utbildningsutbudet ska få effekt krävs också fler insatser, från fler aktörer. Det är slutsatserna i en ny rapport från Skolverket.

– De gymnasiala utbildningarna är viktiga, både för ungdomar och vuxnas möjlighet att bli delaktiga i samhället och för Sveriges kompetensförsörjning. Vår slutsats är att dagens utbud inte matchar behoven på arbetsmarknaden. Utbudet behöver bättre anpassas till den efterfrågan som finns, inte minst på yrkesutbildning. Men det är eleverna som väljer och då krävs att yrkesutbildningarna stärker sin attraktionskraft, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Läs hela artikeln på skolverket.se

Läs rapporten som pdf – Utbud och efterfrågan på gymnasial utbildning – en nationell bild

Det här innebär förändringarna i Gy25 (tidigare ämnesbetygsreformen)

• Alla ämnesplaner utformas som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för dagens kurser. Ett ämne kan ha en eller flera nivåer.
• I många ämnen kommer eleverna att kunna få undervisning under en längre sammanhållen period innan det slutliga betyget sätts.
• Ämnen, examensmål, programmål och programstrukturer uppdateras för att passa framtidens studier och yrkesliv.

Gy25 gäller från 1 juli 2025

Följ hela arbetet med Gy25 på skolverket.se

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Läsning är också en lustfylld upplevelse som ger eleverna möjlighet att upptäcka nya världar och förstå både andra människor och sig själva. Under vecka 44 är det läslov i Sverige, ett tillfälle då läsningen kan få extra stor plats på bibliotek, fritidshem, förskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och hemma i läsfåtöljen.

 Mer om läslovet finns på regeringen.se

Skolinspektionen har genomfört en tillsyn av yrkesförarutbildningen för tung lastbil och släp – inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå. 25 av 28 verksamheter som ingått i tillsynen har brister i utbildningen. Hälften av dessa verksamheter har brister inom mer än ett område.

Läs mer om bristerna i komvux yrkesförarutbildning på skolinspektionen.se

Läs rapporten som pdf – Yrkesförarutbildningen för tung lastbil och släp

Höstlovet heter numera läslovet och snart är det dags för ett efterlängtat läslov igen. Varför är det viktigt att barn och unga läser? Och hur kan man öka deras läslust? Här berättar de som sammanställt Skolinspektionens rapport om läsfrämjande arbete varför det är så viktigt med just läsning och hur skolorna kan arbeta för att främja läsningen.

Läs hela artikeln på skolinspektionen.se

Läs rapporten som pdf: Läsfrämjande insatser i grundskolan

En bra skolgång stärker barn och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. Regeringen har gjort satsningar och vidtagit åtgärder som syftar till att fler ska klara skolan.

Läs mer om skolans brottförebyggande roll på regeringen.se

Antalet sökande som valde program bland vårens högskoleutbildningar ökar med fem procent jämfört med våren 2023. Det kan tyda på ett ökat intresse för yrken med goda arbetsmarknadsutsikter, som ingenjörer och psykologer.

Läs mer om intresset för programutbildningar på uhr.se

Välkommen till ett webbinarium där vi fördjupar oss i frågan om regional planering av utbildning som passar både eleverna och arbetsmarknadens kompetensbehov. Webbinariet leds av Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Mer information om webbinariet finns på skolverket.se