Årets konferens har temat Hållbar vägledning – för individ, samhälle och planet

Vart är vi på väg och hur mår vi egentligen? Vi möts dagligen av rapporter som beskriver ett alltmer akut klimatläge och vikten av att minska utsläppen. Samtidigt visar verkligheten att omställning till ett mer hållbart samhälle inte är så lätt, inte minst vad gäller industri och arbetsmarknad. Dessa förändringar påverkar inte bara samhällsstrukturer och planetens framtid, utan också individens trygghet, motivation och psykiska välmående.

Mitt i detta ska vi som vägledare navigera och bidra till att skapa förutsättningar för väl underbyggda och hållbara val för den enskilde individen – val som tar hänsyn till både långsiktig hållbarhet och människors behov av mening, balans och välbefinnande. Årets konferens arrangeras i samarbete med Euroguidance Sweden och kommer att spegla hållbarhetsfrågor ur både individens, samhällets och planetens perspektiv. Den kommer att skapa utrymme för reflektion, dialog och professionell utveckling med fokus på hur vi kan stärka individens välmående i tider av omställning. Konferensen anordnas av Sveriges Vägledarförening i samarbete med Euroguidance Sverige.

Läs mer på Vägledarföreningens webbplats.

Anmäl dig idag!

När: 21-22 oktober 2026
Var: Cirkeln konferens, Sveavägen, Stockholm
Early bird-pris fram till 15 juni för medlemmar i Vägledarföreningen: 4.100 kr (ej medlem 4.800 kr)
Pris efter 15 juni för medlemmar i Vägledarföreningen: 4.700 kr (ej medlem 5.700 kr)

Alla verkar överens om den nya gymnasiereformens stora förtjänster. Men studie-­ och yrkesvägledare signalerar att man kanske ­försöker göra för mycket på för kort tid.

Läs mer på vilarare.se om vad Gy25 innebär för syv

Nu startar Ny Teknik en satsning på videojournalistik för unga på sociala medier. Det är en del av ett större initiativ för att fånga upp och främja teknikintresse hos unga i Sverige.

Läs mer på nyteknik.se om satsningen på att väcka ungas intresse för teknik och STEM.

Studie- och yrkesvägledaren Cecilia Leijonflycht riktar skarp kritik på flera punkter mot Skolverkets brist på Gy25-verktyg och stödberedskap.

Läs mer om vägledarens kritik på vilarare.se

Personer som kompletterar en utländsk utbildning genom högskolestudier i Sverige etablerar sig i stor utsträckning på arbetsmarknaden. Det gäller särskilt inom hälso- och sjukvården, där utbildningarna bidrar med ett viktigt tillskott av personal till flera bristyrken. Det visar UKÄ:s rapport Etablering på arbetsmarknaden för personer som kompletterat utländsk utbildning.

På uka.se finns mer om kompletterande utbildningar

Antalet internationella sökande till svenska masterutbildningar fortsätter att öka. Inför höstterminen 2026 har antalet sökande till internationella masterutbildningar ökat med 9 procent jämfört med föregående år och uppgår nu till nära 109 000 sökande. Även intresset för internationella kurser på grundnivå har ökat tydligt, med en uppgång på 11 procent till drygt 24 000 sökande.

Mer om intresset för svenska masterutbildningar finns på uhr.se

Nyligen släpptes besked om vilka nationella yrkesutbildningar som får starta i år. Samtidigt publicerar myndigheten en lägesrapport för NY där det framgår att över 1000 personer som stått utan tydlig etablering på arbetsmarknaden hittills har påbörjat en NY-utbildning. Intresset för utbildningarna är stort från såväl individer som arbetsliv.

Läs artikeln om intresset för nationell yrkesutbildning på myh.se

Läs rapporten – Uppföljning av pilotverksamhet med nationell yrkesutbildning, lägesrapport 2025

Alla elever i årskurs 3, 5, 6 och 8 i Nyköping kastas in i praktisk problemlösning, programmering och innovation i kommunens TechLab. ”Alla såg att vi behövde stärka skolan i de här ämnena” säger initiativtagaren och STEM-läraren Björn Wallberg till TN.

Läs mer om TechLab i Nyköping på tn.se

Tre studie- och yrkesvägledare berättar om hur de upplever de speciella omständigheterna som skiljer storstaden från glesbygden.

Läs artikeln på vilarare.se

I debatten om ungdomsarbetslöshet riktas fokus ofta mot unga utan gymnasieutbildning och unga med utländsk bakgrund. Men det finns en tredje grupp där problemet är ännu större, men som det ändå knappt pratas om. Det menar Anders Forslund på IFAU. ”Det tenderar att gå ganska illa för dem tyvärr”, säger han till TN.

