Nyhetsarkiv
Grundläggande behörighet har lång hållbarhet
På sin webbplats vill UHR påminna om att den som en gång uppnått grundläggande behörighet, också fortsättningsvis är grundläggande behörig till högskolestudier. När de skärpta reglerna träder i kraft 1 januari 2020, påverkas bara de som saknar grundläggande behörighet. Inga andra.
Ladda ner UHRs checklistor:
Checklista för grundläggande behörighet, slutbetyg 2010 och senare (pdf)
Checklista för grundläggande behörighet, slutbetyg före 2010 (pdf)
Checklista för grundläggande behörighet, avgångsbetyg (pdf)
Appen ”Sommarjobba” från Arbetsförmedlingen
”Sommarjobba” finns som app för både telefoner med iOS och Android och finns att ladda ner gratis via Google Play eller App store. Appen innehåller lediga sommarjobb samt tips och råd om vad man bör tänka på när man söker jobb.
Eleverna får bland annat tips om:
• Var man kan hitta sommarjobb, både i Sverige och utomlands
• Hur det är att jobba utomlands och vad som kan vara bra att tänka på
• Vad som är bra att tänka på innan, under och efter en anställning
• Vad man ska tänka på när man skriver ditt avtal och får din lön
• Att skicka en ansökan (personligt brev, cv och anställningsintervjun)
Läs mer om appen ”Sommarjobba”
Uppdaterad handledning för ”Eftergymnasiala studievägar”
Nu finns en uppdaterad version av handledningen till alla som använder för powerpoint-presentationen ”Eftergymnasiala studievägar”.
Ladda ner den den nya versionen av handledningen som word- eller pdf-dokument:
Handledning Eftergymnasiala studievägar.pdf
Handledning Eftergymnasiala studievägar.doc
Läs mer om powerpoint-presentationen ”Eftergymnasiala studievägar” och beställ på order@tremedia.se
Pris 475 kr exkl. moms. Digital leverans= Ingen fraktkostnad
Vägen tillbaka till skolan
Hösten 2015 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att göra en kartläggning och föreslå åtgärder, och nu i januari 2017 överlämnades den till regeringen.
Utredare är psykologen Malin Gren Landell, men hon vänder sig starkt emot ordet ”hemmasittare” som hon menar lägger problemet hos eleven.
– Det får det att låta som ett aktivt val, men i de berättelser jag hört så finns det ingen som velat hamna i detta. Att lägga problemet hos individen gynnar ingen. Det löser inte frågan och får oss också att agera för sent, eftersom det antyder att man stannat hemma länge. Men vi måste agera även på lite frånvaro, säger hon.
Var femte elev hoppar av gymnasiet
20 procent av gymnasieeleverna i landet hoppar av sin utbildning och siffrorna i Kronoberg ser lika mörka ut. På tisdagen hölls därför ett seminarium i Växjö för att diskutera hur man får fler att fullfölja gymnasiet.
Enligt Lennart Axelsson jobbar med projektet Plug In för att få fler att fullfölja gymnasieutbildningen, så ser siffrorna för hur många som hoppar av gymnasiet ungefär likadana ut i hela landet. Han tycker att man måste börja se skolan på ett nytt sätt för att komma till rätta med avhoppen.
– Man måste se att skolan är något mer än ett kunskapsuppdrag. Då behöver vi kanske få in nya grupper i skolan. Det kan vara beteendevetare, arbetsterapeuter eller andra som kan stötta och coacha personer. De måste jobba parallellt med lärarna, så att de gemensamt kan få elever att se att det är viktigt att de klarar av gymnasiet, säger han.
Podcast om personer som går Allmän kurs på folkhögskola
Folkhögskolans Allmänna kurs har länge varit ett alternativ till gymnasiet och komvux och är en parallell väg till högre studier.
Journalisten Josefin Patzauer står bakom UR-podcasten ”Allmännare” med åtta olika avsnitt.
Två miljoner visningar för youtube-succén
Teknikföretagens succésamarbete med youtubern Therese Lindgren har blivit ett fenomen bland unga tjejer. Miniserien ”Therese testar teknik” har nu hela två miljoner visningar.
Yrkeskurser på folkhögskola
Yrkeskurser på folkhögskola är ett uppdrag från regeringen till Arbetsförmedlingen att genom Folkbildningsrådet fördela medel till de folkhögskolor som ansöker om att genomföra verksamhet. Kurserna kan vara 6 till 24 månader långa.
Målet är att erbjuda deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin plats på yrkeskurser på folkhögskola under max 24 månader. Målsättningen är att 1 000 personer ska gå dessa kurser årligen.
Utredning om problematisk elevfrånvaro är klar
Sedan hösten 2015 har en särskild utredare arbetat med uppdraget att kartlägga och analysera den problematiska elevfrånvaron i den obligatoriska skolan. I uppdraget ingick också att förslå hur skolan ska arbeta närvarofrämjande och förebygga elevfrånvaro. Syftet med utredningen var att säkerställa alla elevers rätt till en likvärdig utbildning.
Utredningen har kommit fram till att det finns brister i elevhälsans främjande och förebyggande arbete i stort och inte enbart när det gäller frånvaro som ingår i utredningens uppdrag. Det här gör att utredningen har bedömt att det inte går att lägga förslag utifrån uppdraget och att frågan behöver utredas i ett bredare perspektiv. Motsvarande problematik har utredningen även identifierat när det gäller studie- och yrkesvägledning.
Här är utredningen (pdf-format): Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera
Skolverkets webbinarium om lärlingsanställning
Elever som går en lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram kan få en tidsbegränsad gymnasial lärlingsanställning. Det här är webbinariet för dig som vill veta mer om det.
Webbinariet sänds den 18 januari kl. 14.00-15.00.
Urvalsgruppen BIex tas bort 2017
Urvalsgruppen BIex introducerades inför antagningen till hösten 2014 för att kompensera sökande med gymnasieexamen som har svårare än tidigare grupper att nå högsta betyg.
När BIex tas bort inför antagningen till (sommarkurser och) höstterminen 2017 räknar man med att de flesta sökande från tidigare grupper redan påbörjat sina studier och att skillnaderna mellan grupperna inte längre behöver kompenseras.
I samband med att urvalsgruppen tas bort justeras också flera skalor för sökande med utländska gymnasiebetyg, som annars skulle gynnats på felaktiga grunder.
