Ekonomisk osäkerhet, en snabbt förändrad arbetsmarknad och den snabba utvecklingen av AI präglar dagens unga. Samtidigt ökar fokus på ekonomisk trygghet, stabila relationer och ett mer förutsägbart liv. Det visar Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2026, baserad på intervjuer med cirka 15 000 unga mellan 15 och 24 år.

Läs mer om årets rapport på ungdomsbarometern.se

Ladda ner rapporten som pdf –  Generationsrapporten 2026

Skolinspektionen har i årets ansökningsomgång fått in 29 ansökningar om att starta fristående skola. Det är en minskning jämfört med 2025 då 49 ansökningar lämnades in. Det visar den senaste statistiken från ansökningsomgången 2026.

Läs mer om årets friskoleansökningar på skolinspektionen.se

Tandhygienist, veterinär och it-säkerhetsspecialist. Det är några av yrkena som det finns stor efterfrågan på – trots den fortsatta lågkonjunkturen. Den 15 april är sista ansökningsdagen till höstens utbildningar på universitet och högskolor. För att öka möjligheterna till arbete kan en högskoleutbildning vara aktuell.

På arbetsformedlingen.se finns mer om de mest efterfrågade yrkena 

AI-ångest, trygghetstörst och jakt på ett jobb som faktiskt finns kvar om tio år. När tre av fyra unga känner sig stressade över framtidens arbetsliv väljer allt fler bort teoretiska program. Det visar årets ungdomsbarometer. ”Unga själva trendspanar kring att praktiska yrken kan få ett uppsving”, säger Henrik Jodén på Ungdomsbarometern.

Läs mer på tn.se om varför AI får fler att välja yrkesprogram

De allra flesta elever trivs i skolan och elevernas kunskaper står sig väl i en internationell jämförelse. Men resultatskillnaderna mellan elevgrupper fortsätter att öka och alla elever får inte samma möjligheter att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets lägesbedömning som publiceras idag.

På skolverket.se kan du läsa mer om bedömningen av läget i skolan

Ladda ner rapporten som pdf – Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2026

Studieskulderna ökade under 2025, både räknat i kronor och i antal personer. Högst genomsnittlig studieskuld har låntagare i storstadsregionerna. Men trots högre skulder betalar över 90 procent av låntagarna tillbaka enligt plan.

På csn.se kan du se statistik över studieskuld per län

Det är numera tillåtet att lyssna i stället för att läsa i nationella prov i svenska i grundskolan sista årskurs. Det är väl inte så konstigt att betygen sjunker när en nioårig skolgång inte kräver att man kan läsa, skriver niondeklassaren Arvid Pettersson.

Läs insändaren på dn.se

Generaldirektörerna för Sveriges skolmyndigheter lyfter under Nordiska Skolledarkongressen sin oro för den tidspress som skolledare och skolor ställs inför i reformstormen.
– Är tiden för knapp så är det nästintill ett omöjligt uppdrag, säger Marie Axelsson, generaldirektör på Skolinspektionen.

På skolledaren.se kan du läsa mer om varför skolmyndigheterna kallar reformerna ”bekymmersamma”

I varje klassrum finns en till tre elever med npf. En ny riksdagsrapport visar att deras skolresultat blir allt sämre – och för flickor med adhd och/eller autism sker det ett rejält ras.
– Man blir bestört, säger Caroline Helmersson-Olsson (S), utbildningsutskottet.

Läs artikeln på vilarare.se

Det råder brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft i Sverige. Därför föreslår regeringen i en proposition flera förändringar som ska skapa bättre förutsättningar för yrkesutbildning och förbättra kompetensförsörjningen. Förslagen handlar bland annat om att införa yrkesprov.

På regeringen.se finns mer om gymnasialt yrkesprov

En fjärdedel av alla nyexaminerade akademiker tjänar mindre fyra månader efter examen än de gjorde som studenter. Det handlar om inkomster under 13 592 kronor i månaden. Detta är knappt över existensminimum. Samtidigt är omkring 100 000 akademiker arbetslösa. Detta är inte en tillfällig svacka. Det är en akademikerkris som sker parallellt med en kompetenskris där var tredje rekryteringsförsök misslyckas. Företag hittar inte rätt kompetens, medan tusentals unga står utan jobb trots flera års högre studier och stora studielån. Det är ett systemfel, skriver Diana Vasiliou.

Läs debattartikeln på gp.se

Sveriges kompetensförsörjning har de senaste åren varit ett återkommande tema i samhällsdebatten. Skolverket har i en ny rapport analyserat hur utbildning på gymnasial nivå från gymnasieskolan värderas på arbetsmarknaden. Resultatet visar att det finns tecken på att arbetsmarknaden värderar generell utbildning på gymnasial nivå högre än specifik yrkesutbildning.