Läs artikeln om gruppen som drabbas hårdast på tn.se

Den tilltagande kompetensbristen i Sverige beskrivs ofta som arbetsgivarnas största utmaning de kommande åren. De långsiktiga konsekvenserna riskerar att bli såväl minskad tillväxt som försämrad internationell konkurrenskraft. Samtidigt har utrikes födda svårt att få fäste på arbetsmarknaden*. Ett av verktygen för att överbrygga detta glapp är bedömning av utländska utbildningar.

På uhr,se finns mer om bedömning av utländsk utbildning

Gå till Bedömningstjänsten och se vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige

Den 2–3 december 2025 arrangerade Euroguidance-nätverket en internationell vägledarkonferens i Riga med fokus på kompetensförsörjning och hållbarhet – Sustaining Guidance within the Union of Skills.

Inför konferensen erbjöd Euroguidance Sweden svenska vägledare möjlighet att få sitt deltagande bekostat – i utbyte mot att de delade med sig av goda exempel från sin yrkespraktik.

På uhr.se finns mer från vägledarkonferensen i Riga

Idag beviljade Myndigheten för yrkeshögskolan över 60 nationella yrkesutbildningar (NY) i pilotverksamhetens tredje ansökningsomgång. Utbildningsutbudet fylls nu på med nya yrkesroller som väktare, låssmed och lättmatros, vilket breddar utbildningsformen.

Mer om NY-utbudet finns på myh.se

Fler studerade med studiestöd under fjolåret. Allra mest ökade antalet studerande med omställningsstudiestöd som steg till nästan 21 000 personer. Det visar ny statistik från CSN.

Mer om fjolårets studiestöd finns på csn.se

Undersysselsättningen, det vill säga att vilja jobba mer än man gör, har blivit vanligare i Sverige. Till exempel innebar pandemin att vi jobbade mindre och inflationen att vi behöver mer pengar. Samtidigt har kvinnor börjat arbeta mer än tidigare, vilket har minskat könsskillnaderna.

På scb.se finns mer läsning om undersysselsättningen i Sverige

Söker din organisation partners för ett projektsamarbete inom Erasmus+? Eller behöver ni fördjupa er i ett specifikt tema? Då kan du delta på ett kontaktseminarium som arrangeras av de olika Erasmus+ kontoren i Europa.

Mer om aktuella kontaktseminarier finns på uhr.se

Det syntes en ljusning på arbetsmarknaden under årets sista kvartal 2025. En bred nedgång av arbetslösheten kunde ses i hela landet – förutom i Västerbotten. Det visar Arbetsförmedlingens rapport för det fjärde kvartalet 2025.

Aktuell statistik om arbetslösheten i landet finns på arbetsformedlingen.se

Det nya betygssystemet 1–10 ska genomföras – därmed skrotas det hårt kritiserade F-betyget.
– Det är viktigt att vi har ett system som ser till att barn inte slås ut, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L)
Samtidigt ska nya läroplaner tas fram av Skolverket.

Läs mer om det nya betygssystemet och nya läroplanerna på vilarare.se

Det råder brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft i Sverige. Därför föreslår regeringen nu flera förändringar som ska förbättra kompetensförsörjningen. Förslagen handlar bland annat om att införa yrkesprov och utökade möjligheter att lägga delar av en yrkesutbildning på entreprenad.

På regeringen.se finns förslagen som ska göra yrkesutbildning bättre

Enligt preliminära siffror som UKÄ har analyserat uppgår antalet högskolenybörjare höstterminen 2025 till 75 600 studenter. Det innebär en minskning med 4 procent jämfört med de preliminära uppgifterna för höstterminen 2024.

Läs mer om minskningen av högskolenybörjare på uka.se

I Sverige tar vi examen tre år senare än norrmän och sex år efter japaner. Det kostar både individ och samhälle stora pengar. ”Du tjänar för lite på att utbilda dig”, varnar Katarina Wagman på Ekonomifakta. Samtidigt menar forskare att längre studietid kan vara rimligt – om arbetslivet och pensionsåldern hänger med.

Läs artikeln på tn.se

Många unga i Sverige står i dag utanför både arbete och studier. För dem som har hamnat mellan olika stödinsatser kan steget tillbaka kännas långt. Nu ger ESF-projektet FolkisUng fler unga en ny chans genom folkhögskolan. Projektet kombinerar studier med socialt och pedagogiskt stöd, och tar hänsyn till både hälsa och livssituation. Målet är att fler unga ska hitta motivation, framtidstro och vägar vidare till utbildning eller arbete.

Läs mer om projektet FolkisUng på folkbildningsradet.se