Handbok för gymnasieantagningen inför 2017/2018
Under inledningen av 2017 kommer omkring 100 000 unga att göra sitt val till gymnasieskolan. Antagningsprocessen påbörjas i regel i februari och pågår under ett halvårs tid. För de som arbetar med gymnasieantagningen finns en nu en uppdaterad handbok med gällande regelverk tillsammans med kommentarer som förtydligar och förklarar. Handboken är sammanställd av SKL (Sveriges kommuner och landsting) och finns att ladda ner som PDF-fil.
Här kan du ladda ner den senaste handboken för gymnasieantagningen som PDF
Tre av fyra gymnasieelever får examen
På gymnasieskolans nationella program får 74 procent av eleverna examen inom tre år. Det visar Skolverkets nya betygsstatistik som också finns på skol- och kommunnivå. Vid en uppföljning av tidigare elevkullar har andelen med examen ökat efter fyra eller fem år i gymnasieskolan. Men fortfarande är det bland dessa elever var femte som inte har fått examen.
– Det visar att det finns ett stort behov av att skolorna jobbar mer med stöd till elever. Det handlar bland annat om att tidigt fånga upp de elever som riskerar att halka efter och tappa motivationen, säger Torun Rudin, enhetschef på Skolverket.
God Jul och Gott Nytt År!
Vi på Tremedia vill önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
Vi vill också passa på att tacka för all hjälp, respons och uppskattning som vi fått under året som gått.
Öppet i juletid
Tremedias kontor kommer att hålla stängt från den 22 december till den 9 januari.
Har du brådskande ärende så skicka ett mejl till anna@tremedia.se eller tala in ett meddelande på vår telefonsvarare så hör vi av oss så fort vi kan.
Trevlig helg!
Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan?
Skolverket har tagit fram ny statistik över vad ungdomar gör efter gymnasieskolan. Statistiken visar att det tredje året i gymnasieskolan var avgörande för etablering på arbetsmarknaden och vidare studier.
Statistiken bygger på ungdomar som gick ut gymnasieskolan läsåren 2008/09, 2010/11 och 2012/13. Dessa ungdomar gick ut skolan enligt det tidigare regelverket (Lpf-94). Statistiken redovisas i rikstabeller och i programblad för vart och ett av de nationella programmen.
Skolverkets fortbildning för SYV
Här finns flera kurser för er som vill bygga på er kompetens. Kurserna startar våren 2017. Klicka på önskad kurs för uppgifter om kursinnehåll och sista anmälningdag.
- Kreativa vägledningsmetoder inom grund- och särskolan
- Ledarskap i gruppvägledning
- PATH-metod i vägledning
- Migration, nyanlända och vägledning, förlängd anmälningstid
- Studie- och yrkesvägledning i migration – Nyanländas övergångar och inkludering
- Studie- och yrkesvägledning i en ny tid
- Normkritisk pedagogik för vägledning – Tala om arbetslivet, förlängd anmälningstid
- Motverka rasism och främlingsfientlighet
Allt börjar med skolklimatet
Malin Gren Landell är regeringens utredare i frågan om problematisk frånvaro. Hennes utredning ska landa på Utbildningsdepartementets bord i slutet av december. Här ger hon några råd om hur skolan kan minska frånvaron och främja närvaron.
Skolverkets fortbildning för SYV
Här finns flera kurser för er som vill bygga på er kompetens. Kurserna startar våren 2017. Klicka på önskad kurs för uppgifter om kursinnehåll och sista anmälningdag.
– Kreativa vägledningsmetoder inom grund- och särskolan
– Migration, nyanlända och vägledning, förlängd anmälningstid
– Studie- och yrkesvägledning i migration – Nyanländas övergångar och inkludering
– Studie- och yrkesvägledning i en ny tid
– Normkritisk pedagogik för vägledning – Tala om arbetslivet, förlängd anmälningstid
Allt börjar med skolklimatet
Malin Gren Landell är regeringens utredare i frågan om problematisk frånvaro. Hennes utredning ska landa på Utbildningsdepartementets bord i slutet av december. Här ger hon några råd om hur skolan kan minska frånvaron och främja närvaron.
Medaljregn över svenska yrkeslandslaget
Med sex medaljplatser gjorde det svenska yrkeslandslaget succé i helgens Yrkes-EM i Göteborg. Guldmedaljören Lovisa Petri är sprudlande glad över vinsten. ”Efter yrkes-VM i Leipzig 2013 där jag tog brons ville jag ta revansch.”
Arbetsförmedlingens prognos för 2017 och 2018
Den svenska arbetsmarknaden är fortsatt stark även om utvecklingen avtar i styrka. Under 2017 och 2018 ökar sysselsättningen med 101 000 personer, men bristen på arbetskraft bromsar utvecklingen. Arbetslösheten minskar från 7,0 procent i år till 6,8 2017. År 2018 sker ett än större tillskott av personer i arbetskraften och arbetslösheten ökar till 6,9 procent.
Ge fler yrkeselever chans till utlandspraktik
Sveriges gymnasieskolor måste ge fler yrkeselever möjlighet till praktik utomlands. Utlandspraktik ger unga en efterfrågad kompetens, utveckling på ett personligt plan och de blir mer anställningsbara. Det bidrar till att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft och underlättar för svenska företag att hävda sig globalt, menar Universitets- och högskolerådet, LO och Svenskt Näringsliv.
Förlängd tidsgräns för att läsa upp gamla slutbetyg
De studenter som inte hunnit läsa upp sina gamla slutbetyg från gymnasiet ska får ytterligare tre år på sig av regeringen.
– Vi har fått signaler att många inte kommer hinna läsa upp sina gamla kursbetyg innan 1 januari 2017, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S).
”Inför SYV redan i lågstadiet”
Kostsamma skolavhopp och felval bland ungdomar ska minskas med hjälp av stärkt studie- och yrkesvägledning. Syv:aren Karin Bolin vill att syv införs i betydligt tidigare ålder – redan på lågstadiet.
– Det grundar sig i att vi träffar många ungdomar som inte har ägnat en tanke åt framtiden, säger hon.
Bedömning av reell kompetens ska stärkas
Regeringen har beslutat att ge Universitets- och högskolerådet (UHR) ett uppdrag med syfte att skapa en långsiktigt hållbar struktur för universitets och högskolors bedömning av reell kompetens.
– Att bedöma reell kompetens är viktigt för individen men även för hela samhällsbygget. Den som har skaffat sig kompetens inom ett område, till exempel genom ett långt arbetsliv, ska kunna få den kompetensen bedömd på ett bra sätt vid högskolan, säger Helene Hellmark Knutsson.