På skolverket.se finns mer om hur gymnasieutbildningar värderas på arbetsmarknaden

Arbetar du med karriärvägledning på högskolan? Tipsa gärna dina studenter och nyexaminerade i ditt nätverk om möjligheten att göra fem månaders avlönad praktik i Bryssel, Luxemburg, Warszawa eller i andra europeiska huvudstäder genom Blue Book.

Läs mer om anmälan till höstens EU-praktik på uhr.se

Hur kan arbetsmarknaden se ut för bland annat ingenjörer, ekonomer, socionomer och läkare år 2031? Sacoförbunden har undersökt och gjort prognoser för drygt 60 högskoleyrken och utbildningar för att underlätta inför studievalet.

Läs mer om jobbchanserna för högskoleyrken på saco.se

Högskoleutbildade tar allt större plats i arbetslöshetsstatistiken, medan företagen upplever störst brist på yrkesarbetare. Dålig matchning, helt enkelt.
– Vi behöver dimensionera utbildningarna efter arbetsmarknadens behov, säger Mia Bernhardsen på Svenskt Näringsliv.

På nyteknik.se kan du läsa mer om den höga arbetslösheten bland akademiker

Svenska lärosäten presterar sämre än i jämförbara länder, visar en ny undersökning. Läget har dessutom försämrats de senaste fyra åren. ”Jag tycker att vi slarvar bort tiden för studenterna”, säger Eva Schelin, vd på KK-stiftelsen. En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att svensk högre utbildning har svårt att leverera den kompetens som företagen efterfrågar.

– Universitet och högskolor behöver bättre förutsättningar för att understödja näringslivets kompetensförsörjning så att kompetensbrist inte blir tillväxthinder, sa Ulrika Wallén, policyexpert högskolepolitik, under ett seminarium då resultaten i rapporten diskuteras.

Högre utbildning är utretts många gånger, ändå saknas paradoxalt nog centrala reformer inom området.

Läs mer om hur svenska lärosäten presterar på svensktnaringsliv.se

Läs rapporten som pdf – Kvalitet, relevans och effektivitet i svensk högre utbildning ur ett kompetensförsörjningsperspektiv.

Joakim Malmström har sökt, erbjudits och tackat ja till en utlyst tjänst som rådsdirektör vid Vetenskapsrådet. Som en följd av det har han bett regeringen att entledigas från sitt uppdrag vid Skolverket. Regeringen har idag fattat beslut om att tillmötesgå detta.

Läs mer om generaldirektörens avgång på skolverket.se

Nästan hälften av pengarna till det nya omställningsstudiestödet riskerar att aldrig nå dem som vill studera. Brist på handläggare gör att CSN inte hinner behandla alla ansökningar. Resultatet blir att hundratals miljoner kronor fryser inne – trots att stödet ska hjälpa yrkesverksamma att vidareutbilda sig.

På arbetsvarlden.se finns mer om utmaningen i handläggningen av omställningsstödet

En tydligare koppling mellan utbildnings-, yrkes- och branschuppgifter vid studie- och yrkesval, med gemensam struktur för öppna data mellan myndigheter. Det var målet för den projektgrupp inom myndighetssamverkan KLL som arbetat med frågorna under hösten 2025 och nu presenterat sin slutrapport.

På myh.se kan du läsa mer om Myndighetssamverkan för kompetensförsörjning och livslångt lärande

Läs rapporten som pdf – Koppling mellan utbildnings-, yrkes- och branschuppgifter för bättre information vid studie- och yrkesval och matchning

Trots hög arbetslöshet tvingas svenska företag tacka nej till uppdrag, skjuta upp investeringar och bromsa sin tillväxt. ”Det är en av de stora paradoxerna på arbetsmarknaden”, säger säger Kristina Cunningham, arbetsmarknads- och utbildningspolitisk expert.

På svensktnaringsliv.se finns mer om företagens misslyckade rekryteringsförsök

Läs rapporten som pdf – Kompetens för tillväxt, Rekryteringsenkäten 2025/2026

Mer än fyra av tio utländska forskare som tagit examen i Sverige har lämnat landet tre år efter studierna, visar en ny analys från Statistiska centralbyrån (SCB). Studien gäller forskare som examinerades 2017–2020. De som stannar har ofta examen inom teknik, medicin och naturvetenskap, men andelen som är kvar i Sverige varierar mellan olika lärosäten. Trenden väcker frågor om hur Sverige kan behålla internationell kompetens.

Läs mer statistik på scb.se om forskare som lämnar Sverige