Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program sjunker med 1,5 procentenheter. 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,2 procent år 2023. Det visar Skolverkets nya statistik.
Två tredjedelar av gymnasieeleverna som uppger att de har planer på att studera på högskola eller universitet påbörjar också sina studier inom tre år. Framför allt är det elever som läste ett högskoleförberedande program som planerade för högskolestudier och fortsätter sina studier.
På scb.se finns mer statistik om ungdomars utbildningsplaner
Efterfrågan på utbildad arbetskraft kommer att vara stor även om fem år. De som söker in till universitet/högskola nu har goda chanser att få jobb när de är klara, särskilt inom it, teknik, sjukvård eller pedagogik. Det visar Arbetsförmedlingens uppdaterade yrkesbarometer.
På arbetsformedlingen.se kan du läsa mer om efterfrågan på utbildad arbetskraft
Det går snabbare för gymnasieungdomar att göra övergången till högskolestudier om den främsta motivationen till att studera är att det är roligt. Ungdomarna vet också i stor utsträckning vilka lärosäten och utbildningar de ska söka redan i gymnasiet. Det visar en ny myndighetsgemensam rapport.
Regeringen vill att friskolors ägare ska kunna granskas hårdare om elever inte får den undervisning de har rätt till.
– Det är bra, jag välkomnar alla försök att göra det svårt att starta en friskola, säger Andreas Mörck som företräder branschen på nystartade Almega utbildning.
På dn.se kan du läsa mer om tilläggsdirektivet till utredningen om friskolor och deras vinster
Blivande gymnasieelever i hela landet kan räkna med hårdare konkurrens om platserna på vissa program. Gymnasiet styrs nu om – för att fler elever ska gå yrkesprogram.
Skriande behov av anställda inom vård, omsorg, teknik och tillverkning ligger bakom förändringen.
Nu kan hemmasittare få hjälp – på distans. Två skolor i landet är först ut med att kunna erbjuda distansundervisning på grundskolenivå.
– Kraven är höga, de flesta skolor som ansökt har fått nej, säger Carin Clevesjö, enhetschef på Skolinspektionen.
För att kunna förändra utbudet av gymnasiala utbildningar, så att arbetsmarknadens behov möts, måste fler vilja gå yrkesutbildningar och Skolverkets planeringsunderlag måste bli bättre.
För att vända utvecklingen i svensk skola med sjunkande kunskapsresultat stärker regeringen flera statsbidrag och gör bland annat satsningar på kunskapsbidraget, kvalitetshöjande åtgärder i förskolan, personalförstärkningar, akutskolor och läromedel. Dessutom aviseras en tioårig grundskola från hösten 2028.
F-betyget skrotas. En ny tio-gradig betygsskala införs. Elevernas meritvärde normeras mot resultaten på de nationella proven. Det väntas regeringens betygsutredning föreslå när den presenterar sina resultat i början på nästa år.
På vilarare.se kan du läsa mer om förslaget på ny betygsskala
Skolverket har landat i att inte gå vidare med det nya gymnasieämnet makt, normer och kön i sin nuvarande form. Myndigheten kommer i stället göra ett omtag i arbetet genom att bland annat fördjupa dialogen med skolföreträdare och forskare. Detta innebär att ämnet inte kommer att vara valbart till höstterminen 2025.
Myndigheten för yrkeshögskolan har för första gången undersökt arbetslivets medfinansiering av landets YH-utbildningar. Resultatet visar att anordnarna uppskattar arbetslivets bidrag till cirka 2,7 miljarder kronor, av vilket det mesta är i form av LIA. Uppföljningen visar även att arbetslivets medfinansiering är större på platsbundna utbildningar än på distansutbildningar.
På myh.se finns mer om arbetslivets bidrag till yrkeshögskolan
Från 2025 höjs prisbasbeloppet och därmed höjs också studiemedlet. En studerande med fullt studiemedel får 13 500 kr för fyra veckors studier. Fribeloppet höjs också, vilket innebär att en studerande med fullt studiemedel under 20 veckor får tjäna omkring 114 000 kronor det halvåret.
Hösten 2019 deltog gymnasieungdomar i en enkät om sina studieplaner och nu har UKÄ, CSN, SCB och UHR följt upp deras val. I en gemensam rapport redovisar vi hur deras intresse för bland annat högskolestudier, lärosäten, utbildningar, utlandsstudier och studiemedel har tagit form.
Anmälan till webbinariet görs nedan senast den 8 oktober.
UHR redovisar resultatet av försöksverksamheten 2022–2023 med ett prov för grundläggande behörighet. UHR bedömer att ett sådant prov kan bli en samhällseffektiv åtgärd om regeringen beslutar att införa det permanent, förutsatt att erfarenheterna från försöksverksamheten tas tillvara.
Se UHR:s rapport av regeringsuppdraget om uppföljning av försöksverksamhet med behörighetsprov