UHR får i uppdrag att samordna pilotverksamheten för bedömning av reell kompetens som ska påbörjas under 2016 och bedrivas till och med 2018. Därefter ska den struktur som pilotverksamheten resulterar i kunna användas av universitet och högskolor till stöd för verksamheten med bedömning av reell kompetens.
Fler får rätt att läsa in behörighet på komvux
Nu har riksdagen sagt ja till regeringen förslag om att fler vuxna ska få rätt att läsa på komvux, kommunal vuxenutbildning. Regeringens förslag innebär att alla vuxna över 20 år får rätt att gå en utbildning på komvux för att bli behöriga att söka in till högskolor eller yrkeshögskolor. Det här gäller alla som uppfyller kraven för att få delta i komvux på gymnasienivå.
Förslaget innebär att det inte längre krävs en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan för att få läsa på komvux på gymnasienivå. Har man uppnått grundläggande behörighet till högskolan har man också rätt att läsa på komvux för att uppnå särskild behörighet till högskolan. Det finns heller ingen begränsning i hur många olika behörigheter någon får läsa in.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.
Uppdaterat program för Euroskills 2016
Här kan du ladda ner det senaste uppdaterade (21/11) programmet för Euroskills 2016, Göteborg 1-3 december.
Studerande med lärlingsersättning ökar
Förra läsåret fick 7 800 studerande lärlingsersättning på gymnasiet, det innebär en kraftig ökning jämfört med läsåret före. Högst andel elever får lärlingsersättning i Västerbotten och Västernorrland.
CSN har undersökt hur lärlingsersättningen utvecklats sedan den infördes 1 januari 2014. Sedan införandet har allt fler elever inom gymnasiet påbörjat en lärlingsutbildning.
– Utvecklingen tyder på att lärlingsersättningen har bidragit till att öka attraktionskraften för dessa utbildningar. Antalet studerande med lärlingsersättning har ökat samtidigt som antalet studerande på gymnasiet har minskat, säger Andreas Dahlkvist, utredare vid CSN:s utvärderings- och statistikkontor.
Myndigheter lever upp till krav på praktikplatser
Myndigheterna har svarat väl mot regeringens krav på praktikplatser till nyanlända och funktionsnedsatta. Det tycker Statskontoret som gjort en enkätundersökning. Bäst är Skogsstyrelsen som tagit emot 150 nyanlända under april till augusti.
Statskontoret tror att det finns goda möjligheter att nå det uppställda målet på 1 000 nyanlända praktikanter per år.
”Det finns en utbredd vilja bland statliga myndigheter att bidra till att uppfylla regeringens mål om att ta emot praktikanter”, kommenterar Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson i ett pressmeddelande.
Webbinarium om omfattande frånvaro
Den 23 november kl 9.00-10.00 bjuder Skolinspektionen in till ett kostnadsfritt webbinarium om omfattande frånvaro.
Under webbinariet får du veta mer om Skolinspektionens nya granskning om Omfattande frånvaro och har möjlighet att ställa frågor till vår projektledare.
Högskolekurs – Motverka rasism och främlingsfientlighet
Kursen är ett stöd i förskolans och skolans arbete med att motverka och bemöta rasism och främlingsfientlighet genom kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Kursen har en verksamhetsnära uppbyggnad och utgår ifrån skolans demokratifrämjande uppdrag. Anmälningstiden löper fram till den 9 december.
Kursen riktar sig till
Lärare i grundskola och gymnasieskola, fritidspersonal i skola och fritidshem, förskollärare, förskolechefer, rektorer, skolhuvudmän, personal i elevhälsa och vägledning/SYV.
Färre arbetslösa men fler långtidsarbetslösa
Arbetslösheten fortsätter att minska. Samtidigt har allt fler inskrivna arbetslösa varit utan jobb en längre tid. Sedan förra året har antalet långtidsarbetslösa ökat med 2 000 personer, till 146 000.
– Vi ser att utbildning är en nyckel för att komma in på svensk arbetsmarknad. Det är nu ännu viktigare att matcha fler mot utbildning som leder till jobb, i samverkan med kommunerna och utbildningsväsendet, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
PlugInnovations slutsatser lyfts i Gymnasieutredningen
Den 31 oktober 2016 presenterades Gymnasieutredningen, ”En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning”. I avsnittet som handlar om att förebygga studieavbrott lyfts i stort sett uteslutande PlugInnovations slutsatser fram.
Fortbildning för studie- och yrkesvägledare
Nu kan du som arbetar med studie- och yrkesvägledning söka tre nya kurser till våren 2017.
Observera att ansökan ska vara inlämnad senast den 1 december 2016.
Här kan du läsa mer om innehåll och anmälan för var och en av kurserna.
Migration, nyanlända och vägledning
Studie- och yrkesvägledning i migration – Nyanländas övergångar och inkludering
Utredare föreslår ingen obligatorisk gymnasieskola
Ämnesbetygen ska återinföras och yrkesprogrammen ge grundläggande högskolebehörighet – men gymnasieskolan ska inte vara obligatorisk. Det föreslår regeringens utredare för att få alla unga att fullfölja utbildningen.
”Ingen ungdom ska behöva falla mellan stolarna”, säger utredaren Helén Ängmo.
Läs hela artikeln om gymnasieutredningen på svt.se
Gymnasieutredningen i sin helhet (SOU 2016:77) – En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning
Kramfors vänder trend för yrkesutbildningar
I många kommuner är de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna hotade när elevunderlaget minskar. I Kramfors lyckas man vända trenden med att låta eleverna ha individanpassad skoltid hos företag.
I år gick mer än 25 000 elever i sommarskola
Nu betalar Skolverket ut 85 miljoner kronor till de kommuner och fristående skolor som bedrivit sommarskola. Nytt för i år är att bidraget också omfattar gymnasieelever. Förra året deltog 10 000 elever i undervisning på sommarlovet och i år var det över 25 000.
Sommarskolan är en möjlighet för elever att ta igen det man har missat under terminen. Det är också en chans för nyanlända elever att fortsätta lära sig svenska.
– Vi tycker det är bra om bidraget kan användas till att ge nyanlända elever mer undervisning i svenska, om kommuner och fristående skolor bedömer att det behovet finns. Ju bättre språkkunskaper ju större är möjligheten för eleverna att nå kunskapsmålen även i andra ämnen, säger Johanna Freed, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.
Arbetslöshet hos högutbildade föräldrar ökar risken för gymnasieavhopp
– Om man har en högutbildad arbetslös förälder är man helt plötsligt jämförbar med någon som har föräldrar som bara är grundskoleutbildade. Så hela den här skyddseffekten försvinner om föräldern inte får jobb trots sin utbildning, säger Torun Österberg, en av forskarna bakom studien och docent i Socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Beskrivning av utländsk utbildningsbakrund från UHR
Om en elev saknar dokumentation över delar eller hela sin utländska akademiska utbildning kan han/hon ansöka om att få en ”Beskrivning av utländsk utbildningsbakgrund” från UHR istället för ett utlåtande.
Beskrivningen av utbildningsbakgrund baseras dels på de uppgifter eleven anger i ansökan och dels på den kunskap UHR har om utbildning från det land där han/hon har studerat. Det är inte samma sak som ett utlåtande, där UHR också har granskat utbildningsdokumenten och bedömt om de är äkta.
Naric-portalen
Du kan skapa ett konto och ställa frågor direkt till UHR i Naric-portalen. Där hittar du också utbildningsbeskrivningar för olika länder och i databasen kan du söka efter tidigare bedömningar. Informationen rör främst akademiska utbildningar och forumet är till för dig som arbetar vid exempelvis universitet och högskolor i Sverige samt för dig som arbetar med nyanlända asylsökande vid exempelvis Migrationsverket, Arbetsförmedlingen eller vid Sveriges kommuner. Forumet riktar sig även till dig som arbetsgivare och som arbetar med rekrytering.
Vägledarekonferensen 27-28 oktober!
Nu på torsdag är det dags för Sveriges vägledarförenings 40e konferens – ännu ett jubileum!
Platser finns om du ännu inte har hunnit anmäla dig via www.vagledarforeningen.se
Gymnasieminister Anna Ekström ser marknadsföring som ett stort bekymmer
Gymnasieminister Anna Ekström (S) känner sig trygg med hur Skolinspektionen granskar skolornas betygssättning. Men hon ser skolornas marknadsföring som ett stort bekymmer.
– Jag är bekymrad över att det finns ett sådant betygsinflationstryck i systemet. I den mån skolor, och i första hand gymnasieskolor, arbetar med marknadsföring i stället för att satsa på kunskap och bildning tycker jag förstås att det är väldigt bekymmersamt, säger Anna Ekström.
För få studie- och yrkesvägledare med behörighet
Lärarnas Riksförbunds undersökning visar att syv-tätheten och behörigheten över landet varierar mycket. Lena Hartvigsson ordförande för Lärarnas Riksförbunds Forum för studie- och yrkesvägledning kan se flera anledningar till varför det ser ut som det gör. Hon menar att den varierande syv-tätheten och behörigheten över landet bland annat kan vara en resursfråga.
Sverige kan lära av tyskt lärlingssystem
För att förbättra integreringen av nyanlända flyktingar skulle Sverige behöva mer av de tyska arbetsgivarnas lärlingssystem. Det anser gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.
– Det är framförallt när det gäller samarbetet med arbetsgivare och arbetsmarknaden som det svenska skolsystemet har mycket att lära av Tyskland. Det är ett bra sätt för elever att komma in på arbetsmarknaden, säger Anna Ekström.
AF tipsar om jobben efter högskolan
Nu är det dags att söka in till högskolan. Ingenjörer, lärare och vårdyrken är fortsatt heta på arbetsmarknaden framöver. Det visar Arbetsförmedlingens prognoser på fem och tio års sikt.
Framtidsyrken på högskolenivå:
– Förskollärare och fritidspedagoger
– Gymnasielärare
– Ingenjörsyrken
– IT-yrken
– Läkare
– Lärare i grundskolan
– Sjuksköterskor
– Specialpedagoger
– Tandläkare
Positiva resultat för validering inom YH
Under 2015 påbörjades arbetet med en försöksverksamhet för att stötta anordnare att använda validering för tillträde till och tillgodoräknande inom yrkeshögskolan (YH). Försöksverksamheten genomfördes i form av en pilotstudie: Riktat statsbidrag för validering inom YH.
Skolverksrapport – Arbetslivet efter skolan
Passa tider, följa regler, visa intresse för arbetet och samarbeta med kollegor. Det är några av de förmågor som arbetsledare från fyra branscher lyfter fram som mycket viktiga för att unga medarbetare ska klara arbetet. Det visar Skolverkets undersökning Arbetslivet efter skolan. Arbetsledarna kommer från byggverksamhet, handel, restaurang samt vård och omsorg – branscher där många ungdomar arbetar åren efter gymnasieskolan.
– Undersökningen bekräftar den bild vi sett tidigare. För att bli attraktiv på arbetsmarknaden krävs mer än goda kunskaper och betyg. Därför är det viktigt att skolan arbetar med att utveckla elevernas förmågor som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Thomas Rotter, chef för skola- och arbetslivsenheten på Skolverket.
Här kan du läsa rapporten som pdf – Arbetslivet efter skolan
UHR har kartlagt användning av områdesbehörigheter
Universitets- och högskolerådet (UHR) har på regeringens uppdrag kartlagt hur universitet och högskolor använder områdesbehörigheter – 17 standardpaket som anger antagningskraven för nybörjare på grundnivåutbildningar. UHR konstaterar att systemet fungerar ganska väl, med undantag för de konstnärliga utbildningarna.
Kompletterande utbildning för personer med utländsk examen
Regeringen har i dag gett flera lärosäten i uppdrag att bygga upp nya kompletterande utbildningar för personer med utländsk utbildning till apotekare, arkitekt, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ekonom, fysioterapeut, ingenjör, psykolog, sjuksköterska, socionom och systemvetare.
– Många utrikes födda i Sverige har fortfarande svårt att hitta ett arbete som motsvarar deras kompetens och utbildningsnivå. Människor som kommer till Sverige ska snabbt komma i arbete. Men det räcker inte att få ett jobb utan nyanlända ska naturligtvis arbeta med sådant som motsvarar deras utbildning och kompetens, säger ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson.
”Oansvarigt att låta skolor lägga ner prao”
Menar vi allvar med att bredda ungdomarnas val och ge dem bättre kunskaper om arbetslivet behövs en hel arsenal av åtgärder. Undervisning om arbetsliv måste väsentligt utökas och leva upp till läroplanens krav, skriver forskaren Anders Lovén.
Nytt ratingsystem ska underlätta för arbetssökande
Arbetsförmedlingen har infört ett nytt ratingsystem för val av leverantörer som erbjuder stöd och matchning. Syftet är att underlätta för arbetssökande att välja de företag som lyckas bäst.
Distanskurs – Att vägleda nyanlända elever
OBS! Kursen är fulltecknad, men du kan ställa dig på reservlista
Kursen som ges av Högskolan Dalarna är en nätbaserad distanskurs och riktar sig till studie- och yrkesvägledare i grundskolan och på gymnasiet.
Kursen startar hösten vecka 45, 2016 och pågår till och med vecka 13, 2017. Kvartsfart. Deltagare väljer själva att antingen ta ut 7,5 högskolepoäng eller ett intyg, vid godkänd examination.
Sista anmälningsdag är den 21 oktober 2016
Läs mer om kursinnehåll och anmälan på Skolverkets webbplats
Elevprognos för gymnasiet
Skolverkets statistik för gymnasiet visar att elevminskning har stannat upp och istället kommer elevantalet öka. Enligt Skolverkets prognos kommer cirka 45 000 fler elever läsa i gymnasieskolan år 2023/24. Det är en ökning från 323 000 elever till 368 000 elever på mindre än 10 år.
Ökning av betalande studenter
Över 7 000 avgiftsskyldiga studenter antogs till svenska lärosäten i höst, enligt siffror en sammanställning av nyhetsbyrån Siren. Siffrorna bygger på statistik över anmälningsavgifter som Universitets- och högskolerådet (UHR) har presenterat dels i slutet av april, dels början av augusti.
Många med kompletterad utländsk utbildning får jobb
79 procent av de som har en utländsk utbildning och som kompletterat sina utbildningar i Sverige var etablerade på arbetsmarknaden 3 år efter utbildningens slut.
– Den nya studien visar att över tid når de upp till nästan samma andel etablerade, 85 procent, som läst hela sin motsvarande grundutbildning i Sverige, säger Staffan Nilsson, utredare på Universitetskanslersämbetet.
Gymnasiekonferenser 2016
De återkommande gymnasiekonferenser som arrangeras i Stockholm, Malmö och Göteborg ger en överblick, utblick och inblick om gymnasieskolans aktuella frågor.
Teman för årets konferenser:
– Mer kunskap om undervisning och lärande.
– Hur får vi vind i yrkesutbildningen?
– Gymnasieutbildning för nyanlända.
Ny gymnasieminister – Anna Ekström
Anna Ekström (idag generaldirektör för Skolverket) efterträder Aida Hadzialic (S) på posten som gymnasieminister. Det meddelade statsminister Stefan Löfven idag på riksmötets öppnande.
– Tack för det mycket stora förtroendet som jag tar emot med en stor portion ödmjukhet, säger Anna Ekström under en presskonferens strax efter utnämnandet, och tillägger att hon ser fram emot att göra återinträde i politiken.
Rapport: Avveckling hotar Academedia
Friskoleaktiebolagens avkastning ska ligga under 10 procent, enligt regeringens välfärdsutredare Ilmar Reepalu.
– Blir det så är det risk att Academedia avvecklas, säger företagsekonomen Joachim Landström som har tagit fram underlag till utredningen.
Rapport av nationalekonom: Därför är SYV viktigt
Även små insatser från studie- och yrkesvägledare kan göra stor skillnad för elevernas studieval. Men studievägledning kan också minska antalet val som sker på grund av fördomar och vanor.
Nya rapporten ”Att välja utbildning – betydelser för individ och samhälle” undersöker bland annat studie- och yrkesvägledningens betydelse för vilken utbildning individen väljer. Rapporten ges ut av SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle).
Heltidsmentorer ger färre avhopp
Fler ska ta gymnasieexamen. Regeringen kräver att Skolverket erbjuder skolor insatser som minskar avhoppen. Och det finns modeller som fungerar. Det visar försök med heltidsmentorer som inte undervisar eller sätter betyg utan enbart jobbar elevstödjande.
Färre unga läser på högskolan
Färre unga påbörjar högskolestudier, enligt en ny analys från Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Unga på större orter påbörjar oftare en högskoleutbildning jämfört med unga på mindre orter. Ett annat mönster som består är att fler kvinnor än män söker sig till högskolan.
Skarpare regler mot fusk med högskoleprov
Den som använder otillåtna hjälpmedel under högskoleprovet riskerar två års avstängning. Anmälda fuskare kan dömas i domstol till böter eller upp till sex månaders fängelse. Nya föreskrifter från Universitets- och högskolerådet (UHR) gör nu att alla former av fusk vid kommande högskoleprov blir straffbara.
Viktiga utredningar klara under hösten
Flera stora skolutredningar som kommer att påverka utbildning från grundskola till högskola kommer att presenteras under hösten 2016.
Regeringsförslag om fler lärare, läslov och lovskola
Regeringen har tagit fram ett antal förslag som handlar om att öka antalet platser på lärarutbildningarna, göra nya insatser för att främja läsning, öka läsförståelsen och en skyldighet för huvudmän att erbjuda lovskola för elever som riskerar att inte nå behörighet till gymnasieskolan.
Grundskoleelever praktiserar på yrkesprogram
Elever i grundskolan som praktiserar på ett yrkesprogram på gymnasiet. Så fungerar Yrkespraktik som startar den 23 augusti. Syftet är att synliggöra yrkesutbildningar och väcka intresset hos de unga som är på väg att välja gymnasieprogram.
Webbinarium om arbetslivsanknytning på yrkesprogram
Fredagen den 26 augusti bjuder Skolinspektionen in till ett webbinarium arbetslivsanknytning på gymnasieskolans yrkesprogram.
Skolinspektionens granskning av yrkesutbildningarna; restaurang- och livsmedelsprogrammet och hantverksprogrammet visar att samverkan mellan skola och arbetsmarknad behöver utvecklas för att säkerställa att elevernas yrkesutbildning håller en god kvalitet. Rektorer med ansvar för yrkesprogram behöver ta ett större övergripande ansvar i arbetet med de lokala programrådens innehåll och det arbetsförlagda lärandet (apl) och även införliva det i skolans systematiska kvalitetsarbete.
Läs mer om innehåll och anmälan på Skolinspektionens webbplats
Skolan halverade skolket
Den ogiltiga frånvaron på Högbergsskolan i Tierp minskade dramatiskt förra läsåret. Metoden handlar om att se orsakerna bakom frånvaron i stället för att bestraffa elever.
Konferens om nyanlända ungdomars väg till arbetslivet
Den 22 september arrangeras en halvdagskonferens med fokus på nyanlända ungdomars väg ut i arbetslivet. Sista anmälningsdag är 12 september.
Målgruppen är lärare, studie- och yrkesvägledare och rektorer som arbetar, eller vill förbättra sitt arbete, med vägledning i undervisningen för nyanlända elever.
Fler studievägledare kan få fler att klara studentexamen
Var fjärde elev hoppar av gymnasiet och sällar sig till den grupp ungdomar som har mycket svårare än de som klarar studentexamen att få jobb i framtiden. För att förändra situationen krävs det att kommuner storsatsar på yrkes- och studievägledare, skriver bland andra Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.
SFI nu del av komvux
Från den 1 juli 2016 blir SFI en del av kommunal vuxenutbildning (komvux). För kommunernas del innebär det bland annat att de blir skyldiga att se till att den som vill påbörja komvux och särskild utbildning för vuxna (särvux) på grundläggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning samt att en individuell studieplan upprättas för varje elev inom vuxenutbildningen.
Lämpligheten för lärarstudenter bedöms
I sommar får de sökande till sex lärarprogram vid Linnéuniversitetet och Jönköping University veta i vilken grad de bedöms vara lämpliga, eller rentav ”ännu ej lämpliga” och därmed obehöriga.
Mobbning kostar svenska samhället miljarder
Ett år av mobbning i Sverige kostar samhället totalt 17,5 miljarder kronor. Det här enligt en ny rapport från organisationen Friends – där Lars Arrhenius är generalsekreterare.
– Det mänskliga lidandet är ju det stora lidandet. Men jag tror också att det är viktigt att se vad det innebär för samhället i rena ekonomiska kostnader. Det här visar att det är höga kostnader och då finns det faktiskt ett underlag för beslutsfattarna att verkligen ta beslut och satsa på det förebyggande arbetet, säger han.
– Att det leder till att man inte får jobb. Man hoppar kanske av gymnasieskolan. Det leder ju fram till en försörjningskostnad för staten. Det handlar om produktionskostnader, men det handlar också om omkostnader för att ta hand om psykisk ohälsa, säger Lars Arrhenius.
Genom samverkan rustas elever för framtiden
Hur vi skapar bättre kunskaper i ämnet matematik och väcker intresse för teknik och naturvetenskap diskuteras allt mer. Genom samarbeten mellan näringslivet och offentlig sektor kan vi tillsammans bidra till att lösa de problemställningar vi som samhälle står inför, skriver Mattecentrum, NCC och Tom Tits Experiment.
Högskolekurser ska locka unga att välja studier
För att få fler ungdomar att välja högskolan har Södertörns högskola sommarkurser för högstadie- och gymnasieungdomar. Intresset är stort och ungdomarna blir mer studiemotiverade när de sedan fortsätter på högstadiet och gymnasiet.
RådRum – hjälp till nyanlända
RådRum bedriver rådgivning där personer som är nyanlända i Sverige kan få gratis råd och stöd. Verksamheten bemannas av frivilligrådgivare som utbildats inom bland annat bemötande, migration, privatekonomi, bostadsfrågor och antidiskriminering. Verksamheten är ett komplement till statlig och kommunal verksamhet och har utöver ingående organisationers satsade resurser nu fått stöd på över 11 miljoner kronor från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) för att utveckla och sprida verksamheten. Verksamheten, som startar efter sommaren, sträcker sig till 2019 och innefattar bland annat nya RådRum på flera orter i Skåne och en nationell pilotverksamhet i Stockholm.
Nya snabbspår för nyanlända
Snabbspår för nyanlända med rätt utbildning och yrkeserfarenhet möjliggör att de snabbare ska kunna komma i arbete inom branscher där det råder brist på arbetskraft. Idag finns 10 snabbspår för ett 20-tal yrken och nu är ytterligare snabbspår för socionomer och samhällsvetare på gång.
– För bara ett år sedan inleddes samtalen med parterna om snabbspår in på arbetsmarknaden för nyanlända. Hittills har 1 735 personer kommit in i snabbspåren. Det är en fantastisk utveckling, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.
Snabbspår som finns idag
Kockar
Lastbilsförare
Legitimationsyrken inom hälso-och sjukvården, framför allt
– Läkare
– Sjuksköterskor
– Tandläkare
– Apotekare/receptarier
Lärare/förskollärare
Målare
Styckare och slaktare
Tekniker och ingenjörer inom fastighetsbranschen
Tjänstemän inom byggsektorn – byggingenjörer
Distributionselektriker och ingenjörer inom el-branschen
Maskintekniker och maskiningenjörer m.m. inom träindustrin
Samhällsvetare, inklusive ekonomer och jurister
Socionomer
Studiestartsstöd
Utbildningsdepartementet remitterar ett förslag på ett nytt rekryterande studiestöd som är riktat till arbetslösa (25-56 år) som saknar utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå. Stödet ska vara ett bidrag på cirka 9100 kronor per månad och ska kunna lämnas i högst 50 veckor. De som har barn kan få tilläggsbidrag. Enligt förslaget ska studiestartsstödet börja från 1 juli 2017 och omfatta omkring 15000 personer.
– Hundratusentals svenskar saknar gymnasiekompetens. Regeringen vill nu införa en kraftig stimulans för att arbetslösa utan gymnasiekompetens går tillbaka till skolbänken. Studiestartsstödet och Rätt till komvux är de största satsningarna på vuxnas lärande sedan Kunskapslyftet på 1990-talet. Det är bra för individen, näringslivets kompetensförsörjning och det pressar tillbaka arbetslösheten, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic.
Filmer för vägledare
Den 16 maj genomförde UHR en informationsdag för vägledare. Dagens informationspass filmades och finns nu publicerade på UHR:s webbplats.
Översikt av antagningen till högskolan
Universitets- och högskolerådet har tagit fram ett pdf-dokument för att på ett tydligt sätt visa antagningsreglerna till högskolan.
Nominera till Vägledarpriset!
Passa på att nominera någon du tycker bör uppmärksammas till årets Vägledarpris!
Tremedia är stolt sponsor av ”Vägledarpriset”. Priset delas ut årligen under Sveriges Vägledarförenings Rikskonferens. På Tremedia hoppas vi på detta sätt kunna bidra till att uppmuntra, stödja och premiera engagerade vägledare runt om i landet. Prissumman är 15.000 kr.
Vem kan få priset?
Syftet med priset är ” Att lyfta fram personer som har visat särskilt engagemang för vägledning inom skola, arbetsliv, främjat nationellt eller internationellt samarbete, samverkan mellan skola och arbetsliv, utvecklat vägledningen genom nya arbetsformer/metoder samt har gett goda exempel på vägledning.”
Hur nominerar jag?
Enklast är att nominera direkt på Vägledarföreningens webbplats. Sista dag för nominering är 2 juni 2017. Formuläret hittar du här.
Har du frågor?
Ring Ann-Caroline Henriksson tel. 070-515 49 40
Hjälp oss genom att nominera
Vi vill gärna uppmuntra så många av er som möjligt att uppmärksamma kollegor och eldsjälar ute på alla skolor och arbetsplatser.
Ta chansen och nominera någon du tycker borde uppmärksammas!
Webbinarier på Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen erbjuder en rad olika webbinarier som man kan ta del av via dator, mobil eller surfplatta och som bland annat handlar om att söka jobb i sociala medier, skriva CV, personlig marknadsföring, söka sommarjobb etc.
Om vuxenutbildning på 14 språk
På webbplatsen omsvenskaskolan.se finns nu nytt material på 14 olika språk som beskriver hur den svenska vuxenutbildningen fungerar. Det nya materialet visar på möjligheterna för nyanlända att genomföra skolgången inom vuxenutbildningen.
Där finns en broschyr om vuxenutbildning som du kan ladda ner på önskat språk. Du kan också beställa broschyren utan kostnad från Skolverket.
Läs mer om materialet för vuxenutbildning på webbplatsen omsvenskaskolan.se
Vinnarna i Yrkes-SM 2016
Yrkes-SM slog besöksrekord och cirka 22 000 besökare, tillsammans med H.M. Konungen Carl XVI Gustaf, kom till Malmömässan för att heja på de tävlande, prova på yrken och lära sig mer om yrkesutbildningar. Under tre intensiva dagar har mer än 200 ungdomar gjort upp i närmare 40 olika yrkesgrenar. Nu står 38 stolta ungdomar som segrare. En guldmedalj innebär en plats i det svenska Yrkeslandslaget och rätten att titulera sig som svensk mästare inom sin yrkesgren.
Europass-tillägg till yrkesexamen
Europass består av flera dokument som syftar till att hjälpa studerande och arbetstagare att göra sina färdigheter och kompetenser tydliga och lätta att förstå inom Europa. Europassen förenklar för arbetsgivare att förstå betyg från andra EU-länder och gör det på så vis enklare för individer att söka arbete och utbildning inom EU
Skolverket ansvarar för det dokument som är ett tillägg till yrkesexamen på gymnasial nivå. UHR ansvarar för övriga dokument, se https://www.uhr.se/internationella-mojligheter/europass/
Informationen kompletterar examensbeviset och beskriver personens yrkeskunnande i form av kunskaper, förmågor och färdigheter. Genom detta tillägg blir det officiella slutbetyget/examensbeviset lättare att förstå för arbetsgivare eller institutioner i andra länder.
Informera om yrkesutbildning
Skolverket bjuder in dig som är studie- och yrkesvägledare till en dag där du får veta mer om gymnasial yrkesutbildning och de möjligheter som en yrkesutbildning leder till. Du får chans att byta erfarenheter med kollegor och träffa före detta elever och arbetsgivare som tar emot elever på APL. Sista anmälningdag är 19 maj.
Dagen kommer handla om:
– Vad är gymnasial yrkesutbildning?
– Elevens mål och valkompetens
– Vägen från yrkesutbildning till arbetsliv
– Betraktelser från yrkesutbildning och arbetsliv ur olika perspektiv
– Erfarenhetsutbyte med kollegor om studie- och yrkesvägledning
Rätten till utbildning för utsatta elever
Svensk och internationell forskning visar att låga eller ofullständiga betyg från grundskolan är den starkaste riskfaktorn för framtida psykosociala problem hos barn. Omvänt är frånvaron av ”skolmisslyckande” den starkaste skyddsfaktorn. Trots denna insikt sviktar stödet till de mest utsatta. Allt för många ungdomar i samhällets vård når inte alls de resultat de faktiskt har förutsättningar för. Istället väntar ofta ett liv präglat av kriminalitet, missbruk och arbetslöshet.
Läs hela debattartikeln på Specialpedagogiska Myndighetens webbplats
Yrkesutbildningarna måste bli attraktivare
Lärarnas Riksförbund skriver i ett pressmeddelande att för att fler ska söka sig till yrkesprogrammen måste yrkesutbildningen bli mer attraktiv samt att dess status och kvalitet behöver höjas.
– För att göra yrkesprogrammen mer attraktiva måste yrkeslärarna få bättre förutsättningar, bättre kompetensutveckling, högre löner och mer tid för varje elev. Samtidigt krävs en kraftigt förstärkt studie-och yrkesvägledning och ett bättre samarbete mellan branscherna och skolan, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Lärarnas Riksförbund kräver bland annat:
– Garanterad kompetensutveckling för yrkeslärare
– Obehöriga yrkeslärare ska få chans att läsa in behörigheten
– Inför krav på legitimation även för yrkeslärare
– Garanterad undervisningstid för eleverna på yrkesprogrammen
– En statlig satsning på lärarassistenter
– Utökat ansvar för branscherna
– Statlig styrning, dimensionering och finansiering
– Kraftigt förstärkt studie- och yrkesvägledning
– Samtliga yrkesprogram ska automatiskt ge grundläggande högskolebehörighet, dock med möjlighet att välja bort
– Fler speciallärare och specialpedagoger i gymnasieskolan
Många särskoleelever utan sysselsättning
En helt ny studie vid Högskolan i Halmstad visar att nästan en fjärdedel av Sveriges före detta särskoleelever varken jobbar, är i daglig verksamhet eller studerar. Och detta bekymrar forskarna.
– Det är ju en oväntat stor andel. Eftersom vi har ett välfärdssystem som ska fånga in personer som är i behov av samhällets stöd, så är det ju oväntat att det är en så stor andel som inte har någon av den här typen av sysselsättning som vi kunde identifiera, säger Jessica Arvidsson, doktorand och författare till avhandlingen vid Högskolan i Halmstad.
Arbetsförmedlingens jobbpodd
Arbetsförmedlingens Jobbpodd har varit igång sedan i februari i år. Där kan man bland annat få tips om hur man söker jobb i Sverige och utomlands.
Valideringsdelegationens webbplats
Regeringen har tillsatt en valideringsdelegationen som fram till 2019 har i uppdrag att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet.
Nu finns en webbplats där man kan läsa mer om delegationen och vad som händer.
Flera kurstillfällen för skolans studie- och yrkesvägledning
Skolverket erbjuder flera kurser för fortbildning av skolans studie- och yrkesvägledning och sista anmälningsdag är den 20 maj.
Länkarna nedan leder till information om anmälan och kursinnehåll.
Migration, nyanlända och vägledning: anmälan senast 20 maj
Studie- och yrkesvägledning för nyanlända: anmälan senast 20 maj
Studie- och yrkesvägledning i en ny tid: anmälan senast 20 maj
Webbinarium om tillträde till YH-utbildningar
Myndigheten för yrkeshögskolan kommer den 18 maj, kl. 10-00-10.45 att sända ett webbinarium om tillträde till yrkeshögskoleutbildningar. Sändningen riktar sig till de som bedriver YH-utbildning och till studie- och yrkesvägledare.
Nyanlända lärare kompletteringsutbildas
Arbetsförmedlingen har köpt in 1200 utbildningsplatser som ska erbjudas nyanlända lärare som fått sin utbildning bedömd av UHR. Parallellt med studier i svenska ska de under sex månader lära sig om svensk demokrati, värderingar, pedagogik, kulturella koder, kommunikation med elever och föräldrar och nationella dokument som till exempel läroplaner.
Avsikten är att lärare med utländsk utbildning snabbare ska komma i arbete som lärare.
”Vägleda” och ”WATCH” hos Myndigheten för tillgängliga medier
Nu finns böckerna Vägleda – i en möjlighetsbaserad process samt WATCH hos Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.
Myndigheten för tillgängliga medier producerar och distribuerar litteratur och tidningar på medier i tillgängligt format för personer med läsnedsättning. Produktionen sker med stöd av 17 § Upphovsrättslagen och böckerna lånas via bibliotek endast till personer med läsnedsättning. MTM har också ett särskilt uppdrag att tillgängliggöra kurslitteratur till studenter på högskola och universitet.
Läs mer om Myndigheten för tillgängliga medier på deras webbplats.
Förslag till förändring av Naturbruksprogrammet
Med utgångspunkt i Yrkesprogramsutredningens delbetänkande och synpunkter från flera remissinstanser har Skolverket nu lagt förslag till regeringen angående förändringar av inriktningarna på Naturbruksprogrammet, NB.
Enligt förslaget ska NB ha fem inriktningar som ska namnges Djurvård, Hästhållning, Lantbruk, Skogsbruk och Trädgård. Den tidigare inriktningen Djur delas nu upp i inriktningarna Djurvård och Hästhållning. Värt att notera är att den tidigare inriktningen Skog föreslås byta namn till Skogsbruk.
Inriktningen Djurvård ska omfatta 500 gymnasiepoäng och de övriga fyra inriktningarna ska vardera omfatta 700 gymnasiepoäng.
Om regeringen beslutar enligt förslaget kommer Skolverket fastställa vilka kurser som ska ingå i respektive inriktning.
Skolan inte tillgänglig för elever med autism
Autism- och aspergerförbundet har gjort en medlemsenkät som visar att hälften av alla elever med autism har varit frånvarande i grundskolan som en följd av brister i stöd och anpassning. Lika stor del elever har inte godkända betyg i svenska, engelska och matematik.
– Elever med autism får det allt svårare i skolan. Det är en trend som måste brytas nu! Fakta finns sedan länge, det är det dags att agera. Vi vet hur kostsamt det blir att inte ge rätt stöd tidigt. Det behövs kompetensutveckling på alla nivåer, men också en styrning där det blir praktiskt möjligt att anpassa pedagogik, gruppstorlekar och miljöer, säger Anne Lönnermark som är ordförande i Autism- och aspergerförbundet.
Läs debattartikel i Svenska Dagbladet: Skolan följer inte lagen för elever med autism
Yrkesprogramselever ratar högskolebehörighet
Det är främst elever på Vård- och omsorgsprogrammet som läser in grundläggande högskolebehörighet, visar en ny rapport från Skolverket. Fordons- och transportprogrammet är den utbildning där lägst andel elever läser in högskolebehörighet. 35 procent av yrkesprogramseleverna skaffar sig grundläggande behörighet.
Yrkesprogrammen har tappat en fjärdedel av förstaårseleverna sedan 2011.
Statistik om unga idag
Ungidag.se är ett webbaserat verktyg som med överskådlig statistik visar hur unga (13-25 år) har det i Sverige idag.
Statistiken som presenteras bygger på befintlig statistik från Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Brottsförebyggande rådet, Centrala studiestödsnämnden, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Statens skolverk, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Valmyndigheten. Även Riksidrottsförbundet har valt att redovisa statistik till Ung idag.
Statistiken presenteras för dessa områden:
– arbete och boende
– ekonomisk och social utsatthet
– fysisk och psykisk hälsa
– inflytande och representation
– kultur och fritid
– utbildning
Nu i lager – Vägledarens val – NY BOK
Nu finns den nya boken Vägledarens val – teori och metod i aktion val av Leif Andergren i lager för beställning.
Här går Leif djupare in i ämnet och tar med ett nytt grepp sig an frågan ”Vad händer i vägledaren under vägledningsprocessen?”.
Genom att använda sig av beskrivande samtal/dialoger mellan sig själv och fingerade sökande vill Leif på ett tydligt sätt peka på vad som händer i vägledarens ”svarta låda” och vad som de facto händer i en vägledningssituation.
Genom dialogerna vill Leif ge läsaren svar på frågor som tidigare varit obesvarade: Hur går vägledning till? Varför gör vägledaren det den gör? Kan jag ge en hemuppgift till en vuxen person? På vilket sätt kan den sökandes situation bli mest tydlig? Hur hittar den sökande sin egenkraft?
Beställ idag – leverans inom en vecka!
Format: 169×239 mm (G5)
Språk: Svenska
Antal sidor: 256
ISBN: 978-91-981878-4-7
Pris (exkl. moms och frakt): 445 kr/ex
Det arbetsplatsförlagda lärandet behöver förbättras
En rapport från Skolverket visar att gymnasieskolans arbetsplatsförlagda lärande i vissa delar är bra och att det finns områden som behöver förbättras. Bristerna är att elever inte får den APL de har rätt till, handledningen behöver bättras, det tar tid och är svårt att få tag i APL-platser.
– Kommuner, fristående skolor och rektorer behöver ta sitt ansvar för att förbättra skolornas arbete med apl. Att eleverna får en bra utbildning ute på arbetsplatserna är avgörande för att de ska bli anställningsbara och attraktiva på arbetsmarknaden säger Christina Grönvik, undervisningsråd på Skolverket.